Våra religioner

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson

 

När, under vilka veckor? VT-17, v.7-23

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vilka religioner finns i Sverige?

Vad vet du om de olika religioner?

Vilka platser för religion finns där du bor?

Får man behandla någon annorlunda på grund av att den tror på en viss religion?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. 

Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.

Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom.
  • Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
  • Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet. Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen. Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi börjar vårt projekt med att använda oss av VT-rutinen “Think, puzzel, explore” för att ta reda på elevernas tidigare kunskaper och förståelse för de olika religionerna.
  • Vi kommer att läsa, se på film samt söka fakta för att få veta mer om de olika religionerna.
  • Olika tro i världen: Vad har eleverna sett under sina resor?
  • Barnen uppmuntras att ta med sig olika saker från olika religioner.
    Buddha mm, bilder från resor, bildspel
  • Vi får besök av olika “experter” som vi bjuder in.
  • Vi gör studiebesök.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning och bedömning sker kontinuerligt under arbetets gäng. Vi avslutar vårt projekt med VT-rutinen “I used to think, now I know” där eleverna får redovisa sin nya kunskap inom området. 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v.7-8
Frågeställning : Vad vet du om religion? Vi gör rutinen “Think, puzzel, explore”.
Vi läser i So-boken om vad eleverna i Västra skolan tänker om religion.s.50-51. vi ser på film, “Religionskunskap för barn” (11min)  och “Rättens riddare” (9min), NE.se.
Vi läser och jämför de olika religionerna. Vi skapar en karta över plats, skrift, symbol.
v.10-13
Kristendomen: Vi läser s.54-57 i So-boken samt Religion (Puls). Vi samtalar om texten. Vi plockar ut begrepp som hör till religionen.
Eleverna får gå in på Ne.se Junior och läsa om Kristendomen. De ska söka information om Kristendomen för att sedan svara på frågor. De arbetar i par med gemensam dator. Vi tittar på ett ur-program från Ne.se: Mötesplats jorden – Joakim
v.14-16
Judendom: Vi läser s.66-67 i So-boken samt Religion (Puls). Vi samtalar om texten. Vi plockar ut begrepp som hör till religionen.
Eleverna får gå in på Ne.se Junior och läsa om Judendomen. De ska söka information om Judendomen för att svara på frågor om religionen. De arbetar i par med gemensam dator.Vi tittar på ett ur-program på Ne.se: Mötesplats jorden – Rebecca (14min)
v.17-18
Islam: Vi läser s.68-69 i So-boken samt Religion (Puls). Vi samtalar om texten. Vi plockar ut begrepp som hör till religionen.
Eleverna får gå in på Ne.se Junior och läsa om Islam. De ska söka information om Islam för att sedan svara på frågor. De arbetar i par med gemensam dator. Vi tittar på ett ur-program på Ne.se: Mötesplats jorden – Onus (14min)
V.19
Buddhism: Vi läser s. 70-71 i so-boken samt Religion (Puls). Vi samtalar om texten. Vi plockar ut begrepp som hör till religionen. Eleverna får gå in på Ne.se Junior och läsa om Buddhism. De ska söka information och fakta om religionen.
Vi tittar på ett ur-program på Ne.se: Mötesplats Jorden – Gabriel. (14min)
v.20
Hinduism: Vi läser s.72-73 i so-boken samt Religion (Puls). Vi samtalar om texten. Vi plockar ut begrepp som hör till religionen. Eleverna får gå in på Ne.se Junior och läsa om hinduism. De ska söka information och fakta om religionen.
Vi tittar på ett ur-program på Ne.se/play: Världens fest Happy Diwali (14min) eller Gud i allt (om tron)
v.21
I grupper om 3-4 personer ska eleverna göra en affisch/poster med det viktigaste de fått reda på om sin religion. Varje grupp får en religion som de ska arbeta med. De får med hjälp av bilder, text, urklipp ur tidningar etc. skapa sin poster. Innan de startar sitt arbete ska de bestämma hur gruppen ska fungera. Vem ska göra vad?
v.22
Grupperna ska presentera sina affischer/posters för varandra. De ska komma överens om hur de ska redovisa så alla är lika delaktiga.
v.23
Vi genomför rutinen “I used to think, now I know” för att se vilka kunskaper eleverna har fått med sig och lärt sig under arbetets gång.

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Vi har besökt kyrkan vid olika högtider. Vi har läst om olika tro kring hur skapelsen gått till. Vi har läst om asatron samt nordisk mytologi om vad man trodde på förr. Vi har läst berättelser ur bibeln och vill nu vidga perspektiven till fler berättelser ur andra religioner.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som som en resurs i lärandet och genom allas olikheter berikar vi varandra. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Vi sätter in det vi arbetar med i meningsfulla sammanhang och visar på nyttan av att kunna förmedla oss till andra. Vi arbetar mycket muntligt i grupp vilket stärker gemenskapen och visar på styrkan av att lära tillsammans. Vi dokumenterar det vi arbetar med för att kunna gå tillbaka och se vad vi lärt oss.

Från runor till rikssvenska

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.3-12

Vad?

Om vårt språks historia och framtid

Frågeställning och följdfrågor

Hur har språkets förändring sett ut genom historien?

Hur har lånord utvecklat det svenska språket?

Vad är skillnaden mellan talspråk och skriftspråk?

Hur många språk finns det?

Hur är språken släkt?

Hur snabbt förändras det svenska språket och finns det risk att det kommer att försvinna?

Övergripande mål från LGR11 2.2
Förankring i kursplanens syfte

Syftet med arbetsområdet är att du ska lära dig om det svenska språkets historia och utveckling och på ett lämpligt sätt muntligt presentera dina kunskaper för yngre elever.

Du ska utveckla en förståelse för att språket hela tiden förändras och du ska kunna ge exempel på hur förändringen sett ut genom historien.

Centralt innehåll från kursplanen

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Nya ord i språket, till exempel lånord.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

20170110111700_001

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att läsa om det svenska språkets ursprung och historiska utveckling.

Vi kommer att arbeta med övningar från olika tidsepoker.

Vi kommer att titta på valda avsnitt ur Värsta språket som på ett underhållande sätt berättar om svenska språket. Vi kommer att se avsnitt 1 och 6.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

I skapandet av frågor till en Kahoot.

Ditt deltagande och resonerande under lektionstid.

Skriftligt prov.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.3 Valda delar av Värsta språket. Vi läser sidorna 154-167 samt arbetar med olika övningar.

v.4 Vi läser sidorna 168-176 samt arbetar med olika övningar.

v.5-7 Vi läser sidorna 177-180 samt arbetar med olika övningar. Ni börjar förbereda era muntliga redovisningar.

v.8. Vi skapar Kahoots och arbetar med instuderingsfrågor.

v. Sportlov

v.10 Prov

Material och texter

Texter om språket

20170110110900_001

Övningsuppgifter

20170110111800_001

20170110111900_001

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I motsatts till vad många tror så är svenskan ett stabilt språk som har förändrats mycket lite de senaste 100 åren. Vi ska tillsammans undersöka likheter och skillnader, nu och idag!

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vad är det ni ska lära er?

Fakta

  • Om de största språken i världen
  • Hur språken är släkt
  • Om den indoeuropeiska folkvandringen
  • Om det svenska språkets historia, något om varje epok
  • Vad arvord är
  • Vad lånord är
  • Vad nyord är
  • Västgötalagen
  • Gustav Vasas bibel och Nya testamentet
  • Then Swansea Argus
  • Röda rummet
  • Om det svenska språkets framtid
    Begrepp och viktiga personer
  • Majoritetsspråk, minoritetsspråk, urspråk, sanskrit, folkvandring, germanska språk, uraliska språkfamiljen, språkträd, urnordiska, runsvenska, runor, diftonger, arvord, lånord, Operan, Dramatiska teatern, Svenska Akademien, Gustav Vasa, Gustav den III, Bellman, August Strindberg, talspråk, skriftspråk.

    Färdigheter, vad ska du kunna göra?

