Talen till 10 000

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? v. 35-37

Vad? Talen till 10 000

I FOKUS
  • tusental, hundratal, tiotal och ental
  • jämföra och storleksordna tal
  • beskriva och göra klart talföljder
  • avrunda och överslagsräkning
  • negativa tal
  • romerska talsymboler

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Hur många äpplen är det i varje låda/stapel?
Hur många tusental och hundratal är det?
Hur många är det i lådan som är delvis fylld?
Hur många tiotal och ental är det?
Min kompis säger att det går snabbare att räkna om man räknar stegvis. Håller ni med? Hur skulle vi göra det?

Lektion 2
Vilka olika tal kan ni bilda av de fyra siffrorna?
Hur många tusental, hundratal, tiotal och ental är det?
Vilket värde har varje siffra i talet?
Min kompis säger att det två tvåorna har samma värde. Håller ni med?
På vilka olika sätt kan vi visa talen?

Lektion 3
Hur kan vi jämföra talen? Finns det fler sätt?
Hur många tusental, hundratal, tiotal och ental finns i 3851 och 2672?
Vad ska vi börja med att jämföra?
Min kompis säger att han kunde avgöra vilket tal som är störst genom att bara jämföra siffrorna på tusentalets plats. Kan ni förklara vad han menar?

Lektion 4
Vilka olika talföljder kan ni lägga?
Kan ni förklara mönstret i varje talföljd?
Hur kan vi visa mönstrets talföljd?

Lektion 5
Hur långt är det exakta avståndet mellan Stockholm och New York?
Varför tror ni att Tom säger 6 300km?
Varför tror ni att Julia säger 6 330km?
Vart på tallinjen ligger 6 328?
Hur kan vi avrunda 6 328?

Lektion 6
Hur långt springer Gustav?
Hur långt springer Lovisa?
Hur långt springer Tom?
Hur kan vi avrunda alla sträckor till närmsta hundratal?
Ungefär hur långt springer de sammanlagt?

Lektion 7
Vad visar första/andra/tredje tallinjen?
Vad kan markeringarna till vänster om nollan betyda?
Vad är motsatsen till 1?
Hur långt är det mellan varje markering?
Hur långt kan vi jämföra talen?
Min kompis säger att – 3 är större än -6. Håller ni med om det? Kan ni förklara vad hon menar?

Lektion 8
Hur ser vi att termometrarna visar -4 grader och 3 grader?
Vad betyder grader?
Hur många ”steg” är det från -4 grader till 3?
Min kompis säger att -4 är fyra steg från noll och 3 är tre steg från noll. Temperaturskillnaden är därför 7 grader. Håller ni med om det? Kan ni förklara vad hon menar?

Lektion 9
Om symbolen I står för 1, hur tror ni då romarna skev 2 och 3?
Om V står för 5 och I står för 1, hur tror ni då att skrev talet 7?
En kompis sa att de skrev talen 4 så här IV, kan ni förklara varför?
Om X står för 10, hur tror ni då att romarna skrev 9?
Hur tror ni att de skrev 18?
Ser ni något mönster i hur de skrev sina talsymboler?

Lektion 10
Om symbolen X står för 10, hur tror ni då att romarna skrev 20 och 30?
Om L står för 50 och X står för 10, hur tror ni då att de skrev 70?
En kompis sa att de använde addition för att skriva talet 70, kan ni förklara varför?
Hur tror ni att de skriver 90?
En kompis sa att eftersom 9 bildas genom att subtrahera 1 från 10, så kan man bilda 900 på samma sätt, kan ni förklara varför?

