Funktioner och räta linjens ekvation

Ansvarig lärare: Henke F.

När, under vilka veckor? v 51-6??

Vad?

Frågeställningar:

Vad är en funktion?
När används funktioner?
Hur kan man uttrycka en funktion på fyra olika sätt?
Vilken information kan man få ut av en funktion?
Vad innebär räta linjens ekvation?
Hur kan man utifrån en linjär funktion ta ut räta linjens ekvation?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
  • Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god an- passning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Resonemang Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Begrepp Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsakfungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enklaresonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utveckladeresonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutveckladeresonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Metod Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredsställande resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha genomgångar, självständigt arbete, diskussioner och arbeta med problemlösning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bli bedömd under lektionstid (både enskilda övningar och aktiviteter i grupp) samt på ??????

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 51

Måndag: Följande upplägg gäller kring dagens lektion.

  1. Titta på den här filmen tillsammans.  Film om funktioner
  2. Jobba med nedanstående tre arbetsblad.Arbetsblad-4-1, Arbetsblad-4-2,  Arbetsblad-4-3
  3. Om du blir klar med alla arbetsblad så finns det lite uppgifter i boken på sidan 58-61.

Torsdag: Idag blir det inte direkt någon matte utan era mentorer håller i lektionen.

Vecka 2

Torsdag: Egen räkning och repetion av kapitel 2.1 på sid 56-61. Minst två nivåer skall vara klara när lektionen är slut annars behöver det göras tills på måndag då jag är tillbaka 🙂

Venus veckobrev v. 49

Hej alla elever och föräldrar i Venus!

Nu har Röd läst ut och Grön nästan läst ut boken En sekund i taget. Vi har tränat på många saker i samband med läsningen, bland annat att skriva resonemang. Det är ett kunskapskrav i nästan alla skolämnen. Att resonera är ungefär som att diskutera med sig själv i skriftlig form. När man resonerar försöker man förstå ett ämne eller ett problem ur olika perspektiv. Det svåra med att resonera i skrift är att göra det så att någon annan kan läsa ens tankar, utan att tappa tråden. Vi på Lemshaga har en ett litet hjälpmedel för detta som vi kallar för “Förståelsekartan”, den ser ut så här:

 

Förståelsekartan kan hjälpa dig att komma på vad du ska skriva. Den kan också hjälpa dig att se till att du har vänt och vridit på något utifrån olika perspektiv. Sedan gäller det att få struktur på sina tankar, det kan du göra genom att först skriva vad du tänker, dvs ett påstående. Därefter ställer du dig frågan varför du tycker som du tycker, eller tänker, eller känner som du tycker. Nästa steg är att ge exempel på varför du tycker som du tycker. Sedan diskuterar du ditt påstående fram och tillbaka ur olika perspektiv. För att förtydliga vad du menar kan du använda dig av egna, eller andras erfarenheter. Efter det tänker du ut vad konsekvenserna blir av att du tänker eller tycker som du gör. Till sist kommer du fram till en slutsats som inte alltid behöver vara ett bestämt svar, men du ska visa att man kan förstå ditt påstående ur olika perspektiv.

Vi kommer jobba mycket med strukturer för resonemang, det här var ett exempel av många sätt att göra det på.

På måndag har vi klassråd och på eftermiddagen vi har representanter från klassen med på SAM och PUG. På fredag är det äntligen Lucia. Vi firar Lucia utomhus, ta med dig sittunderlag och ha på dig varma kläder!

För er som är med i Luciatåget
De elever som är med i årets Luciakör träffas i musikladan kl 07 på morgonen. Då har man med sig det man behöver men behöver inte vara helt ombytt. Det kommer finnas en kvart till det då.
Gå gärna in och läs nyheten från mig på Schoolsoft om vad ni behöver skicka med. Jag har ljus till alla.
Allt gott och tack för er hjälp!
/Jonas Karlhager
Kommande vecka, v.51
Måndag: städning av skåp och klassrum
Onsdag: Jullunch
Torsdag: Exploria, mer info på Schoolsoft. Skolavslutning i Gustavsbergs kyrka kl.18.30-19.15
Fredag: God Jul och Gott Nytt År!(Lediga till och med 8 januari 2020)
Allt gott önskar team Venus!

