Written by Ämne: Matematik / Decimaltal
Årskurs: Jupiter åk 4
Ansvarig: Marie Moberg
När: V.2-V.7
Varför?
Det är viktigt att eleverna förstår siffrans värde i ett tal beroende av position, platsvärde, alltså positionsystemet. Det är en viktig del i elevernas utveckling gällande grundläggande taluppfattning. Eleverna behöver utveckla tilltro till sin egen förmåga när det gäller grundläggande taluppfattning. Singaporemodellens strukturerade undervisningsform bidrar till att eleverna får kommunicera matematik. Genom kommunikation utvecklar eleverna förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang.
Kan vi genom den strukturerade undervisningen som Singaporemodellen innebär skapa förtrogenhet gällande positionssystemet och sambandet mellan bråkform och decimalform?
Vad?
Vi introducerar decimaltal. Vi bygger vidare på kunskaper om positionssystemet. Vi kommer att lära oss hur siffrornas värde förändras beroende av position och vi kommer att träna på att jämföra och storleksordna decimaltal. Vi kopplar ihop sambandet mellan decimalform och bråkform.
I fokus :
- tiondelar
- hundradelar
- jämföra och storleksordna decimaltal
- beskriva och göra klart talföljder
- avrunda decimaltal,
- addera och subtrahera decimaltal
| Lektioner | Mål |
| Upptäcka tiondelar | -bygga en förståelse för tiondelar -kunna visa och skriva tiondelar på olika sätt. -kunna läsa decimaltal |
| Tiondelar | -bygga förståelse för positionssystemet och tiondelar. -kunna dela upp tal i ental och tiondelar. -kunna beskriva värdet av siffrorna i ett givet tal. |
| Upptäcka hundratal | -bygga förståelse för hundradelar. -kunna visa och skriva hundradelar på olika sätt. -kunna läsa decimaltal. |
| Hundradelar | -bygga förståelse för positionssystemet och hundradelar. -kunna dela upp tal i ental, tiondelar och hundradelar. -kunna beskriva värdet av siffrorna i ett givet tal. |
| Jämföra och storleksordna decimaltal | -kunna jämföra och storleksordna tal utifrån tiondelar och hundradelar. -kunna visa jämförelser med symbolerna > och <. -kunna visa decimaltal på tallinjen. |
| Jämföra och storleksordna decimaltal | -kunna jämföra och storleksordna tal utifrån ental, tiondelar och hundradelar. -kunna visa jämförelser med positionstabeller. -kunna visa decimaltal på tallinjen. |
| Talföljder | -Upptäcka och beskriva mönster i talföljder med decimaltal. -kunna förutsätta talföljder. -kunna storleksordna decimaltal. -kunna hitta på egna talföljder. |
| Från bråkform till decimalform | -kunna visa och skriva tiondelarna och hundradelarna på olika sätt. -kunna omvandla tal i bråkform till tal i decimalform med olika metoder. |
| Avrunda decimal | -kunna avrunda decimaltal till närmsta heltal. -kunna använda symbolen ungefär lika med. |
| Addera och subtrahera decimaltal | -kunna addera och subtrahera tiondelar. -kunna subtrahera tiondelar. -kunna använda huvudräkningar vid beräkningar med decimaltal. |
| Addition och subtraktion med växling | -kunna addera och subtrahera decimaltal. -kunna använda olika metoder för att addera och subtrahera decimaltal. -kunna använda uppställning med växling av ental och tiondelar. |
| Kunskapslogg /Bedömning | -reflektera över och visa sin kunskap om decimaltal. -göra en självskattning av sin kunskap. |
Hur?
I kapitel 1 (Singma 4B) introduceras eleverna för decimaltal. Kapitlet indelas med att de får bekanta sig med tiondelar och hundradelar.
Eleverna bygger vidare på sina kunskaper om positionssystemet och använder talbrickor för att visa decimaltal, samt tränar på att skriva decimaltal. De visar talens uppdelning med hjälp av talkort och positionstabeller. Eleverna upptäcker hur siffrornas värden förändras beroende på deras position och använder sina kunskaper om positionssystemet när de tränar på att jämföra och storleksordna tal. Eleverna beskriver även mönster med decimaltal och gör klart talföljder.
Eleverna använder sina kunskaper om bråk och omvandlar tal i bråkform till tal i decimalform. De tränar också på att avrunda decimaltal till närmaste heltal för att beräkna längd, massa och volym.
Som avslutning prövar eleverna att addera och subtrahera decimaltal.
Lektionsupplägg
Vi utforskar
Vi inleder lektionerna med ett gemensamt startproblem som vi utforskar tillsammans. Vi använder oss av rutinen think, pair, share (EPA som det även kallas). Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret och visuellt material. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
Vi lär
Vi kommunicerar matematiska lösningar genom att ta del av uppgifterna i läroboken. Vi synliggör olika metoder och lösningar för att utveckla reflektion- och resonemangsförmågan.
Vi övar
Eleverna får därefter öva gemensamt med fler uppgifter som knyter an till innehållet i lektionen. Eleverna har tillgång till konkret och visuellt material.
Mattelogg
Efter gemensamma reflektioner sammanfattar eleverna innehållet i sin mattelogg.
Jag övar i övningsboken
Här får eleverna öva på egen hand och färdighetsträna för att befästa kunskaper.
Aktivitet
Vissa lektioner innehåller aktiviteter för att öva innehållet.
Extra utmaning och Jag klurar
Det finns uppgifter som fördjupar och utmanar elevernas tänkande kring innehållet.
Kunskapslogg /Bedömning
Genom observationer och avstämningar på lektioner och slutligen i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare inom området.
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Tid – Det är viktigt att ge alla tanketid vilket vi gör genom att använda oss av rutiner som möjliggör det. Vi låter alla tänka enskilt innan vi delar med oss av tankar. Vi låter lärandet få ta tid.
Möjligheter – Vi lyssnar på eleverna för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.
Förväntningar – Vi har höga förväntningar på varandra och ser vikten av att skapa ett klimat där det är högt i tak och där alla vågar prova sina tankar. Vi tror att alla människor är matematiska och har en möjlighet att lyckas med en strukturerad undervisning där lärandet står i centrum.
Rutiner – Singaporemodellens upplägg innebär en strukturerad undervisning där rutiner är en del av det för att så många som möjligt får ta plats i det lärande klassrummet.
Interaktion – Genom att använda oss av olika rutiner skapar vi möjlighet till interaktion mellan elev-elev, elev-lärare och helklassdiskussioner. Att lära tillsammans med andra ger bättre förutsättningar för inlärning.
Miljö – Vi ser vikten av att skapa en miljö för lärande där alla får komma till tals både i det lilla sammanhanget och det större. Det ska finnas tillgång till konkret material för att stötta lärandet för de som behöver det. Genom konkret material och visuella verktyg synliggörs matematiken vilket gör att eleverna bättre förstår vad de gör.
Språk – En stor del av lektionstiden ägnas åt samtal och diskussioner som utmanar elevernas metakognition. De får förklara hur de tänker, samt återberätta och visa hur de tänker. Vi lyfter matematiska begrepp och befäster dem på olika sätt.
Modellering – Läraren har en central roll i undervisningen. Läraren är en medforskare som ställer frågor för att hjälpa eleverna att utveckla sitt tänkande och att uppmuntra dem att finna fler strategier och metoder att lösa problem. Lärarens uppgift är att skapa en djupare förståelse för centrala områden och begrepp inom matematiken. Undervisningen består till stor del av dialog och resonemang i helklass.