‣ Ansökan om ledighet för elev

Information till elever och föräldrar inför begäran om ledighet utöver redan fastställda lov -och studiedagar.


Ledighetsansökningar sker genom vår skolplattform Meitner, logga in i plattformen för att göra en ledighetsansökan.


Information om ledighet och skolplikt

Alla elever i grundskolan har närvaroplikt. Det betyder att varje elev ska delta i utbildningen om hen inte har giltigt skäl att utebli, till exempel om hen är sjuk. Samma regler gäller i förskoleklass.

Vad säger skollagen? (7 kap. 18 § skollagen)

En elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. 

Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas.

Rektorn beslutar om ledighet. 

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar.

Vad är enskilda angelägenheter?

Ledigheten ska gälla enskilda angelägenheter för eleven. Det innebär något som är viktigt för just den enskilda eleven. Det kan naturligtvis variera vad som är viktigt för en elev. Därför lyssnar vi på den motivering som eleven eller elevens vårdnadshavare ger. Som exempel i lagens förarbeten ges att delta vid en familjehögtid, en begravning eller en religiös högtid.

Vad är synnerliga skäl?

För en längre ledighet behövs synnerliga skäl. Med en längre ledighet menas vanligtvis över 10 dagar. Begreppet synnerliga skäl är en juridisk term som innebär mycket starka skäl. Det innebär att ledighet över 10 dagar bara ska ges i undantagsfall. Sannolikt ges ledighet över 10 dagar under läsåret endast för någon enstaka elev. En vanlig semesterresa kan aldrig vara ett synnerligt skäl. Vanligtvis är inte heller resa för att hälsa på släktingar ett synnerligt skäl. Om ledighet ska ges för en resa måste resan alltså ha samband med en mycket viktig angelägenhet för eleven, till exempel ett dödsfall. Det måste till en särskild omständighet som gör att det är mycket viktigt, nästan nödvändigt för eleven att få vara ledig från skolan. Ibland kan omständigheterna behöva styrkas av någon utanför familjen, till exempel en läkare eller psykolog. 

Ibland i lagtext används begreppet särskilda skäl. Det är bra att veta att synnerliga skäl är mycket mer restriktivt än begreppet särskilda skäl som innebär att man ibland, när det finns en godtagbar anledning, kan frångå huvudregeln. På lagspråk är alltså kraven för att det ska finnas synnerliga skäl mycket högre än vid särskilda skäl.

Vem kan fatta beslut?

Det är alltid rektor eller den på skolan som rektor har delegerat till som fattar beslut om ledighet. En elev kan alltså aldrig få ledigt från undervisningen längre än vad rektor beslutar. 

Under 10 dagar per läsår

Rektor beslutar, men om det gäller ledighet under 10 dagar kan rektor delegera till personal på skolan att ta beslut om ledighet. 

Över 10 dagar per läsår

Om ledigheten är längre, mer än 10 dagar, kan bara rektorn fatta beslut. 

Hur lång ledighet får rektor bevilja?

Även om det finns möjlighet att bevilja ledighet längre än 10 dagar är bestämmelsen tänkt att användas vid kortare ledigheter. 

Vad ska tas hänsyn till när någon vill vara ledig?

Rektor behöver ta hänsyn till flera saker innan beslut om ledighet. Rektor behöver göra en sammanvägd bedömning. Följande är omständigheter bör vanligtvis tas hänsyn till:

Orsaken till resan 

När en vårdnadshavare ansöker om ledighet för sitt barn för en längre ledighet där eleven till exempel ska åka bort, undersöker rektor ofta orsaken.

Frånvarons längd

Självklart är kraven högre om en elev önskar vara ledig flera dagar, kanske till och med över 10. Om ledigheten gäller över 10 dagar krävs mycket starka skäl. Det är bara i undantagsfall som en elev kan beviljas ledigt så länge. Se ovan under Vad är synnerliga skäl?

Elevens studiesituation

Rektor måste också ta hänsyn till hur det går för eleven i skolan. Når eleven enkelt alla mål eller har eleven svårigheter att nå kunskapskraven? Varje dag som eleven är borta innebär förlorad undervisningstid. Detta ska vägas mot hur angelägen ledigheten är för eleven. Skolans främsta uppgift är att ge eleven den undervisning hen har rätt till. 

Möjligheterna att kompensera den förlorade undervisningen

Rektor behöver ta reda på om frånvaron kan kompenseras genom självstudier och vårdnadshavarnas medverkan under bortovaron så att de negativa konsekvenserna minimeras. Det är också på sin plats att betona vad läroplanen säger om det ansvar som eleverna måste ta för sina egna studier.

Om eleven är frånvarande trots avslag på ledighetsansökan

Om eleven är frånvarande trots att skolan inte beviljat ledighet ska skolan hantera frånvaron som ogiltig. 

Särskilt om resor utomlands

Reglerna för kortare ledighet gäller alltså inte för längre utlandsvistelser. Mer om vad som gäller vid längre resor utomlands kan du läsa om i Grundskolenämndens riktlinjer för hantering av elevs skolplikt vid längre utlandsvistelse på Värmdö kommuns hemsida.


‣ Förväntansdokument

Förväntansdokument


‣ Klagomål och möjligheter

På Lemshaga Akademi gäller följande:

  1. Elev som har klagomål på utbildningen. Se vidare ”kommunikationspolicy”.
    Vårdnadshavare som är missnöjd med och vill framföra klagomål mot utbildningen ska i första hand vända sig direkt till den det berör. I de fall klagomål rör eventuella personalärenden lämnas ärendet direkt till skolledningen.
  2. I de fall då mentor inte lyckats åtgärda orsaken till klagomålet ska mentor ta klagomålet vidare till skolledningen. Om elev eller vårdnadshavare inte har fått sitt klagomål åtgärdat av mentor kan de vända sig vidare till skolledningen.
  3. Ansvarig inom skolledningen ser till att så snart som möjligt göra en utredning om det förhållande som klagomålet avser och att nödvändiga åtgärder vidtas för att rätta till eventuella brister. Skolledningen ansvarar för att de som klagat informeras om på vilket sätt konstaterade brister åtgärdats.
  4. Skolledningen ansvarar för att klagomålet, utredningen och åtgärderna dokumenteras och att dokumentationen sparas på lämpligt sätt.
  5. Om de som framfört klagomålet inte är nöjda med de åtgärder som vidtagits eller om skolledningen anser att frågan bör avgöras av skolans styrelse, skickas frågan vidare till huvudmannen, som företräds av Lemshagastiftelsens ordförande.
  6. Huvudmannen tar då över skolledningens ansvar för att klagomålet utreds och åtgärdas på lämpligt sätt samt att de som klagat informeras om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av klagomålet.

    För att lämna ett anonymt klagomål finns en brevlåda utanför Annexet som hanteras av expeditionspersonalen och lämnas vidare till berörd person.

‣ Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy


‣ Olycksfallsförsäkring

Alla elever är försäkrade via Värmdö kommun under verksamhetstid. Se mer på länken nedan.
Värmdö kommun – Olycksfallsförsäkring


‣ Rutiner för egenvård

Om ett barn behöver ta medicin när barnet är på skolan/fritidshemmet behöver vårdnadshavaren lämna in en egenvårdsplan. (SLL finns på viss.nu)

Egenvårdsplan kallas den hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande läkare eller annan legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person eller dess närstående själv kan utföra.

Om ett barn eller en elev behöver ta sin medicin när det är i skolan ska behandlande läkare skriva en egenvårdsplan till vårdnadshavaren. Vårdnadshavaren i sin tur lämnar egenvårdsplanen till ansvarig rektor.

Vem ansvarar för vad?

Behandlande läkares ansvar:

  • Det är alltid läkaren som ansvarar för barnets behandling och som skriver
    egenvårdsplanen.
  • Eventuell utbildning i handhavande av behandling.

    Vårdnadshavarens ansvar:
  • Lämna egenvårdsplanen och uppmärkt medicin till skolan.
  • Kontrollera att det finns tillräckligt med medicin på skolan och att bäst före
    datum inte har passerat.
  • Egenvårdsplanen uppdateras varje år eller så snart något ändras i ordinationen.

    Skolans ansvar:
  • Åta sig uppdraget
  • Ta emot egenvårdsplanen från vårdnadshavare
  • Vid behov kontakta behandlande vårdenhet för mer information/utbildning
  • Informera berörd personal om elevens egenvårdsplan
  • Kontrollera att läkemedlet är märkt med elevens namn och det förvaras där
    eleven är.
  • Informera vårdnadshavare när barnet/eleven behövt använda medicin
  • Dokumentet ska förvaras åtkomligt för berörd personal. En kopia i aktuell gård samt en hos rektor

‣ Riktlinjer vid sjukdom

Sjukanmälan

Sjukanmälan görs av vårdnadshavare via skolplattformen Meitner. Behöver eleven gå hem under dagen är det viktigt att vårdnadshavare sjukanmäler eleven från det klockslag eleven går hem. Blir eleven hemringd av skolan så gör skolan sjukanmälan. 

Riktlinjer vid sjukdom

Tillsammans kan vi hjälpa varandra att minska problemen kring spridning av infektioner och andra sjukdomar. Det är därför viktigt att informera personalen om ditt barn har en smittsam sjukdom. Är det något väldigt smittsamt, t ex streptokocker, kan andra föräldrar informeras för att kunna observera sitt/sina barn.

Vid hemringning av ett sjukt barn har personalen har i första hand tolkningsföreträde, d v s får avgöra om barnet orkar med de vanliga aktiviteterna på skolan. 

Vi har tagit till oss och enats om att hålla dessa riktlinjer:

Feber

Om barnet har feber ska det stanna hemma. Barnet kan återgå till skolan efter en feberfri dag (utan febernedsättande medicin i kroppen). Det är dock lika viktigt att bedöma allmäntillstånd hos barnet. Med gott allmäntillstånd menas att barnet ska vara opåverkat, piggt, feberfritt och orka delta i skolans normala aktiviteter, som också kan innebära utomhusvistelse i flera timmar. Barnet kan verka helt återställt hemma men ändå inte orka med en hel dag i det tempo som krävs en vanlig skoldag.

Magsjuka

Vid akut diarré eller magsjuka med kräkningar ska barnet stanna hemma tills avföringen blivit normal och barnet kan äta vanlig mat. Barnet kan återgå när det ätit normalt och inte kräkts eller haft diarré på minst 48 timmar.

Huvudlöss

Barnet kan gå till skolan efter att behandling påbörjats. Som förälder måste du meddela skolan om ert barn har fått löss, så att skolan kan informera övriga föräldrar. Det är viktigt att alla undersöks och luskammas ungefär samtidigt. Andra barn och personal bör liksom familjemedlemmar luskammas dagligen i två veckor. Man kan ej behandla i förebyggande syfte.

Svinkoppor-Impetigo

Barnet smittar så länge såren är fuktiga. Yngre barn som t ex går i förskoleklass bör vara hemma tills såren är helt torra.

Skolbarn som är äldre kan vara i skolan innan såren har torkat, om barnet är extra noga med att tvätta händerna och inte pillar på såren. Barnet bör dock undvika idrott, bad eller matlagning.

Vattkoppor

Alla som har vattkoppor ska hålla sig hemma tills vattkopporna torkat in och inga nya vattkoppor bildas. Det är för att inte sprida smittan vidare, och det gäller både barn och vuxna.

När det gäller skolbarn så har smittan ofta redan hunnit spridas när vattkoppor börjar synas hos någon. Därför är det svårt att stoppa spridning av vattkoppor i en barngrupp på skolan.

Ett barn som har vattkoppor kan återvända till skolan när alla vattkoppor har torkat in och inga nya vattkoppor bildas. Barnet ska också vara feberfritt och må bra, och orka delta i de vanliga aktiviteterna. 

Meddela skolan om ditt barn har vattkoppor, eftersom fler kan ha smittats.

Ovanstående riktlinjer är hämtade från Socialstyrelsens råd och riktlinjer. För mer information om andra sjukdomar och när det är lämpligt för barnet att återgå till skolan besök göra 1177.se


‣ Rutiner vid skolfrånvaro

Vad är problematisk skolfrånvaro?

Frånvaro som har varit sammanhängande giltigt eller ogiltigt frånvarande mer än 20 % eller om eleven har varit ogiltigt frånvarande under minst 5 tillfällen under en månads skoltid eller, uppvisar varningssignaler eller riskfaktorer för frånvaro, till exempel att frånvaron börjar bilda ett mönster.

Rutiner vid frånvaro

Nivå 1 – Första frånvarotillfället

Ansvar: Undervisande lärare och mentor

Ogiltig frånvaro

  • 1. Läraren noterar direkt elevens frånvaro i Meitner. Vårdnadshavare får automatiskt info om frånvaron via Meitner.
  • 2. När eleven är tillbaka i skolan, följer läraren upp orsaken till frånvaron.

Giltig frånvaro /Sjukfrånvaro

  • 1. Vid oro kontaktas vårdnadshavare efter tredje sjukdag för samtal kring orsak till frånvaron. Upprepad sjukfrånvaro är en riskfaktor för problematisk skolfrånvaro

Nivå 2 – Vid upprepad frånvaro oavsett orsak; giltig, ogiltig eller ströfrånvaro under den senaste månaden.

Ansvar: Mentor

  • 1. Närvarosamtal med elev och vårdnadshavare. Kartläggning kring orsak och hinder för närvaro. En gemensam plan med vårdnadshavare och elev görs för ökad närvaro. Samtliga undervisande lärare informeras.
  • 2. Veckovisa avstämningar med vårdnadshavare och elev. Detta pågår så länge elev har frånvaro i syfte att upprätthålla relation.
  • 3. Vid fortsatt frånvaro, trots insatser, görs en anmälan till EHT.

Nivå 3 – Vid problematisk frånvaro

Ansvar: Rektor och EHT

  • 1. Efter anmälan till EHT inledds frånvaroutredning. EHT tillsammans med mentor gör den första skolpliktsanmälan till kommunen.
  • 2. Frånvaroutredning genomförs omgående tillsammans med elev, vårdnadshavare, mentor och elevhälsan (7 kap. 19a § skollagen).
  • 3. Skola och hem följer överrenskomna åtgärder i direkt anslutning till analysen av frånvaroutredningen.
  • 4. Skola och/eller hem initiera eventuell kontakt med sjukvård, socialtjänst eller andra aktörer för samverkan.

Vid fortsatt problematisk frånvaro

  • 5. Vidtagna åtgärder utvärderas tillsammans med elev och vårdnadshavare.
  • 6. Om insatta åtgärder ej förbättrat skolnärvaron kommer ytterligare åtgärder i enlighet med frånvaroutredningen prövas.
  • 7. Skolans arbete med att vidta aktiva åtgärder för att återfå elev till undervisning behöver fortskrida så länge frånvaro kvarstår.
  • 8. Samverkan med berörda myndigheter och instanser behöver nu intensifieras.