 

 

Neptunus veckobrev v.49

Hej alla härliga Neptunusar!

Då var denna vecka gången och jag tror nog att vi börjar känna av den kommande julen som är på intågande. Nästa vecka bjuds det på både julspel i Ingarö kyrka samt Lucia  och om två veckor är det även dags för julavslutning. Ho ho ho……

Denna vecka har vi bjudits på bokstaven D, vi har haft friluftsliv, vi har träffat våra nya klasskompisar, vi har skrivit sagor, ViM och mycket mycket annat. 

 

Kunskap

Matematik

Under veckans lektioner har vi gjort klart sista kapitlet i bok 1A. Det handlade om addition och subtraktion där man arbetade med talfamlijerna. Som avslut på kapitlet fick eleverna arbeta i olika stationer. De bestod av Bilda tio, eleverna fick i par dra varsitt kort 1-10 där de skulle addera och lägga ihop genom att bilda 10. Mattespel, subtrahera genom att dra ifrån från 20. Det fanns några hinder men först till mål vann.  I den sista stationen fick de repetera genom att använda appen Nomp eller Räkna

 

 

 

Svenska

Denna vecka har vi arbetat med bokstaven D. Vi har skrivit om duvan samt gjort varsin egen pappersduva. Vi har även arbetat med ordbilden den. Vi lekte leken Vem är jag? Eleverna fick använda ordet den genom att t ex säga Den är brun, Den hänger ofta i träd,  Den lever i djungeln osv. 

 

Vi försökte även att sortera meningar vars ord hade hamnat huller om buller. Vi pratade om att en mening alltid börjar med stor bokstav samt slutar med punkt. Vi hade även problem med att alla orden satt ihop. Vår uppgift blev att sära på orden.  

 

Eleverna har även skrivit och ritat egna sagor eller berättelser. Eleverna fick själva välja vilken mall och stöd de ville ha t ex i serieformat, sekvensbilder eller linjerat papper.  

 

 

 

SO – “Vårt samhälle”

Denna vecka har vi börjat skissa på våra blivande samhällen. Vi har tidigare diskuterat olika samhällsfunktioner som är viktiga att finnas till för att ett samhälle ska fungera. Vi har även diskuterat området trafik och vad som behövs i samhället för att man ska kunna gå, cykla samt åka bil. Vi ser med spänning fram emot vad eleverna i sina grupper nu kommer att skapa för olika samhällen. Som stöd ritade vi upp hur ett samhälle kunde se ut.

Inför nästa vecka vill vi att eleverna tar med sig återvunnet material som kan vara bra att ha med då de nästa vecka ska börja bygga sina samhällen t ex små kartonger, burkar, skrot m.m i mindre storlek. 

 

 

 

Friluftsliv

Denna vecka var vi åter ute på friluftsliv tillsammans med Gottis. Vi fick klä på oss ordentligt då det var några minusgrader. Denna dag fick vi även besök av våra nya klasskamrater som börjar hos oss eftet årsskiftet. Vi promenerade till scoutstugan och väl på plats lekte vi olika lekar såsom, 36-leken, Blodig potatis samt namnlekar för att ge de nya eleverna en chans att lära sig våra namn. 

 

     

   

   

 

ViM

Denna vecka hade vi vårt sista ViM för terminen. Till denna lektion hade tryggisarna planerat innehållet. De hade önskat sig att leka en namnlek samt göra något skapande tillsammans. Detta resulterade i att eleverna tillsammans målade en julgran. Varje elev fick en del av granen som de skulle färglägga. Sedan fick de uppgift att hitta sin plats i granen.  Det blev en lyckad uppgift och nu pryder granarna våra klassrum.

