LPP – Forntiden

Ämne: SO
Årskurs: 3
Ansvarig: Cecilia Hulin & Cecilia East Högsveden
När: v. 3 – 15, 2025

Varför?

Människans historia har betydelse för vilka vi är och hur vi lever våra liv idag. Att lära sig om och förstå vår historia gör att vi kan förstå och förändra den värld vi lever i  idag. 

Målet med temat är att ge eleverna en förståelse av jordens utveckling, istidens påverkan på naturen,  människans vandring på jorden samt hur människorna lever under forntiden, stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Vi kommer att arbeta med både deras vardagsliv, tekniska framsteg, samt hur naturen påverkade deras sätt att leva.

* Få förståelse för vad en arkeolog gör och arkeologins indelning av tidslinjer och historiska skeenden.
* Lära om hur människors levnadsvillkor har förändrats över tid.
* Utveckla förmågan att resonera kring orsaker och konsekvenser i historien.
* Utveckla förmågan att se likheter och skillnader mellan de olika tidsåldrarna: stenåldern, bronsåldern och järnålderns sätt att leva samt religionens betydelse och vad förändras?
* Utveckla förmågan att kunna berätta och förklara om materialets och den tekniska utvecklingens påverkan på människans historia.
* Utveckla förmågan att kunna se samband med forntidens sätt att leva och den nordiska mytologins betydelse och berättelser (Asagudarna).
* Få förståelse att se konsekvenser som forntidens sätt att leva har på vårt samhälle idag.
* Utveckla förmågan att arbeta med informationssökning, källor i texter och digitalt.

Vad?

Efter arbetsområdet ska eleverna kunna:

* Urtiden – jordens utveckling fram till idag.
* Några utmärkande drag i närområdets natur- och kulturlandskap. Spår av den senaste istiden. * Placera forntiden på en tidslinje.
* Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt förändrade lev­nads­villkor i samband med övergången till jordbruk.
*Berätta om hur människorna levde under forntiden.
* Förklara hur naturen påverkar forntidens människor.
* Berätta om någon av de nordiska mytologins gudar och roller och hur de påverkar människans sätt att leva.
* Använda historiska begrepp i samtal och texter.
* Metoder för att söka information, till exempel textläsning
* Skapa spratteldockor, grottmålning eller annat forntidsinspirerat konstverk.

Ämnesindelning

SO
* Jordens tillkomst och livets utveckling, urtiden.
*Naturens påverkan på människors liv. Istiden och rullstensåsar betydelse
* Tidslinjer och historiska begrepp (t.ex. stenålder, bronsålder, järnålder)
* Spår från forntiden i vår tid, till exempel gravar, verktyg och andra fynd
* Hur forntidens människor levde, inklusive boende, mat, kläder och religion.
* Religion: Nordisk mytologi: Asagudarna.

Svenska
* Läser ur Läxboken Urtida djur och om  stenåldern i skolans svenskas läsbbok ”Läsresan 3”.
* Läser och skriver faktatexter.
* Uttrycka sig muntligt och skriftligt om historiska ämnen.
* Att ge och ta emot muntliga instruktioner.
* Arbeta informationssökning och källor, både faktaböcker och digitala resurser

Bild
* Rita med olika tekniker fantasi fossiler
* Skapa egna konstverk som föreställer forntiden till exempel grottmålningar och hällristningar.
* Skapa forntidsinspirerat konstverk, till exempel halsband med djurtänder.

NO
* Kraft och rörelse: Jordens tillblivelse och utveckling.
* Vattnets kretslopp samt vattnets 3 faser fast, flytande och gasform.
* Naturens betydelse för människans överlevnad (till exempel tillgång till vatten) och rullstensåsens betydelse.
* Några blandningar och hur de kan delas upp i sina olika beståndsdelar, till exem­pel genom avdunstning och filtrering  Experiment med blandningar och lösningar – Vad sjunker och flyter?
* Hur material kan sorteras efter några egenskaper, till exempel utseende, om de är magnetiska och om de flyter eller sjunker i vatten. Hur materialen kan åter­vinnas. Vi tittar närmare på forntidens metaller som järn, brons, tenn och koppar, guld och silver samt vad oxidation, legering och rost innebär.
* Göra enkla fältstudier och observationer i naturen och vattendroppen. Vi går till bron- och järnåldersgravarna runt Lemshaga. Hämtar vatten från Lemshagasjön och studerar vattendroppars innehåll med mikroskop.

Teknik
* Här kommer vi att prova olika forntida tekniker och få en förståelse av att teknik föds utifrån ett behov, samt att de tekniker vi använder oss av i dag är gamla och används än. 
* Material för konstruktionsarbete. Materialens egenskaper och hur materialen benämns och sammanfogas, här fördjupar vi oss i forntidens metaller. i
* Dokumentation av tekniska lösningar som skisser och bilder när vi skapar
spratteldockor och göra mönster till kläder i läder, samt skapa verktyg.