Lektion 11
Hur kan vi räkna antal upp till 10 000?
Hur skriver vi fyrsiffriga tal med siffror?
Vilka ord använder vi när vi jämför tal?
Hur gör vi när vi storleksordnar tal?
Vad är en talföljd?
Hur avrundar vi till närmaste tiotal, hundratal och tusental?
När använder vi överslagsräkning?
Vad är negativa tal?
Hur ser romarnas talsystem ut?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

– kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

– kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik 

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder. De använder också sin problemlösningsförmåga för att upptäcka hur romerska talsymboler är uppbyggda.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tusental, hundratal, tiotal och ental, och upptäcker samband mellan dessa begrepp. De tränar på begreppen avrundning och överslagsräkning. De bekantar sig med innebörden av begreppet negativa tal.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att använda talcirklar och visa konkret med tiobasmaterial, talbrickor och positionstabeller.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen tusental, hundratal, ental och tiotal samt om siffrornas värde beroende på placering i talet.De resonerar om lämpliga strategier för att beräkna och jämföra antal och om vad som kännetecknar de olika strategierna. frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 10 000 och om innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter heltal, naturliga tal och negativa tal i talområdet upp till 10 000. De tränar på att dela pip dem i tusental, hundratal, tiotal och ental, samt på att avrunda dem till närmaste tiotal, hundratal och tusental.

Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån tusental, hundratal, tiotal och ental, samtal bygger förståelse för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har i talet. De möter även det historiska perspektivet när de arbetar med romerska talsymboler och talsystemet. Eleverna jämför det romerska talsystemet med vårt positionssystem.

Eleverna tränar på att använda talen upp till 10 000 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.

De använder avrundning och överslagsräkning som metod för beräkningar.

Algebra
Eleverna undersöker vilka tal som saknas i talföljder. De tränar på att upptäcka och beskriva mönster i talföljder samt på att fortsätta talföljder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav

1

2

3

0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 1 arbetar elever med talen upp till 10 000. Kapitlet inleds med att eleverna tränar på att räkna stora antal genom att dela upp tal i tusental, hundratal, tiotal och ental.

Eleverna bygger på sina kunskaper om positionssystemet och använder talbrickor och tiobasmaterial för att räkna och dela upp fyrsiffriga tal i tusental, hundratal, tiotal och ental. De visar talens uppdelning med hjälp av positionstabeller. Eleverna upptäcker hur siffrornas värde förändras beroende av deras position och använder sina kunskaper om positionssystemet när de tränar på att jämföra och storleksordna tal. De beskriver även mönster och göra klart talföljder.

Eleverna tränar också på avrundning och avrundar tal till närmaste tiotal, hundratal och tusental. De använder avrundning och gör överslag för att beräkna ungefär hur långa avstånd är och hur mycket något kostar.

I kapitlet introduceras negativa tal. Eleverna jämför och storleksordnar negativa tal utifrån tallinjen och tränar på att göra beräkningar kopplat till temperatur.

Som avslutning möter eleverna återigen det historiska perspektivet, vilket belyser uppkomsten och behovet av talsymboler. Eleverna utgår från romerska talsymboler och jämför dessa med dagens symboler och positionssystem.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material eller genom att vi ritar. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämning genom kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare. Vi gör även en större avstämning i slutet av terminen för att testa områdena talen till 10 000, Addition och subtraktion, Multiplikation och division, bråk, statistik och tid.

Elevernas avstämning av kunskapsloggen kommer att finnas på schoolsoft.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

LEKTIONER MÅL LÄROBOK ÖVNINGSBOK
1. Räkna till 10 000 Kunna räkna och känna igen tal upp till 10 000.
Kunna skriva talen med siffror och bokstäver.
Kunna räkna antal stegvis.
s. 8-10 s.6-9
2. Platsvärde Bygga förståelse för postionssystemet.
Kunna dela upp tal i tusental, hundratal, tiotal och ental.
Kunna beskriva värdet på siffrorna i ett givet tal.
s. 10-12 s.9-12
3. Jämföra och storleksordna tal Kunna jämföra tal utifrån tusental, hundratal, tiotal och ental.
Kunna visa jämförelser med symbolerna > och <.
Kunna storleksordna tal.
s. 12-15 s. 12-14
4. Talföljder Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.
Kunna fortsätta talföljder.
s. 15-19 s. 14-17
5. Avrunda tal Kunna avrunda tal till närmaste tiotal, hundratal och tusental.
Kunna använda symbolerna ungefär lika med.
Kunna placera ut tal på tallinjen. 
s. 19-22 s. 17-19
6. Avrundning och överslagsräkning Kunna avrunda tal till närmaste tiotal, hundratal och tusental.
Kunna använda avrundning för att göra ett rimligt överslag.
Kunna placera ut tal på tallinjen.
s. 22-25 s. 19-22
7. Upptäcka och jämföra negativa tal Bygga förståelse för negativa tal.
Kunna placera et negativa tal på tallinjen.
Kunna jämföra och storleksordna negativa och positiva tal.
s. 25-28 s. 22-24
8. Använda negativa tal Kunna använda negativa tal vid temperaturavläsning.
Kunna beräkna temperaturskillnad.
Kunna jämföra temperatur.
s. 28-31 s. 24-27
9. Romerska talsystemet Förstå hur romarna bildade tal.
Kunna skriva romerska talsymboler för talen 1 och 20.
s. 31-33 s. 27-30
10. Romerska talsymboler Förstå hur symbolernas placering påverkar talets värde.
Kunna skriva romerska talsymboler för tal upp till 10 000.
s. 33-36 s. 30-33
11. Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om talen till 10 000.
Göra en självskattning av sin kunskap
s. 36 s. 33

