Älgar fick avhysas från skolgården

Tidigt imorse fick vi veta att en älgko med två kalvar uppehöll sig vid slottet. Efter förmiddagsrasten hade de tröttnat på äpplena vid slottet och vandrade vidare mot äppelgården utanför Lillgården.
Alla nyfikna elever fick hållas inomhus medan vi avvaktade för att se hur situationen utvecklades. Efter 40 minuter så beslutade vi att kontakta viltvårdare för att få hjälp då älgkon blivit mer irriterad.
Micke från Värmdö viltvårdare kom med sin kollega och lyckades med två skrämselskott att avhysa älgarna från skolgården. De följde älgarna en bit för att säkerställa att älgarna tagit sig iväg in i skogen.

Vi kommer under veckan hålla noggrann uppsyn över skolgården och hoppas att de håller sig borta under skoltid.

September

Hej!

För det första vill vi alla tre tacka för trevliga utvecklingssamtal i veckan. Det var också väldigt kul för mig personligen att få tillfälle att träffa och prata lite närmare runt med er föräldrar till mina mentorselever.
Vi har som de flesta av er redan vet stramat åt regelverket lite för alla elever i Tellus den senaste tiden. Detta pga att vi märkte att vår utgångspunkt inför terminen var lite för ”fritt” rörande lektioner, raster och övriga tider med eleverna. Så vi har nu tillfälligt stramat åt och hoppas med detta kunna släppa lite på reglerna allt eftersom.
Vi vill gärna upplysa om att nu dessa tider så i vissa perioder väljer vädergudarna att släppa väldigt mycket regn på oss i omgångar. Det är väldigt mycket blöta skor / strumpor och kläder i kapprummen. Kanske kan ni ta en diskussion mer era barn om att kanske ha någon regnjacka / och stövlar med sig samt kanske lite ombyte om man råkar trampa i en vattenpöl (som vi har väldigt många av på gården).
Sen så har nog en del av era barn kanske kommit hem och klagat på att Lemshaga inte lyckas lösa sina problem rörande klockor på större delen av gårdarna. Så har vi tänkt att om nu inte eleverna får ha sina telefoner och större majoriteten har inte en klocka på sin arm så är det helt ärligt väldigt svårt att träna på att komma i tid till lektionerna. Så vi har på eget bevåg valt att köpa 3 st mindre klockor som vi har med hjälp av lite  fantastisk NanoTejp fäst på insidan av våra fönster. Så nu finns det 2 klockar på vardera sida av ingången och ett på baksidan vid gungorna där många gillar att ”hänga på rasterna”. Eleverna är väldigt lyckliga för detta och det hela underlättar för ”de flesta” att komma i tid.

Veckans Fokus:   Träslöjd!

Sen så lite kort om träslöjden där vi nu börjar komma in på sluttampen av tillverkningen av våra helt egna mobil / pennhållare. Eleverna har kämpat hårt med att kapa, slipa, borra, klippa, skära och designa sina helt egna hållare för deras telefoner.
Vissa har valt att köra enklare modeller med bara en mobilhållare. Och vissa andra har valt att köra mer avancerade modeller där man integrerar även en laddare till sina hållare. Det har varit en spännande resa där de började med en valfri storlek / bredd av en regel som de skulle skissa på hur en eventuell hållare skulle se ut. Kan konstatera att många under resans gång har valt att ändra sina initiala planeringar. När de är klara med sina arbeten kommer de få en rätt gedigen formulär att fylla i hur de anser att deras arbete gått, om de känner att de lyckats med att följa instruktionerna och hur de faktiskt jobbat med de diverse delarna av sina arbeten. Bifogar även bild av hur det ser ut på deras hylla i träslöjdslokalen.
Skolan har även köpt in nya möbler i omklädningsrummen som gör att  de finns lite mindre rörelsefrihet men mer ställen för eleverna att hänga upp kläder och dylikt. Runt omklädningsrummen så hade vi en lite tråkig incident rörande tjejernas omklädningsrum för dryga 2 veckor sen där några elever hade tagit sig in dit från Ladan och stökat till det. Skolan har  agerat och tagit tag i det hela rörande de eleverna som förstört. Så vi räknar med att det inte kommer att upprepas igen. Skickar med lite bilder på hur duschen ser ut och hur de nya möblerna ser ut.
Hur som, detta månadsbrev var längre än vanligt och jag känner att jag skulle kunna skriva lite mer men väljer att avsluta här och lägger till lite viktiga datum nedan.
V.40
Onsdag: Föräldrakoorinators-möte.. Har ni några tankar och ideér så kontakta Ann-Sofie Alvén (Alicias mamma) eller Örjan Bergholm (Idas pappa)
– Vi påbörjar screening (kartläggning) i engelska genom gamla nationella prov
– Spanska prov
V.41
Screening (kartläggning) i engelska genom gamla nationella prov
V.42
Screening (kartläggning) i engelska genom gamla nationella prov
V.43
Prov i Samhällskunskap. ”Lag & Rätt”
Vi pedagoger runt Tellus önskar er alla en helt fantastisk helg!
Med vänliga hälsningar
// Victor