Du ska kunna resonera, dvs utveckla dina tankar. Filmtips: https://www.youtube.com/watch?v=KxbabP0EBGk

  • Du ska alltså kunna resonera utifrån ett påstående om det svenska språkets historia. Det betyder bland annat att du ska kunna förklara och ge exempel på olika saker som har påverkat det svenska språkets utveckling.
  • Du ska på ett enkelt sätt kunna förklara hur språken är släkt med varandra.
  • Du ska på ett enkelt sätt kunna berätta om den indoeuropeiska folkvandringen.
  • Du ska kunna berätta om några olika historiska händelser som påverkat det svenska språkets utveckling.
  • Du ska kunna känna igen några arvord, lånord och nyord.
  • Du ska kunna tänka och resonera på ett enkelt sätt om det svenska språkets framtid.

Förstått, vad ska du ha förstått?

  • Du ska förstå hur det svenska språket kom till.
  • Du ska förstå skillnaden mellan arvord, lånord och nyord.
  • Du ska förstå och kunna berätta om olika faktorer/saker som påverkar ett språks utveckling.

 

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Lek, spel och rörelse

Ansvarig lärare: Krister Andersson
När, under vilka veckor? vecka 2-13

 

Frågeställning:

  • Vilken inställning behövs för att deltaga i spel?
  • Fairplay – vad menas med det och hur kan vi göra i praktiken?
  • Hur bygger vi upp ett spel så att alla får chans att visa vad de kan och bidra med sin kunskap?
  • Hur kan vi stärka vår kropp? Varför skall vi göra det? Skadeförebyggande!
  • Styrka/mod – båda behövs i redskapsgymnstiken.



Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang
  • förebygga risker vid fysiskt aktivitet

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

  • Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap.
  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.
  • Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

 

Aktivitet/tema 1 2 3
Lek och spel 

Motoriska färdigheter öga-hand motoriken

Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en viss anpassning, rytm och teknik. Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en god anpassning, rytm och teknik. Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en mycket god anpassning, rytm och teknik.
Lek och spel m. boll

Det färdiga spelet. Spelförståelse, taktik och teknik. Olika positioner

Är med i spelet och har godtagbar spelförståelse. Jobbar med jaget. Förstår huvuddraget i de olika positionerna. Har god spelförståelse. Kan se utanför sig själv och stötta sitt lag för att förbättra andras förståelse. Kan innebörden av de olika spelpositionerna. Har mycket god spelförståelse. Kan se utanför sig själv och stötta sitt lag för att förbättra andras förståelse och självförtroende. Kan innebörden av de olika spelpositionerna och visar det under spelets gång.
Redskap Komplexa rörelser genomförs med viss anpassning, rytm och teknik. Du försöker och gör ditt bästa Komplexa rörelser genomförs med en god anpassning, rytm och teknik.
Du är duktig och klarar de flesta övningarna.
Komplexa rörelser genomförs med en mycket god anpassning, rytm och teknik.
Du är duktig och klarar av de olika övningarna samt tar ansvar och försöker lära ut till kompisar.
Lek och spel m. boll

Skadeförebyggande

Förstår syftet med uppvärmning. Förstår och visar både praktiskt och muntligt syftet med uppvärmning. Kan även se till andra omständigheter för att jobba skadeförebyggande Förstår och visar både praktiskt och muntligt syftet med uppvärmning, kan förklara för sina klasskamrater varför. Ser till andra omständigheter för att jobba skadeförebyggande

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Spelförståelse, speluppbyggnad av olika bollspel under fler lektioner.
  • Utmana sig själv inom olika gymnastiska delar.
  • Vara aktiv under lektioner, både fysiskt och muntligt.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Genom aktivitet och delaktighet.
  • Muntlig diskussion kring frågorna i matrisen ovan.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

 

Vecka Måndag (röd/grön Onsdag (röd) Torsdag grön
2 Workout Innebandy Innebandy
3 Cirkelträning Racketspel Racketspel
4 Skridsko Bollekar Bollekar
5 Redskap Racketspel Racketspel
6 Hinderbana Redskap Redskap
7 Kondition Volleyboll Volleyboll
8 Skridsko Volleyboll Volleyboll
10 Södersvedsrundan Skridsko Södersvedsrundan
11 Basket Kondition/styrka inför test Basket
12 Basket T test + max test Basket
13 Lekar Beeptest Lekar

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

 

Fairplay är ett tänk man måste ha i allt man gör. inte bara olika spel och lekar



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna röra på sig, leka och arbeta i grupp.
Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i idrotten, genom att arbete med rörelseglädje i undervisningen.
Vi vill att eleverna blir medvetna om hur och att de själva kan påverka sin hälsa och rörelseförmåga med redskap som vi lär oss i idrotten.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:




