Hi – Antiken till revolutionerna

Ansvarig: Fredrik Pettersson
När: v.47-v.5

Material:

  • Keynote från lektioner finns i Meitner/planeringar/som bilaga

Länk till Lpp-genomgång 

Varför?
Med starten för våra samhällen på plats sätter vi nu fokus på Europa och följer framväxten av antika samhällen. Inspirationen därifrån tar oss till en tid i historien då Europas makt åter börja växa och med denna makt även en ambition att ta över hela världen. Frågan är om de kommer att lyckas?

På vägen kommer vi även sätta fokus på hur historia kan användas nu och tidigare. Vi får också anledning att studera historiska källor för att se vad dessa kan lära oss.

 

Vad?

=> När var Antiken och vad gjorde Aten och grekerna mäktiga och minnesvärda? (Handel, vetenskap/kunskap, litteratur, teater & idrott)

=> Vad gjorde romarriket mäktigt och vad påverkade de för kommande riken?

=> Vad menas med historiebruk och vilka typer av historiebruk finns det?

NE:

https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25548https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25549https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25547

=> Vad innebar renässansen och vad gjorde tidens kungar mäktigare?

=> I vilka grupper kom människor att delas in i Europa och vilka grupper hade mycket och lite makt?(Hur fick kvinnorna det i Europa?)

NE:

https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25550https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25551https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25552

=> Vilka frågor kan ställas till historiska källor för att se vad de kan berätta om det förflutna och hur kan trovärdigheten avgöras?Är källan vad den utger sig för att vara? Är den partisk? Är det en förstahandskälla, eller är uppgifterna i den beroende av någon annan källa? Hur lång tid har det gått mellan att händelserna som källan berättar om inträffade och att de nedtecknades?

NE: https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25536

NE: https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25536

=> Vad var orsaken till européernas upptäcktsresor?

=> Vilka konsekvenser fick dessa resor – vilka förändringar ledde den till?

NE:https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25553

 

=> Hur hänger skapandet av kolonier samman med triangelhandel och slaveri + se likheter med antiken?

=> Vilka konsekvenser fick denna handel och på vilket sätt var Sverige en del av detta?

NE:https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25554

=> Vad var orsakerna till den amerikanska revolutionen och vad gör dessa förändringar till en revolution?

=> Vad innebar revolutionen för slaveriet och övriga kolonier i Amerika?

NE:https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25559

=> Hur hänger jordbrukets revolution samman med den industriella?

=> Hur bidrog kapitalister & uppfinningar till revolutionen?

=> Hur revolutionerades människors sätt att leva? (Urbanisering, )

Ne: https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25560

 

Hur?
I grupper jobbar vi med att söka vad som gör gerkerna minnesvärd och samtidigt mäktiga under Antiken. Tillsammans studerar vi olika typer av historiebruk och det leder oss in på Romarriket och dess storhet. Hoppet till renässensen och en tid där Europa börjar erövra världen synliggör vi med hjälp av en tidslinje. Linjen blir vårt stöd när vi sedan undersöker hur Europa blir allt mer dominerande. Samtidigt har vi koll på hur makten fördelas i samhället och och i kolonier för att se grunden till de olika revolutionerna mot detta. Då har vi landat i bildandet av USA och lagt grunden för att i åk 8 följa den Franska revolutionen. Innan vi lämnar historiaavsnittet får vi med oss en annan revolution nämligen den inom industrin.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – i diskussioner jobba för att alla ska komma till tals.

Möjligheter – Vi introducerar BF-POJK-FS när vi jobbar med historiska källor.

Förväntningar –

Rutiner – BF-pojk-fs vill vi sätta som rutin.

Interaktion – Jobb i grupper där vi tillsammans utforskar olika delar av historien med olika roller i grupperna.

Miljö – Vi har jobbar vidare med att se hur våra skärmar kan få tydliga rutiner runt sig

Språk – Vi hittar nya sätt att samtala om historia med fenomen som historiebruk och historiska källor.

Modellering – Blir en tydlig del när vi jobbar med historiska källor.

Neptunus månadsbrev januari

Hej alla Neptunusfamiljer!

Här kommer vårterminens första månadsbrev. Det kommer att bli fokus på vår 100-dagarsfest, vårt nya projekt och skrivande.


100-dagarsfest

       

 

Ja, så var det äntligen dags för vår 100-fest. Vad är hundra, hur känns hundra dagar?

Varje dag sedan skolstart har vi lagt en träpinne i en burk för att symbolisera hur många dagar vi har gått. En elev har fått räkna pinnarna varje dag. Vi valde att sortera pinnarna i tiotal för att det skulle bli lättare att hålla reda på alla och att det skulle gå fortare att räkna. Vi har tränat på att räkna tio-skutt. Detta har vi verkligen haft nytta av nu när vi har börjat arbeta med tiotal och ental i matten. Förhoppningsvis hjälper det oss att förstå vad 100 är, hur man kan dela upp 100 och hur det känns i kroppen vad 100 dagar är.

Konkret materiał och upplevelser tror vi kan leda till en större förståelse.

På 100-festen provade vi också på hur långt 100 sekunder är. Dansstopp och olika test.
Vi förberedde klassrummet dagen innan genom att dekorera och göra våra egna 100-kronor.
Vi spelade spel, arbetade med ett 100-häfte, gjorde 100-rullar, såg på film och blev bjudna på 100 godisar, som delades lika mellan 20 barn…



SO: Vårt samhälle

Delaktighet och gemensamt utforskande är centralt i vårt nya projekt. Vi vill att alla ska känna sig delaktiga och viktiga, även ni föräldrar. Vi vill så gärna involvera er i detta projekt!
Vi är ju tillsammans vårt samhälle. Alla är viktiga och behövs för sin kompetens och personlighet.
Första veckan fick vi besök av Sofia som arbetar i Värmdö kommun och snart väntar flera nya föräldrar som ska berätta om sina yrken. Nästa vecka får vi besök av Ida som är stylist. Det ska bli så spännande!


Kreativitet, demokrati och entreprenörskap

Vi har börjat arbeta med ett material från Unga Företagare där vi undersöker vad ett samhälle är och vad som behövs för att ett samhälle ska fungera. Eleverna kommer att få bygga sitt eget samhälle och vi kommer att undersöka och utforska vad demokrati är. Hur kan vi komma överens i olika frågor?

Vi har pratat om olika yrken och vad som skulle hända om inte vissa yrken fanns. Eleverna fick visa olika yrken genom att göra charader.

Vi vill gärna berätta mer om vårt projekt och höra om hur ni kan vara delaktiga, under vårt föräldramöte.

Tack för att ni har bidragit med svar till alla intervjuer som eleverna har berättat om.
Det blev en bra uppgift där eleverna fick presentera inför inför sina kompisar.

 

Skrivutveckling

Eleverna har nu kommit igång med sitt skrivande. Naturligtvis utvecklas alla i olika takt men vi försöker skapa goda strukturer redan från början. Vi kommer att fokusera mycket på skrivande under våren. När eleverna har skrivläxa (Innehållsfrågor till läsläxan) vill vi att ni fokuserar på:

  • Stor bokstav i början av meningen
  • Punkt i sluttet av meningen
  • Mellanrum mellan orden
  • Använda små bokstäver (förutom i början av meningen)

Om eleverna vänder bokstäverna fel så får ni gärna rätta det.

Skrivandet handlar ju naturligtvis om både form och innehåll. Ibland skriver vi sagor eller texter utan att formen är det viktigaste. Att våga uttrycka sig och att låta texten flöda är mycket viktigt.
 Om behovet finns för att texten ska bli förståelig eller läslig kan vi renskriva i efterhand.
 Men när det gäller kortare svar i läxboken får ni gärna vara med och rätta.

 

Dans med Kulturskolan

Den här veckan har gröna gruppen fått dansa med Kristel från Kulturskolan. Det var väldigt kul och inspirerande för mig (Cissi) att vara med på lektionen och dansa med eleverna!
Så här skriver Kristel om dansen:

Vi kommer att jobba med Skapande dans, inga förkunskaper krävs och det brukar funka även man inte älskar dans…
På ett lekfullt sätt utforskar vi kroppens rörelsemöjligheter och jobbar med dansens beståndsdelar- tid, rum, kropp och kraft. Vi använder oss av improvisationen där eleverna hittar rörelsesvar för uppgifter och väldigt lite färdiga steg.
Det är en lektion som alla andra även om det ser lite annorlunda ut än lektionerna i klassrummet. De behöver bara lyssna på instruktionerna och göra sitt bästa i stunden, då kommer det bli jättebra.

Gröna gruppen dansar v 4-13 och sedan byter vi.


Idrottshälsning från Yulia

Idrotten är på torsdagar för båda grupperna.
INOMHUSKLÄDER IDROTTEN: mjuka långa/korta byxor, tröjor med korta ärmar, skor och gärna vattenflaska. För att barnen ska må bra, orka jobba hela lektionerna och känna glädje när de rör på sig behöver de anpassade kläder och skor. Med bara strumpor glider de lätt på golvet och skadar sig själva eller klasskompisarna.
Om ditt barn har långt hår, är det bra om de har tofs.
Barnen behöver inte duscha i åk1, men jag rekommenderar att de tvättar händerna och ansikte efter idrotten.
Om ditt barn inte kan vara med av något anledning, mejla mig på morgonen. Jag läser mejl mellan 7.30-8.00
Väldigt ofta glömmer elever kläder/skor i idrottshallen. Saknar du något hemma kom och titta i lådorna=)

FRILUFTSLIV
Varannan jämn vecka är det “Friluftsliv”. Då ska smörgås i lådan eller frukt samt vatten tas med.Bra om ditt barn har sittunderlag med sig.
UTOMHUSKLÄDER: Barnen behöver ha kläder så att de inte fryser under lektionen utomhus. Kläder efter väder: Vantar och mössa behövs kan behövas på idrotten.


Kommande händelser:

Föräldramöte den 8 februari kl 18-19.30
Allaktivitetsdagen den 9 februari.
I nästa veckas Neptunusinformation (som ni får via mejl) kommer mer information om de olika grupperna och vilken grupp ditt barn ska vara med.

 

Nästa vecka:

må: Dans för gröna gruppen
ti: Läsläxan förhörs och ny delas ut
ons:
to: Vi får besök av Ida som berättar om sitt yrke som stylist.
fre: Friluftsliv

 

Trevlig helg!

önskar Neptunuspedagogerna

 

 

 

 

 

 

 

Nästa info brev
Alaktivitetdagen, vad barnen fick (1:a och Andra hand)

Nästa månadsbrev
matte och NO
Idrott?

LPP NO Årstider-Vinter

LPP Årstider – Vinter

Ämne: No
Årskurs: Åk 1

Ansvarig: Cecilia Hulin
När: vt 2023

 

Syfte
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och mönster. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla nyfikenhet på och intresse för de sammanhang och fenomen i naturen som hela tiden påverkar miljön och allt levande.

 

Varför?
Våra föreställningar:
- Vilka årstider har vi?
– Vilka traditioner finns kopplat till våra årstider?
– Hur vet vi vilken årstid det är och vad utmärker den?
– Vad händer i förändringarna mellan sommar -> höst -> vinter -> vår -> ?
– Hur anpassar sig djur och växter? 
- Hur ser vattnet ut på vintern och vad har det för betydelse för oss människor, djur och växter?
– Vilka 3 faser består vatten av?
– Hur fungerar vattnets kretslopp?

 

Vad?
Detta ska du lärar dig:
Känna till att det finns olika årstider och kunna benämna dessa.
Kunna beskriva och ge några exempel på vad som händer i naturen under de olika årstiderna.
Delta i observationer om hur årstiderna påverkar vattnets form och ge exempel på dessa former.
Kunna ämnesspecifika ord och begrepp. (årstid, höst, vinter , vår, sommar, kallt/minus grader, varmt/plus grader, fast, flytande, gas)
Vilka högtider som finns vid respektive årstid

 

Hur?
Observera vår närmiljö.

Diskussionsfrågor och övningarna finns kring filmerna och diskussioner sker i mindre grupper och där deltagarna får skriva ned sina svar. .
Enklare experiment, skapande aktiviteter.
Enskilda individuella övningar.
Olika högtider under året
Fältstudier
ÅRSTIDER – Vintern
https://www.ne.se/play/filmnavet/program/em1051?fromSearch=true

Förklara ord och uttryck:
Talgboll, snöbär, skare, dvala, mossa/lavar
Fågel bok/film vad kännetecknar de vanligaste fåglarna talgoxe, blåmes, sidensvans, och gröngöling.
Hur överlever dessa djur på vintern? Visar bilder på spår i snö tex hare, älg rådjur m.fl.

Frågor efter filmen
Vilken månad är mörkast? Hur är det då att bo långt upp i Sverige?
Varför ska man inte börja mata fåglarna för tidigt? Vad är bra att ge fåglarna?
Nämn några ställen där isen kan vara svag?
Beskriv hur en abborre ser ut?, Hur överlever fiskar vintern?
Hur kallt är i vattnet under isen?
Vad är skare?
Vad lever Gröngölingen av på vintern? Hur får han tag i i myrorna?
Vad äter rådjur och älg på vintern? Vilken är älgens favoritförda.
Berätta hur man gör semlor?

 

DJUREN – Hur klarar de sig på vintern?

DJUR
• Varför måste djur ha knep för att överleva vintern i Sverige?

Migration
• Vad innebär migration?
• Varför kan inte alla fåglar överleva här i Sverige på vintern?
• Hur gör fåglarna för att orka flyga till varmare länder?
• Hur gör älgar och renar i fjällen för att överleva
vintern?
Vintersömn
Hur gör igelkottar för att klara sig igenom vintern?
Vad innebär vintersömn?
Berätta om hur det går till när en björn går i ide. 
Hur gör ormar och grodor under vintern?
Andra anpassningar hos djuren
• Hur kan smådjur leva under snön?
• Ge exempel på hur djur som är aktiva under vintern
anpassat sig till förutsättningarna och varför.

Sammanfattning
• Vad har vi gått igenom i den här filmen?
• Vad gör vi människor för att klara av vinterkylan?

Gruppuppgift: Välj ett djur som lever i Sverige och gör ett arbete om hur det djuret gör under vintern. Leta information på internet, i böcker och i tidskrifter. Presentera arbetet

 

VATTEN
Vad är en hypotes?

En hypotes är det resultat man tror att man kommer få av en undersökning, observation eller experiment. En teori skall ligga som bakgrund för en hypotes

Ställa hypotes? Hur mycket vatten tror du det är kvar i burken när snön har smält?
MALL finns att fylla i : Fyll en burk med vatten och gissa….. vänta ….. slutsats.

Övning 2 VATTEN- Fast, flytande, gas och tillbaka
Vad händer när man värmer en gas? Påverkas ett fast material av värme? Hur känns det när vatten avdunstar? Vart tar vattnet vägen när kläderna torkar? Undersök och dra slutsatser utifrån experiment 

Praktisk övning: Dramatisering av aggregationstillstånden. 
Låt eleverna föreställa vattenmolekyler och illustrera hur molekylerna rör sig i fast, flytande och gasform.

Youtube:
Kemifilm om fast, flytande och gas – YouTube
https://www.google.com/search?q=fast,+flytande+och+gasform.&source=lnms&tbm=vid&sa=X&ved=2ahUKEwin-6LducH8AhX9RvEDHSVfAUQQ_AUoAHoECAMQCQ&biw=1440&bih=732&dpr=1#fpstate=ive&vld=cid:ea3f8196,vid:UFIqPAOrjV4

Stearinljuset: Fast, flytande & gasform
https://www.google.com/search?q=fast,+flytande+och+gasform.&source=lnms&tbm=vid&sa=X&ved=2ahUKEwin-6LducH8AhX9RvEDHSVfAUQQ_AUoAHoECAMQCQ&biw=1440&bih=732&dpr=1#fpstate=ive&vld=cid:565ce20d,vid:ysa7bMLUeik

Praktisk övning: http://www.teknikochnatur.se/images/productimages/4462055_256152_fasflytandegas.pdf
Film ifrån UR, ca 14 minuter.
Avnsittet handlar om vattnets kretslopp.
http://urskola.se/Produkter/162290-Vattenmannen-och-Speed-Vattnets-kretslopp

Film: Animerade berättelser om atomers kretslopp 5 min/ per film
Vattenmolekylen: https://www.ne.se/play/ur/program/134685
Animerade berättelser om atomers kretslopp I en serie korta filmer ”Animated science” berättas i sagoform om några olika atomer och molekyler (Vatten, syre, kol, kisel, järn), 5 minuters film per atom. Filmerna har karaktär av berättelser, där atomerna och molekylerna uttrycker mänskliga känslor inför de olika situationerna.
Efter en sådan film bör barnen ha fått en tydlig bild av var just dessa atomslag eller molekyler förekommer, och också komma ihåg de olika kretsloppen. Barnen kommer troligen också att ha fått med sig en bild av att materien är uppbyggd av atomer.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid- Vid frågeställningar i klassrumsarbete ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.
Möjligheter – Genom diskussioner, filmer och rutiner ges möjligheter till tänkande och förståelse.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder rutinen Think-pair-share för att synliggöra alla elevers tänkande.
Interaktion –  Genom våra samtalsrutiner synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.
Miljö – Vi uppmärksammar vår närmiljö och vad den kan erbjuda oss, vilka skyldigheter och rättigheter vi har.
Modellering – Läraren “tänker högt” och ställer frågor vid läsning eller efter en film.

 

Kopplade innehåll
Årskurs 1-3 Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och anpassningar till olika livsmiljöer och årstider.
Årskurs 1-3 Solsystemets himlakroppar och deras rörelser. Människan i rymden.
Årskurs 1-3 Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.
Årskurs 1-3 Några berättelser om hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram.

Funktioner och räta linjens ekvation

Ämne: Matematik – Funktioner och räta linjens ekvation
Årskurs: 9
Ansvarig: Madelene Larsson
När: v 2-6

Varför?

Vi människor har ett behov av att kunna tolka, förstå och förklara saker. Det kan vara små saker som att förstå kostnaden för ett mobilabonnemang påverkar antalet samtalade minuter, eller stora saker som sambandet mellan hur snabbt polarisen smälter och mängden koldioxid som släpps ut. För att matematiskt kunna studera och förstå samband och förändringar kan man ta hjälp av funktionsbegreppet och räta linjens ekvation.

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar:

  • förmåga att använda och
  • beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Vad?

Vad är en funktion?
När används funktioner?
Hur kan man uttrycka en funktion på fyra olika sätt?
Vilken information kan man få ut av en funktion?

Vad innebär en linjär funktion och en proportionalitet?
Vad innebär räta linjens ekvation?
Hur kan man utifrån en linjär funktion ta ut räta linjens ekvation?

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio9 från Sanoma.

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att göra en inlämningsuppgift för att visa vad du förstått.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt egen färdighetsträning.

Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då vi tittar på exempel/starters på olika nivåer samt att det finns olika nivåer att jobba på i den egna färdighetsträningen.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share.

Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetsanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.

Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.

Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan lösa/tänka kring olika uppgifter.

Januari – Tellus

Då var skolan äntligen igång igen! Hoppas ni alla haft en lugn och skön jul som fyllt på era batterier, det kan behövas i dessa lite mörkare tider. Vi mjukstartade undervisningen i tisdags och nu är verksamheten i full gång. Då vi endast är några dagar in på denna termin, så kan månadsbrevet se lite kortare ut än vanligt, hoppas ni har överseende med det 🙂

 

 

– Förhållandet mellan två tal är 7:4. Differensen mellan talen är 168.
Vilka är talen?
    -(Tips: använd Blockmodellen)-

 

 

Då har vi precis startat upp vårat första skrivprojekt i engelska! Vi kommer arbeta i tre veckors tid med att skriva olika typer av texter. Syftet är att gå in på djupet med hur vi bearbetar en engelsk text och vad det är man behöver tänka på för att utveckla den så mycket som möjligt. Hur gör man för att en text ska vara tydlig med fyllighet och variation? Vilken struktur ska den ha? Hur får man ett flöde genom omfång och variation? Detta ska vi titta närmare på samtidigt som vi förbereder oss inför de nationella proven som är vecka 13.

Dessa olika sorters texter ska de jobba med…

Skriv en dagbok

-Vems dagbok ska det vara? Tips: djur, människa, en sak. 

-Vad ska “personen” vara med om? -Hur vill du att dagboken ska se ut? -Bilder? 

.

Boken om mig

-Gör en bok om dig själv. Tips: familj, hobby, boende, mat, traditioner, drömmar, semester, skolan, kompisar, framtiden. -Hur vill du att boken ska se ut? -Bilder? 

.

Forskning

-Vad vill du forska om? -Skriv en faktatext om något som du är intresserad av. -Sök på nätet, använd böcker. -Lägg in bilder. 

Tips: stad, land, djur, natur, mat, känd person, byggnad, historiska händelser, teknik, hobby, rymden, yrke. 

.

Min middagsbjudning. 

-Skriv en engelsk text om din middag. 

-Du ska ha tre gäster. Vilka? Varför? -Presentera dem och berätta om varför du vill bjuda just dem. -Bilder. 

Tips: Någon du känner, kändis, historisk person, påhittad person. -Vad ska du bjuda på? -Recept. -Bilder. -Skriv om vad behöver du förbereda och vad du behöver handla. -Vad ska det kosta? -Händer det något speciellt under middagen? -Hur ska din inbjudan se ut? 

.

Min kokbok/bakbok

-Gör en egen receptsamling. -Lägg in bilder. 

Tips: Leta på nätet, kolla med familj/släkt/vänner om de kan ge dig recept som kanske gått i arv? -Något recept som du önskar ha för framtiden. -Kanske vill du hitta på ett eget recept? -Ska din bok ha ett tema? Tex husmanskost, fredagsmys, olika länder, alla dagar i veckan, tårtor, café, långpanna. 

 

Flera tips om vad du kan skriva: 

●Ett brev.  ●En teater.  ●En berättelse.  ●En instruktion till spel/lek. ●En blogg där du skriver om tex ditt liv.  ●En insändare / argumenterande text.  ●Ett reportage med intervju.  ●Ett familjeträd, med presentation om familj, intervjuer.  ●Ett skrivet meddelande till någon som du inte träffat på länge, till ditt framtida jag, framtida barn eller till dig själv som barn…om du kunde resa i tiden….  ●En superhjälte, vad är din superkraft?

 

 

Övrig information

Kvarglömda kläder (från förra terminen) som fanns i kapprummen, finns numera i den låsta containern på parkeringen. Ni som vet om att ni glömt kvar kläder, kan kontakta expeditionen för att få hjälp att hämta dem.

.
.

Kommande datum och aktiviteter:

 

V.3

Mån: Kunskapslogg kapitel 4 i matematik.

 

V.4

Tis: Fair Play Cup. Schemabrytande dag, mer info kommer via Meitner på mail.

 

V.5

Ons: Allaktivitetsdag. Schemabrytande dag, mer info kommer via Meitner på mail.

Fre: Geografiprov. Mer info finns på Meitner.

 

V.6

Spanskaprov mer info kommer.

 

V.7

Matematikprov mer info kommer.

NO-prov mer info kommer.

 

V.8

Idrottsprov mer info kommer.

 

V.9

SPORTLOV!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Tellus genom Andreas  

 

 

 

LPP v. 45-48

Lokal pedagogisk planering 

Ämne: Franska
Årskurs: 9
Ansvarig: Sandra Gustafsson
När: v.45-48

 

Vad?
Vad ska vi göra?

Fokus för v. 45-48 är som alltid att utveckla en allsidig kommunikationsförmåga på franska. Denna period fokuserar vi på Grön Flagg och de Globala målen.

Först tittar vi på URplays avsnitt på franska om de Globala målen, mål 15 om ekosystem och biologisk mångfald, écosystèmes et biodiversité.

Vi läser textbokens kapitel 9 “Ma vie chez les orang-outans” och kapitel 15 “Protège ta planete”, (lyssnar, läser, översätter) och gör uppgifter som är kopplade till kapitlet. 

Vi tittar och lyssnar på TED-talk “Il était une forêt” med Emmanuelle Grundmann, fransk biolog, naturforskare och reporter, samma person som kapitel 9 handlade om men idag, 20 år senare.

Eleverna kommer att få skriva frågor direkt till Emmanuelle, som lovat att besvara dem.


Under de här veckorna kommer vi att träna skriv-, läs-, och hörförståelse och inte minst muntliga förmågor. Detta med målet att ha grundläggande kunskaper för att förstå, göra sig förstådd och kunna kommunicera (på olika sätt) med fransktalande personer.

 

Frågeställning och följdfrågor 

Att kunna

  • olika sätt att ställa frågor
  • olika tilltal: tu eller vous?
  • ord och fraser som har med djur och natur att göra
  • använda imperativformer
  • namn på världsdelar, hav och länder
  • beskriva och förstå beskrivningar

GRAMMATIK vi går igenom, bl a:

  • passé composé och imparfait
  • verbet faire
  • imperativformer
  • ordningstal
  • adjektivets komparation

 

Varför?
Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.

Allt sammantaget med målet att utveckla elevernas läs-och hörförståelse och muntliga och skriftliga färdighet.

 

Hur?
Hur ska vi arbeta?

Vi använder till viss del läromedlet La Nouvelle Chouette D. Vi går igenom textbokens kapitel (lyssnar, läser, översätter och gör dialogövningar) och gör uppgifterna som är kopplade till kapitlen.

Läromedlet La Nouvelle Chouette kommer att kompletteras med annat material som t ex UR-material, NE-läromedlet, musik, film och andra texter. Allt sammantaget med målet att utveckla elevernas läs-och hörförståelse och muntliga och skriftliga färdighet.

Vi arbetar individuellt, i par och i grupp med bl a dialoger, enklare rollspel och presentationer i kortare projekt.

Lektions- och veckoplaneringen samt information om läxor och prov kommer att ligga i Meitner. 

 

Redovisning och bedömning

Formativ bedömning:

Läraren observerar elevernas arbete under lektionerna och hjälper eleverna att vara medvetna om sina mål inom ämnet, vad har de uppnått och vad de behöver för att fortsätta att utvecklas inom språket. 

Summativ bedömning:

Eleverna kommer att genomföra flera prov som används som stöd till slutbedömning och betygsättning. Proven ska bedöma elevens språkliga förståelse och färdighet.

Betygskriterierna är indelade i fyra delar:

  • läs- och hörförståelse
  • muntlig och skriftlig framställning
  • interaktion
  • förståelse av kulturella och sociala förhållanden där språket används

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

 

Tid De olika lektionsuppgifterna ges tillräcklig och välavvägd tid så de kan genomföras under skoltid och anpassas efter elevernas olika behov.
Det är viktigt att bygga upp elevernas ordförråd så snabbt som möjligt. För att minnas något på lång sikt måste det vi vill minnas medvetet kodas in i långtidsminnet. Ordinlärningen är den del som kräver mest tid – därför har vi regelbundet glosläxor.


Möjligheter Möjligheter till tänkande kring och förståelse för ämnet ges genom rutiner och gemensamt arbete, rollspel och korta projekt, interaktion och dialog. Målspråket, franska, används i så stor utsträckning som möjligt under lektionerna vilket ger möjlighet till inlärning av nytt ordförråd. Alla utmaningar som dyker upp under inlärningsprocessen kan användas som möjligheter för att lära sig att använda sin kunskap i nya sammanhang. 

 

Förväntningar Aktivt deltagande från lärare och elever är nödvändigt för att komma framåt i inlärningsprocessen. Eleverna förväntas ta ansvar för sitt lärande. Gruppen hjälps åt att förvärva ny kunskap genom utmaningar och misstag. Nyfikenhet, kreativitet och risktagande uppmuntras i processen att lära sig det nya språket. 

 

Rutiner Tydlig start och avslut på lektioner, samt struktur för olika uppgifter. Vi tar hjälp av några av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

 

Interaktion Alla interaktioner under lektionerna, både på franska och svenska, behöver vara baserade på intresse och respekt. Att lyssna, ställa frågor och annan meningsfull interaktion på franska bidrar till utveckling i ämnet och är en del av en positiv klassrumssituation. 

Vi jobbar enskilt, i par, i grupper och i helklass för att få fram olika sätt att tänka och interagera. Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av.

 

Miljö För en god inlärningsmiljö ska klassrummet ska präglas av lugn och respekt. Gruppstorleken är betydligt mindre än i helklass. I klassrummet åskådliggörs elevernas tänkande genom arbeten, exempelvis olika projekt runt Frankrike-kartan som vi som successivt sätter upp i klassrummet.

Språk – Målspråket, franska, används så mycket som möjligt under lektionerna. Genomgångar och förklaringar ges också på svenska för att hjälpa eleverna.