RE- födelsen av 2 religioner och deras samtid

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.5-16

Vad?

Frågeställning och följdfrågor del 1
  • Vad ledde fram till Diasporan och vad var det som gjorde detta till en så central del i den judiska historien?
  • Vad var det som möjliggjorde flodkulturerna och vilka konsekvenser fick dessa för människors sätt att leva och för utvecklingen av framtiden?
  • Vad gör Abraham till en central person för den judiska tron?
  • Vad var centralt i flodkulturen runt Nilen?
  • Vad gör Mose till religionsgrundare och ledare för det utvalda folket?
  • Hur beskriver den judiska tron sin gud, människan och messias?
  • Hur ska man leva rätt enligt den judiska tron?
  • Hur kopplas den judiska kungatiden till de heliga platserna och hur påverkades dessa av stormakter under Antiken?

Material:

  1. Keynote från lektioner (med länkar till NE + filmer):

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
Förankring i kursplanens syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
Centralt innehåll från kursplanen

Religion:

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid forman- det av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

Historia:

• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer behöva förhålla oss till distansundervisningen även under denna del. Vi försöker hitta nya former för diskussioner och analys tillsammans digitalt, men detta är en viktigare del de veckor vi är på plats i skolan. Tidslinjen vi skapar blir den “röda tråden” genom det vi gör. Den ska se till att vi har koll på var vi är och vart vi ska.

Parallellt med detta kommer vi ha ett källkritiskt förhållningssätt. Vi ska bygga på våra kunskaper om historiska källor och hur man utifrån detta kan jobba källkritiskt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer ha en slutanalys där vi ger alla chansen att visa vad de kommit fram till kring dels de 2 religionerna och dels om de stora händelserna som skett runt dessa.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.5 Vad är religion och livsåskådningar
v.6 Historiska källor och Diasporan (skapar vår tidslinje)
v.7 Flodkulturer – Mesopotamien – källanalys & Abraham
v.8 Egypten – flodkulturen & Mose
v.9 Sportlov
v.10 Betydelsen av Mose och händelserna för Judars sätt att leva idag
v.11 Tre kungar, stormakter Antiken
v.12 Greker & romare och ankomsten av Messias
v.13 Budskap enligt Jesus och betydelsen av dennes död

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ska tillsammans studera hur 2 religioner föds och vi ska studera den samtid de växte fram i. Detta gör att vi kommer resa längs en tidslinje som spänner över många århundraden och t o m flera årtusenden. Vi ska koppla berättelser vi känner igen till viktiga riter/seder inom de 2 religionerna. Samtidigt kommer vi studera stora förändringarna som sker i historien som är av betydelse för kommande händelser/skeenden.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

RE – Två världsreligioner

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.8 – v.17

Vad?

Frågeställning och följdfrågor till Analys:
  • Hur skapades världen enligt Bibeln och för vilka är detta skapelsen?
  • Hur har skapelsen påverkat de 2 religionerna?
  • Vad hände Abraham och vad gör honom viktig för de 2 religionerna?
  • Vad hände Mose och vad gör honom viktig för de 2 religionerna?
  • Hur ska man leva som jude/judinna för att leva rätt och vad är kärnan i religionen?
  • Vad hände Muhammed och vad gör honom viktig för för muslimerna?
  • Hur ska man leva som muslim för att leva rätt och vad är kärnan i religionen?
  • Vilka likheter och skillnader finns det mellan att leva som jude/judinna och att leva som muslim (regler, högtider)?
  • Vilka likheter och skillnader finns det mellan judar och muslimers heliga böcker och byggnader?

Material:

  1. Keynote från lektioner (länkar till NE finns i denna):
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  •  kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
Förankring i kursplanens syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

Centralt innehåll från kursplanen

• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
• Begreppen religion och livsåskådning.
• Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.
• Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer starta  med berättelser om viktiga händelser och personer. Vi skapar serier kring dessa för att lära oss dessa. Serierna ska kopplas till viktiga delar i hur man ska leva som jude/judinna eller muslim. För att synliggöra detta och för att stanna till och fundera runt dessa kommer vi skapa filmer som visar och förklarar. Tillsammans jobbar vi med att förstå religionernas kärna och för att se likheter och skillnader mellan dem.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Serierna och filmerna lägger grunden för att sedan kunna göra en analys på slutet där vi ser hur berättelser kopplas till hur man lever och vad som är likheter och skillnader mellan de 2 religionerna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.8 Skapelsen  och Abraham
v.9 lov
v.10 Mose + kärnan i Judendom
v.11 Muhammed
v.12 Leva som jude/judinna
v.13 Leva som jude/judinna
v.14 Påsklov
v.15 Leva som muslim
v.16 Filmer
v.17 Filmavslut (må) + Analys (TI)

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Det är nu dags att bygga vidare på religionskunskaperna. Vi kommer här studera viktiga personer som vi delvis stött på och platser vi hört om tidigare. Nu ska vi förstå hur de hänger samman med hur man lever inom de 2 religionerna.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Numeriska och algebraiska uttryck v7-11

När, under vilka veckor? 7-11

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?
Numeriska och algebraiska uttryck
Fokusområden:

  • Använda prioriteringsreglerna
  • Tolka, skriva och beräkna numeriska uttryck
  • Tolka och skriva algebraiska uttryck
  • Tolka och beskriva växande mönster

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1
Upptäcka prioriteringsregler
– vilka olika saker köper Elin och vad kostar de?
– Hur tar vi reda på vad Elin ska betala?
– Kan ni skriva ett uttryck som beskriver vad Elin ska betala?
– Hur tar vi reda på vad Oliver och Fatima ska betala sammanlagt?
– Kan ni beskriva det med ett matematiskt uttryck?

Lektion 2
Använda prioriteringsregler
– hur gör ni för att ta reda på antalet prickar?
– hur tror ni att Gustaf/Anna tänker?
– kan ni skriva ett uttryck som visar hur Gustav/Anna tänker?
– vilka räknesätt använder vi?
– hur prioriterar vi mellan räknesätten?
– finns det fler sätt att ta reda på antalet prickar?

Lektion 3
Använda prioriteringsregler
– vilka uttryck kan ni bilda som har värdet 1?
– hur skriver ni uttrycken?
– vilket värde har uttrycken?
– hur prioriterar ni mellan räknesätten?
– vilka uttryck kan ni skriva som har värdet 2, 3 och 4?
– kan ni skriva att ett uttryck som har parentes?

Lektion 4
Numeriska och algebraiska uttryck
– vad berättar Anna? Hur kan vi beskriva det med ett uttryck?
– hur kan vi uttrycka vad David betalar?
– en kompis sa att x flaskor betyder att vi inte vet hur många det är. Stämmer det?
– kan ni skriva ett uttryck för vad Julia betalar?

Lektion 5
Skriva algebraiska uttryck
– vad tror ni händer i talmaskinen?
– om indata är 6, vad är utdata då?
– om indata istället är 5, vad är utdata då?
– kan ni se något mönster?
– kan ni formulera en regel som passar alla tal i tabellen?
– vad är utdata om indata är 10 eller 99?

 

Lektion 6
Upptäcka växande mönster
– kan ni se något mönster?
– hur många mynt är det i figur 1, i figur 2 och i figur 3?
– hur många rader är det i varje figur?
– vad lägger ni märke till?
– hur ser figur 4 och 5 ut?
– hur kan vi beskriva regeln som Gustav använder?

 

Lektion 7
Beskriva växande mönster
– hur kan vi beskriva mönstret?
– vilken form har figurerna?
– hur många rader/kvadrater är det i varje figur?
– vad lägger ni märke till?
– hur ser figur 4 och 5 ut?
– hur kan vi beskriva regeln som Elsa använder?

 

Lektion 8
Kunskapslogg kapitel 1

Startuppgift ”beskriv personernas ålder med algebraiska uttryck”

Fokusområden

  • Vilka är prioriteringsreglerna?
  • Kan ni ge ett exempel på ett uttryck som innehåller minst två räknesätt och en parentes?
  • Vad skiljer ett numeriskt uttryck från ett algebraiskt uttryck?
  • Vad är ett växande mönster?
  • Kan ni ge ett exempel på en regel i ett mönster?
  • Vad är på varandra följande heltal?
  • Hur fortsätter ni en talföljd med på varandra följande heltal som börjar med talet q?

 

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Upptäcka prioriteringsregler Tolka, skriva och beräkna värdet av numeriska uttryck.

Förstå hur vi använder parenteser i numeriska uttryck.

Använda prioriteringsregler i uttryck med addition, subtraktion och multiplikation.

s.8 s.6
2 Använda prioriteringsregler Tolka, skriva och beräkna värdet av numeriska uttryck.

Använda prioriteringsregler i uttryck med addition, subtraktion och multiplikation.

Kunna skriva egna uttryck med parenteser och flera räknesätt.

s.12 s.8
3 Använda prioriteringsregler Tolka, skriva och beräkna värdet av numeriska uttryck.

Använda prioriteringsregler i uttryck med addition, subtraktion och multiplikation.

Kunna skriva egna uttryck med parenteser och flera räknesätt.

 

s.15 s.11
4 Numeriska uttryck och algebraiska uttryck Förstå innebörden av numeriska och algebraiska uttryck.

Tolka text och skriva numeriska och algebraiska uttryck som passar till.

Kunna beskriva numeriska och algebraiska uttryck med ord.

s.18 s.13
5 Skriva algebraiska uttryck Beskriva regler för hur tal förändras i talmaskiner och talmönster.

Skriva algebraiska uttryck som beskriver en regel.

Tolka text och skriva algebraiska uttryck som passar till.

s.21 s.15
6 Upptäcka växande mönster Kunna beskriva växande mönster.

Upptäcka och beskriva regler för hur mönster förändras.

Kunna skapa egna växande mönster.

s. 24 s.18
7 Beskriva växande mönster Kunna beskriva växande mönster.

Kunna beskriva regler för hur mönster förändras.

Kunna beskriva mönster i talföljder med algebraiska uttryck.

s.27 s.21
8 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om numeriska och algebraiska uttryck, samt om växande mönster.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.30 s.24

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

Centralt innehåll från kursplanen

  • Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.
  • Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Metoder för enkel ekvationslösning.
  • Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
  • Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Algebra
Eleverna utvecklar förståelse för algebraiska uttryck och hur obekanta tal kan betecknas med symboler och bokstäver. De tolkar text och tränar på att beskriva texten med enkla algebraiska uttryck. De övar på att upptäcka och beskriva regler i växande mönster och på hur dessa regler kan uttryckas algebraiskt. Eleverna tränar också på att beskriva mönster i talföljder med hjälp av algebraiska uttryck.

 

Samband och förändring
Eleverna tränar på att beskriva proportionella samband som dubbelt och hälften med matematiska uttryck.

 

Problemlösning
Eleverna tränar både på att lösa och formulera egna problem, samt på att koppla matematiska uttryck till elevnära situationer. De använder olika strategier för att lösa problem och förklarar dessa muntligt och visar med konkret material eller genom att rita, samt genom att skriva numeriska algebraiska uttryck.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Lycka till!
Maria

 

 

 

Tellus veckobrev V7

Hej alla Tellus elever/föräldrar.

Nu har vi bara en vecka kvar innan vi får ett välbehövligt sportlov. Vårt fina vinter väder verkar dock att försvinna, men vi har fått isen plogad på sjön. Bilder kommer längre ned.

Våra digitala utvecklingssamtal flyter på bra, även jag lyckas med tekniken. Eleverna har sovmorgon nu på måndag och tisdag. Lektionerna börjar 9.20 och 9.30. De elever som har samtal nr 2 på måndag och tisdag får komma till skolan för sitt samtal.

Ämnena rullar på i ett högt tempo, eleverna har prov varje vecka, och så ser det nog ut att bli fram till termins slut. Men eleverna leverera bra ifrån sig, senast nu på em gör de ett bra engelska prov.

Sv jobbar vi vidare med dialekter.

No fortsätter arbetet med rymden.

So är det Hinduismen som gäller, bilder på Vishnu & Ganesha nedan

Musik är notkunskap, prov måndag V 11

Idrotten är det mycket vinterlekar just nu, nästa vecka är det ett litet prov inom skadeförebyggande, PDF på schoolsoft.

Fredag 26/2 åker båda klasserna skridsko mellan 9.30-11.30, medtag gärna egen fika. Brasan är tänd.

Lite kommande datum:

1-5/3- sportlov
2/4- långfredag, röd dag
6-9/4- påsklov

Trevlig alla runt Tellus

Marie, Amanda, Cecelia & Krister

 

 

Neptunus veckobrev v.7

Hej alla i Neptunus!

Vi vill tacka för alla utvecklingssamtal denna vecka! Det har varit väldigt roligt att få stämma av med er nu när en termin har gått. Så fint att se allas kunskapsutveckling! Vi har verkligen två väldigt fina grupper med många olika barn som tillsammans passar så bra ihop.

 

Vi vill även tacka alla barn för en fin kompisvecka! Under veckan som gått har vi på olika sätt pratat om vår värdegrund, hur vi ska  vara mot varandra för att vi ska trivas och må bra. Vi har utgått från en radioserie från UR som heter “Kompisvecka med Farzad” där de tar upp barns funderingar över frågor om livet. Vi har pratat om “Sanning och lögn”, “Vad är rättvist/orättvist?”, “Att känna sig utanför” samt diskuterat “Grupptryck”. Barnen delar gärna med sig om sina tankar och funderingar och kopplar till saker de varit med om.

I början av veckan fick alla en “hemlig kompis” som de fick göra ett fint kort till och skriva en “uppåtpuff” på. Under veckan skulle man försöka vara lite extra snäll mot sin hemliga kompis. På fredagen så avslutade vi vår kompisvecka med att dela ut korten och sen fick alla var sitt gelehjärta att mumsa på! Ni som var hemma har såklart fått ert kort i er låda.

Friluftsliv

Under torsdagens friluftsliv passade vi på att njuta av snön så länge den är här! Det blev många åk i vår fina backe på skolgården. Vi prövade även att måla med vattenfärg i snön. Vi märkte snabbt att det var lite svårt att få färgen att fastna när det inte var kramsnö. Några upptäckte att större snö och is klumpar var lättare att färga. Fina färger och former fick vi till ändå!

Svenska

Veckans bokstav blev lite olika för våra grupper. Ibland går inte allting som man planerat! Men röda gruppen arbetade med bokstaven P och gröna med G. Vi lärde oss massor av nya ord och bildade meningar. Det är verkligen en stor skillnad nu när barnen skriver. Vilken skrivutveckling som har skett under vår första termin tillsammans! Väldigt roligt att se.

Matematik

Denna vecka har vi arbetat med addition med talen upp till 40. Vi har arbetat mycket med konkret material och laborerat på olika sätt hur man kan addera olika tal. Vi har pratat om olika sätt att tänka, olika strategier för att lättare kunna räkna ut vad svaret är. Barnen gillar verkligen att konkret se talen framför sig. Vissa tar med sig dessa när de fortsätter att räkna i boken.

Skola hem:

Läxa – Den magiska kulan

  • Bokstavspåsen presenteras av Alice G och Saga under måndagen.
  • Veckans kapitel är: Kapitel 19 “Är ödehuset öde?” med tillhörande uppgifter i läxboken.

Blänkare

v. 9 Sportlov, anmälan görs på school soft. Skriv ledig eller närvaro i kommentar från vårdnadshavare samt tider för veckan om du kommer att vara på fritids.

Nästa vecka:

Måndag: Bokstavspåsen presenteras av Saga och Alice G.
Tisdag: Sovmorgon/fritids.
Onsdag: Idrott för båda grupperna (eventuellt skridskor om isen är bra, återkommer med info)
Torsdag:Läsläxan lämnas in.
Fredag: Klassråd/Engelska

Trevlig Helg!/ Sara, Camilla och Mattias

Plutos veckobrev v.7

Hej alla Plutofamiljer!

 

Kunskaper / Normer och Värden / Ansvar och inflytande

 

SVENSKA

Veckans bokstav
Denna vecka har vi trollat fram bokstaven Pp. I lådan låg bilder och ordbilderna PLUTO, PLANETER, PIPPI LÅNGSTRUMP, PELLE PLUTT och PION. Vi ramsade “Pelle Plutt”, sjöng Majas abc-sång om “Pionen” och “Här kommer Pippi Långstrump”.

Vi har arbetat med Bokstavsslingan och i Bokstavshäftet. Eleverna har också arbetat parvis, där de samarbetat och skrivit ner ord på en skrivtavla. De samlade ord som börjar, innehåller eller slutar på Pp.

De som ville fick även göra en skapande uppgift där de fick använda sin fantasi och kreativitet och förvandla bokstaven P till något som börjar på P.

 

MATEMATIK

Vi har tittat på Katten, musen, tiotusen om ordningstal. När använder vi ordningstal? Jo till exempel när vi ska beskriva på vilken våning någon bor i ett våningshus eller på vilket ställe någon står i en kö.
Vi tränade först med djur i en kö till en glasskiosk. Vilket djur står på 2:a plats? Vilket djur står på 5:e? Vilken plats i kön har djuret efter vargen? Osv.
I matteboken gjorde vi två sidor med övningar i ordningstal. Den här gången var några övningar i matteboken lite kluriga då det gällde att hålla många saker i huvudet samtidigt.

Plutokompis! Kommer du ihåg något mer där vi använder ordningstal?

NO

Den här gången var det gröna gruppens tur att ha NO. Vi fortsatte att arbeta med fåglar i Sverige. Vi började med att titta på två korta filmer: Skrutts fågelbok om små fåglar och Fåglar i Sverige. Efter det läste vi om Koltrasten som är sveriges nationalfågel. Den har en vacker sångröst som vi lyssnade på. Sedan tränade vi på några vanliga fågelnamn och hur vi känner igen just dessa fåglar genom att spela fågelmemory.

IDROTT

Denna veckan hade röda gruppen idrott. Även denna vecka hade vi turen att gympasalen var ledig. Vi inledde lektionen med Väcka Kroppen och Rörelsestopp.

Denna vecka var huvudaktiviteten Myrornaslek. Det är en bollek där eleverna är indelade i två myrlag med varsin myrdrottning. Leken går ut på att arbetarmyrorna som är uppdelade på varsin planhalva ska kasta myrägg (bollar) till sin drottning som står på en tjockmatta på andra sidan planhalvan. Drottningen samlar alla “ägg” hon lyckas fånga i en skattkista. När alla ägg är slut räknar vi hur många varje lag lyckats samla in.

Vi avslutade med att utvärdera dagens lek med hjälp av “tummen”.

 

SO

Mångrupperna (Nix ,Charon, Hydra)

Sagomattan – Nix
Vi började som vanligt att titta på ett avsnitt av sagomattan med markus. Denna gång handlade avsnittet om en törstig spionblomma. Sedan drog vi sagostenar ur påsarna.
Den här gången skulle sagan handla om en fjäril i fjällen som fick besök av en elak myra. Då kom ett spöke med en guldtia och sedan firade de med glass. Sedan fick alla välja om de ville rita sin bild på ipad eller med papper och penna. Klicka på kortet med sagan så kan ni läsa den hemma.

Simskola – Charon
Den här veckan på simskolan har vi fortsatt att öva flitigt på tekniken i bentagen samt simmat både bröst- och ryggsim. Några av barnen var ute i stora bassängen och övade att simma en längre sträcka.

Dramalek – Hydra

  • Namnkedjan
  • Charad med hjälp av tygpåsen
  • Spegeln
  • Spegelmemory
  • Massage

Den här gången provade vi några övningar/lekar där samarbete fick vara i fokus.
Den klassiska dramaövningen Spegeln gjorde vi i par där två kompisar står mittemot varandra och härmar varandras rörelser. Den som är spegel härmar kompisens rörelser. Båda barnen fick prova på att leda och härma till stillsam pianomusik.

I Spegelmemory går två kompisar går ut ur klassrummet medan vi andra delar in oss i par. Varje par bestämmer en gemensam rörelse och ställer sig sedan i en samlingsring. De två som gått ut kommer in och turas om att lägga sin hand på någon som får visa sin rörelse. Sen gäller det att para ihop de rätta paren.

Barnen har verkligen blivit modigare och vågar nu utmana sig alltmer utan att känna blygsel inför varandra. Det har blivit ett fint och tillåtande lek-klimat i gruppen.

 

Vara vänner
I URs serie Vara vänner får ta del av olika berättelser som ger oss möjligheten att tillsammans reflektera och lära oss mer kring hur vi ska tänka och agera i vårt sociala samspel.
“Säsong 1. Hur säger man ifrån när någon är dum? Varför är vissa människor så rädda för dem som är annorlunda? Kan man vara taskig utan att förstå det själv? Här får du se berättelser om empati, kompisskap och mod – det handlar bland annat om att vara ny i klassen, att vara olik sina kompisar och att hamna utanför. I berättelserna möter du både mobbningsoffer, förövare och den som passivt ser på. Historierna ser ut att sluta olyckligt ända tills rollfigurerna inser att de kunde ha handlat annorlunda och får chansen att ge berättelsen ett bättre slut.”

Den här veckan såg vi de två första avsnitten.

Avsnitt 1
“En berättelse om mobbning. Ida är åtta år och går i andra klass. Varje dag när hon går till skolan har hon ont i magen eftersom Agnes och Marissa aldrig låter henne vara med när de umgås. De tisslar och tasslar bakom hennes rygg och suckar när hon frågar vad de gör. Just idag får Ida veta att Agnes ska ha disco, och att alla utom Ida är bjudna.” /urplay.se

Avsnitt 2
“Elliot är nio år och har just flyttat. Han tycker att det ska bli spännande att börja i en ny klass, men blir genast besviken. Ingen pratar med honom. När fröken berättar att de ska ha roliga timmen på fredag blir Elliot glad. Då vill han dansa, för det är det bästa han vet. Men hela dagen går utan att Elliot får några nya kompisar. Plötsligt känns det omöjligt att uppträda på roliga timmen.” /urplay.se

Vid båda tillfällena hade vi bra diskussioner i klasserna, där vi tillsammans reflekterade över händelserna  och känslorna som uppstod samt kring barnens och de vuxnas agerande i filmen. Vi kom fram till bra och kloka lösningar som vi själva kan ha användning av i leken med kompisarna här på skolan.

 

FRITIDS

Veckans aktiviteter

Göra armband
Många barn har under veckan valt att vara med i Tittis aktivitet där de fått lära sig att göra armband av garn.

Lera
På fredagarna (kl.15-16) kommer de som önskar få möjlighet att prova på att jobba med lera.

 

Skola och hem

Information

 

Våga visa-kvalitetsundersökning
Stort tack till alla plutofamiljer som tog er tid till att fylla i kvalitetsundersökningen.

Utvecklingssamtal
Vi vill också tacka er som vi träffat denna vecka, för bra och givande utvecklingssamtal. Så kul att få tiden att prata en stund med er. Bra jobbat Plutokompis, det gjorde du bra! Några har sitt samtal nästa vecka. Vi ser framemot att få träffa och prata mer med er.

Sportlov v.9
Om en vecka är det sportlov och vi behöver veta vilka barn som kommer att vara på fritids. Gå in i schoolsoft och anmäl närvaro eller ledighet. Tack!

 

Vecka 8
Måndag:
Tisdag:
Onsdag:
Torsdag: Mångrupper. Skolstart för simskola 07.50, dramalek/sagomattan 8.20.
Fredag: Idrott grön (utomhus alt. i klassrummet) / NO röd.

 

Trevlig helg!
/Plutos pedagoger