Medeltiden

Medeltiden

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Krister Andersson

När, under vilka veckor?

v.8-v.14

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad innebar det att leva i ett ståndssamhälle?

Varför hade kyrkan mycket makt under Medeltiden?

Hur påverkades livet av att människor i Sverige var kristna?

Hur kommer det sig att Birgitta kom att kallas “den heliga”?
Varför började städerna bli så viktiga och vad var det som skedde i dessa?
Vad tyckte kungarna om Hansan under Medeltiden?
Hur märktes det tyskar började få mer inflytande i Sverige?
Var riddare ett drömyrke under Medeltiden och i så fall varför?
Välja kung, gjorde man verkligen det?
Vad gick kungen förmodligen runt och tänkte för jobbtankar på under Medeltiden?
Varför är Birger Jarl och Margareta av Danmark kungligheter som haft stor betydelse för Sverige under Medeltiden?
Vem/vad/vilka hade mest makt under Medeltiden, varför?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:



Förankring i kursplanens syfte:



Centralt innehåll från kursplanen:

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.

• De nordiska staternas bildande.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.

I Mars tar vi med oss:
=> Beskriva hur kristendomen delades upp i olika kyrkor (“kristendomsträdet”).

=> Förklara vad som menas med de 4 stånden och vad ståndssamhället innebär.
=> Förklara orsaken till att trälar förbjöds under Medeltiden.
=> Beskriv och förklara vad som gjort att Heliga Birgitta var och är en person med makt/inflytande.
=> Beskriv och förklara vad som gjorde att kyrkan hade mycket makt under Medeltiden.
=> Beskriv och visa på vad det innebar att vara och leva kristen under Medeltiden i Sverige.
=> Förklara orsaken till att kloster var viktiga under Medeltiden.
=> Beskriv vad Hansan var och orsaken till dess makt.
=> Förklara orsaken till att städer blev allt mer viktiga för kungar och människor.
=> Beskriv vad man handlade med för varor och varför tyskan blev vanlig i Sverige.
=> Beskriva vad det innebar att vara riddare.
=> Beskriva hur man blev kung under Medeltiden i Sverige.
=> Förklara vilka uppgifter kungen hade och hur han fick pengar till detta.
=> Beskriv några av de viktiga förändringar som Birger Jarl genomförde i Sverige (fridslagar, Tre kronor, Finland)
=> Förklara hur lagar bidrar till att vi får ett tydligare rike 
=> Förklara vad som menas med Kalmarunionen och visa på konsekvenser av denna union.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

 

Ladda ner dokumentet "Matris medeltiden.pdf"

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi startar med att skaffa oss en koppling mellan Jesus och kristendomen som vi jobbade med i religionen och Medeltidens start. Det blir kristendomsträdet som visar hur de kristna tog upp Jesus tankar men som med tiden kom att del upp sig i olika kyrkor.

Mycket kommer under detta arbete att handla om makt och därför startar vi med att studera ståndssamhället innan vi sedan undersöker kyrkan & klostrens makt. Vidare tar vi oss an adel och Hansans makt innan vi avslutar med att se vad det innebar att var kung under Medeltiden. Vi avslutar med att se hur kungarna lägger ny grund för att få ett mer ordnat land innan vi hamnar i en union.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?



Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.8 Kristendomsträdet & Ståndssamhälle

v.10 Heliga Birgitta och kyrkans makt
v.11 Kloster och borgarna
v.12 Hansan och kungen
v.13 Birger Jarl och Margareta av Danmark. Analys
v.14 Test frågor och prov

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:




Eventuell pedagogisk dokumentation:




Länktips:

Mars veckobrev v 7

Hej alla i Mars

Nu är det bara 1 v kvar tills det blir ett välbehövligt sportlov. Det kan behövas då vi jobbar på för fullt i alla ämnen.

Svenska

Vi skriver för fullt på våra argumenterande texter. Det skrivs om bland annat mer tacos i skolan, fler bussar till/från Lemshaga, godare mat. Ni kommer att få även tisdagens lektion till att skriva klart på datorn då vi både haft datorproblem och behövde lite mer tid för finputsning.

NO

Vi har nu börjat med området kring magnetism. Vi har startat och haft genomgång. Vi har pratat om norrsken, jordens poler, magnetfälten över jorden, att många djur navigerar över magnetfälten. Vi kommer att gå djupare in på detta ju längre fram vi kommer.

Engelska

I engelskan jobbar vi med läsförståelse och det både i sakprosatexter (faktatexter) och skönlitterära texter. Vi läser och svarar på frågor och vi kommer att skriva en recension.

Idrott/skridsko

På idrottslektionen under v 8 kommer vi att åka skridskor. Det sker på Lemshagasjön här vid skolan.  Ni åker på era idrottslektioner, alltså har ni lektioner som vanligt alla andra under dagen. Ni behöver ha med er utkläder (vi kommer att vara ute så kläder efter väder), skridskor, hjälm och gärna isdubbar om ni har (för ev. livräddning). Isen är kontrollerad och det görs innan ni ska åka.

Föräldramöte

Vi vill påminna (kallelse finns också på Schoolsoft) om föräldramötet som sker på onsdagen v 8. Det kommer att vara 2 delar. Första delen är mellan 17-18 i Mars klassrum. Därefter tar Maria Dufva vid och föreläser om nätet mellan 18-19. OBS NY TID (ses Schoolsoft också för inbjudan)

Fritids sportlovet

Information om barnomsorg för sportlovet ligger ute på Schoolsoft.

Nästa vecka

Mån- Idrott (röd)
Tis-
Ons- Idrott (grön+röd)
Tors-Idrott (röd)
Fre-

Kommande

V 9 Sportlov

Trevlig helg

Krister, Marie och Simon

Estetiska och kulturella uttryck -mandalas

Bild – åk 8- estetiska och kulturella uttryck hos ursprungsbefolkningar-Mandala

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff

När, under vilka veckor? Merkurius Röd v. 7

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

-Är vi alla släkt med varandra?

-Vad är en minoritetsgrupp? Ursprungsbefolkning?

-Kan olika minoritetsgrupper från skilda delar av världen ha några likheter? Isåfall, hur kommer det sig?

-Vad tror du folkvandringen av olika minoritetsgrupper kan ha för betydelse för kulturen och konsten?

-Hur skulle ett konstnärligt verk som är inspirerat av flera olika ursprungsbefolkningar och dess kulturer gestaltas?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

-Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning

– Framställning av berättande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser

– Presentationer av eget bildskapande.

Redskap för bildframställning

– Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

– Material och verktyg för tvådimensionellt och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften.

Bildanalys

– Konstbilder samt konstverk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

– Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Keynote:ursprungsbefolkningar

Kunskapskrav:mandalas

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I det här projektet arbetar vi parallellt med Merkurius som har träslöjd samtidigt. Vi använder oss av samma tema i skapandet och avslutar med en gemensam utställning.

Projektet inleds med en gemensam introduktion kring betydelsen av minoriteter och ursprungsbefolkning. Vi pratar om vår egen minoritet i Sverige, samerna. Hur, var och när deras folkvandring startade, från Afrika för ca 44000 år sedan och hela vägen upp till norra Sverige. Vi kopplar dåtidens folkvandring till den folkvandring som sker i vår värld här och nu.

Jag har valt ut 5 olika ursprungsbefolkningar som alla har sina egna tusenåriga traditioner när det gäller konst, musik och livsstil. Många menar att i och med folkvandringen så kan dessa grupper ha mycket gemensamt när det gäller b l a konst och kultur. Sanfolket i Afrika, Aboriginerna i Australien, Chukchi folket i Sibirien, Samerna i Sverige och Indianerna från olika delar av Sydamerika.

Du väljer minst 5 ursprungsbefolkningarna som vi har talat om under introduktionen. (Det finns ju naturligtvis massor av fler ursprungsbefolkningar, detta är endast ett urval). Vi fortsätter med ett undersökande arbete där du ska ta reda så mycket som möjligt om de ursprungsbefolkningar du valt. Titta särskilt på färg, form och mönster på klädedräkter, instrument, hantverk och konst.

Uppgiften;

Med inspiration från några olika ursprungsbefolkningar och dess konst, musik och livsstil, ska du skapa din egen MANDALA. Skapa dina egna mönster där minst 5 ursprungsbefolkningar ska representeras. Din egen personliga tolkning ska tillsammans med några av de andra traditionerna som du har studerat vara synlig i det du har skapat.

Avslutande reflektion

Skriv en egen reflektion kring ditt arbete. Svara utförligt på frågorna nedan;

-Beskriv mandalan

Vilken/vilka ursprungsbefolkningar har du tolkat? Var i bilden kan man se det? Berätta i korta drag om ursprungsbefolkningarna och deras konst- och kulturtraditioner. Te x vilka mönster och symboler som är typiskt för just den ursprungsbefolkningen.

Varför valde du just dessa?

-Beskriv arbetsprocessen

Vad har fungerat för dig i arbetet? Vad behöver utvecklas? Stötte du på några problem? Vad har du lärt dig?

Maila mig din reflektion.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

När projektet är slut har vi en gemensam utställning tillsammans den andra delen av Merkurius som har arbetat med samma tema i träslöjden. Förbered en Keynote inför redovisningen. I Keynoten ska det finnas med:

-Samling av de inspirationsbilder du valt att jobba vidare med i din tolkning.

-Bilder på ditt skissarbete

-Bild på din färdiga mandala

Jag bedömer hur arbetsprocessen går, den muntliga redovisningen samt den skriftliga personliga reflektionen.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1. Introduktion kring temat. Undersökande arbete. Skissarbete

Lektion 2. Fortsätter det undersökande arbetet. Skissarbete. Börja skapa din mandala.

Lektion 3. Fortsätter arbetet med mandalan.

Lektion 4. Fortsätter arbetet med mandalan Skriv din reflektion, samt skapa din Keynote inför redovisningen.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I flera olika delar av världen lever minoritetsgrupper idag. Många har egen flagga, egen religion och egna traditioner. De flesta grupper är väldigt utsatta och utfrysta av övriga samhället. Samtidigt har vi en enorm folkvandring idag, där stora grupper har tvingats fly sitt hemland. Dessa grupper bär naturligtvis med sig egna kulturtraditioner till det nya landet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande. Vi inspireras av Reggio Emilia-pedagogiken.

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande , ett lärande för förståelse och mening. Bland annat frågar jag eleverna vad de Ser, vad de Tänker om det de ser och vad de Undrar när jag tittar på olika bilder. Tillsammans resonerar vi oss fram, beskriver och förklarar kring det vi tittar på. Allt för att synliggöra lärandet.

Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna när projektet och utställningen är klar.

Friluftsliv åk 1-2 samverkan med fritids och skola

Idrott och Hälsa/ Friluftsliv Neptunus och Uranus

Idrott och Hälsa – åk 1 och 2 läsåret 2016-2017
Ansvarig pedagog: Gottis samt samverkan med fridtids/skola
När- varje fredag 1timme hela läsåret( i möjligaste mån ute)

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor)?

Hur kan vi tillsammans stärka våra elevers självkänsla? Få dem att samverka i grupp? Uppleva naturens växlingar i olika årstider.

  1. Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt
  • allsidig rörelseförmåga och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen
  • Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande.
  •  Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra.

Centralt innehåll (från kursplanen med en förklaring som alla ska förstå).

 Friluftsliv och utevistelse

  • Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning.
  • Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.
  • Allemansrättens grunder.
  • Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.

Hälsa och livsstil

  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser.

Central innehållet kapitel 4 Fritids

  • Utevistelse under olika årstider, samt närmiljöns möjligheter till vistelse i naturen och på andra platser för fysisk aktivitet och naturupplevelser.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi kommer att arbeta utomhus för det mesta, både i grupp och enskilt. Vi lägger upp olika teman som vi sen jobbar med i 3-6 veckor. Klasserna kommer även att under No och so fördjupa sig mer i vissa av de teman som vi har. Tex. spår i naturen av djur, kartkunskap mm. Vi delar ett google drive dokument där vi skriver om det tema som ligger samt ger förlag på övningar. Sen gör vi förfinade planeringar i varje årskurs.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi träffas regelbundet och utvärderar lektionerna. Vi diskuterar hur vi ska gå vidare. En större utvärdering kommer att ske vid årets slut.

Tidsplan, när ska vi göra vad?

Vi har en lektion varje fredag ute. Vi är vid varje tillfälle 36 barn och 3-5. Detta ger oss möjlighet att dela upp klasserna i mindre grupper.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Andra pedagoger som jobbar med klasserna, klasserna som grupper.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att
få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla ett intresse för att vara fysiskt aktiva. Vidare ska undervisningen bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet och utevistelse kan påverka hälsa och välbefinnande.

Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling. Genom att eleverna får vistas i natur och samhälle ska undervisningen också stärka deras möjligheter att ta del av ett aktivt förenings-, kultur- och friluftsliv i närmiljön.

Övergripande mål från läroplanen 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord)

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer
Hur har gruppen fungerat?

Pedagogisk dokumentation (länkas)

Länktips

Tal och taluppfattning

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson
När, under vilka veckor? v 7- 14

Vad?

Vi kommer repetera och befästa grundläggande kunskaper om tal och räknemetoder. Mycket av det som vi ska arbeta med har ni mött tidigare, men erfarenheten visar att det behövs ordentlig repetition av grundläggande moment för att klara kommande delar i matematiken och att ha bra användbara verktyg för de 4.a räknesätten.

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är positionssystemet? Kan du använda och förstå det när du multiplicerar/dividerar med 10, 100, 1000?
  • Är du säker på de 4:a räknesätten? Vilka användbara och effektiva metoder finns? Kan du och använder du med säkerhet bra skriftliga räknemetoder?
  • Vilka är sambanden mellan räknesätten?
  • Hur gör man när man multiplicerar och dividerar med tal mellan 0 och 1? Är du helt säker på det och kan förklara varför tex att en multiplikation kan ge en mindre produkt eller att kvoten av en division kan bli större än det tal man utgick från? Vilka smarta strategier kan man använda?
  • Vilka innebär prioriteringsreglerna?
  • Vad innebär begreppen udda tal, jämna tal, sammansatta tal, primtal och delbarhet?
  • Vilka är våra avrundningsregler och hur överslagsräknar vi?
  • Kan du lösa problem som är kopplade till tal och taluppfattning?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte – förmågor

  • Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder
  • Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp
  • Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • Förmåga att föra och följa matematiska resonemang
  • Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska
situationer.
• Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som
använts i olika historiska och kulturella sammanhang.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning,
huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital
teknik. Metodernas användning i olika situationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att varva genomgångar, diskussioner och “starters”. Vi kommer  att arbeta med uppgifter på olika nivåer utifrån elevens individuella förmåga.
Vi kommer att se hur innehållet är kopplat till historia och samhället: Hur används denna matematik i samhället? Hur såg räknemetoderna ut förr?

OBS!
Läxa blir att räkna och “nöta” och repetera hemma. Vi kommer hålla ett högt tempo så det är viktigt att du tar ansvar och följer tidsplanen samt hur mycket och vad du räknar på varje kapitel. Det är bra att repetera multiplikationstabellerna på egen hand under tiden också.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Samtal och diskussioner där eleverna får berätta hur de tänkt och resonerar, prov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 7
2.1 Siffror och tal – positionssystemet, platsvärde, storleksordna

Egen räkning: s 39-40
Extra: Övningsblad 2.1BMagisk triangel och kvadratTalsystem

v 8
2.2 Räkna med 10, 100 och 1000
Hur tänker vi, strategier? Mindre räkna, mera tänka – vi gör en övning för att hitta mönster.

Egen räkning: s 42-43
Extra: Övningsblad 2.2A pdf,

v9 Sportlov

v 10
Forts från v 8
Oförberett test om de fyra räknesätten samt reflektion och sätta upp egna mål kring dessa.

v 11
2.3 Addition och subtraktion + 2.4 multiplikation och division
Egen träning på algoritmer och huvudräkningsstrategier för de fyra räknesätten samt problemlösning.
Genomgång av förmågor statistik + kängurutävling för de som vill.

Egen räkning: s 44-49
Extra: Övningsblad 2.3-2.4 de fyra räknesätten

v 12
2.5 Multiplikation och division med tal mellan 0 och 1 och
Vi tittar på smarta strategier för multiplikation och division med tal mellan 0 och 1. Vi försöker hitta användbara mönster tillsammans genom en parövning. Vi kopplar tillbaka till kap 2.2.

Egen räkning: s 51-52
Extra: Övningsblad 2.5 A Multi och divi med tal mellan 0 och 1Multi och divi med tal mellan 0 och 1 (2)

v 13
2.6 prioriteringsregler + 2.7 Primtal och delbarhet
Vi repeterar “sifferdjävulen” som vi pratade om i år 6, den hjälper oss ha koll på prioriteringsreglerna. Vi repeterar och tränar begreppen udda tal, jämna tal, siffersumma, sammansatta tal, delbarhet och primtal genom genomgångar, olika övningar och spel.

Egen räkning: s 55-56
Extra: Övningsblad Prioriteringsregler 2.6Paranteser,

Film:

v 14
forts primtalsfaktorisering + 2.8 avrundning samt 2.9 överslagsräkning.

Vi tittar på faktorträd och diskuterar avrundningsregler samt när det är bra att kunna överslagsräkna och bra tips vid detta.
Begrepps-och kapitaltest Facit begrepps- och kapiteltest
Fredag: Prov tal- och taluppfattning

Egen räkning: 58-59, 61-65
Extra: Övningsblad 2.7 PrimtalsfaktoriseringÖvningsblad 2.8 Avrundning

Facit till övningsbladen: Facit till övningsbladFacit övningsblad del 2

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Veckobrev v.6

Hej på er!

Två veckor kvar till en mängd roliga aktiviteter tillsammans med gänget från Lillsved. Lillsvedsgänget kom till skolan i tisdags för att dela ut lite information kring alla deras aktiviteter under sportlovet. Titta gärna in på länken om ni vill få informationen de delade ut i de små foldrarna: http://sportlovet.com/

Glöm inte att informera fritids senast på måndag (13/2)!

Snart är det Sportlov!

För att kunna planera vår verksamhet vill vi veta vilket behov ni har av fritids under lovet.
Fyll i enkäten som finns i länken nedan. Kom ihåg att trycka spara efter ifylld enkät.
Glöm ej att det är ett sista anmälningsdatum 13/2.
Fritids har öppet kl. 7.30-17.00.

Mvh Fritids

https://goo.gl/forms/Gz8KgLt1eKbVXvcK2

Vi vill även påminna er om att fortsätta kamma era hår under helgerna så att vi får bort alla dessa besökare som tror sig vilja börja i Neptunus. Fortsätt var envisa så kommer vi vinna!

Allaktivitetsdagen:

Att få välja vad man ska få göra under en dag kan vara både roligt och lite pirrigt då man inte alltid riktigt vet hur det kommer att bli. Vem har valt samma aktivitet som jag? Vad kommer vi göra? Hur kommer dagen att bli? Kommer jag komma ihåg allt? Jag är så glad för att jag ska …! Det är så roligt! Jag klarade av det! Får vi äta från vår lunchmatsäck på mellis?

Förväntansfulla elever kom till skolan med både stora och små ryggsäckar på måndag morgon. Vi träffades snabbt i klassrummet på morgonen och bara sa hej för att sedan dela upp oss inför dagens aktiviteter.

 

Några tog bussen tills Ekvallen i Gustavsberg där vi fick njuta av härlig skridskoåkning. Eleverna fick både öva på att ta sig fram på isen samt testa att kravla sig fram med isdubbar på isen. En annan grupp gick till Musikladan för att testa på dans och drama vilket visade sig vara riktigt roligt. Den sista gruppen fick möjligheten att vara både i idrottsalen och ute på gården för att leka en massvis med olika lekar tillsammans. Tack alla elever för att ni gjorde den här dagen till en härlig dag tillsammans. Självklart tack även till er föräldrar som ställde upp på olika sätt för att just ert barn skulle lyckas så bra som möjligt denna dag.

Vektor / Läsgrupper

Självklart har vi under veckan fortsatt vårt arbete med Vektor och Läsgrupper.

Vi har under veckan fortsatt arbeta med våra lässtrategier, denna vecka har Reporterna fått hjälpa oss med att ställa frågor på texten som vi precis läst. Vi hittar frågor på ytan dvs frågor som vi kan hitta i texten som vi lätt kan läsa oss till. Vi hittar även frågor under ytan dvs frågor som hjäper oss att förstå det där som kanske inte helt står utan som författaren bara förutsätter att vi ska förstå.

Läxa:

Vi fortsätter att läsa ur egna böcker även denna vecka ca 15 minuter om dagen. Hitta gärna en mysig stund där ni kan koppla av och gör er stund värdefull. Lyssna och fundera tillsammans över vilka olika frågor som ni skulle kunna ställa till texten ni precis läste. Kanske en fråga på ytan dvs en fråga som ni lätt kan hitta svaret i när ni läser texten. Eller en fråga under ytan, en fråga som du inte riktigt kan hitta svaret på när du läser men som du förstår av sammanhanget. Tänk även på att ta det lugnt när du läser det är inte antalet sidor som räknas utan hur du utvecklas.

 

Vektor ger oss utmaningar och testar vårt tålamod. Vi har alla blivit duktigare och duktigare vilket gör att Vektor testar oss ännu mer. Det är nu vi måste ge det där lilla extra för att orka följa med appen. Camilla och Marie följer med spänning era resultat men självklart även er arbetsglädje och lust till att kämpa lite till när Vektor utmanar er att bli ännu lite bättre.

 

Problemlösning:

Att besvara frågor genom att Rita och Räkna är något vi har fått utmanats lite extra kring under matematiken denna vecka. Vi har under veckan fått titta på olika bilder för att även här öva på att hitta på frågeställningar. Frågeställningar som vi fått lösa genom att både rita och skriva på mattespråket för att kunna visa hur vi vill löser problemet vi ställts inför.

     

Nästa vecka:

Måndag: Vi lämnar in vårt läxpapper och alla får ett nytt. Tisdag: Onsdag: Rytmik Torsdag: Idrott Fredag: Friluftsliv

Trevlig helg önskar vi er alla!

Marie, Camilla, Trixie och Agneta