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Världens Mat

Hemkunskap- åk 9- Världens mat och religioner

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann Kerstis
När, under vilka veckor? v 35-46 ( varannan vecka)

Vad?

-Vi ska jobba med livsmedel och maträtter från olika delar av världen.
-Olika religioners livsmedels och dryckesvanor.

-Kryddor

Frågeställning (och följdfrågor):

Det svenska köket har alltid varit öppet för främmande influenser, allt ifrån kåldolmar som Karl XII:s soldater tog med sig hem från Turkiet, till dagens sushi.

Men det var först efter andra världskriget som vi på allvar fick in andra råvaror och maträtter till Sverige. Det skedde framför allt genom arbetskraftsinvandringen från sydeuropa och att vi började resa utomlands.

Religionen har alltid haft visst inflytande över vad vi äter. Inom alla religioner finns mer eller mindre stränga råd och regler för när och vad man bör äta. Ofta är det i samband med religiösa högtider som man äter traditionellt.

1/Val av Land och Religion ( Vi lottar ut på lektionen)

2/ Välj en eller flera maträtter som ni ska servera på en buffé.3-4 port. Lämna inköpslista till Ann på dagens lektion.

3/ Fakta om landet: Geografi, odling.

4/ Vad äter invånarna till frukost, lunch och middag.

5/ Helger och Traditioner.

6/ Fakta om livsmedel, drycker från landet.

7/Några vanliga kryddor i ditt land.

Hur ska vi arbeta?

Vi ska arbeta i grupp om 2 i det praktiska och teoretiska.

Vi kommer att arbeta i ett projekt  tillsammans med SO där ni ska studera olika religioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Praktisk redovisning av sitt lands maträtt.  Muntlig redovisning om sitt land och dess religion.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Lektion 1 Gå igenom året.Planering av Länders mat och Religion. Val av Länder och Religion. Inköpslista till Ann.
Lektion 2 Tillagning praktiskt av sitt Lands maträtt. (medelhavet, Nordafrika, Thailand. De som ej lagar mat jobbar med de teoretiska uppgifterna och blir bjudna på buffé.

Lektion 3  Tillagning praktiskt av sitt Lands maträtt. ( Indien,Sydamerika,Japan).
Lektion 4 Redovisning Muntligt av sitt land och dess Religion.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Eleven har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.
Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjligheter att reflektera över, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet.
Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.
Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.

Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E : Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.
Kunskapskrav för betyget C :Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och relativt väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.Därutöver kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Kunskapskrav för betyget A :Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och välfungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklademotiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också gevälutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.Därutöver kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Hur?

Varför?
Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Eleverna ska lära sig om andra kulturers livsmedel och maträtter. Öka förståelsen för andra kulturers vardagliga liv inom Mat och Hälsa. Få möjlighet att smaka på olika maträtter och livsmedel och därigenom bredda sitt matkunnande.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Våra internationella relationer och det globala perspektivet är en naturlig del av vår verksamhet
Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Plutos veckobrev v.34

Hej alla Plutofamiljer!

 

Kunskaper / Normer och värden / Ansvar och inflytande

Nu är vi igång och skolstarten inleddes i måndags med samling i Amfiteatern. Efter lunch firade vi lite extra med glass och storsamling inne i grön.

Sommaruppgift
I veckan startade vi upp vårt arbete med sommaruppgifterna. Vi har lyssnat på några kompisar som berättat om “den plats som får dem att må bra”  utifrån sin medhavda bild och text. Vi andra har sedan kunna ställa frågor eller dela med oss av likande upplevelser. Genom att prata inför varandra, samtala och lyssna nyfiket på varandra formar vi det goda klimat vi vill ska råda i våra klassrum. Vi får även möjlighet att lära känna varandra ännu bättre och knyta fler kompiskontakter.
Som en del i detta arbete ska eleverna få skapa den miljö som får dem att må bra. Till det så kommer vi bland annat att behöva skokartonger. Så har ni några skokartonger över där hemma så tar vi tacksamt emot dem.

Lemshagapromenad och lärakännalekar
Förutom mycket fri lek har vi lekt olika lärakännalekar i klassrummet och ute på gården. Vi även varit på Lemshagapromenad. Då har vi begett oss utanför våra gårdsgränser och utforskat resten av skolområdet. Vi har tittat var alla andra klasser (åk 1-9) har sin klassrum. Var skolchef, rektor och skolsyster finns. Vi har också fått och lära oss lite historia om några av de äldsta byggnaderna och fått veta vad de olika gårdarna heter.

Skola och hem / information

Idrott
Idrotten är planerad att starta v 36. Grupperna kommer att ha idrott varannan måndag. Under höstterminen byter vi inte om eller duschar. Men ni får gärna se till att barnen har mjuka och lediga kläder som är lätta att röra sig i just denna dag. Den grupp som inte har idrott kommer att ha NO i klassrummet. Vilken grupp som börjar informer vi om i nästa veckobrev.

Föräldramöte
Varmt välkomna till Plutos föräldramöte, onsdagen den 11 september 18-20.

Skolfotografering
Fredagen den 13 september har Pluto skolfotografering efter lunch.

Lära-känna-samtal
Under förmiddagen måndag den 23 september och hela onsdagen den 25 september kommer lära-känna-samtalen att ligga. Det är ett 30 minuter långt samtal. De första 15 min träffas mentor, eleven och föräldrar. De sista 15 min träffas mentorn och föräldrarna själva.
Vi meddelar i ett kommande veckobrev när tider finns att boka på schoolsoft.

Nästa vecka
Måndag:
Tisdag:
Onsdag:
Torsdag:
Fredag:

 

Trevlig helg!

/Plutos pedagoger

Välkomna till ett spännande läsår i Pluto alla barn och föräldrar!

Inskolning

Inskolningsdagarna har gått mycket bra för alla barn i båda grupperna och barnen börjar redan knyta kontakter med varandra. Vi har sett många glada och förväntansfulla barn och mycket lek både inne och ute dessa första dagar. Vi har utforskat vår ute- och innemiljö och på ett tryggt sätt fått möta många nya rutiner tillsammans.
Tack alla föräldrar som hjälpt oss att ge barnen en trygg start den här första tiden på Lemshaga!
De närmaste veckorna kommer vi fortsätta att lägga mycket tid på att hjälpa barnen möta allt nytt, stötta dem i mötet med nya vänner samt undersöka den nya miljön och de rutiner som finns här.
Så här gör vi bland annat för att skapa trygghet och goda relationer:
* vi finns vid barnens sida i deras möten med andra, både i lek och i arbetsstunder.
* vi pratar om hur vi vill att vi ska vara med varandra.
* vi tydliggör våra rutiner och dagens struktur.
* vi arbetar gruppstärkande genom att öva på våra namn, leka och sjunga mycket tillsammans.

 

Information

Pluto = förskoleklass + fritids (Kl.07.30-17.00)

Plutofritids
Fritids öppnar 07.30 och stänger 17.00. Barnen har sitt morgonfritids och eftermiddagsfritids i samma lokaler/klassrum som inskolningen har varit i. De barn som kommer före 8.00 möter olika pedagoger från Mellangården och barn från Saturnus (åk3) och ev några barn från Jupiter (åk4). Strax före 08.00 har de äldre barnen gått till sina klassrum och Plutobarnen stannar kvar.
Från kl 8.00 finns vi Plutopedagoger i klassrummen Röd och Grön.

Pluto förskoleklass
Skoltiden/lektionerna startar kl 8.20 och slutar 13.15. Denna tid är obligatorisk för alla barn i förskoleklass. Vi vill att alla barn är lämnade, pussade och kramade före 8.20.

En dag på Pluto
7.30 Fritids öppnar i Plutos röda rum
8.00 De äldre barnen går till sina klassrum.
8.20 Förmiddagens lektioner startar.
10.30 Lunch
11.00 – 12.00 Rast ute
12.00 – 13.15 Eftermiddagens lektioner startar,
Skoldagen slutar och eftermiddagsfritids börjar.
13.30 Mellanmål och rast ute
14.30 Barnen kan välja inne- eller utelek.
16.15 Vi börjar avsluta alla aktiviteter och lekar.
16.30 Fruktstund för de barn som är kvar till 17.00.
17.00 Fritids stänger.
Påminn gärna ditt barn att plocka undan efter sig innan hemgång.

Plutopedagoger
Pedagoger som era barn kommer att möta under sitt år i förskoleklass är i första hand Maria, Lisa, Anna, Titti. Men även Hanan, Anita och Johannes till viss del. Vi har alla olika ansvarsområden men samarbetar kring barnen under hela deras dag. Maria och Lisa har det övergripande ansvaret för förskoleklasstiden och Anna och Titti för fritidstiden där även Hanan och Johannes jobbar vissa dagar. Anita träffar barnen under mellanmålet.

Frånvaro
Frånvaro meddelas på Schoolsoft innan kl.8. Vi vill också påminna er som inte redan gjort det att fylla i ert barns närvarotider i schoolsoft. Det är av stor vikt för ert barns säkerhet, för planerandet av verksamheten och för att vårt närvarosystem (dator + iPad) ska fungera optimalt. Om ert barns tider inte är ifyllda så syns det inte i våra iPads när ni gör en frånvaroanmälan. Vi ser heller inte era ledighetsansökningar. Om en elev inte dyker upp till lektionsstart och inte är frånvaroanmäld kommer ni föräldrar att bli kontaktade av skolan via sms eller telefonsamtal.

Lämning/hämtning
När ni lämnar och hämtar på dagarna är det viktigt att ni föräldrar stämmer av med oss innan ni går. På whiteboardtavlan i hallen kan ni se vem av oss pedagoger som är ansvarig för närvaron varje dag.
När någon annan hämtar…
Om någon annan än ni föräldrar hämtar ert barn behöver ni meddela oss. Vi vill även att ni skriver in det i kommentarsfältet på schoolsoft (där ni fyller i ert barns tider). Om syskon ska hämta längre fram så behöver ni fylla i blanketten “självständig hemgång” och lämna in till oss Den finns på schoolsoft och hemsidan.

Morgonfritids – måndagar
Varje måndag är det fritidstid mellan 7.30- 9.15, dessa mornar kommer barnen att träffa Anna och Johannes på Pluto. Dessa dagar kan ni (om ni har möjlighet) välja att ta sovmorgon fram till 9.15 då första lektionen startar.

Egen mat
Ni får gärna ta med en frukt eller en smörgås till ert barn om det behöver lite extra energi under dagen. Dessa förvaras på hyllan i kapprummet och får ätas före kl 8.30 eller efter vi ätit mellis 13.30. Vi vill inte att barnen byter mat med varandra eller delar med sig, främst på grund av allergier men även då detta har en tendens att leda till byteshandel och konflikter.
Viktigt att tänka på är att det råder nötförbud på hela skolan!
En namnmärkt vattenflaska är även bra om alla barn har på sin hylla i kapprummet, hjälp gärna ert barn med att diska den emellanåt så den håller sig fräsch.

Leksaker
På Lemshaga vill vi att barnen möts genom det material som vi har här, då möten handlar om personer, och inte saker. Egna leksaker, gosedjur, pennor mm ska stanna hemma.

Kläder
De kläder som barnen behöver på Pluto är;
* utekläder och skor + regnkläder och gummistövlar (i kapprummet)
* minst två set med ombyteskläder (i lådan i korridoren)
Ni föräldrar behöver hjälpa barnen att hålla ordning i kapprummen genom att ta hem kläder som behöver tvättas, titta i torkskåpen om något ska tillbaka till kroken och fylla på extrakläder vid behov.

Födelsedagar
Här på Pluto firar vi den som fyller år genom att varje kompis under en samling får ge bort en ”låtsaspresent” (fantasipresent) som vi skriver upp i ett kort. Vi avslutar med att sjunga en födelsedagssång.
Födelsedagsbarnet får sedan ta hem sitt kort med kompisarnas presenter samt det födelsedagskort som sitter i hallen under whiteboardtavlan.
Vi vill passa på att informera om att inbjudningar till privata födelsedagskalas inte får sättas upp i kapprummen eftersom vi vill undvika födelsedagsdiskussioner som kan göra att någon känner sig utanför.

 

Kontaktuppgifter till oss på Pluto:
pluto.personal@lemshaga.se
Telefonnummer: 08-586 313 10

 

Trevlig helg!
/Plutos pedagoger

Merkurius Veckobrev V. 34

Hej Merkurius!

 

Tack för en fantastisk första vecka . Vi tycker det har varit så mysigt att få träffa och hänga med er. Vi har ju också fått tre nya elever  Denise,Fred och Sebastian till klassen. Lite extra välkomna till er och vi hoppas ni också har haft en bra vecka med klassen. Nu är ni Merkurius och på måndag börjar lektionerna. Vi drar igång i alla ämnen med full fart, så häng med från början och nyttja lektionstiden. Vi hoppas vi kommer få ett mycket bra år tillsammans. Ni är bäst.

VECKAN SOM VARIT;

Efter upprop på måndag med information så hade vi en Ladan dag. Ni var tillsammans med åk 7 och 9 i 12 grupper. Ni gick runt och gjorde lite olika aktiviteter och lärde känna våra nya Venusar. På onsdagen var vi på Turfhunt på Skansen. Där tävlade 12 Lagen mot varandra. Bra jobbat. Vi har prisutdelning på mentorstiden på måndag morgon. Vi avslutade veckan med 2 dagars lägerskola på Björnö. Så fantastiskt att få vara ute med er i det vackra Ramsviken. Ni vandrade, lagade lunch på Trangiakök, satte upp tält,badade och hade det så kul tillsammans. Tack till alla föräldrar som gjorde det möjligt att ni kunde vara kvar på kvällen och sen sova över. Vi har bara hört positiva kommentarer från föräldrarna. Bra Merkurius.Vi hade även tur med vädret. De första regndropparna kom när vi nästan var tillbaka på parkeringen.   Njut nu av helgen och vila så syns vi på måndag.

 

VECKAN SOM KOMMER;

Måndag; Mentorstid info, likabehandlingsplanen, Info om kören, Prisutdelning.

Vanlig skolvecka.

 

Övrig viktig info

Skolfoto. Fredag 13 sep.

Grön 8.30-9.00

Röd 9.00-9.20

Brev, uskick,skylt foto

Föräldramöte

Ni hälsas härmed välkomna till terminens föräldramöte. Onsdag 11:e September klockan 18:00-19:30. Vi träffas i Ladan. Under kvällen kommer vi få besök från kommunens preventionsteam, Mia Tarma.

Utvecklingssamtalstider HT19

Respektive mentor kommer snart att lägga ut bokningsbara tider för utvecklingssamtalen för HT19. Ni hittar dessa tider på SchoolSoft under fliken “Bokningar”. Måndag 23/9 (8-10:30) samt onsdag 25/9 (hela dagen) är de dagarna som samtalen framförallt kommer ligga på.
OBS! Först till kvarn gäller! Det betyder att om ni ej har flexibla tider ber vi er gå in och boka en tid snabbt.

Uppdatera kontaktinfo på SchoolSoft

Vi ber alla föräldrar och elever kontrollera sina uppgifter i SchoolSoft under “Min Profil”, så att de stämmer. Se till att all kontaktinformation är ifylld. Ni ändrar själva kontaktinformationen under “Min Profil” (telefon- och mobilnummer, e-post- och hemadresser, m.m).

Merkurius klasstelefon

I år kommer vi använda Merkurius klasstelefonen under schemabrytande dagar. Se till att spara numret redan nu så att du har det hela läsåret. Då kan ni alltid nå oss på den: 08-586 313 08.

Schema

Era scheman finns nu på SchoolSoft. Kom ihåg att det finns risk för ändringar under första veckorna.

Skåplås

Kom ihåg att ni ska ha godkända lås på era skåp. Om du inte har ett eget lås så  finns det att köpa från oss för 50kr.

Värdesaker

Vi vill påminna er att ni inte bör ta med er värdesaker till skolan. Det ni tar med er till skolan måste ni själva ta hand om och ansvara för. Detta gäller även dyrbara kläder och skor. Skolan ansvarar inte för värdesaker som försvinner.

Nötallergi

Vi vill påminna er alla att det är total nötförbud på hela skolan. Extra viktigt att ni tar detta på allvar nu då vi har mycket känsliga (luftburen!) nötallergiker i Ladan. Detta gäller även det som har spår av nötter.

Kommunikationspolicy

Vi vill påminna er alla att vi har ett kommunikationspolicy på skolan. Läs igenom den så att ni vet vad som gäller på skolan.

kommunikationspolicy – lemshaga

Kommande Datum.

V 37  ons 11 sep    Föräldramöte 18.00

V 37  fre  13 sep   Skolfoto

V 38  ons 18 sep  Lemshagaspelen

V 39 Må och Ons Utv samtal

Vi önskar er en trevlig helg och ser fram emot att träffa er på måndag!

 

Ha en härlig helg!

Cristin, Charlotta, Henrik och Ann

Neptunus veckobrev v.34

Hej Neptunusar!

 

Det är så roligt att vara igång! Första veckan har vi fokuserat på att lära känna varandra bättre och komma in i alla rutiner och regler som finns på Neptunus. Vi har flyttat in i våra nya klassrum och det känns väldigt bra!

 

Kunskaper

 

Denna vecka har vi i matematiken repeterat talraden 0-10, både framlänges och baklänges. Vi kommer att fortsätta att arbeta med vårt material Singma samt utveckla arbetssättet med eleverna. De första veckorna kommer vi fokusera på att repetera det vi tidigare gjort för att sedan vara redo att ta oss an de nya kapitlen!

 

 

 

Stationsarbete 

Under veckan har vi arbetet i stationer, det var något som vad väldigt uppskattat. Det fanns tre stationer med olika sorters övningar. På en station skulle barnen färglägga, klippa och vika en värdegrundsloppa. Sedan fick de prova lopporna och ge varandra kompis-uppdrag så som: Säg hej till tre personer, ge någon en kram (fråga först) eller säg något snällt till någon.

 

 

 

På den andra stationen fick barnen träna sin finmotorik lite extra genom att färglägga mandalas och på den tredje stationen fick eleverna testa vår nya app Ugglo. Med Ugglo får eleverna möjligheten att läsa eller lyssna själva samt få tillgång till ett stort digitalt bibliotek vilket gör det möjligt att individanpassa läsningen för elever oavsett hur långt de kommit i sin läsning. Eleverna ges  också möjligheter till att lyssna, resonera och prata om berättelser och texter även när de ännu inte har förmågan att läsa dem själva.

 

  

 

Under torsdagen passade vi på att gå upp till Raketen. Väl där arbetade vi med Allemansrätten. Vi hade “råkat” tappa 13 bilder på platsen och eleverna fick i uppgift att leta reda på dessa. De fick sedan klura på vad bilderna egentligen handlade om. Det var 13 punkter som var bra att känna till när du ska besöka naturen.  Allemansrätten kan sammanfattas i orden “Inte störa – inte förstöra”. Eleverna kunde även en annan ramsa, “Ta hand om miljön, låt den va grön”. 

 

 

 

 

Fredagen fortsatte i Allemansrättens spår. Vi promenerade till Scoutstugan och eleverna delades upp i tre grupper där de fick delta i olika stationer. Stationerna var “Sant eller falskt” om Allemansrätten, Skogsskattjakt samt lekar. Vädret var inte riktigt med oss och vi avbröt vår utflykt för att ta oss tillbaks till skolan. Väl i skolan fick eleverna istället i mindre grupper göra affischer om Allemansrätten. 

 

   

   

 

Ansvar och inflytande & Normer och värden

 

Vi har den här veckan pratat mycket om regler och förhållningssätt som vi har på skolan. Vi har bland annat fått större skolgård vilket innebär att eleverna nu också får vara en bit upp i slänten och på berget vid gungorna. Det har varit mycket uppskattat!

 

Vi har också tänkt och funderat kring frågan “Vad behöver vi för att lära oss?”. Genom gruppdiskussioner så kom vi fram till att man behöver:

 

Tålamod – Vi behöver tålamod för att göra vårt bästa och inte ge upp

Mod – Vi behöver vara modiga för att våga testa på nya saker, men vi behöver också våga misslyckas för att lära oss av våra misstag.

Fokus – Vi behöver vara fokuserade och ge varandra arbetsro

Hjälpas åt – Vi lär tillsammans och hjälper varandra.

Öva – Vi behöver öva flera gånger för att lära oss något nytt

 

 

 

Hem och skola

 

Läxa: Vi delar ut första läsläxan nästa veckan. Vi ser gärna att eleverna tar med sig en mapp att ha sin läxa i. 

 

Information inför vecka v.35

Måndag: Idrott – eleverna behöver ha med sig ombyte och handduk. 

Tisdag: Friluftsliv (Inga idrottskläder behövs)

Onsdag

Torsdag

Fredag: Läsläxa delas ut. 

 

Information om elevernas schema:

 

  • Idrott – Eleverna kommer att ha idrott på måndagar. Vi har gjort två grupper med elever från både röda och gröna gruppen. 
  • Dans och drama – Under v.36-46 kommer eleverna att ha dans och drama parallellt med idrotten. 
  • Friluftsliv – Varannan tisdag  (ojämna veckor), kommer eleverna att ha friluftsliv tillsammans med Gottis och oss. Till dessa lektioner behövs inga idrottskläder utan vi kommer att röra oss runt om i skolans natur. 

 

Bildpublicering

  • Vi vill att alla familjer fyller i dokumentet “Datoravtal samt namn och bildpublicering” och lämnar in det snarast till oss mentorer. Datoravtal-fsk-3

 

Hälsningar från Fritids;

 

Jätteroligt att vara igång här uppe på Mellangården tycker både personal och elever.  

Under kommande termin erbjuds  följande aktiviteter på eftermiddagarna. 

Mån; Veckans pyssel. Fritidsgympa.

Tisdag; Veckans pyssel. Utesnickis (så länge vädret tillåter)

Onsdag; Veckans pyssel. Digitaliserings experiment.

Torsdag; Veckans pyssel. Utesnickis (så länge vädret tillåter)

Fredag; Vi gör klart veckans pyssel. Fredagskul. Fritidsgympa tillsammans med klubben.

 

Veckan som gått har även visat att sommaren börjar lämna plats för höstens ankomst. Det är bra om ni ser över ert barns kapprumsplats. Jacka, regnkläder, stövlar och en uppsättning extra ombyte är bra att ha (underkläder kan vara bra att flera uppsättningar av). Många elever saknar en vattenflaska, det är bra att ha med när törsten sätter in. 

 

Kommande händelser:

  • 6/9 – Vi besöker Gustavsbergsteatern och tittar på föreställningen “Vindkraft”. 
  • 11/9 – Föräldramöte kl 17:30. Välkomna!
  • 12/9 – Fotografering.
  • v.39 – Denna vecka kommer vi att erbjuda utvecklingssamtal. Tider kommer att läggas ut på Schoolsoft två veckor innan. 
  • v.44 – Höstlov

 

Vi önskar er alla en trevlig helg!

 

Daniel, Ingela och Pernilla

 

Ingela.eriksson@lemshaga.se

Daniel.ekmark@lemshaga.se

Pernilla.stiernebo@lemshaga.se

 

Klasstelefon: 08-586 313 01

Fritidstelefon: 08-586 313 27