Singma 1A: Kapitel 4, Former och mönster

Ämne: Matematik
Årskurs: Neptunus
Ansvarig: Camilla Mauritzson och Frida Skoglund
När: v. 45-46

Varför?
För att kunna se olika former i din närmiljö och kunna namnge dessa. 

Vad?
I kapitel 4 arbetar eleverna med geometriska former och mönster, med utgångspunkt i de former som finns runt omkring dem – i skolan, hemma och på andra platser.
Eleverna lär sig att känna igen och sätta namn på vanliga tvådimensionella former som rektanglar, cirklar, kvadrater och rektanglar. De resonerar kring vad som kännetecknar olika månghörningar och jämför former för att upptäcka likheter och skillnader, som till exempel antal hörn och sidor. De lär sig också sorter och gruppera former utifrån färg och form.
I slutet av kapitlet upptäcker och beskriver eleven mönster med geometriska former. De tränar på att se mönstrets delar för att hitta den del som saknas, samt använder konkret material och ritar för att bilda egna mönster.

– namnge och beskriv geometriska former
– jämföra och sortera former
– beskriva och fortsätta mönster
– skapa mönster

Hur?

Varje lektion består av: 

Vi utforskar tillsammans: 

Tillsammans utforskar vi dagens problem. Vi använder oss av VT-rutinen Think-Pair-Share. Eleven får på egen hand och tillsammans med sin kompis använda sig av praktiskt material, whiteboard samt penna för att utveckla sina tankar. Därefter får paren presentera hur de har löst uppgiften. Tillsammans i klassen så hittar vi flera olika strategier för att lösa uppgiften. Vi försöker alltid hitta flera sätt att presentera hur vi löser uppgiften, genom att rita upp en bild, skriva på mattespråket med siffror samt skapa en förklaring till hur vi gör.

Vi lär:

Vi tittar tillsammans i gruppen på hur eleverna i läroboken har löst uppgiften. Finns det fler sätt att lösa denna uppgift på?

Vi övar:

I par jobbar eleverna vidare med uppgifter i Läroboken där de fortsätter samtala och använder sig av det praktiska material som vi haft i samlingen för att tillsammans visa hur de löser de olika uppgifterna.

Aktivitet:

Ibland får eleverna ytterligare gemensamma aktiviteter för att praktiskt testa olika saker genom olika spel eller att testa med praktiskt material. 

Jag övar: 

Eleven arbetar vidare på egen hand med liknande uppgifter i Övningsboken. Detta för att på egen hand befästa sina kunskaper. 

Mattelogg: 

Eleverna får på egen hand skapa ett problem i sin “Mattelogg” bok som liknar de problem som vi arbetat med under lektionen.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vi ger eleverna tid att samtala och diskutera med hjälp av att vi delar upp lektionen i olika moment. Där får varje del ta sin tid. Vi ger eleverna tid för egen reflektion innan de börjar diskutera med kompisen eller hela klassen.

Möjligheter – Får möjlighet att dela sina tankar med andra elever för att kunna utvecklas och inspireras till nya idéer kring hur man kan lösa olika problem. 

Förväntningar – Vi förväntar oss att eleverna är delaktiga under lektionerna och samspelar med sina kamrater för att utveckla deras kunskaper. Vi förväntar oss att eleverna hjälper varandra genom att berätta hur de tänker och inte bara säga svaret. 

Rutiner – Visible thinking rutinen Think-Pair-Share används vid uppstarten av varje lektion. 

Interaktion – Eleverna samarbetar till större delen av lektionen genom olika uppgifter. Där de tillsammans utvecklar sitt tänkande tillsammans.Miljö – Vi börjar lektionen med en startuppgift på mattan där vi tillsammans synliggör problemet. Därefter får eleverna möjlighet att samtala i par och även praktiskt utforska dagens problem. För att fördjupa oss i våra kunskaper så gör vi aktiviteter där eleverna får i par eller mindre grupper om 3 vid lämplig plats genomföra aktiviteten (inne/ute).