Grunder i köket

Ämne: Hem-och konsumentkunskap 
Årskurs:  6
Ansvarig: Hanan Kanou
När:V.35-v.5

 

Varför?

Mat och hälsa är bland det mest grundläggande för människan. Måltiden är en njutning för både kropp och själ och en stund av gemenskap. Dina matvanor och andra vanor i hemmet plus de val du gör dvs din livsstil- påverkar hur du mår men också samhället och miljön.

Kursplanen i Hkk  säger att “Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet”.

 

Vad? 

Vi  fokuserar på att lära oss de olika matlagningsmetoderna samt matens betydelse för hälsan.

  • Hur man kan använda recept och instruktioner, samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning.
  • Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
  • Planera och organisera arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
  • Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur de tillämpas rätt och säkert.
  • Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
  • Utvärdering av arbetsprocessen och resultatet.
  • Måltidens betydelse för gemenskap.
  • Förstå vikten av att äta varierat ur kostcirkelns alla delar.
  • Äta regelbundet och varierat samt fördela måltiderna jämnt över dagen så fungerar du och din kropp bättre.

 

Hur?

Undervisningen har praktiskt arbete med matlagning som grund, vilket kombineras med genomgångar samt skriftliga och muntliga utvärderingar.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid

Vi kommer lägga extra tid tillsammans på att fördjupa oss grunderna i köket, olika matlagningsmetoder och lära oss om varför man bör äta regelbundet och hur man kan välja mat som inte förstör miljön

Möjligheter 

I slutet i varje lektion läggs fokus på att tillsammans tänka och utvärdera.

Förväntningar 

I undervisningen kommer eleverna få kunskap om de redskap, metoder och begrepp som är bra att ha som grund vid arbetet under Hkk lektionerna. Dessutom kommer Eleverna träna på att läsa och följa ett recept

Rutiner

Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar. Tydlig lektionsstart- och avslutning

Interaktion

Det sker via grupparbete

Miljö

Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i HKK salen för att utmana varje elevs förmågor.

Språk 

Läraren använder sig av relevanta begrepp för område när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.

Modellering 

Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur arbetsprocesser  skall utföras

 

Taluppfattning

Ämne: Matematik

Årskurs: 8

Ansvarig: Henrik Forselius

När: v. 37-43?

Varför?

Innehållet i kunskapsområdet ”Taluppfattning och tals användning” omfattar kunskaper om tal och hantering av tal samt beräkningsmetoder, och hur dessa kunskaper kan användas i matematiska och vardagliga sammanhang. Taluppfattning är grundläggande för att kunna utveckla kunskaper i matematik. Genom att eleverna successivt får möta tal och beräkningar i utvidgade talområden och med nya talmängder, kan förståelse och uppfattning av tal och olika räknesätt fördjupas. (Skolverket, kommentarmaterial till Kursplanen i matematik)

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar:

  • förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Vad? 

  • Vad är positiva respektive negativa tal?
  • Hur använder vi algoritmer i de fyra räknesätten?
  • Hur används de fyra räknesätten med de negativa talen som ni mött tidigare?
  • Vad är kvadratrötter och när och hur använder vi det?
  • Vad är potenser? När används de? Hur räknar vi med de?
  • Vad innebär tiopotens- och grundpotensform?
  • Underlättar prefixen?