 

    

 

Hem och skola 

Läxa: 

  • Den magiska kulan  – läsebok kap. 13  “Skräckens näste” s.56-59 samt läxboken s.15.
  • Bokstavspåsen – Denna vecka har Bo och Nora fått i uppgift att hitta föremål på nästa veckas bokstav. Spännande att se vad de hittar på! Påsen ska tillbaka till skolan på måndag. 
  • Veckobrevet – Läsa veckobrevet tillsammans med en vuxen samt skriva en kommentar.

 

Information inför vecka v.50

Måndag: Idrott – eleverna behöver ha med sig ombyte och handduk. 

Tisdag

Onsdag

Torsdag: Läsläxa tillbaka. Vi åker till Ingarö kyrka och tittar på årets julspel som de anordnar. Till denna dag vill vi att eleverna har med sig matsäck (lunch, vatten, frukt – ingen fika). Finns det någon/några föräldrar som vill följa med, hör av er till oss.

Fredag: Ny läsläxa delas ut. Lucia i amfiteatern kl.8.00. De elever som vill kommer direkt till Amfiteatern strax innan kl.8 annars är fritids öppet som vanligt innan. Eleverna sitter tillsammans med oss pedagoger. Skicka gärna med ett sittunderlag till eleverna att sitta på. 

 

Hälsningar från klassföräldrarna 

Glöm inte att svara på inbjudan till Luciadisco för klassen den 13/12. Sista dagen att svara är  9/12.

 

 

Kommande händelser:

  • 19/12 – Julavslutning i Gustavsbergs kyrka kl.17.15. Denna avslutning är obligatorisk för eleverna.
  • 8/1 – Vårterminen börjar. 

 

Vi önskar er alla en trevlig andra advent!

Ingela, Daniel och Christina

 

ingela.eriksson@lemshaga.se

daniel.ekmark@lemshaga.se

christina.langstedt@lemshaga.se

 

Klasstelefon: 08-586 313 01

Fritids: 08-586 313 27

 

Plutos veckobrev v.49

Hej alla Plutofamiljer!

 

Kunskaper / Normer och Värden / Ansvar och inflytande

 

NO

Den här veckan var det den röda gruppens tur att ha NO. Vi startade upp vårt nästa område som är vintern. Vi tittade på två korta filmer som handlade om vad som händer i naturen på vintern. Sedan gjorde vi en tankekarta med allt vi kunde komma på.

 

 

IDROTT

Den här veckan hade gröna gruppen idrott. Vi inledde med uppvärmningsövningen ”Väcka kroppen”. Sedan fortsatte vi med “rörelsestopp”. Den här gången var uppdraget att röra sig fritt när musiken var igång, men när musiken tystnade gällde det att förvandlas till olika siffror liggandes eller ståendes på golvet. 

 

 

Efter det lekte vi “Rörelsekull” och “Här kommer vi”. För utförligare beskrivning av lekarna se förra veckobrevet. 

Efter varje lek utvärderade vi med “Tummen”. Alla lägger händerna bakom ryggen och känner efter vad jus de tyckte om leken. När vi sedan räknat till tre visar alla sin tumme för varandra. Några barn per tillfälle får förklara mer utförligt vad de tyckte. 

 

 

Tummen upp = leken var bra/rolig därför att…

Tummen åt sidan = leken var lite mittemellan därför att…

Tummen ner = leken var inte bra/rolig därför att…

 

 

Plutokompis!

Berätta för någon där hemma, vilken lek tyckte du bäst om, “Rörelsekull” eller “Här kommer vi”?

 

SVENSKA

 

Veckans bokstav

Denna vecka har vi trollat fram bokstaven Jj. I lådan låg bilder och ordbilder på JORDGUBBE, JORDGUBBSTÅRTA, JÄGAREN JERK och JUL. Vi sjöng Majas Alfabetssång om “JORDGUBBEN” och tittade på ramsan om “Jägaren Jerk” av Lennart Hellsing. I lådan låg även ett brev från tomtenissen som hjälpt oss att skapa vår adventskalender. Det visade sig att Nisse hade stoppat ner två extra uppdrag till barnen att lösa. 1) Klura ut JUL-ordet och 2) Samla fler ord som börjar på JUL …

Vi har även övat och arbetat med veckans bokstav genom “Bokstavsslingan” och i  “Min bokstavsbok”. 