Begrepp

Dessa begrepp hjälper elever att få en grundläggande förståelse för hur människor levde under forntiden och hur deras livsstil utvecklades över tid.

Arkeologi, nedbrytningsprocessen, sediment, kol, era, epok/period, ålder.  Urtid: syre, vatten, stromatolit, bakterier. Homo Sapiens: den moderna människan.  Istiden: rundhäll, isräfflor, jättekast, jättegryta, rullstensås. Forntid, stenåldern – upptäckten av eld, skydd och värme, stenåldern, sten, jägare och samlare, flinta – bronsåldern, smycken, tenn och koppar, bronsbucklor, offerriter – järnåldern, verktyg och vapen, makten, bofasta, odla, bygga byar, redskap, hällristningar, bilder och berättelser, boskapsskötsel ta hand om kor, grisar och får. Magnetism: hypotes, poler, magnetfält, magnetiskt, attraherar och repellerar. Fornlämningar, gravar, gravhögar, hällkistor, gravröse, runstenar, skeppsformad grav, stensättningar, gånggrifter/(dolmen), båtgravar, oxidation, legering, rost. Boende: kåtor, tält/hyddor, långhus, stengrundshus, stavkonstruktioner, torvkåtor och torphus.

Hur?

Gemensam tankekarta skapas och byggs på under temats gång i olika färger så att vi kan reflektera över vad vi lärt oss.

NO- lektioner
Dessa lektioner genomförs i samband med SO-lektioner.

* Repetition – Jorden föds:  ”Big bang”. Experiment: Kemiska reaktioner, Burk med lock och Brinnande stålull eller ur “Försök med kemi” av Hans Persson. Vi vill med dessa experiment att barnen ska få uppleva en kemisk reaktion och att det inte är samma ämne före och efter.

* Repetition – Jorden: Vi har tidigare gjort experiment med vulkanutbrott i åk 2 och där gått igenom hur jordskorpan bildats, svalnat och hur jordplattor rör sig, Pangea.

* Repetition – Det stora ovädret. Hur blir det regn? Experiment görs kring Film: Vattnets kretslopp– och dramatisering ”vattnets olika aggregationstillstånd”. Hela jordens tillblivelse har bestått av olika kemiska reaktioner. Fotosyntesen är kanske världens viktigaste kemiska reaktion. Film Växthuseffekten är ett annat exempel där huvudorsaken till uppvärmningen av jordens klimat är den förändring av luftens kemiska sammansättning. Vi gör praktiska experiment i klassrummet med kemiska reaktioner, som att skriva hemliga meddelanden till varandra med osynligt bläck (med citron). Vi får ännu ett prov på kemisk reaktion.

* Istiden: Barnen ska känna till att ämnen kan förekomma i olika former, dvs. fast flytande och gasform. De ska också känna till att ämnen kan separeras genom filtrering och upphettning.  Rullstensåsen Experiment: Vi häller vatten i en genomskinlig glasburk. Därefter släpper vi försiktigt ned sand, lera, grus och stenar. Vi diskuterar vad som sker. Här passar det bra att göra andra experiment med begreppen flyta och sjunka. Man kan också göra experiment med lösningar och blandningar samt filtrering.

* Teknik Vi skapar spratteldockor till stenåldern, klipper ut kläder i läder, skapar jaktverktyg och limmar på dem.

*Brons (koppar och tenn) handlar bland annat om koppar och dess oxidation. Vi gör ett enkelt experiment med äppelhalvor som får ligga framme reagera med luftens syre. Färg och lukt ändras. Detta gör vi för att visa en välbekant kemisk reaktion, nämligen oxidation. Koppar oxiderar och blir grönt, till exempel koppartak. Vi kommer sedan att fortsätta med den här typen av experiment när vi arbetar med järnåldern.

* Järn. Vi gör experiment med rost. Vi gör experimenten med spikarna för att visa hur metaller rostar och hur man kan undvika rostangrepp genom till exempel legeringar. Vi gör också experimentet Stålull i flaska samt Ljuset i burken.

• Magnetism: Vi letar metaller i klassrummet. Sedan använder vi en magnet för att se vilka metaller som är magnetiska. Vi konstaterar att järn, kobolt och nickel är det. I samband med detta ger vi barnen ett hemexperiment i läxa. Med hjälp av en magnet ska de försöka hitta så många saker som möjligt i hemmet som är magnetiska. Se s.145 i Hans Perssons bok Försök med fysik. Vi fortsätter sedan i skolan med att göra en mängd experiment ur Perssons bok om kapitlet magnetism. Målet är att få barnen att förstå att det finns olika typer av metaller och att de alla har olika egenskaper.
  Film Hur fungerar magnetism ( 5 min)
  Film: Jordens magnetism (2 min) Experiment: Bygga en kompass
  Film: Magnetism NO-TV (14 min)

Bild lektioner
* Vi studera fossiler Vi gör en mängd bilduppgifter med fossiler t.ex. fönstermålning med täckfärg och tvållösning, fossiltryck med potatis etc.
* Vi skapar grottmålningar med pastell (svart) och vattenfärg (grå eller brun) och knölar ihop sidan för att det ska se ut som att det är ritat på sten/berg.
* Skapar hällristningar på material som vi kan likna vid sten.

SO lektioner
Vi kommer arbeta utifrån en bild och metafor att jorden skapades under 24 timmar samt att vi gör ett experiment med en tidslinje, snöre på 13,8 meter där vi placerar in olika epoker. Vi sätter även upp bilder på de olika epokerna på väggen i klassrummet för att ha det synligt under hela temat.

* Repetition av urtiden. Vi lär oss kort om de olika tidsepoker som fanns innan människan utvecklades och befolkade jorden, m.a.o hur  historikerna har valt att dela in historien i olika perioder utifrån arkeologiska fynd. Vi tittar igen på  den geologiska tidsskalan? Vi samtalar kring historiska bilder, jämför likheter och skillnader och försöker lägga dem i kronologisk ordning.
Uppgift: Vi gör en gemensam tidslinje (från naturhistoriska museet) med hjälp av ett långt nystan för att förstå tidsperspektiven med bildkort Tidslinjer mätt i meter, 13, 8 meter. och tillhörande filmen nr 1 Dinosaurer, fossiler och evolution  (7 min)

* Repetition från åk 2: Jorden föds, ”Big bang”  Vi ställer frågor som: Hur bildades jorden, Hur kom vattnet till jorden och hur bildades syre?
Vi arbetar vidare kring dinosaurier och vad meteoritnedslag innebar för  däggdjur utveckling. Vi repeterar det vi gjorde i åk 2 och väljer att se Avsnitt 3 Dinosaurierna tidsepok trias jura, krita från serien med 5 avsnitt “ Jack och jordens utveckling”  (9 min) Exit ticket: På vilket sätt bidrog den här lektionen till att du kan ge ett bättre svar på̊ “de stora frågorna?

* Vi jämför Darwins utvecklingslära och med Bibelns syn på jordens och livets uppkomst. Charles Darwin kom på evolutionsteorin (lyssna 5 min) under sin jordenruntresa. Evolutionsteorin handlar om hur växter, djur och människor med tiden utvecklas, förändras och anpassar sig till sin miljö.
Film: Vi ser delar av serien om Charles och arternas uppkomst (9 min)

Passande till läxan I Läsresan 3, kap 8 ser vi något avsnitt: från  Djur som tar slut, (4 min). Exit ticket: Vad tror du att lärarens huvudpoäng med lektioner var idag? Nämn något du inte kunde förut?

* Istiden., Här samtalar kring frågor i par och skriver en faktatext. Vi lär oss om spår av istiden genom faktatexter. Vi lär oss naturen och djuren under den senaste istiden. Eleverna får berätta i par om djuren utifrån en tankekarta de gjort. Vi visar hur istiden har lämnat spår efter sig och påverkat vårt naturlandskap i form av rundhäll, isräfflor, jättekast, jättegryta, rullstensås. Vilka var de första människorna? Var levde de, hur såg de ut och hur levde de? Vi får en överblick över några av de tidiga människans stora upptäckter och människans utveckling. Vi ser på kartor hur människan spritt sig över jorden. Vi läser om människans vandring på jorden samt varför människor slår sig ner och bor på vissa platser. Vi demonstrerar här hur en rullstensås filtrerar vatten och visar på hur det används än idag i reningsverk. Hur istiden uppstod.
Frågor du ska kunna svara på: Hur det såg ut på jorden under den tiden? Vilka spår som finns i naturen i dag efter istiden. Hur kan man känna igen spår efter istiden? Vilka djur som fanns under istiden? Vattnets olika former
Film:
Klimatförändringar (5 min). , Senaste Inlandsisens vandring  (1 min)
Istiden, mammutar och landhöjning (4 min)
Djur som förändrar världen /naturen: Visent, mammut (9 min).
Klimat och människor (5 min).
Människans ursprung och vandring

* Sedermera befolkas Norden Varifrån kommer skandinaver? och vi vill ge förståelse för människors levnadsvillkor under nordisk forntid genom en serie  Arkeologens dotter (19 min). Parallellt arbetar vi med texter, tekniker, bild inom respektive tidsålder.

* Jägarstenåldern. Vi ser film, läser faktatexter, samtalar, diskuterar och skriver. Vi diskuterar kring hur det är att leva som nomad och vad det innebär? Vi diskuterar varför de har i sin religion olika naturgudar. Många forntida människor trodde på gudar som representerade naturen, t.ex. solen, regnet och jorden. Vi skapar tandhalsband av lera. Vi gör mallar till kläder vi klipper ut i läder som vi sätter på våra spratteldockor.
FILM: Avsnitt 2 De första jägarna (Arkeologens dotter 19 min)
Avsnitt 3 Folket vid floden (Arkeologens dotter 19 min)
I Stenålderns tid (3,3 min) samt I Stenålderns tid – Arv och Grim (4 min)
Exit ticket: Förklara varför människorna flyttade hela tiden?

* Bondestenåldern. Vi ser film, läser faktatexter, samtalar, diskuterar och skriver. Vi tittar på bostäder (långhus), föda, jakt, vapen och verktyg. Vad innebär det för människan att börja odla och stanna kvar på samma plats. Vilka konsekvenser byarnas framväxt och Vi tar ställning till olika påståenden. FILM: Avsnitt 4 De första bönderna (Arkeologens dotter 19 min) Frågor: Hur klädde man sig? Vilken mat var huvudfödan? Hur bodde man? Vilka vapen/verktyg användes? Hur förflyttade de sig? Vilka gudar hade man och hur offrade man till dem? Hur såg gravarna ut? Varför började man odla? Vad är svedjebruk, dös, flinta och bärnsten för något?

* Järnåldern. Vi lär oss om hur människor levde genom att läsa och se på film.  Torvkåtor och torphus och börjar bygga stavhus, isolering/torv och grophus med torvtak. Vi plockar ut nyckelbegrepp och sorterar dem. Vi får veta mer om järnåldersmänniskornas tro, de s.k. asagudarna, deras namn och uppkomst, samt hur de påverkan på människors syn på livet och sätt att leva. Vi skapar runstenar och pratar om skrivkonstens historia.
FILM Avsnitt 7 Svärd och järn (Arkeologens dotter 19 min)
Exit ticket: Vilken var din största insikt idag och varför?

* Vi dokumenterar forntiden i en A3 sugerbook med tankekartor, faktatexter, bilder. 

* Vi jämför med de forntidens epoker och ser hur människorna och tekniken utvecklats med tiden samt gravformationer.  Dessa gravtyper visar hur forntidens människor hedrar sina döda och hur gravarna kunde spegla deras tro på livet efter döden samt personens betydelse i samhället. Exit ticket: Varför ser våra gravar ut som det gör idag?

* Vad åt man för mat under de olika tiderna för forntiden? Kosten under forntiden var naturlig och varierad, med fokus på vad som kunde jagas, samlas eller odlas i den lokala miljön. Maten lagades oftast genom kokning, grillning eller rökning. Enkla redskap som eldstäder och stenugnar användes. Exit ticket: Vad är du nyfiken på̊ att lära dig mer om just nu och varför?       

* Det är angeläget att arbeta med historia utifrån den plats där vi befinner oss, den plats där barnen vistas och känner till. För här kan vi gräva fram historien tillsammans på ett mycket nära och verklighetsbaserat sätt. Därför leker vi arkeologer bakom, besöker vi Lemshagas bronsåldersgravar och järnåldersgravar samt om tiden räcker till i slutet av terminen besöker vi ett område på Ingarö tillsammans med “Ingarö hembygdsföreningen” för att titta på fornlämningar. Arbetet med forntiden är en fortsättning på och kopplas till “Lemshagas historia”.

* Besök: Vi besöker Historiska museet under våren. Vi bjuder in experter till klassrummet och delger alla intresserade av våra erfarenheter i våra månadsbrev, på föräldramöten mm.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar i klassrumsarbete ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

Möjligheter – Genom diskussioner, filmer och rutiner ges möjligheter till tänkande och förståelse med hjälp av tankekartor och exit ticket.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi använder rutinen Think-pair-share och exit ticket för att synliggöra alla elevers tänkande.

Interaktion –  Genom våra samtalsrutiner synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.

Miljö – Vi uppmärksammar skyltar och affischer runtomkring vårt samhälle. Vi tar med bilder till skolan, ser på debatter och informationsfilmer för att få en större förståelse. Vi använder oss av varandras erfarenheter för att bidra till mer kunskap. Vi tar reda på svar på de frågor som kommer upp.

Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande. Arbetar med temats begrepp och sätter dem i ett naturligt forum för att lättare förstå dem.

Modellering – Läraren “tänker högt” och ställer frågor vid läsning eller efter en film.