 

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio8 från Sanoma.

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att under det skriftliga provet visa vad du kan.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsätts under alla delar av matematiklektionen. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter – Uppstartsuppgifter med låg tröskel och högt i tak väcker tanken hos alla elever och de olika inslagen i lektionerna syftar till att skapa ett klassrum där tänkandet synliggörs.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna nödvändigt. Vi startar med en eller flera gemensamma problemställningar där eget tänkande och sedan gemensamt utbyte, i par och i helklass är ett viktigt inslag. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta matematikbegrepp och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till.

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.

Fritidsgympa 22/23

Ansvarig: Fritids

Ansvariga pedagoger: Mattias Olsson

När? 

Onsdagar samt fredagar kl. 15:00 -16:00 under läsår 22-23 

Vad?

Fritidsgympa i gymnastiksalen. 

Frågeställning och följdfrågor

Kan vi skapa rörelseglädje, gemenskap och samtidigt träna motorik och demokrati?

  • Vilken motorisk förmåga behöver stödjas lite extra?
  • Hur ser vi att barnen har ett schysst turtagande?

Övergripande mål från LGR 11 Kap: 2.2 samt 2.3

 

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: 

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället
  • successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. 

Förankring i kursplanens syfte

“Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt” (Lgr 11 kap: 4)

Centralt innehåll från kursplanen

 

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.
  • Idrotter och andra fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder. (Lgr 11 kap: 4)

 

Hur?

 

Vi alternerar mellan av pedagogerna förutbestämda aktiviteter och lekar samt låter eleverna önska inom ramarna för säkerhet och mån av tid. Strävar mot en variation i aktiviteter men har ett särskilt fokus mot lekar som kräver samarbete och uppmuntrar till spelglädje, t ex Ambassaden. Vissa Fredagar efter överenskommelse så samkör vi gympan med mellangården för att knyta starkare band mellan gårdarna.

 

Syfte

 

  • Erbjuda en aktivitet med fokus på rörelse och samarbete som känns meningsfull för eleven. 
  • Träna på samarbete även utanför den egna gruppen (möten mellan olika åldrar, elever från årskurs 3-6 deltar).

 

I relation till Lemshagas pedagogiska profil

På fritidsgympan så arbetar vi för att sammansvetsa klubbens elever, av olika åldrar, i en gemensam glädje för aktivitet och rörelse. Tillsammans hjälper gruppen till att få gympapassen fungerande, genom gemensamma beslut om aktiviteter och delat ansvar för att ta fram material respektive undanplock.  

“Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga” (https://lemshaga.se/praktisk-info/pedagogisk-profil/)

Utvärdering av projektet

I slutet av av terminen så för vi korta intervjuer med barnen och utvärderar deras upplevelse av fritidsgympa som aktivitet och jämför hur det stämmer överens med våra syften och frågeställningar. 

 

Kroppen

Ämne: Biologi
Årskurs: 6
Ansvarig: Marie AS
När: v 34-

 

Varför?

Din kropp är uppbyggd av celler. Hur fungerar de? Varför finns de? Vad innehåller dem? Detta ska vi ta reda på under vårt arbete om kroppen. Vi ska få kunskap om hur kroppen fungerar, vad som hänger ihop och på vilket sätt. 

 

Vad?

  • Hur kan vi vara unika?
  • Vad är DNA?
  • Hur är en cell uppbyggd?
  • Hur fungerar hjärnan, hjärtat?
  • Vilka olika delar finns det i kroppen?
  • Vad består en människa av?

 

Hur?

Vi kommer att arbeta med teroigenomgångar tillsammans. Vi kommer att få expertbesök till klassen för djupare kunskaper. Vi kommer att göra enkla fältstudier och experiment. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Därefter kommer vi att dokumentera våra undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande. Följdfrågor som hur, varför, på vilket sätt kommer till.

Möjligheter –  Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka.

Miljö – Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Hur ska jag få fram vad jag vill säga. Hur kan det bli tydligt och att man förstår.  Vilket språk är typiskt just när vi pratar om kroppen?

Modellering –  Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.