Siffror

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marcela Salazar G

När, under vilka veckor? 43-

Vad? Siffror

Frågeställning (och följdfrågor):
Kan du siffrorna på spanska?

Övergripande mål från LGR11 2.2:
– Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte:
– Formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
– Använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:
– Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
– Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.
Åsikter, känslor och erfarenheter.
– Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande från olika medier.
Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
– Muntlig och skriftlig information, till exempel reklam, tidtabeller och notiser.
– Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.

What’s Up Unit three

Ansvarig: Daniela Kronvall
När, under vilka veckor? HT 14: v.36-41

Vad?

Kap 9. -Kroppens olika delar
– Tala om sjukdomar och olyckshändelser
– Grammatik: preteritum av oregelbundna verb. Did i frågor: “Did anyone help you?”

Kap 10. -Handla kläder
– Tala om storlekar, priser och jämföra
-Grammatik: Komparation av adjektiv, exempelvis: bigger, cheaper, more beautiful.

Kap 11. -Faktatext om Gandhi
– Månaderna
– Tala om när man är född
– Grammatik: Verbet be i presens: am, are, is. Verbet be i preteritum: was, were.
Ordningstal och datum.

Kap 12. – Faktatexter om Indien

Brevväxling med elever i Indien från Jaigaon och Bhutan. Vi kommer även att göra ett video projekt om oss själva, vår kultur och vår skola som vi kommer skicka till eleverna i Indien.

Frågeställning (och följdfrågor):

För kap. 9,10 och 11 se sidor. 34-45 i textbook What’s Up. 
 
För brevväxling, svara dessa:

1, MY NAME

2, MY APPEARANCE (IN DETAILS, USE ADJECTIVES)

3, ME AND MY HOME (DESCRIBE YOUR HOME)
4) ME AND MY HOBBIES (LIKES AND DISLIKES, AND WHY)”
5) IF I COULD CHANGE ONE THING IN THE WORLD (WHAT? WHY?)

6, ME AND MY FAMILY (DESCRIBE)

7, MY PETS OR FAVORITE ANIMALS AND FRIENDS

8, ME FAVORITE FOOD (AND WHY)

9) ME AND MUSIC (WHY)

10) OTHER / EXTRA / SOMETHING YOU SHOULD KNOW ABOUT ME (OPTIONAL)

11, YOUR DREAMS

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

– Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där engelska används.

Alltså: T ex, om man vill handla eller behöver gå till doktorn. Vi får lära oss om hur människor lever i Indien.

– Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.

Alltså: T ex, vi bygger ihop de ord vi kan i meningen, lägger ihop dem och får ett sammanhang, gissar och drar slutledningar utifrån det, sen skriver vi om det till våra egna ord.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Läsförståelse – Kan förstå innehållet i enkla texter.

(Använd de ord du kan för att bygga ihop det du läser)

Skriftlig förmåga – Kan formulera sig enkelt och begripligt i skrift, med ord, fraser och meningar.

(skriv snyggt och läsligt med din egen, bästa, engelska.)

Visar förståelse – Visar förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehållet.

(Visa Daniela att du förstår det vi jobbar med. Räck upp handen och visa intresse på lektionerna.)

Följa instruktioner – Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med godtagbart resultat.

(Gör det vi ska göra och gör det så bra du kan)

Använda strategier – Kan, för att underlätta förståelsen av innehållet i talat språk och texter, välja och använda någon strategi för lyssnande och läsning.

Kan dessutom välja och använda någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.

(T ex, bygg ihop de ord du kan, Använd överstrykningspenna i text, prata/skriv runt ord du inte kommer på eller kan, förklara med andra ord, skriv egna meningar i sammanfattningarna.)

Hur?

Hur ska vi arbeta?

-Du kommer först att arbeta med workbook och textbook What’s Up. 
-Sedan kommer du att skriva ett brev om dig själv, din familj, ditt hem, din skolgång, drömmar och intressen till din brevvän i Indien. Börja med att göra en mind map innan du skriver brevet.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

-Du kommer att få muntliga och skriftliga läxförhör.
-Du kommer att bedömas skriftligt genom brevet som du ska skriva.



Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v. 36 – Avsluta gruppstärkande övningen från förra veckan. Kap 9. -Kroppens olika delar
– Tala om sjukdomar och olyckshändelser
– Grammatik: preteritum av oregelbundna verb. Did i frågor: “Did anyone help you?”
LÄXA: Kroppens delar, läxförhör måndag 8/9.
v. 37 – Kap 10. -Handla kläder
– Tala om storlekar, priser och jämföra
-Grammatik: Komparation av adjektiv, exempelvis: bigger, cheaper, more beautiful.
LÄXA: Grammatik preteritum av oregelbundna verb och komparation av adjektiv, läxförhör måndag 15/9. 
 
v. 38 – Kap 11. Faktatext om Gandhi & Kap 12. – Faktatexter om Indien- Månaderna
– Tala om när man är född
– Grammatik: Verbet be i presens: am, are, is. Verbet be i preteritum: was, were.
Ordningstal och datum.
LÄXA: Grammatik: Verbet be i presens: am, are, is. Verbet be i preteritum: was, were. Läxförhör måndag 22/9. 
v. 39-40 – Skriva brev till era vänner i Indien. Det blir även veckornas läxa.

v. 41 – Slutföra brevskrivandet. Göra en video clip till vännerna i Indien.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Varför?

Eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

• Jag vill att elevernas arbeten och läroprocesser ska sättas in i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare.

• Att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Varje elev får visa det som är unikt med just sig själv och sitt liv för varandra i klassrummet.

Descriptive passage

Ansvarig/Ansvariga: Maggie Morkos
När, under vilka veckor? 36-39

Vad? Descriptive passage: A Moment

Frågeställning (och följdfrågor):

– Hur var ditt sommarlov? Om du måste välja ut ett speciellt minne, vilket ögonblick skulle det vara? 
– Vad är adjektiv och till vilken utsträckning kan jag använda dem?

– Hur kan jag beskriva en text med så många detaljer som möjligt? Hur kan de fem sinnen användas i mina texter för att utveckla mina texter? Går det att beskriva känslan, lukten/lukterna, smaken/smakerna, ljudet/ljuden?


Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • Att sätta innehållet i talat språk och texter i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen.
  • Ge kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor.
  • Att använda språket i olika situationer och för skilda syften.
  • Att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga.
  • Att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Kommunikationens innehåll

  • Aktuella och för eleven välbekanta områden.
  • Intressen, vardagliga situationer, aktiviteter, händelseförlopp samt relationer.
  • Åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner.
Lyssna och läsa – reception
  • Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
  • Olika former av samtal, dialoger och muntliga framställningar.
  • Strategier för att uppfatta detaljer och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form, innehåll och syfte.
  • Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
  • Olika sätt att bearbeta egna framställningen för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Ladda ner dokumentet "Matris_Engelska_Text_Uppsats.pdf"

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom att göra en mind map om sitt sommarögonblick för att sedan formulera sin text i muntlig form. Eleverna ska få välja ögonblick och beskriva den muntligt.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skriftlig inlämning samt en muntlig inlämning.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v.36 – Skriva utkast och jobba på sin ögonblick

v.37 – Forts. jobba på samt inlämning av skriftlig version

v. 38 – Spela in den som ljudfil (lägga till bilder och ljudefftekter) samt inlämning

v.39 – Presentation av videoklipp version

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Varför?

Det har precis varit sommarlov och det finns säkert något speciellt minne som man vill bevara och delge sina kamrater. Träna på att jobba med IT/media och redigeringsprogram såsom iMovie eller Pinnacle.

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

I år 8 gjorde eleverna detta fast då på en enklare nivå; nu går vi vidare och skriver samt presenterar på engelska.


Övergripande mål från LGR11 2.2:

“Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan” (Lgr 11, s.13-14).
  • kommunicera på engelska i tal och skrift
  • använda kunskaper från det humanistiska kunskapsområdet för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
  • använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande , kommunikation, skapande och lärande


Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):

  • Att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte mins inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.

PopArt-Andy Warhol

Ansvarig/Ansvariga: Malin Campbell
När, under vilka veckor? v 46-48

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är PopArt?
Vad är det som utmärker den stilen inom konsten?
Vem är Andy Warhol?
Hur vill du göra ett typiskt PopArt konstverk utifrån den kultur som är nu och dig själv?



Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
  • analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.



Centralt innehåll från kursplanen:

Bildframställning
Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.


Redskap för bildframställning

Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
Material och verktyg för två- och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften.


Bildanalys 
Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Ladda ner dokumentet "Kunskapskrav.pdf"



Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi startar upp med att titta på en film om PopArt – Andy Warhol. Utifrån filmen undersöker vi, med hjälp av VT-rutinerna Ten times Two samt Claim Support Question, vad som kännetecknar popkonsten.
Efter detta ska du fundera och skissa på hur du vill göra ditt egna Popkonst verk med inspiration från Andy Warhols bildvärld och dina egna erfarenheter och samtiden du lever i.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämning av eget PopArt verk samt presentation. Bilderna sätts sedan upp i bildsalen.



Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Grupparbete och diskussion utifrån denna för att undersöka Andy Warhols bildvärld och vad som är typiskt för PopArt.
Skissarbete på eget Popart projekt.
Lektion 2 och 3. Bildarbete samt skriva presentation om sin bild. Ta stöd och skriv utifrån de tre punkterna nedan. Slutför ditt PopArt arbete. Mejla mig och lämna in bilden .

Presentation av mitt PopArt verk:

  1. I mitt PopArt verk vill jag visa…
  2. Min inspiration och idé jag fick var…
  3. Typiskt för PopArt är…..

Varför?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

– kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
– kan använda och ta del av många olika uttrycksformer

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

Reklam – Motbilder

Ansvarig/Ansvariga: Malin Campbell
När, under vilka veckor? Tellus Grön v13-, Tellus Röd v16-

Vad?

Vad är reklam?

Hur bygger man upp en reklam?
Vad är viktigt när man skapar en reklam?
Vad är en målgrupp?
Vad är ett säljargument?
Vem skapar reklamen?
Hur ser reklamens bilder ut?
Vad vill de få oss att känna och göra?
Hur kan vi förändra ett reklambudskap?


Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • skapa bilder med olika hantverksmässiga tekniker, verktyg och material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder
  • analysera samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Centralt innehåll från kursplanen:

– Återanvändning av bilder i eget bildskapandel i collage och bildmontage. 
– Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.

Kunskapskrav Lgr11:

Ladda ner dokumentet "Kunskapskrav.pdf"

Hur?

Vi startar upp projektet genom att göra VT-rutinen Griffeltavlan kring frågan Vad är reklam? Varje grupp lyfter sedan fram något de upptäckt inför klassen.

Genomgång av reklamen och dess budskap samt uppbyggnad.

Gör en analys av din reklambild.

Ladda ner dokumentet "Analys av reklambild Tellus.pdf"

Nästa steg är att jobba enskilt med en specifik reklam som man ska göra en motsatsbild till genom att förändra säljargumentet. Detta görs genom att klippa, klistra och måla om en befintlig reklam.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Vi kommer att ha utställning och diskussioner om reklamen, motsatsbilden och deras budskap. Vikten läggs vid hur man förmedlar en känsla.

Ladda ner dokumentet "Motbilder till reklam Tellus.pages"

Vad är IKT?

Ansvarig/Ansvariga: Ayla Lannestedt, Jon Widmark
När, under vilka veckor? En till två timmar i veckan, hela läsåret 2014/2015

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är IKT?
Hur kan/ska eleverna kommunicera med hjälp av tekniska hjälpmedel?
Varför ska eleverna använda tekniska hjälpmedel?
Hur kan vi använda IKT i skolan?
Vad kan datorn hjälpa eleverna med i olika inlärningsprocesser?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Eleverna utvecklar sin kommunikativa förmåga genom att de skickar och tar emot information i skrift och verbalt, via e-post, text, bilder och videos på internet.
I arbetet utvecklar eleverna förmågan att hantera information, söka, samla, strukturera/sortera information på internet och med IKT läromedel.
Elevernas begreppsliga förmåga, förstå innebörden av de IKT relaterade begreppen, relatera dem till varandra och använda dem i olika sammanhang utvecklar vi på lektionerna.
När eleverna väljer mellan olika strategier, prövar, omprövar samt löser problem med anpassning till det media och den teknik eleverna använder och i olika sammanhang utvecklas deras metakognitivaförmåga.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Bild
Eleverna ska kunna rita bilder på datorn och använda fotografier i datorns olika program. Bilderna ska kunna användas ensamma eller tillsammans med en text för att berätta något.
Engelska
Eleverna ska veta vad programmen de använder heter och vad det kallas, det de gör på datorn även när det är på engelska. Eleverna ska också känna till andra ord på engelska som används när vi arbetar med datorer.
Matematik
Eleverna lär sig att det går att räkna och lära sig matematik på många olika sätt. Datorer och deras program kan hjälpa till att öva och förklara eller räkna matte.
Svenska
Eleverna ska lära sig att skriva på dator med både stor bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken och hur man stavar rätt. Vi lär oss även alfabetet och bokstävernas ordning i både alfabetet och på tangentbordet.
Eleverna ska upptäcka sammanhang där man kombinerar ord och bilder, i t.ex. filmer, interaktiva spel och webbtexter.
Eleverna ska lära sig att datorn kan hjälpa till att berätta och presentera ett ämne t.ex. genom att den visar bilder och text för de som lyssnar.
Via datorn ska vi söka information på webbsidor för barn.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Svenska
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
Eleven kan söka information ur någon anvisad källa.
Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Under en till två timmar per vecka ska eleverna, enskilt eller två och två, upptäcka och utforska elev-datorernas mjukvara (Mac datorer) och Internets möjligheter till kommunikation, informationssökande och ämnesfördjupning samt färdighetsträning kopplat till övriga skolämnen.
Vi kommer att inspireras av upplägget från STL 2.0, Skriva sig Till Läsning 2.0. Innehållet kommer däremot att komprimeras och anpassas efter både elevgruppen och den tillgängliga tiden samt de tekniska förutsättningar vi har på skolan.
Fokus kommer att ligga på att utforska datorns funktioner, detta gör vi genom att vi använder datorn till att skriva, läsa, ta emot och skicka information.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisningen sker dels i veckobrev där föräldrar och elever informeras via text och bilder vad som sker på lektionerna. Eleverna själva kommer att skriva ut bilder och texter i olika skeden av arbete och spara dessa i sin pärm i klassrummet.
Under lektionerna blir det tydligt både för elever och personal när det finns utvecklingsområden att arbeta med eftersom datorerna endast svarar på exakta och korrekta angivna kommandon, vi arbetar efter filosofin ”learning by doing” i och med att datorns signaler är väldigt tydliga och funktionerna enkla att ångra eller avsluta, så elever ska testa sig fram.

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Under de fyra första veckorna från första arbetspasset arbetar eleverna med att kunna starta datorn, logga in med sitt användarnamn och lösenord och stänga av datorn på ett korrekt sätt.
Parallellt under arbetets första åtta veckor arbetar eleverna med Internet’s adressfält och sökfunktion, att använda flera av standardprogrammen tex. kunna öppna och skriva/skriva ut i Pages samt öppna och läsa samt skicka e-post.
Bilder och bildredigering kommer att behandlas under terminen och vävas in i arbetet med de övriga programmen, när det sker beror på vad eleverna är intresserade av.

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Föräldrar och övriga elever i skolan som dessa elever nu kan kommunicera med i ett nytt media. Övriga lektioner och lärare får på detta sätt elever som kan använda och arbeta med flera alternativa arbetsuppgifter och möjligheter till nya och individanpassade inlärningsvägar. Eleverna blir också mer delaktiga i skolans övergripande informationsflöde och blir på så sätt mer en del av skolan

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Eleverna kommer idag till skolan och fritids med mycket kunskaper och ett otroligt stort intresse för IKT. De vet sen tidigare att frånvarorapportering och informationsflödet från skolan till föräldrarna sker via datorer eller annan teknisk utrustning (som iPads och telefoner).
Majoriteten av det informationsflöde eleverna tar del av och flertalet spel som eleverna spelar hemma sker via ett annat media än för några år sedan.
Vi elever i en global värld med otroliga förutsättningar för erfarenhetsutbyte, kunskapsinhämtning och gemenskap via IKT och eleverna vill vara en del av den världen och bör få alla förutsättningar för att leva i den på samma villkor som andra i deras situation.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
  • Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

IKT är en stor dela av elevernas vardag och samhällets gemensamma värderingar måste efterföljas och eleverna ska låta dem komma till uttryck i sina vardagliga handlingar på Internet och via datorerna.
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt.
Via till exempel e-post och talsyntes kan eleverna utveckla och använda sina språkliga färdigheter.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
IKT ger eleverna ett media till att vara kreativa i och utmanar dem med nya problem som behöver lösas.
Arbetet med IKT är att ”ligga i fronten vad gäller modern pedagogisk forskning och användandet av informationsteknik.” vilket är något skolan förespråkar.
I arbetet med IKT använder vi potentialen i elevernas tankar och teorier, datorerna utmanar och eleverna möter teknikens verklighet tillsammans.
IKT är ett av deras stora intressen och den utmanar dem att utveckla sina förmågor att ta del av tekniken och omvärlden i deras vardag.
Arbetet med IKT är varierade med kreativa arbets- och uttrycksformer och möjliggör olika ingångar till lärande och är en arena för mötet mellan forskning och praktik. Internationella relationer och det globala perspektivet är en naturlig del av vår verksamhet och kräver de kommunikationsmöjligheter som IKT ger.
Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle? Arbetet med IKT utbildar eleverna för en framtid vi inte vet något om och teknik vi inte känner till genom att följa den utveckling som finns idag