Eventuell pedagogisk dokumentation:




Länktips:

Min Hållbara favoriträtt

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann

 

När, under vilka veckor? v 6-14

Introduktion v 4,5 eller 7
Redovisning och tillagning v 6-14

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Ni ska planera ett eget recept som ni ska tillaga, som ett avslutningsarbete.
Där ni får möjlighet att visa era kunskaper i 6 olika kunskapskrav.
1/Läs sidan 16-18 i Läroboken.
2/ Välja ett tema.Laga 2 port.
3/Gör en inköpslista.
4/Gör en dagordning över ditt praktiska och teoretiska arbete.
5/ Tänka på hälsan och miljön , motivera dina val av livsmedel.
6/ Räkna ut priset för en portion. Använd prislistan. ( ekonomi)
7/ Utvärdera din arbetsprocess och ditt resultat.
8/Ta bilder under själva tillagningen, Filma matlagningsmetoder, ta bild på själva maträtten.
9/ Tänk varierat och balanserat. Vilka Matcirkelgrupper använder du och vilken årstidsmat.
10/ Vilka näringsämnen finns i din maträtt?
11/ Dukning efter årstid och tema.
12/ Servera din gäst och presentera maten muntligt.
13/ Din gäst ska utvärdera måltiden. ( Utseende,dukning, smak, konsistens,) Skriftligt. Skicka till din kompis.
På lektionen när du blir bjuden på din kompis favorit rätt så ska du göra en städlista. se uppgiften nedan.
14/  Du ska göra en städlista. Hur man städar en lägenhet på ett rum o kök på bästa sätt.

Du ska använda läroboken s. 99-107

-Utrustning, Rengöringsmedel,Tips för lättare städning,Städa torrt, Fukttorka, Tvätta fönster,Städa köket,Städa badrummet,Städa garderoben.

Skicka in den tillsammans med ditt arbete.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte:

 



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav.

I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö.

Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet.

Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav.

I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och relativt välfungerande sätt.

Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö.

Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.

Därutöver kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav.

I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och välfungerande sätt.

Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö.

Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.

Därutöver kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Ni ska jobba enskilt både praktiskt och teoretiskt. Jag introducerar uppgiften under v 4,5 eller 7  . Därefter kommer du att få tid att planera och arbeta med din uppgift.
under v 8-13 kommer ni att redovisa och tillaga er måltid
Ni ska bjuda en kompis i gruppen på er måltid.



Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Ni bedöms praktiskt vid tillagnings tillfället och sen lämna in en rapport till Ann.



Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Röd A: introduktion v 4, tillagning ,Jobba med uppgifterna och redovisning v 6, 8 ,12 och 14
Röd B: introduktion v 7, tillagning,Jobba med uppgifterna och redovisning v 10 ,11 och 13,16
Grön A: Introduktion v 5, tillagning ,Jobba med uppgifterna och redovisning v 7,10,11 och 13
Grön B; Introduktion v 4, tillagning,Jobba med uppgifterna och redovisning v6, 8, 12 och 14



Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Det är en möjlighet att visa sina kunskaper i 6 olika kunskapskrav. Att binda ihop de olika delarna i Hkk till en enhet. Få förståelse för och se sambanden runt måltiden,smaker, livsmedel,ekonomi,miljö, hälsan,ekologi.



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:




Eventuell pedagogisk dokumentation:

Från runor till rikssvenska

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.2-8

Vad?

Om vårt språks historia och framtid

Frågeställning och följdfrågor

Hur har språkets förändring sett ut genom historien?

Hur har lånord utvecklat det svenska språket?

Vad är skillnaden mellan talspråk och skriftspråk?

Hur många språk finns det?

Hur är språken släkt?

Hur snabbt förändras det svenska språket och finns det risk att det kommer att försvinna?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2
Förankring i kursplanens syfte

Syftet med arbetsområdet är att du ska lära dig om det svenska språkets historia och utveckling och på ett lämpligt sätt muntligt presentera dina kunskaper för yngre elever.

Du ska utveckla en förståelse för att språket hela tiden förändras och du ska kunna ge exempel på hur förändringen sett ut genom historien.

Centralt innehåll från kursplanen

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Nya ord i språket, till exempel lånord.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

20170110111700_001

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att läsa om det svenska språkets ursprung och historiska utveckling.

Vi kommer att arbeta med övningar från olika tidsepoker.

Vi kommer att titta på valda avsnitt ur Värsta språket som på ett underhållande sätt berättar om svenska språket. Vi kommer att se avsnitt 1 och 6.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Din slutuppgift är att du i grupp ska hålla ett föredrag om det svenska språkets utveckling för en lågstadieklass. Du ska bidra med information, kunskap och bilder till ett muntligt föredrag.

Uppgiften innebär att du måste anpassa språk och innehåll till mottagargruppen. Föredraget ska vara så enkelt att att det förstås av lågstadieelever. Tänk på att välja roliga och intressanta bilder som barn gillar till bildspelet.

Du ska använda dig av Keynote för att förstärka och förtydliga föredraget.

Föredraget ska vara mellan 10-15min/grupp.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.2 Valda delar av Värsta språket.

v.3 Vi läser sidorna 154-167 samt arbetar med olika övningar.

v.4 Vi läser sidorna 168-176 samt arbetar med olika övningar.

v.5 Vi läser sidorna 177-180 samt arbetar med olika övningar. Ni börjar förbereda era muntliga redovisningar.

v. 6 Arbete med muntliga redovisningar. Tre lektioner till att förbereda era muntliga redovisningar.

v.7 Ni övar på att redovisa inför klassen. Ni ger respons till varandra.

v.8. Ni redovisar inför en lågstadieklass.

Material och texter

Texter om språket

20170110110900_001

Övningsuppgifter

20170110111800_001

20170110111900_001

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I motsatts till vad många tror så är svenskan ett stabilt språk som har förändrats mycket lite de senaste 100 åren. Vi ska tillsammans undersöka likheter och skillnader, nu och idag!

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Hälsa och livsstil – Mat och Idrott

Ansvarig/Ansvariga: Henrik och Ann
När, under vilka veckor? vecka 4-8

Vad?

Frågeställning:

  • Hur tar jag reda på mitt energiintag och energiuttag?
  • Hur ser min vardag ut?
  • Påverkar kosten hur jag mår?
  • Vilka olika saker påverkar min hälsa?
  • Råder det balans i min kropp beträffande mat och motion?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil. (Idh)
  • planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang. (Hkk)

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Individuella behov av energi och näring , tex vid idrottande. (Hkk)
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa. (Idh)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

E C A
Hkk Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierande och balanserade måltider kan anpassas till individuella behov Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierande och balanserade måltider kan anpassas till individuella behov. Eleven kan föra väl utvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierande och balanserade måltider kan anpassas till individuella behov.
Idh Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

På hemkunskapen har ni alla fått den teoretiska genomgången i näringslära. Under idrotten kommer det fyllas på med lite mer diskussioner. Ni kommer sedan att på egen hand få föra en kost- och aktivitetsdagbok. När det är gjort kommer vi räkna på intag och uttag för att se om du har balans i kroppen.

Uppgift – Mat och Idrott

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Individuell skriftlig inlämning av kost- och aktivitetsdagbok samt en personlig reflektion utifrån frågeställningar. Ditt arbete kommer att läsas av både Ann och Henrik utifrån ämnenas olika synvinklar.
Arbetet skall lämnas in senast torsdag vecka 8.

Tidsplan, när ska vi göra vad?

Hkk: All ledig tid som ni får på lektionerna under v.4-8 kan/bör utnyttjas till att skriva och jobba med er inlämning.

Idrotten

Vecka 4

Torsdag (båda): Intro av uppgift samt lite teoretisk bakgrund från Henrik. Till nästa vecka måste ni ha gjort klart er aktivitets/mat – dagbok.

Vecka 5

Torsdag (båda): Räkna på intag och uttag för att lägga grunden för er skriftliga inlämning.

Vecka 6

Torsdag (grön): Egen tid för att skriva på arbetet.

Vecka 7

Torsdag (röd): Egen tid för att skriva på arbetet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att skapa sig en hälsosam livsstil och förstå hur rörelseapparaten,motion och kost hör ihop för att må bra är en kunskap för livet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation