Fysisk hälsa och rörelse år8

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.35-38

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med friidrott och andra aktiviteter?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till förra året?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta praktiskt och utomhus under hela perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. En kortare reflektion kommer att fyllas i i samband med coopertestet om varför resultatet möjligtvis skiljer sig från förra gången.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under lektionerna samt en kortare inlämning av reflektion efter coopertest.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka

Tisdag (grön)

Torsdag (Dubbel)

Fredag (röd)

34

Lägerskola Björnö Lägerskola Björnö

35

Lekar på IP Båda: Boot Camp Lekar på IP

36

Coopertest – reflektion Grön: Ingarö IP
Samling utegymmet 13.10
Coopertest – reflektion

37

Friidrott Röd: Ingarö IP
Samling utegymmet 13.10
Friidrott

38

Lemshagaspelen

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Orientering och friluftsliv

Ansvarig lärare: Henrik Forselius

När, under vilka veckor? vecka 34-42

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • När kan du ha nytta av att kunna läsa en karta?
  • Vad finns det för hjälpmedel att använda när jag ska orientera förutom en karta?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur påverkas jag av allemansrätten?
  • Hur ska jag planera en hel dag ute med övernattning och matlagning?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Aktivitet/tema E C A
Orientering och friluftsliv

Orientering i okända marker med karta och andra hjälpmedel.

Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Söker stora ledmarkeringar, vågar inte ta risker. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Kan värdera vägval och vågar sig utanför de tänkta lederna. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftsliv

Kartkunskap med teckenförklaring.

Kompassen-hur fungerar den?

Rita i kontroller på en karta med kontrollbeskrivningar.

Kunna de vanliga karttecknen och skala.

Kunna ta ut kompassriktningen till några enkla kontroller.

Rita i kontroller på en karta.

Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala.

Kunna ta sig mellan olika kontroller med hjälp av en kompass med viss säkerhet.

Rita i kontroller på en karta med rätt kontrollbeskrivning.

Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala.

Kunna ta sig mellan kontroller med hjälp av en kompass på ett säkert sätt.

Rita kontroller på en karta med rätt kontrollbeskrivning och kompassrikting. Samt skriva en förklaring för hur du tar dig till varje kontroll.

Orientering och friluftsliv

Utevistelser i alla årstider. Planering och organisering av vistelse ute en hel dag med aktivitet, matlagning och övernattning.

Viss anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.

Kunna laga mat med hjälp/stöd av andra i gruppen.

Bidrar vid iordningställandet av läger.

Anpassa val av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.

Kunna laga mat med viss säkerhet.

Bidrar med viss säkerhet vid iordningställande av läger.

God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.

Kunna organisera gruppen och laga mat tillsammans med dem på ett säkert sätt.

Är aktiv, drivande och bidrar med säkerhet vid iordningställande av läger.

Orientering och friluftsliv

Allemansrätten, rättigheter och skyldigheter

Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att starta perioden med en teoretisk och praktisk  planering inför övernattningen på Björnö som görs i samband med lägerskolan. Senare på terminen kommer vi ha en teoritimme där vi repeterar orienteringens grunder( karttecken, kartans färger, skala, passa kartan, ledstång mm.). Vi kommer praktiskt att träna på att orientera både i känd och okänd miljö med hjälp av karta och annat hjälpmedel.

Vi avslutar perioden med en heldag ( v.42 torsdagen den 20 oktober) på Hellasgården med orientering i okänd miljö. Under den dagen kommer du även att skriva ett teoretiskt prov om orientering.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • aktivt deltagande både praktiskt och muntligt.
  • Prov på orienteringskunskaper v.42

Vanliga karttecken: karttecken

orienteringsteori-bildspel

 Film om kompassriktning: https://www.youtube.com/watch?v=4O8DmkAC2wI

 Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Tisdag (grön)                                 Torsdag (dubbel)               Fredag (röd)

34

  Lägerskola Björnö
Lägerskola Björnö

38

Grön:Teori orientering  Lekar inomhus

39

Orientering skolan Röd: Teori orientering Orientering skolan

40

Orientering skolan
(kvarnsjön)
Grön – Naturpasset Orientering skolan
(Kvarnsjön)

41

Orientering
Röd: – Naturpasset Orientering eller fotboll

42

 Fotboll Båda: Hellasgården
Praktik + teoriprov

 

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. Under lägerskolan på Björnö ger vi eleverna en inblick i hur man kan finna styrka och rekreation genom friluftslivets mångfald.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Vikingatid och Medeltid

Ansvarig/Ansvariga: Fredrik Pettersson
När, under vilka veckor? v.14- v.19

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

* Vad gör en historiker?
* Vad är en historisk källa och vilka sorter finns det?
* Vilka tidsåldrar innehåller Forntiden och ungefär när var dessa?
* Vilka förändringar skedde under sten-, brons-, och järnåldern?
* Hur såg livet ut i en vikingaby? Vad åt man, hur bodde man, vilka djur fanns det, vilka material var viktiga, vilka jobb och arbetsuppgifter var viktiga?
* Vad var nytt på vikingatiden?
* Vem hade makten och varför under vikingatiden?
* Hur förändrades livet när vikingarna blev kristna?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
Jupiter:
=> Förklara vad som var nytt under varje tidsålder och hur detta påverkade livet för människorna. (jordbrukare, metaller, båtar)
• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
Jupiter:
=> Beskriv vart vikingarnas resor gick, vad man handlade med och hur det kom sig att vikingarna kunde plundra och erövra områden i Europa.

• De nordiska staternas bildande.
Jupiter:
=> Förklara hur det gick till när Danmark, Sverige och Norge skapades (Hövdingar, landskap, kristendom,)
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
Jupiter:
• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Sverigeresan

Ansvarig/Ansvariga: Fredrik Pettersson
När, under vilka veckor? v.45-v.10

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

– Vad har man kartor till? Vad är de bra till?

– Kan man alltid lita på en karta?
– Vad gör en geograf och vad menas med geografi?
– Hur går minecraft till på riktigt och vad händer på vägen till att man har färdigt stål?
– Hur rinner vattnet i älvarna och hur hänger detta samman med vattnets kretslopp?
– Varför är vattenkraftverk både bra och dåligt?
– Varför lever samerna i norra Sverige?
– Hur är det att försörja sig i olika delar av Sverige som ex i fjällen, i skogsbygd, i jordbruksbygd, i kustbygd?
– Var finns det mest berg/fjäll i Sverige eller odlad jord?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

– Orsaker & samband: ex hur vattnetskretslopp fungerar.
– konsekvenser: exav att bo i olika delar av landet för t ex tillgång till jobb.

– Jämförelser: t ex mellan samernas livsstil idag och tidigare.

– Slutsatser om t ex betydelsen av olika naturresurser.
– Avvända geografiska hjälpmedel som t ex väderstreck, kartböcker
– kunna lokalisera viktiga referenspunkter/platser i Sverige.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Livsmiljöer
• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
=> Vad det innebär att leva i olika typer av natur och kultur områden t ex fjällområde, skogsområde, kustområde och jordbruksområde.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
=> Betydelsen av olika naturtillgångar som järn, trä, fisk och odlingsbar mark. 
=> Beskriva var i Sverige dessa tillgångar i första hand finns.
=> Betydelsen av vatten som grund för odling, liv energi.
=> Beskriva och Förklara vattnetskretslopp och hur detta även förklarar floder/älvars lopp.
 
• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
=> Visa på orsaker till varför vissa delar av Sverige är mer befolkade än andra.
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
=> Sveriges namngeografi 
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
=> Väderstreck
=> Hur man hittar i en kartbok
=> Vanligaste symbolerna och färgerna på en karta.
=> Hur man mäter avstånd på en karta
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
=> Väderstreck
=> Kretslopp
=> Naturtillgångar
=> ekologiskt jordbruk
=> Kust, kalfjäll, 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen



Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att bege oss ut på en resa runt om i Sverige där vi tillsammans undersöker olika företeelser. Vi kommer ikläda oss rollen som geografer för att studera vad en sådan gör. Som geografer kommer vi studera kartor och andra geografiska verktyg för att bättre förstå och använda dessa. Det är i dessa verktyg vi startar våra förberedelser.
Vi tar oss från fjällområden och sedan rut i olika landskapstyper för att förstå hur det är att leva där.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vid diskussioner om det vi jobbar med i klassen, läxförhör och ett slutuppdrag sist av allt.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v.45 Kartan som verktyg (väderstreck, rutnät, register) geografens jobb, var startar vi,

v.46 Resan startar- farkoster, första resmålet – minekraft på riktigt, vi ser oss om kring på fjället och träffar samer.
v.47 Lappland – kartan och vi följer vattnet till dess källa.
v.48-50 Vattnetskretslopp, älvar och kartor
v.2-4 Kartor samer och fjällbygd
v.5-6 Kartor och skogsbygd
v.7-8 Kartor jordbruksbygd

v.10 Kustbygd och slut uppgifter

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

 

Sammanhang och aktualitet:

Vi skapar oss en grundläggande förståelse för geografiska verktyg och de viktigaste grunderna om hur Sverige ser ut, när det gäller naturtyper och dess livsvillkor.

Vikingatid och Medeltid

Ansvarig/Ansvariga: Fredrik Pettersson
När, under vilka veckor? v.14- v.19

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

* Vad gör en historiker?
* Vad är en historisk källa och vilka sorter finns det?
* Vilka tidsåldrar innehåller Forntiden och ungefär när var dessa?
* Vilka förändringar skedde under sten-, brons-, och järnåldern?
* Hur såg livet ut i en vikingaby? Vad åt man, hur bodde man, vilka djur fanns det, vilka material var viktiga, vilka jobb och arbetsuppgifter var viktiga?
* Vad var nytt på vikingatiden?
* Vem hade makten och varför under vikingatiden?
* Hur förändrades livet när vikingarna blev kristna?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
Jupiter:
=> Förklara vad som var nytt under varje tidsålder och hur detta påverkade livet för människorna. (jordbrukare, metaller, båtar)
• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
Jupiter:
=> Beskriv vart vikingarnas resor gick, vad man handlade med och hur det kom sig att vikingarna kunde plundra och erövra områden i Europa.

• De nordiska staternas bildande.
Jupiter:
=> Förklara hur det gick till när Danmark, Sverige och Norge skapades (Hövdingar, landskap, kristendom,)
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
Jupiter:
• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Sveriges Landskap

Ansvarig/Ansvariga: Rüstü Köymen
När, under vilka veckor?

 

Vad? Sveriges Landskap

 

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är viktigt att veta om landskapen?
  • Vad ska eleverna kunna när arbetet är klart?
  • Hur ska eleverna redovisa sitt arbete?
  • Hur ska arbetet utvärderas och bedömas?
  • När ska arbetet vara klart?
  • Ska eleverna presentera ett landskap i taget eller göra jämförelser mellan två eller flera?
  • Vilka andra källor kan eleverna använda: böcker, tidskrifter, filmer eller hemsidor?
  • Hur ska eleverna arbeta med kartan? Rita en egen karta eller använda en färdigtryckt karta? Vilka namn är viktiga att sätta ut? Ska odlad jord, skogsmark och höjder markeras? Ska kartan färgläggas?
  • Vad ska elevernas egna texter om landskapet handla om?
  • Vilka bilder från landskapet ska framställas?
  • Hur ska en muntlig presentation gå till?
  • Ska eleverna göra en utställning med föremål, kartor, foton, teckningar och texter?
  • Vilka arbetsformer ska eleverna arbeta i, enskild, i par eller i grupp?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Utveckla och kunna redovisa kunskaper om geografiska förhållanden, mänskliga verksamheter, av naturen framkallade processer; göra jämförelser mellan olika platser, religoner och levnadsvillkor; utveckla och kunna redovisa kunskaper om hur människa, natur och samhälle samspelar; utveckla kunskaper om kartor och kunna använda dem; känna till och kunna redovisa viktiga namn, läges- och storleksrelationer; presentera resultat med hjälp av geografiska begrepp. Undervisningen syftar stärka elevens rumsuppfattning gällande kunskap om olika platser och område och dess belägenhet.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

De svenska, nordiska och övriga europeiska natur-och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och och utbredning.

I kursplanen for grundskolan i geografi framgår det vissa övergripande begrepp som skall karaktärisera geografiundervisningen. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • använda grundläggande geografiska begrepp när dom arbetar med olika slags geografiska landskap,
  • ställa frågor och berätta hur arbetet i enskild, i par eller i grupp genomfördes,
  • förklara orsaker och samband av olika levnadsvillkor i Sverige, i världen,
  • reflektera kring Sveriges fördelningen av befolkningen samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
  • kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor utifrån vardagliga situationer eller med hjälp av bilder, kartor och texter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta utifrån en bok som heter “Puls Geografi. Vi kommer att följa boken och ta upp de landskap som finns med i Sverige, vi kommer att se på filmer, bilder och se på kartor också! Vi kommer parallellt jobba med kartor och med olika hemsidor som handlar om Sveriges landskap.



Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

-Att göra en data presentation om lanskapet.

-Att presentera ett landskap i taget eller göra jämförelser mellan två eller flera.

-Att använda böcker, tidskrifter, filmer eller hemsidor.

Bedömningen kommer att ske med det geografi matrisen.

Ladda ner dokumentet "Geografimatris 4-6 - Sveriges landskap.pdf"

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi ägnar ca: 4-5 veckor

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Familjerna i Mars

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

  • Börja med att göra en exkursion i landskapet som vi bor
  • Följa med väder rapporterna.
  • Eleven kan beskriva landskapen som de tidigare har varit vid.
  • Eleven kan följa sport tävlingar som görs vid olika landskap, t. ex Vasa loppet, Stockholm open, ishockey turneringar, Motala loppet etc.
  • Följa med i nyhetsflödet gällande de lanskapen vi tar upp.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Geografi:
  • att fördjupa sina kunskaper om landskapet som man bor i och andra landskap samt orter, berg hav och vatten etc.
  • att utveckla förståelsen om geografiska begrepp (svenska sjöar, öar, älvar, tättorter och landskap).
  • undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • utveckla intresse för geografi fördjupat lärande hur man tänker och diskuterar tillsammans.
  • utveckla sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande,
  • utveckla sin förmåga att utnyttja dator möjligheter, öka medvetenheten om hur man lär och arbetar dokumentationen.