Saturnus veckobrev v 34

Hej alla Saturnusar!

Vad skönt att äntligen vara igång igen!
Vi har börjat göra oss hemmastadda i Villan. Tack ni alla som har gett oss uppåtpuffar och glada tillrop! Det var roligt att få klippa det blå-gula bandet tillsammans med er föräldrar.

 

Normer och värden
Gemenskap och samarbete är två ord som har präglat vår första vecka.
Vi har pratat om regler och förhållningssätt i vårt nya hus. Varje rum har fått sina speciella regler. Dessa regler är viktiga att följa för att alla ska trivas. Vi vill ha ordning och reda samt arbetsro.

Under vandringen vid Björkvik hade vi några samarbetsövningar, bl a att skapa en gemensam skulptur (av hjärtan) samla pinnar och kottar till skapande och att bygga sandskulpturer.

 

 

Vi tittade på en film: Lost and found (på engelska) den bygger på Oliver Jeffers bok med samma namn. En pojke får besök av en pingvin. Han tror att den har gått vilse och vill lämna den på Sydpolen, men just då inser han att pingvinen inte hade gått vilse, den var bara ensam…

 

Kunskaper
Utveckling och lärande

Historieprojektet

Under veckan har vi börjat förbereda oss för En skoldag 1906 på Skansen. Vi vuxna har fått en diger lärarhandledning med uppgifter som vi ska göra innan vi åker dit. Vad sägs om kristendomsundervisning, naturlära och stavning. Vi har tränat på att läsa ur en läsebok från 1906. Det var inte helt lätt och mycket har förändrats, inte minst att uppdelningen mellan kvinnor och mäns uppgifter var stor.

Här följer tips kring kläder och matsäck inför den 5 september, så att ni hinner förbereda er.
Var tror du att du hade bott år 1906? I ett torp? På en stor gård? Hur var du klädd om du levde på den här tiden? Barnen hade inte så färgglada kläder som nu. Svart, brunt, grått och blått var vanliga färger. Pojkarna hade knäbyxor och skjorta. På huvudet hade de en skärmmössa, ungefär som Emils ”mysse”. Flickorna hade klänning eller blus och kjol, aldrig långbyxor. För att skydda kläderna var det vanligt att de hade ett förkläde på sig. Flickor hade hatt eller sjalett på huvudet.

Tips på matsäck:
Kalla potatisar, äpple, 1 liten flaska mjölk 

Limpsmörgås med stekflott, 1 flaska mjölk, limpsmörgås med stekfläsk/korv och 1 med ost, 1 flaska mjölk 

Kokt ägg, limpsmörgås med korv eller ost, 1 flaska mjölk

Tänk på att 1906 fanns det inte plastpåsar eller aluminiumfolie. Smörgåsar slog man in i smörgåspapper och dryck hade man med sig i en glasflaska. Hela matsäcken kan du packa i ett knyte eller i en korg. Om du vill ha med dig ”moderna” saker som bananer eller läsk, så tänk på att något sådant hade aldrig ett barn 1906 ätit eller druckit!

(Vi pratade om att t ex pannkakor och köttbullssmörgåsar också är okej att ta med sig.)

Lemshagas historia

På torsdagen hade vi en samling då vi pratade om Lemshagas historia
Vad vet jag?
Vad undrar jag?
Hur kan vi ta reda på det?
Det finns många saker som vi undrar över. Vissa saker kanske vi kan läsa om, andra vill vi utforska på plats eller bjuda in experter för att få med information. Det är mycket viktigt att eleverna kan vara med och påverka, att de känner sig delaktiga i våra projekt redan i planeringsstadiet.

 

Under fredagen gjorde vi en historisk vandring för att undersöka Lemshagas historia.
Vi gick till fornborgen som ligger på en höjd nära scoutstugan. Historiker vet inte exakt vilken funktion fornborgarna (från ca 500 e kr) har haft. Några olika teorier är att de kan ha använts som boplats/kultplats, ett annat alternativ är att de har använts som farleds- eller bevakningsborgar och det tredje alternativet är att de har varit tillflyktsborgar i tider av oro.
När vi kom tillbaka till skolan fick eleverna argumentera för vilken typ av borg de tror att vår fornborg är.
På väg tillbaka hittade vi en spännande sak under en brygga. Fråga gärna ditt barn vad det var. Vi vill hålla det lite hemligt…

Svenska
Vi har tittat på våra nya läseböcker : Nyckeln till skatten, som är en fortsättning på vår tidigare läsebok. På onsdag nästa vecka delas den första läxan ut. Det blir läxa onsdag-onsdag. Läs gärna varje dag. När ditt barn läser texten med flyt kan ni läsa en skönlitterär bok i stället.