 

 

 

 


MATEMATIK

Under veckans matematiklektioner har vi tittat på katten, musen, tiotusen som denna gång handlade om formen kvadrat och kroppen kub. Begreppet kropp är ju lite lustigt egentligen så det är bra att vi bekantar oss med de riktiga matematikspråket från början. Kvadrat är också ett sådant ord som vi ibland kallar för fyrkant, men på mattespråket heter det kvadrat.

I matteboken behövde vi måla olika mönster med sex rutor och rutorna behövde sitta ihop. Vi tränade först med multilinkklossar. På hur många olika sätt kan vi bygga ihop sex klossar? Sedan fick var och en rita in sitt bygge i ett rutnät på tavlan.

 

 

Sedan bekantade vi oss med fler kroppar som klot, kon och cylinder. Vi pratade om var vi kunde hitta de olika kropparna i verkligheten och så tränade på att sortera dessa i grupper.

 

 

 

SO

 

Plutos Adventskalender

När vi kom till skolan i måndags var det julpyntat med adventsstakar och julkulor i fönstren. Det satt även en fin gran på väggen i både röd och gröns klassrum. Plutobarnens julgranskulor satt i granen och så fanns det ett brev från Lemshaganissen, som utmanade oss att förvandla december till snällcember. Varje dag vänder vi på en julkula och vi får ett nytt snälluppdrag.

Plutokompis! Berätta om något uppdrag som du har gjort eller vill göra.

 

 

Vi lyssnar också på radiokalendern som heter Biggest Bang varje dag och samtidigt färglägger vi en julkalender. 

 

 

Mångrupperna (Nix ,Charon, Hydra)

 

Dramalek – Nix

I dramaövningen “Det här är ingen stol” ställer vi en stol i mitten av samlingsringen, den får representera olika saker i våra charader. En kompis kan tex bestämma att stolen ska föreställa en dammsugare som den sedan gör en liten charad kring. Sedan får kompisarna gissa vad stolen föreställde.

Vi lekte och dramatiserade sedan sagan som Charongruppen skapade förra veckan. Den heter Draken Drakis och musen Lakrits.

Vi avslutade även denna gång med kompismassage. Det är något som barnen i Nix tycker väldigt mycket om att göra, både att få massage och att ge till en kompis. Barnen sitter då i par på mattan och den som får massage sitter framför den som ger, sedan byter de plats.

 

Sagomattan – Charon

Vi skapade en saga som handlade om ekorren Eckis och roboten Robbis som bodde i en trädkoja. Plötsligt dök det upp en elak snögubbe som ville äta ekorre till lunch. Som tur är blev det ett lyckligt slut även denna gång tack vare alla påhittiga Charonbarn. Den här gången ritade vi bilderna till sagan på iPaden. Nästa gång är sista gången för denna grupp med sagomattan. Då ska vi titta igenom hela boken och se till om vi behöver rita till något mer och om allt sitter på rätt ställe.  

 

 

Simskola – Hydra

Den här veckan inledde vi simlektionen med att finslipa på tekniken i bentagen vid stången och simmade bröst- och ryggsim. Efter det satte vi på oss flytvästar och botten i bassängens sänktes så att det blev djupare. Sedan fick lära oss hur en flytväst fungerade och tillsammans diskuterade vi när det kan vara viktigt att ha flytväst och vilka som behöver bära den. Vi samtalade även om hur vi ska göra om vi hamnar i vattnet och behöver kalla på hjälp. 

 

Plutokompis! Berätta för någon där hemma om vad du lärt dig?

 

Vi fick öva på att ligga stilla och att flyta, simma med flytvästen och några försökte även testa att dyka ner till botten. 

 

Plutokompis! Berätta för någon där hemma. Varför var det lättare att simma på rygg med flytvästen? Gick det att dyka ner till botten? 

 

RASTER

Varje lunchrast öppnar vi en lucka i vår aktivitetskalender. Det är en ny rolig lek varje dag ända fram till jullovet.

 

 

FRITIDS

 

Veckans pyssel

Doften av pepparkakor har spridit sig i Mellangården under veckan eftersom barnen i Pluto, Neptunus och Uranus bakat under eftermiddagarna. Titti har bakat med plutobarnen i ateljen där de i smågrupper knådat, kavlat, gräddat och dekorerat sina fina kakor som de nu får ta hem.

 

 

Skola och hem

 

Information

 

Nästa vecka

Måndag:

Tisdag: Mångrupper. Simskola samling 07.50. Övriga 8.20.

Onsdag:

Torsdag:

Fredag: Luciafirande på Lemshaga, start 8.00 i Amfiteatern. 

 

Trevlig helg! 

/Plutos pedagoger

 

Veckobrev v.49

Hej allesammans!

Vi är mitt inne i slutspurten och det betyder att det är full “verkstad” på de flesta håll!

Mentorstimmen användes till att följa upp gymnasiemässan. Generellt verkar de flesta fått med sig något från mässan som var värdefullt!!
Utöver detta lade vi fokus på klassråd och inventering av frågor som just nu är aktuella. Spex-foto är på gång och vi jobba just nu på ett tema för detta.

UF

Vi var även i år inbjudna till en inspirationsdag hos UF (Ung företagsamhet). Platsen för detta var Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg. På plats fick vi chansen att ta del av viktiga privatekonomiska tips och inspirerande presentationer som berörde gymnasieval och framtiden. Det blev en dag att stanna upp och få tid att tänka, så här mitt i december (även trevlig tid att umgås en stund mitt i slutspurten).

SO

Vi är inne i en historisk period som på många sätt är “tung”. Det är krig, revolutioner, inbördeskrig, kaos och kriser. Vi jobbar med att ta olika perspektiv på det som skedde och försöker att på detta sätt skapa förståelse för det som faktiskt skedde och på så sätt begripa saker som t ex hur Hitler kunde komma till makten.

Lucia & Jultema

På fredag den 13.e har vi som vanligt Luciafirande och de elever som är med i årets Luciakör träffas i musikladan kl 07 på morgonen. Då har man med sig det man behöver men behöver inte vara helt ombytt. Det kommer finnas en kvart till det då.
Övriga ses i amfiteatern 7.55 obs! kläder för väder + sittunderlag.

Skolavslutning:
Ladans elever samlas i Hamnen och utanför vårdcentralen 18.00 för fackeltåg.
Avslutning 18.30-19.15 i Kyrkan.
Snart är det 2.a advent!!
/Solenteamet

Kroppen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 46-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi vara unika?
  • Vad är DNA?
  • Hur är en cell uppbyggd?
  • Hur fungerar hjärnan, hjärtat?
  • Vilka olika delar finns det i kroppen?
  • Vad består en människa av?
  • Vad trodde man förr om kroppen?
Övergripande mål från LGR11 2.2

• Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
• Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,

Förankring i kursplanens syfte

SYFTE: Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper ombiologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva
och naturen.

Centralt innehåll från kursplanen

Centralt innehåll åk 4-6 Kropp/hälsa
• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Teorigenomgångar tillsammans.
  • Expertbesök.
  • Enkla fältstudier och experiment. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi och kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske fortlöpande under lektioner, genom ett eget arbete där eleverna ska skapa en egen informationsbroschyr, genom en redovisning.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 46- Introduktion kroppen + rita kroppen utifrån eget minne + göra skelett av pinnar
V 47- Alla unika (fingeravtryck)
V 48- DNA + celler + expertbesök av Anna, forskare Lunds Universitet
V 49- Hjärnan + nerver
V 50- Expertbesök Leena, psykolog + hjärtat
V 51- Museibesök om kroppen

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet