Written by Ämne: Matematik
Årskurs: Neptunus
Ansvarig: Camilla Mauritzson och Frida Skoglund
När: v. 40-43
Varför?
För att du ska få en större förståelse för att subtrahera tal mellan 0 till 10. Så kommer vi i detta kapitel utforska hur vi kan subtrahera tal på olika sätt. Vi kommer hitta flera strategier att räkna på.
Vad?
I kapitel 3 introduceras subtraktion inom talområdet 0 – 10. Eleverna bygger förståelse för innebörden av subtraktion och möter viktiga begrepp inom subtraktion. De tränar på olika metoder för att subtrahera.
Eleverna börjar med att subtrahera genom att ta bort och tar sedan hjälp av talkamraterna för att ta bort en del från helheten. De använder tallinjen och subtraherar genom att räkna bakåt.
Eleverna tränar på att använda symboler för att visa hur uppgifter kan uttryckas matematiskt. De använder sina kunskaper inom subtraktion för att skriva likheter, hitta på räknehändelser och lösa enklare problem.
Addition och subtraktion kopplas samman, och eleverna bildar talfamiljer för att skapa förståelse för hur räknesätten hänger ihop. Uppgifterna utgår från vardagsnära situationer och eleverna använder konkret material för att underlätta förståelsen.
– subtrahera genom att ta bort
– subtrahera med hjälp av talkamrater
– subtrahera genom att räkna bakåt
– hitta på räknehändelser
– skriva likheter med subtraktion
– se samband mellan addition och subtraktion
| Lektioner | Mål | Lärobok (sidor) | Övningsbok (sidor) |
| 1. Subtrahera genom att ta bort | – kunna subtrahera genom att ta bort. -.Förstå begrepp knutna till subtraktion. | s. 52-54 | s. 46-47 |
| 2 subtrahera med talkamrater | – Kunna subtrahera genom att använda talkamrater. | s. 55-57 | s. 48-49 |
| 3. Subtrahera genom att räkna bakåt | – Kunna subtrahera genom att räkna bakåt.- Kunna använda tallinjen för att räkna bakåt. | s. 58-60 | s. 36-39 |
| 4. Räknehändelser | – Kunna hitta på räknehändelser med subtraktion utifrån en bild. – Kunna uttrycka räknehändelser med siffror och symboler. | s. 61-63 | s. 52-53 |
| 5. Problemlösning | – Kunna lösa subtaktionsproblem utifrån bilder. – Kunna resonera kring valda strategier och metoder. – Kunna beskriva subtraktionsproblem med siffror och symboler. | s. 64-66 | s. 54-55 |
| 6. Addition och subtraktion | – Förstå samband mellan addition och subtraktion. – Kunna skriva likheter med addition och subtraktion utifrån en bild. – Kunna bilda talfamiljer. | s. 67-69 | s. 56-57 |
| 7. Kunskapsloggen | – Reflektera över och visa sin kunskap om subtraktion. – Göra en självskattning av sin kunskap. | s. 70 | s. 58-60 |
Hur?
Varje lektion består av:
Vi utforskar tillsammans:
Tillsammans utforskar vi dagens problem. Vi använder oss av VT-rutinen Think-Pair-Share. Eleven får på egen hand och tillsammans med sin kompis använda sig av praktiskt material, whiteboard samt penna för att utveckla sina tankar. Därefter får paren presentera hur de har löst uppgiften. Tillsammans i klassen så hittar vi flera olika strategier för att lösa uppgiften. Vi försöker alltid hitta flera sätt att presentera hur vi löser uppgiften, genom att rita upp en bild, skriva på mattespråket med siffror samt skapa en förklaring till hur vi gör.
Vi lär:
Vi tittar tillsammans i gruppen på hur eleverna i läroboken har löst uppgiften. Finns det fler sätt att lösa denna uppgift på?
Vi övar:
I par jobbar eleverna vidare med uppgifter i Läroboken där de fortsätter samtala och använder sig av det praktiska material som vi haft i samlingen för att tillsammans visa hur de löser de olika uppgifterna.
Aktivitet:
Ibland får eleverna ytterligare gemensamma aktiviteter för att praktiskt testa olika saker genom olika spel eller att testa med praktiskt material.
Jag övar:
Eleven arbetar vidare på egen hand med liknande uppgifter i Övningsboken. Detta för att på egen hand befästa sina kunskaper.
Mattelogg:
Eleverna får på egen hand skapa ett problem i sin “Mattelogg” bok som liknar de problem som vi arbetat med under lektionen.
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Vi ger eleverna tid att samtala och diskutera med hjälp av att vi delar upp lektionen i olika moment. Där får varje del ta sin tid. Vi ger eleverna tid för egen reflektion innan de börjar diskutera med kompisen eller hela klassen.
Möjligheter – Får möjlighet att dela sina tankar med andra elever för att kunna utvecklas och inspireras till nya idéer kring hur man kan lösa olika problem.
Förväntningar – Vi förväntar oss att eleverna är delaktiga under lektionerna och samspelar med sina kamrater för att utveckla deras kunskaper. Vi förväntar oss att eleverna hjälper varandra genom att berätta hur de tänker och inte bara säga svaret.
Rutiner – Visible thinking rutinen Think-Pair-Share används vid uppstarten av varje lektion.
Interaktion – Eleverna samarbetar till större delen av lektionen genom olika uppgifter. Där de tillsammans utvecklar sitt tänkande tillsammans.Miljö – Vi börjar lektionen med en startuppgift på mattan där vi tillsammans synliggör problemet. Därefter får eleverna möjlighet att samtala i par och även praktiskt utforska dagens problem. För att fördjupa oss i våra kunskaper så gör vi aktiviteter där eleverna får i par eller mindre grupper om 3 vid lämplig plats genomföra aktiviteten (inne/ute).