 

Skola och hem
Skansenutflykten 5 sept:
OBS! Vi vill att ni lämnar 60 kr per elev till Cissi eller Sara senast på fredag den 30 augusti.

På friluftslivet på tisdag kommer vi all kolla av simkunnigheten. Detta gör vi utomhus på Södersved.

Sommarläxan
I sommar vill vi att du funderar över en plats som får dig att må bra. Kanske är det på havet, i skogen, i ditt rum eller kanske är det lantstället ni brukar vara på? 

Skicka ett mejl med en bild på den platsen som du gillar. Skriv och berätta om varför du gillar den platsen och varför den får dig att må bra.

Tag gärna med en bok som du har läst i sommar.
Glöm inte att lämna in lapp för Självständig hemgång och Datoravtalet (bildpublicering).
Eleverna får gärna ha med sig en vattenflaska eller mugg (namnad) att ha i Villan.
Om man vill lägga ett papper i bänken så ska det vara storleken 50X59 cm.
OBS! Det är mycket viktigt att alla elever har med sig regnkläder och stövlar. Vi är ute varje dag.

Saturnus föräldramöte blir den 12 sept kl 17.30-19. Då berättar vi mer om läsårets innehåll.
Höstens utvecklingssamtal blir den 23 och 25 sept. Tider läggs ut på school soft två veckor innan.

Nästa vecka:
måndag: Sovmorgon/ Klubben (obs)
tisdag: Friluftsliv (simning ute), slöjdintroduktion för båda grupperna
onsdag: Den första sv-läsläxan delas ut, musiklektion
torsdag: kör
fredag: Idrott (ute) för båda grön och röd

Trevlig helg!

Cissi, Sara, Vincent och Johannes

Solen veckobrev v.34

Hej allesammans!

Normer & värden

Vi kan säga att vi fått en flygande start där vi direkt tagit oss an viktiga och angelägna saker! Detta har inneburit att vi bla har visat på vilka möjligheter/friheter man får när man startar som Solenelev, förutsatt att man tar ansvar. Vi har också velat lägga grunden för att ha kolla på allt praktiskt i Ladan. Dessutom har vi jobbat för att skapa trygghet över klasserna och vi har skapat möjligheter att träffa alla vuxna som jobbar med alla elever i Ladan. Som om detta inte vore nog har vi  gett stora möjligheter att ta nya kontakter med andra elever i våra fantastiska Solengrupp!

Det är för att nå detta som vi jobbat i åldersblandade grupper, diskuterat samarbete/ledarskap, gjort massor av samarbetsövningar, varit på Skansen och tagit oss ända till Gotland! Nu har vi detta med oss, att bygga vidare på, under resten av detta spännande år!

Lapp om namn- och bild/datoravtal

Årligen behöver vi ber er fylla i en blankett om datoranvändning i skolan och om publicering av bilder och namn. Denna delas ut på måndag och behöver tillbaka senast måndag v.36. Här finns den digitalt att ladda ned:
Avtal-om-användning-av-tekniska-hjälpmedel-åk-7-9-1

Utvecklingssamtal och tider HT19

Vi kommer som vanligt jobba med att förbereda dessa samtal i skolan men vi ger också en läxa att tillsammans hemma gå igenom allt tillsammans. En punkt kommer handla om gymnasiet då detta kommer vara ett av fokusområdena vid mötet.

Respektive mentor kommer snart att lägga ut bokningsbara tider för utvecklingssamtalen för HT19. Ni hittar dessa tider på SchoolSoft under fliken “Bokningar”.

OBS! Först till kvarn gäller! Det betyder att om ni ej har flexibla tider ber vi er gå in och boka en tid snabbt.

Prao Åk 9 v.45

Nyhet för året är att även åk 9 har prao och det innebär att det ni nu behöver diskutera och se över vad som vore intressant och möjligt att praktisera som! På föräldramötet tipsade ni föräldrar om att kontakta varandra för att dela bra praoplatser. Vi kommer dela ut prao-blanketter i skolan till alla elever denna finns också på hemsidan (länk)

2 veckor innan dvs måndag v.43 behöver denna blankett lämnas in.

Föräldramöte:

Terminens föräldramöte kommer till stor del handla om gymnasieval och vår SYV Daniel håller i detta. Det prel datum vi fått är 18/9 vilket innebär att vi ber er att hålla en lucka i kalendern för detta datum. Har ni andra punkter ni vill lyfta ber vi er kontakta oss mentorer innan mötet! Vi återkommer med spikat datum och tider.

Skolfoto:

Fredag 13/9 är det skolfoto för båda Solenklasserna och de ber er ta del av info Skolfoto

Övrig information:

Ledigheter under året

Under året i åk 9 finns det saker att tänka på när det gäller ledigheter. Under vårterminen beviljar vi inte ledigheter pga bla nationella prov. Vi rekommendera även att undvika ledigheter under höstterminen då vi av erfarenhet vet att stressnivåer ökar under åk 9. I slutet på november har vi muntliga nationella prov i sv, en och ma som också börjar förberedas under höstterminen.
Ska man ansöka om ledighet gör ni detta digitalt via Schoolssoft.

Hästallergi

Viktigt att tillse att det inte tas med kläder/utrustning som varit kontakt med hästar då vi har elever som är allergiska.

Uppdatera kontaktinfo på SchoolSoft

Vi ber alla föräldrar och elever kontrollera sina uppgifter i SchoolSoft under “Min Profil”, så att de stämmer. Se till att all kontaktinformation är ifylld. Ni ändrar själva kontaktinformationen under “Min Profil” (telefon- och mobilnummer, e-post- och hemadresser, m.m).

Solens klasstelefon

Se till att spara numret redan nu så att du har det hela läsåret. Då kan ni alltid nå oss på den: 08-586 313 09.

Schema

Era scheman finns nu på SchoolSoft. Kom ihåg att det finns risk för ändringar under första veckorna.

Skåplås

Kom ihåg att ni ska ha godkända lås på era skåp. Om du inte har ett eget lås så  finns det att köpa från oss för 50kr.

Värdesaker

Vi vill påminna er att ni inte bör ta med er värdesaker till skolan. Det ni tar med er till skolan måste ni själva ta hand om och ansvara för. Detta gäller även dyrbara kläder och skor. Skolan ansvarar inte för värdesaker som försvinner.

Nötallergi

Vi vill påminna er alla att det är total nötförbud på hela skolan. Extra viktigt att ni tar detta på allvar nu då vi har mycket känsliga (luftburen!) nötallergiker i Ladan. Detta gäller även det som har spår av nötter.

Specialkost

Specialkost? Gå till hemsidan “Avtal, blanketter och informationsblad” fyll i och lämna till mentor.

Kommunikationspolicy

Vi vill påminna er alla att vi har ett kommunikationspolicy på skolan. Läs igenom den så att ni vet vad som gäller på skolan.

kommunikationspolicy – lemshaga

Ha en fantastisk helg allesammans!!

/Solenteamet

Sannolikhet – Chans eller risk??

Ansvarig lärare: Henrik Forselius, Madelene Larsson
När, under vilka veckor?  35-39?

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka begrepp används inom sannolikhet?
  • Hur används sannolikhet i spel och andra sammanhang?
  • Är det en chans eller risk att något skall inträffa?
  • Hur beräknar vi olika kombinationer på ett effektivt sätt?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
  • Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
  • Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
  • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
  • Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Metod Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Begrepp Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Via genomgångar från mig och via olika internetsidor lägger vi grunden för sannolikhetsbegreppet. Jag kommer förse er med material för egen färdighetsträning och vi kommer tillsammans att titta på hur man använder sannolikhet i vardagen.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer kontinuerligt att bedöma dig utifrån vad du presterar på lektionerna och hur du klarar av en mindre diagnos i slutet av perioden. Vi kommer också att ha några läxor på kunskapsmatrisen som du lämnar in och jag bedömer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 35

Måndag: Genomgång av Lpp:n. Intro om sannolikhet. Vi reder ut begreppen chans och risk och funderar på hur ofta vi i vardagen använder begreppen.
Vi går igenom grunderna i sannolikhet – likformig sannolikhet, möjliga och gynnsamma utfall. Vi tar hjälp av Erik och Mackan…..

Film om sannolikhet

Egen räkning: Sannolikhet-5-1Facit 5.1

Egen räkning: Sannolihet-5-2, Facit 5.2 + Övningsblad 5.2.

Torsdag:

Vecka 36

Måndag:

Torsdag:

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Hela livet är en lärdom i hur chans och risk spelar in. Vi alla kommer någon gång att söka vår lycka genom olika spel så varför inte fördjupa vårt lärande inom området.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vi planerar en vandring!!

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.35-39

Vad?

Frågeställning:

  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur förhåller jag mig till allemansrätten vid vistelse i naturen?
  • Hur ser man på en karta och planerar en vandring med lämplig längd och rastplats? Hur ska jag packa för en lättare tvådagarsvandring?
  • Vad är viktigt att tänka på vid en övernattning?
  • Hur hanterar jag säkerheten i samband med matlagning på stormkök?
  • Vad menas med att friluftsliv kan vara som “Balsam för själen”?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten
  • Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Kunskapskrav för betyget E:
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Eleven anpassar till viss del sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella området. Eleven anpassar relativt väl sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella om- rådet. Eleven anpassar väl sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella området.
Kunskapskrav för betyget E: 
Eleven …genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven…genomför friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven…genomför friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Eleven anpassar till viss del valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningställandet av detta är till viss del anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig till viss del till principer för matlagning utomhus. Eleven anpassar relativt väl valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningställandet av detta är relativt väl anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig relativt väl till principer för matlagning utomhus. Eleven anpassar väl valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningställandet av detta är väl anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig väl till principer för matlagning utomhus.
Kunskapskrav för betyget E:
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter
Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt före- bygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter
Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter
Eleven kan utvärdera den genomförda färden genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten tillämpats under dagen. Eleven kan utvärdera den genomförda färden genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten till- lämpats under dagen. Eleven kan utvärdera färden genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten tillämpats under dagen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I grupp planera och genomföra en vandring med tillhörande frågor.

Vi skall göra en vandring år9

Länk till kartan

Allemansrätten

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande både praktiskt och muntligt samt en efterföljande skriftlig reflektion.
Delar av vandringen skall även dokumenteras och lämnas in.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 35

Tisdag (båda): Flaggan + lagspel

Torsdag (Grön): Planera en vandring! Vi ses med iPad i L1

Vecka 36

Tisdag (båda): 

Torsdag (Röd): Planera en vandring! Vi ses med iPad i L1

Vecka 37

Tisdag (båda): Planera vandringen, gå igenom stormkök.

Torsdag (Grön): Kortare vandring med matlagning i närområdet.

Vecka 38

Tisdag (båda): Friidrott – Träning inför Lemshagaspelen.

Torsdag (Röd): Kortare vandring med matlagning i närområdet.

Vecka 39

Tisdag (båda):

Torsdag:

 

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. Under vandringen ger vi eleverna en inblick i hur man kan finna styrka och rekreation genom friluftslivets mångfald.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Våra Livsmedel

Våra Livsmedel

Ansvarig/Ansvariga lärare:Ann Kerstis

När, under vilka veckor? Halvklass  v35-4

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vi ska lära oss Matcirkelns olika livsmedelsgrupper.
-Fakta
-Tillverkning( Odling,växer vilt i naturen, djur)
-Produkter ( Vilka produkter kan man tillverka )
-Näringsämnen
-Förvaring.
-Tillagning, Recept och provsmakning
-Hållbara livsmedel. Årstidsmat, svenskt, ekologiskt

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Lektion 1 Vi går igenom HT planering och delar sen in livsmedelsgrupperna. Ni kommer att jobba i par.
  Planering av din Livsmedelsgrupp. Betygssamtal, Gå igenom Hkk för Merkurius.
Lektion 2   Grönsaker.
Lektion 3  Matfett, Frukt och Bär
Lektion 4 Potatis och Rotfrukter
Lektion 5  Bröd, Flingor, Gryn och Pasta
Lektion 6  Mjölk och ost
Lektion 7   Kött och Protein alternativ
Lektion 8 Städning jultraditioner.
Lektion 9 Fisk, Skaldjur

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att gå igenom för varje livsmedelsgrupp; Du ska ta fram fakta för din livsmedelsgrupp.
Fakta om din Livsmedelsgrupp.
1.-Tillverkning, Odling, Namn och Utseende.
2.-Produkter
3.-Näringsinnehåll
4.-Förvaring
5 -Hållbara livsmedel.Tänk grönt.
Vi kommer att lära oss om en livsmedelsgrupp vid varje lektion.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer att bedöma er vid varje lektion. Både teoretiskt och praktiskt. Du kommer att redovisa din livsmedelsgrupp vid din livsmedelsvecka.
Vi utvärderar varje veckas lektion.Repeterar förra veckan och förbereder oss inför nästa vecka.
Jag bedömer följande:
Lyssna till fakta och instruktioner.
Praktiska arbetet; metod,redskap,hantering av livsmedel.
Måltid: Gemenskap,resultat.
Efterarbete; Disk, rengöring av arbetsplats, förvaring av livsmedel.
Utvärdering; Förstå och förklara hur livsmedel,metoder, redskap och näringsämnen har betydelse för resultatet=maträtten, hälsan, ekonomin och miljön.Praktiska läxor

Övergripande mål från LGR11 2.2:
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet.

Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

 

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert ochrelativt väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklademotiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

 

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och välfungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också gevälutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Under förra läsåret har ni jobbat med  metoder, planera egen lunch, använda rätt redskap, förvaring, hållbara livsmedel
Nu kommer vi sätta livsmedlet i fokus och sen träna på fakta, tillagning, tänka hållbara livsmedel, ta fram recept.



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utveckla.åra

Matlagningens grunder.

Matlagningens grunder;

Måltider,Metoder och Redskap

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann Kerstis
När, under vilka veckor? V 35-V 8( Varannan vecka)

Vad;     Frågeställning (och följdfrågor):

  • Utveckla ett kunnande som rör mat, förmågan att planera och tillaga mat.
  • Utveckla sin initiativförmåga vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
  • Utveckla sin förmåga att värdera sina handlingar.
  • Förstå vikten av att äta varierat ur kostcirkelns alla delar var dag.
  • Äta regelbundet och varierat samt fördela måltiderna jämnt över dagen så fungerar du och din kropp bättre.
  • Lyckas i köket- Lära sig grunderna i matlagning och bakning.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Lektion 1; Planering av Hkk, Gå igenom kunskapskrav, bedömning, kökets regler mm
Diskning. Frukost.
Lektion 2; Mellanmål, Mått och vikt, Kostcirkel, Sockernivå, Hygien.
Lektion 3 ; Lunch, Finfördela livsmedel,s 154 Redskap för att rensa, skala och finfördela.Kyl och frys s.150,  Tips och Råd.
Lektion 4 ; Middag, Koka och sjuda s 155-158  Redskap s 149, 152 , spis.

Lektion 5 ;Steka,s 159-160. Redskap. Ugn, Stekpannor, Stekredskap, Formar. s 149,153.
Lektion 6 ;Redning 162-163, Redskap; Bunkar, Redningsbägare, Vispar ,Förvara mat.
Lektion 7 ; Baka med jäst.s 164 Redskap; Plåtar,trä och plastredskap, kavel,degskrapa, Bakdukar.

Lektion 8; Städning av kök, Jultraditioner.

Lektion 9: Baka med bakpulver s 165. Redskap: elvisp, formar. gummiskrapa.

Lektion 10; Praktiskt prov.

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att jobba i par i det praktiska arbetet.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar varje veckas lektion.Repeterar förra veckan och förbereder oss inför nästa vecka.
Jag bedömer följande:
Lyssna till fakta och instruktioner.
Praktiska arbetet; metod,redskap,hantering av livsmedel.
Måltid: Gemenskap,resultat.
Efterarbete; Disk, rengöring av arbetsplats, förvaring av livsmedel.
Utvärdering; Förstå och förklara hur livsmedel,metoder, redskap och näringsämnen har betydelse för resultatet=maträtten, hälsan, ekonomin och miljön.
Praktiskt prov
Praktiska läxor

Varför?

Mat och hälsa är bland det mest grundläggande för människan. Måltiden är en njutning för både kropp och själ och en stund av gemenskap.Dina matvanor och andra vanor i hemmet plus de val du gör dvs din livsstil- påverkar hur du mår men också samhället och miljön.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte:

Ett syfte med undervisningen i Hkk är att den ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om arbete i hemmet. Arbetet i hemmet är något som ständigt pågår, oavsett människors olika yttre omständigheter.Resultatet av arbetet med en välsmakande måltid,städad bostad eller rena kläder är kortvarigt men på lång sikt är det ett arbete som är avgörande för både hälsan och det sociala välbefinnandet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Bakning och matlagning och olika metoder för detta. 
Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt.
Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. 

Dagens Måltider. 

Måltidens betydelse för gemenskap.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett i huvudsak fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla resonemang om varierade och balanserade måltider.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett relativt väl fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett väl fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utveckla.