Våra Livsmedel

Våra Livsmedel

Ansvarig/Ansvariga lärare:Ann Kerstis

När, under vilka veckor? Halvklass  v35-4

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vi ska lära oss Matcirkelns olika livsmedelsgrupper.
-Fakta
-Tillverkning( Odling,växer vilt i naturen, djur)
-Produkter ( Vilka produkter kan man tillverka )
-Näringsämnen
-Förvaring.
-Tillagning, Recept och provsmakning
-Hållbara livsmedel. Årstidsmat, svenskt, ekologiskt

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Lektion 1 Vi går igenom HT planering och delar sen in livsmedelsgrupperna. Ni kommer att jobba i par.
  Planering av din Livsmedelsgrupp. Betygssamtal, Gå igenom Hkk för Merkurius.
Lektion 2   Grönsaker.
Lektion 3  Matfett, Frukt och Bär
Lektion 4 Potatis och Rotfrukter
Lektion 5  Bröd, Flingor, Gryn och Pasta
Lektion 6  Mjölk och ost
Lektion 7   Kött och Protein alternativ
Lektion 8 Städning jultraditioner.
Lektion 9 Fisk, Skaldjur

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att gå igenom för varje livsmedelsgrupp; Du ska ta fram fakta för din livsmedelsgrupp.
Fakta om din Livsmedelsgrupp.
1.-Tillverkning, Odling, Namn och Utseende.
2.-Produkter
3.-Näringsinnehåll
4.-Förvaring
5 -Hållbara livsmedel.Tänk grönt.
Vi kommer att lära oss om en livsmedelsgrupp vid varje lektion.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer att bedöma er vid varje lektion. Både teoretiskt och praktiskt. Du kommer att redovisa din livsmedelsgrupp vid din livsmedelsvecka.
Vi utvärderar varje veckas lektion.Repeterar förra veckan och förbereder oss inför nästa vecka.
Jag bedömer följande:
Lyssna till fakta och instruktioner.
Praktiska arbetet; metod,redskap,hantering av livsmedel.
Måltid: Gemenskap,resultat.
Efterarbete; Disk, rengöring av arbetsplats, förvaring av livsmedel.
Utvärdering; Förstå och förklara hur livsmedel,metoder, redskap och näringsämnen har betydelse för resultatet=maträtten, hälsan, ekonomin och miljön.Praktiska läxor

Övergripande mål från LGR11 2.2:
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet.

Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

 

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert ochrelativt väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklademotiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

 

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och välfungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också gevälutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Under förra läsåret har ni jobbat med  metoder, planera egen lunch, använda rätt redskap, förvaring, hållbara livsmedel
Nu kommer vi sätta livsmedlet i fokus och sen träna på fakta, tillagning, tänka hållbara livsmedel, ta fram recept.



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utveckla.åra

Matlagningens grunder.

Matlagningens grunder;

Måltider,Metoder och Redskap

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann Kerstis
När, under vilka veckor? V 35-V 8( Varannan vecka)

Vad;     Frågeställning (och följdfrågor):

  • Utveckla ett kunnande som rör mat, förmågan att planera och tillaga mat.
  • Utveckla sin initiativförmåga vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
  • Utveckla sin förmåga att värdera sina handlingar.
  • Förstå vikten av att äta varierat ur kostcirkelns alla delar var dag.
  • Äta regelbundet och varierat samt fördela måltiderna jämnt över dagen så fungerar du och din kropp bättre.
  • Lyckas i köket- Lära sig grunderna i matlagning och bakning.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Lektion 1; Planering av Hkk, Gå igenom kunskapskrav, bedömning, kökets regler mm
Diskning. Frukost.
Lektion 2; Mellanmål, Mått och vikt, Kostcirkel, Sockernivå, Hygien.
Lektion 3 ; Lunch, Finfördela livsmedel,s 154 Redskap för att rensa, skala och finfördela.Kyl och frys s.150,  Tips och Råd.
Lektion 4 ; Middag, Koka och sjuda s 155-158  Redskap s 149, 152 , spis.

Lektion 5 ;Steka,s 159-160. Redskap. Ugn, Stekpannor, Stekredskap, Formar. s 149,153.
Lektion 6 ;Redning 162-163, Redskap; Bunkar, Redningsbägare, Vispar ,Förvara mat.
Lektion 7 ; Baka med jäst.s 164 Redskap; Plåtar,trä och plastredskap, kavel,degskrapa, Bakdukar.

Lektion 8; Städning av kök, Jultraditioner.

Lektion 9: Baka med bakpulver s 165. Redskap: elvisp, formar. gummiskrapa.

Lektion 10; Praktiskt prov.

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att jobba i par i det praktiska arbetet.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar varje veckas lektion.Repeterar förra veckan och förbereder oss inför nästa vecka.
Jag bedömer följande:
Lyssna till fakta och instruktioner.
Praktiska arbetet; metod,redskap,hantering av livsmedel.
Måltid: Gemenskap,resultat.
Efterarbete; Disk, rengöring av arbetsplats, förvaring av livsmedel.
Utvärdering; Förstå och förklara hur livsmedel,metoder, redskap och näringsämnen har betydelse för resultatet=maträtten, hälsan, ekonomin och miljön.
Praktiskt prov
Praktiska läxor

Varför?

Mat och hälsa är bland det mest grundläggande för människan. Måltiden är en njutning för både kropp och själ och en stund av gemenskap.Dina matvanor och andra vanor i hemmet plus de val du gör dvs din livsstil- påverkar hur du mår men också samhället och miljön.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte:

Ett syfte med undervisningen i Hkk är att den ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om arbete i hemmet. Arbetet i hemmet är något som ständigt pågår, oavsett människors olika yttre omständigheter.Resultatet av arbetet med en välsmakande måltid,städad bostad eller rena kläder är kortvarigt men på lång sikt är det ett arbete som är avgörande för både hälsan och det sociala välbefinnandet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Bakning och matlagning och olika metoder för detta. 
Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt.
Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. 

Dagens Måltider. 

Måltidens betydelse för gemenskap.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett i huvudsak fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla resonemang om varierade och balanserade måltider.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett relativt väl fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett väl fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utveckla.

Jupiter välkomstbrev vecka 33

Hej alla härliga elever i Jupiter, 

Vi hoppas ni alla har haft ett underbart sommarlov och hunnit skapa många härliga minnen. Det känns så roligt att äntligen få träffa er alla!

På måndag ses vi igen för att starta upp ett nytt spännande läsår tillsammans med nya roliga projekt. Första veckan kommer se något annorlunda ut då vi kommer fokusera på att lära känna varandra genom olika aktiviteter vilket gör att vi håller tiderna mån 9.00-13.00 tis-fred 8.20-14.00. 

Så här kommer veckan se ut

Måndag: 9.00-13.00
Vi startar dagen i Amfiteater kl.9.00. Därefter säger vi hej då till er föräldrar som varit med under samlingen för att samlas utanför Jupiters klassrum för att tillsammans gå in i våra nya klassrum.

Tisdag: 8.20-14.00
Vi träffas kl 8.20 i våra klassrum och avslutar dagen kl 14.00. Idag kommer Krister för att visa oss hur vi bygger ett stormkök samt berättar lite om hur man lagar mat.

Onsdag:  8.20-14.00
Vi träffas 8.20 i våra klassrum och avslutar dagen kl 14.00.  

Torsdag: Utflykt till Lilla Sand 8.20-14.05 (Vi kommer till Lemshaga 14.05)
Idag åker vi till Lilla Sand för en mysig dag tillsammans. Vi kommer under dagen laga mat på stormkök och umgås.
Du behöver ta med:
Matlåda + bestick (Eleverna kommer att tillaga makaroner och köttbullar)
Frukt
Vattenflaska
Kläder efter väder.
Något att sitta på

Fredag: kl 8.20-14.00
Vi träffas kl 8.20 och avslutar dagen kl 14.00. Vi myser tillsammans på skolan.

Här kommer lite information som kan vara bra att gå igenom inför terminen:

Pedagoger

Mentorer för Jupiter är Catrin Colliander, lärare i SV och Camilla Mauritzson lärare i Ma, NO och Teknik. Johanna Ohlander kommer vara resurs i Gröna gruppen och Anna Dahl i den röda. Johanna arbetar även på klubben. Ni har även förmånen att träffa Fredrik Petterson i SO, Åsa Gustavsson i Textilslöjd, Ayla Lannestedt Trä och metall, Judy Arman i engelska, Krister Andersson i Idrott och Jonas Karlhager i musik. Vi är även glada att bjuda in Marie Moberg igen till klassen som kommer arbeta specialpedagogiskt tillsammans med Lena  Wintzell-Österberg. 

Schema

Nytt schema finns på schoolsoft. Så här i början så kan det ske förändringar i schemat då det ibland behövs göras justeringar.

Läxläsning

I storgården har du möjlighet till läxläsning, i år ligger den  på tisdagar och torsdagar klockan 15:30-16:30. Vi rekommenderar starkt att man nyttjar tiden vid behov. Vår idrottslärare Krister Andersson kommer att vara behjälplig under denna tid. Välkomna! 

Utvecklingssamtal 23/9 och 25/9

Vecka 39 måndag förmiddag (23/9) samt hela onsdagen den 25/9 kommer ni att erbjudas utvecklingssamtal av er mentor. Tider för dessa kommer ni att hitta på schoolsoft under nästa vecka.

Skolfotografering 12-13/9

Den 12-13/9 är det dags för årets skolfotografering för eleverna. Nedan finner ni information från fotografen. 

Schoolsoft

Vår IT ansvarig på skolan har under veckan mailat ut inloggning till er nya familjer i Jupiter. Vid frågor kan ni självklart fråga oss mentorer eller så hör ni av er direkt till Martin.

Hallen

I år kommer eleverna att dela hyllplatser i hallen vilket gör att det är viktigt att alla håller ordning på sina saker. Vi är ute i alla väder vilket gör att det är viktigt att alla har stövlar och regnkläder på sina platser nu under hösten. 

Mobiltelefoner

Storgården/Lillgården åk 4-6, Storgården och Lillgården är mobilfritt. Vi rekommenderar att Storgårdens och Lillgårdens elever lämnar mobilerna hemma. Tas mobilen med till skolan ska den låsas in i skåpet alternativt lämnas in på morgonen till mentor eller undervisande lärare och återfås på skoldagens slut.

Mobiler som tas med till skolan är inte skolans ansvar vilket även gäller de som lämnas in. Mobiler som ändå dyker upp under dagen kommer att tas i beslag och återlämnas endast till målsman när mentorn finns tillgänglig. Behöver du nå ditt barn under dagen i en nödsituation går det bra att ringa klasstelefonen 08-586 313 04 alternativt expeditionen 08-586 313 00 under kontorstid. Vi förväntar oss att alla elever följer och respekterar ovanstående regler

Klubben

Eleverna får använda sin mobiltelefon på utsatta tider. Om de vill lyssna på musik blir de hänvisade till ett separat rum för att inte störa övrig verksamhet, men det går också bra att använda hörlurar. Under mellis i matsalen får mobilen inte användas.

Blanketter som ska fyllas i inför skolstart

https://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/02/Avtal-om-datoranv%C3%A4ndning-p%C3%A5-skolan-%C3%85k-4-6.pdf

https://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/02/F%C3%B6rv%C3%A4ntansavtal-2015.pdf

https://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/02/Specialkost-blankett.pdf

Tillstånd blankett skolstart SG

Ser fram emot att träffa er alla! 

Camilla, Catrin, Anna och Johanna

 

En sekund i taget

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.37-50
Vad är meningen med att läsa? Vad är textsamtal? Vad är lässtrategier?

en-sekund1Vi ska läsa boken En sekund i taget och arbeta med olika skrivuppgifter. Ibland kommer vi läsa i skolan, ibland kommer du få läsa hemma. Tyngdpunkten kommer ligga på att vi ska samtala om texten!

Skrivuppgifterna ska du som elev samla i ett dokument som du kallar “En sekund i taget”. Detta dokument ska du så småningom dela med mig. Det är i det dokumentet jag kommer bedöma hur du har arbetat med skrivuppgifterna i förhållande till kunskapskraven.

I samband med skrivuppgifterna kommer vi att öva på att synliggöra sitt tänkande genom olika stödstrukturer och tankerutiner. Stödstrukturerna kommer handla om hur man använder olika läs- och skrivstrategier.

Frågeställningarna nedan kommer från kunskapskraven i svenska. Om du tittar i matrisen kommer du känna igen dem.

Frågeställning och följdfrågor

Hur använder man lässtrategier?

Hur skriver man en sammanfattning innehåll?

Hur kan man, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och resonera/prata om text?

Vad betyder det att en text har ett budskap?

Vada betyder det att läsa “mellan raderna”?

Hur “drar man slutsater” om hur en text har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i?

Vad är skillnaden mellan citat och referat?

Hur skriver man en läslogg och vad ska det vara bra för?

Hur samtalar man, ställer frågor och för fram egna åsikter om en text?

Hur använder man underbyggda argument för sina åsikter om en text?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia
Förankring i kursplanens syfte

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. I undervisningen ska eleverna få möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och olika delar av världen.

Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Informationssökning och källkritik

  • Hur man citerar (och gör källhänvisningar).
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Varje lektion tar vi upp ett tema. Det kan vara en lässtrategi, hur man gör personbeskrivningar, vad ett citat är, hur man sammanfattar, hur man läser mellan raderna, förutspår eller hur man gör när man stöter på ett ord som man inte förstår.

Du kommer få lära dig hur man skriver en läslogg. Genom läsloggen kommer du få träna på att välja ut meningar som du sedan skriver om till citat. Dessa citat ska du sedan skriva dina egna tankar om.

Jag kommer visa och förklara vad skrivuppgiften har för syfte, kopplat till förmågorna i matrisen.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du ska skriva alla uppgifter i ett och samma dokument. Dokumentet ska heta “En sekund i taget”. Jag kommer då och då stämma av att du gjort alla uppgifter och ligger i fas.

Jag kommer bedöma hur du deltar på lektionerna. Som exempel kan det betyda att jag tittar på hur du ställer frågor, hur du ställer följdfrågor och hur du kopplar dina frågor eller kommentarer till vad jag eller någon elev sagt. Hänger du med?

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Här kommer det vi arbetat med under lektionerna ligga.

 

V.37 Lässtrategier, att kunna förutspå och gissa vad man tror kommer hända.

 

v. 38 Lässtrategier, att kunna tänka sig in i något. Vi låtsas att vi hamnar i samma situation som personen i boken och skriver vad vi själva skulle ha gjort.

 

v. 39 Citat-Tanke, du väljer ut citat som du skriver dina tankar, känslor, åsikter eller frågor om.

 

Illustratören-Att se i bilder. Du väljer utdrag ur texten som du beskriver i bilder. Du väljer bilder från nätet som du klistra in i dokumentet under rubriken Illustratören.

 

v. 40 Inre och yttre dialoger, vad betyder det? Du hittar och ger exempel utifrån boken.

 

v. 41 Att samtala och ställa frågor till text. Hur ställer man intressanta frågor?

v. 42  Vi fortsätter att lära oss verktyg för att analysera text. Att läsa berättande texter och att tolka budskap. Vi pratar om begrepp som är användbara när man pratar om berättande texter. Tolkning och budskap, symboler, tema och motiv, liknelser och metaforer, vad är vad och vad är skillnaden? Du ska få prova att analysera en egen bok. Du ska bland annat förklara berättarperspektiv, tillbakablickar och framåtblickar. Detta fortsätter vi med ytterligare en vecka.

sprakliga-drag-i-berattande-text

v. 43 Vi fortsätter att lära oss verktyg för att analysera text. Att läsa berättande texter och att tolka budskap. Vi pratar om begrepp som är användbara när man pratar om berättande texter. Tolkning och budskap, symboler, tema och motiv, liknelser och metaforer, vad är vad och vad är skillnaden? Du ska få prova att analysera en egen bok. Du ska bland annat förklara berättarperspektiv, tillbakablickar och framåtblickar.

v. 45 Att koppla på känslor. Du väljer utdrag ur texten, ca 4-5 citat som väcker känslor hos dig. Du argumenterar och förklarar varför.

v. 46. Att förutspå. Med hjälp av olika ledtrådar i texten ska du förutspå vad du tror kommer hända längre fram. Det viktigaste är att du hittar ledtrådarna. Liknelser och metaforer, vad är det och vad är skillnaden?

Vad är skillnaden mellan ett citat och ett referat? Vi tränar på att skriva citat och referat utifrån boken vi läser. Vad betyder det att en text eller att en författare har ett budskap? Vi försöker tolka budskap och läsa mellan raderna. Du ska själv välja ut några exempel från texten, ca 4-5 stycken som du själv försöker tolka och förklara. Det ska vara meningar som man skulle kunna “läsa mellan raderna”.

v. 47 Att gå i dialog med texten. Om du hade varit en av karaktärerna, vem hade du varit? Vad hade du gjort? Tänkt? Velat ändra på?

v. 48 Miljöbeskrivningar. Välj en av miljöerna som hittills beskrivits i boken. Gör en miljöbeskrivning på en halv A4.

v. 49 Lässtrategier.”Sammanfatta”. Hur återberättar man och hur gör man en enkel sammanfattning? Du gör en sammanfattning på ca en halv A4. Mer om detta senare.

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Forskning har visat att för att stimulera elevernas språkutveckling är det bra att använda sig av stödstrukturer/scaffolding. Exempel på stödstrukturer som används i det här projektet är de så kallade VT-rutinerna. Vi använder även lässtrategier som stödstrukturer. VT-rutinerna och lässtrategierna utmanar, vidgar och synliggör elever och lärares lärande.

Språket är allas ansvar. Ansvaret för att utveckla elevernas lärande och demokratiska kompetens genom goda språkkunskaper är inte knutet till några särskilda ämnen eller verksamheter, utan vilar på alla som arbetar i skolan. På Lemshaga är detta är något som praktiseras genom goda rutiner och stödstrukturer för tänkande och lärande.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Välkomstbrev Solen

Hej alla elever och föräldrar i Solen!

Välkomna tillbaka. Vi har saknat er! 

Vi är redo för läsåret 19/20. Vi hoppas att ni också är det – ert sista läsår på Lemshaga.

Här kommer lite tider och information inför första veckan:

Uppstartsdagar:

Vi vill verkligen understryka vikten av att vara närvarande och delaktiga under dessa dagar. Det är de här dagarna som lägger grunden till resten av årets trygghet, både i gruppen och i Ladan. Det skapar också samhörighet med varandra i de nya klassblandningarna, inför Gotlandsresan och det är en fantastisk chans att lägga grunden för det sista året i skolan tillsammans. Ta vara på den! 

Måndag 19/8: 

Upprop i amfiteatern kl 9.00 därefter träffas vi vid staketet utanför Ladan och äter glass. Sedan samlas vi i No-labbet och klockrummet (fd no-salen) för information om veckan m m. Vi avslutar dagen med att äta lunch 12.15. 

Tisdag 20/8: 

Välkommen till Ladans “lära känna dag”. Vi samlas i No-labbet och klockrummet 8.30. Ni kommer få info om gruppindelning för olika aktiviteter som kommer ske under dagen. Under den här dagen kommer du vara i en av tolv åldersblandade grupper med elever från 7, 8 och 9. Dessa grupper kallar vi i Ladan för “12-grupper”.  Grupperna kommer i stort sett att vara desamma som förra året, med skillnaden att ni nu är äldst. Det betyder att åttor och särskilt nior har ett extra ansvar i att välkomna sjuorna och skapa en ny grupp. Tillsammans kommer ni i gruppen få spela spel, göra frågesport, tillverka en flagga, prova biljard, basket och på olika sätt träna samarbete. Vi äter lunch på skolan och dagen slutar kl.14.15.

Onsdag 21/8: 

Turf på Skansen. Samling 8.45 vid Södermalmstorg, Slussentorget. Ni tar er dit på egen hand. Därifrån tar vi oss gemensamt till Skansen (ta med busskort om du har, annars har vi). På Skansen kommer ni i Solen få lite information om dagen innan resten av er 12-grupp ansluter. Dagen går ut på att ni i “12-gruppen” tillsammans ska lösa olika uppdrag. Dagen slutar på plats kl.13.30, men de som vill får sällskap tillbaka till skolan med pedagoger. 

Medtag matsäck, fika, vattenflaska, bra skor och kläder efter väder!

Torsdag-Fredag 22-23/8:

Gotlandsresan! Info har skickats ut av de ansvariga föräldrarna. 

Övrig information: 

Utvecklingssamtalstider HT19

Respektive mentor kommer snart att lägga ut bokningsbara tider för utvecklingssamtalen för HT19. Ni hittar dessa tider på SchoolSoft under fliken “Bokningar”. 

OBS! Först till kvarn gäller! Det betyder att om ni ej har flexibla tider ber vi er gå in och boka en tid snabbt.

Uppdatera kontaktinfo på SchoolSoft

Vi ber alla föräldrar och elever kontrollera sina uppgifter i SchoolSoft under “Min Profil”, så att de stämmer. Se till att all kontaktinformation är ifylld. Ni ändrar själva kontaktinformationen under “Min Profil” (telefon- och mobilnummer, e-post- och hemadresser, m.m).

Solens klasstelefon

Se till att spara numret redan nu så att du har det hela läsåret. Då kan ni alltid nå oss på den: 08-586 313 09.

Schema

Era scheman finns nu på SchoolSoft. Kom ihåg att det finns risk för ändringar under första veckorna.

Skåplås

Kom ihåg att ni ska ha godkända lås på era skåp. Om du inte har ett eget lås så  finns det att köpa från oss för 50kr.

Värdesaker

Vi vill påminna er att ni inte bör ta med er värdesaker till skolan. Det ni tar med er till skolan måste ni själva ta hand om och ansvara för. Detta gäller även dyrbara kläder och skor. Skolan ansvarar inte för värdesaker som försvinner.

Nötallergi

Vi vill påminna er alla att det är total nötförbud på hela skolan. Extra viktigt att ni tar detta på allvar nu då vi har mycket känsliga (luftburen!) nötallergiker i Ladan. Detta gäller även det som har spår av nötter.

Specialkost

Specialkost? Gå till hemsidan “Avtal, blanketter och informationsblad” fyll i och lämna till mentor. 

Kommunikationspolicy

Vi vill påminna er alla att vi har ett kommunikationspolicy på skolan. Läs igenom den så att ni vet vad som gäller på skolan.

kommunikationspolicy – lemshaga

Välkomna tillbaka, vi ses på måndag!

/Fredrik, Sofia R, Sofia L, Ninna och Madelene