Etik och moral / Judendomen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.2 – V.11

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
* Vad är etik och moral?
* Vilka etiska modeller finns?
* Vad säger de etiska modellerna?
* Koppla ihop etiska ställningstaganden med dom mänskliga rättigheterna
* Vilken roll spelar religionen in?
* Hur kan våra vardagliga dilemman påverka människor runt m i världen?
* Vad är judendom. Judendomens historia. Judendomens historia
Frågor från eleverna:

  • När skapades Judendomen?
  • Varför ska man kunna något om Judendomen?
  • Hur många högtider har Judendomen?
  • Var kommer Davidsstjärnan ifrån?
  • Varför de konstiga kläderna?
  • Vad kommer begreppet synagoga ifrån?
  • Hur många anhängare?
  • Väntar dom på gud?
  • Ljusstaken menoran?
  • Skulle religionen varit större utan förintelsen?
  • Varför tänker man att det var judarnas fel att Jesus korsfästes?
  • Fastar dom runt jul?
  • Varför äter man inte gris? och vad äter man av tradition?
  • Hur ser en judes vardag ut?
  • Växande eller krympande?
  • Viktiga personer?
  • Omskärelsen?
  • Toran?
  • Sexuella läggningar vad säger judendomen om det?
  • Skillnader mellan kristendom och judendom?
 
Övergripande mål från LGR11 2.2

 

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
 
Förankring i kursplanens syfte
* Förstå olika etiska ställningstaganden
* Ökad kunskap om vilken roll religionen spelar hos människor
 
Centralt innehåll från kursplanen
Religion:
  • Sambandet mellan religion och samhälle i olika tider och på olika platser.
  • Religionens roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Vardagliga och moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, ex konsekvens och pliktetik.
  • Judendomen
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
  • Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
 
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi tittar på vad etik och moral står för. Går igenom de olika etiska modellerna och deras betydelse.
Vi resonerar, diskuterar och debatterar etiska frågeställningar utifrån olika etiska ställningar.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Föreläsningar
  • Diskussion
  • Tankekarta
  • Film
  • Uppgifter
  • Läsa
  • Gruppuppgifter
  • Liten uppsats
  • Teater
  • Läsa berättande text
  • Googla
  • Frågor

Veckoplanering, när ska vi göra vad? Observera att alla uppgifter vi gör ligger på
google classroom.
V.2 – Vad är etik och moral (Debatt)
V.3 – Etiska modeller (Debatt)
V. 4 -Etiska ställningstaganden – Lektionsuppgift som lämnas in. (torsdagen). Vi startar upp  Judendomen. Vad tror vi att vi vet? Vad undrar vi över/vill veta mer om? Hur får vi reda på detta?

V. 5 – Judendomen – Vi följer frågorna som eleverna skapat. Tisdag – Genomgång och sedan en kort film. Onsdag – Eleverna behöver skapa egna inläggningar till NE. Instuderingsfrågor kopplat till “att leva som jude”
Torsdag: Eleverna gör klart sin instuderingsfrågor. Synagogan, Rabinen och tideräkningen

V.6 – Judendomen – Symboler, vilka och vad står dessa för?
Att fundera på i grupp: Det finns flera förklaringar till vad Davidsstärnan kommer ifrån och vad den betyder. Försök hitta så många olika förklaringar som möjligt och resonera kring vilken som som känns som den mest “trovärdig” förklaringen. Varför valde ni just denna?
Vad är Menoran?
Varför är färgerna Vitt och Blå/purpur speciella?
Vad är Dörrpostkapseln (mezuza)

V.7 – Judendomen
V.8 – Judendom
V.9 – Lov
V.10 – Israel Palestina konflikten
Uppgift till Torsdag:
Ni delas upp i 6 grupper: Hälften ska representera Palestina och hälften Israel:
Ni får en lektion till att förbereda er inför en förhandling om landområdet. Ni kommer sitta med en av de andra grupperna och förhandla om landområdet. Varför ska ni ha vissa områden? I slutet av lektion två ska ni presentera ert resultat inför de andra.
Mer info om uppgiften kommer på lektionen.
V.11 – Analys muntligt i mindre grupper

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Nivå

E

C

A

Analysera Judendomen, andra  livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Beskriva, förklara & se generella mönster. Kan beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Jämförelser (inom och mellan några religioner och andra livs- åskådningar.) Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället.
Förklara orsaker och samband

(hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden)

Kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggd resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.
Beskriva och ta olika

perspektiv (visar hur olika identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar)

Kan enkelt beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och utgå från några givna perspektiv.

Kan utvecklat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang. och kan utgå från flera givna perspektiv. Kan välutvecklat och nyanserat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.

Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar
Förslag/slutsats/kärna Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Begrepps- och modellanvändning i religion
Begrepp/modeller Kan använda  begrepp/modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett väl fungerande sätt.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Arbetar med eleven som medforskare.
Utgår från varje individs olika förmåga.
Här är länken till classroom: https://classroom.google.com/u/0/c/Mzc0OTg2ODk4NVpa
Anteckningar  Israel/Palestina
SLadan-kopi17030815460

Länk till filmen om Israel Palestina:  https://vimeo.com/11936327

Era filmer om högtider ligger på classroom under OM: https://classroom.google.com/u/0/o/Mzc0OTg2ODk4NVpa

 

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Livsmedel och Miljön

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann Kerstis

 

När, under vilka veckor? V2-V6

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

 

-Märkning av mat.
-Förvaring av mat.
-Sopor.
-Hållbar utveckling.
-Klimatsmart mat.
-Jämställd hemma.



Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

 

Förankring i kursplanens syfte:

Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.

Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet.

Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:



Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Enskilt utifrån frågeställningar.
Använda läroboken och Fakta på Nätet.
Här följer uppgifter och påståenden som du ska jobba med för att öka ditt lärande om Mat, Hälsa och Miljö.
1/ Märkning: s 47-49
a/ Välj ett livsmedel och titta på dess märkning. Vilken information får du?
b/Vad är jämförpris?
c/ Vad betyder följande märkning och hur ser dess symbol ut?
– Krav
-MSC
-FAIRTRADE
2/ Sopor: s 89-90
a/ Hur källsorterar du i din kommun.
b/ Var ska du lämna dina sopor.
c/ Ge tips hur du ska minska er sopmängd i er familj.
3/ Hållbar utveckling: s 86-88, 91-96
a/ Vad betyder hållbar utveckling?
b/ Ge tips hur du kan tänka grönt?
c/ Vilka miljösymboler finns det?
d/Vad är växthuseffekt?
e/Ge tips hur du kan få ett klimatsmart hem?
f/ Ge tips hur du kan välja klimatsmart mat?
4/ Förvara mat; s 146-148
a/ Hur ska du förpacka mat så att den blir hållbar?
b/ Vilka temperaturer ska det vara i kyl, resp frys.
c/ Vart ska du förvara följande livsmedel:
-Fisk
-mjöl
-mjölk
-potatis
-senap
-mjukt bröd
5/ Jämställdhet: s97-98
a/ se fråga 1 och 2 på s 98.



Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Diskutera och framföra sitt egna resultat i gruppen.



Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

V2-4 Enskilt arbete under lektionen. Redovisning kommande lektion.
Ann kommer också gå igenom matrisen med varje elev under lektionen.
Praktisk läxa i Metoden Baka med jäsdegar.
V 4-7 Praktisk prov i Metoden Baka med jäsdegar.
Uppgift: Traditioner.
 Traditioner under året.

Ta reda på följande om våra olika högtider.
*Varför firar vi?

*Ge ex på vad man äter och dricker?

*Hur firar vi?

*När på året infaller högtiden?

1/ Nyåret:

2/Fastan:

3/ Påsk:

4/1 Maj:

5/ Midsommar:

6/ Halloween

7/ Alla Helgon helgen:

8/ Advent:

9/ Lucia:

10/ Julen:

 



Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Vi har under HT gått igenom metoder och redskap i matlagning, bakning och disk.
Vi kommer nu att fortsätta med märkning av mat, både innehåll vilken information den ger oss, Skyddande beteckningar och miljömärkning av mat.
Hushållssopor.Källsorteringsguide, miljösymboler,växthuseffekt,klimatsmarta hem och mat.
Hur förvarar vi vår mat på bästa möjliga sätt så den håller sig fräsch och att du ej blir sjuk.



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utveckla.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:




Eventuell pedagogisk dokumentation:

Våra livsmedel

Ansvarig/Ansvariga lärare:Ann Kerstis

 

När, under vilka veckor? Halvklass VT -16

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vi ska lära oss Matcirkelns olika livsmedelsgrupper.
-Fakta
-Tillverkning
-Produkter
-Näring
-Förvaring
-Tillagning, Recept och provsmakning
-Hållbara livsmedel.
Vi kommer också jobba tillsammans med idrott och Ma i ett arbete om Hälsa och Motion.
Inlämning tors v 8.



Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet.


Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert ochrelativt väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklademotiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och välfungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också gevälutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att gå igenom :
-Fakta
-Tillverkning
-Produkter
-Näring
-Förvaring
-Tillagning, Recept och provsmakning
-Hållbara livsmedel.
Vi kommer att lära oss om en livsmedelsgrupp vid varje lektion.



Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer att bedöma er vid varje lektion. Både teoretiskt och praktiskt.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Lektion 1 Vi går igenom VT planering och delar sen in livsmedelsgrupperna. Ni kommer att jobba i par . Ni ska förbereda er att hålla en lektion om er livsmedelsgrupp. enligt uppgifter som finns under Hur vi ska jobba.!.
-Ni ska både teoretiskt och praktiskt leda lektionen. Ann finns som stöd.
-Ta fram vilka recept vi ska laga den lektionen.
-Göra inköpslista till Ann.
-Efter lektionen ska ni göra en utvärdering.
Lektion 1  v 2 och 3 Mjölk och Mjölkprodukter   Ann    Repetition av Näringsämnen.
Lektion 2  V 5 och 6 Margarin, smör, olja, Ägg
Lektion 3 V V 7 och 8 Bröd, Flingor, Gryn och Pasta
Lektion 4 V 10 och 11 Potatis och Rotfrukter
Lektion 5  V 12 och 13 Grönsaker, Frukt och Bär
Lektion 6 14 och 16 Fisk, Skaldjur
Lektion 7  V 18 och 20 Kött



Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Under Ht har ni jobbat med Näringsämnena och tränat på metoder, planera egen lunch, använda rätt redskap.
Nu kommer vi sätta livsmedlet i fokus och sen träna på fakta, tillagning, rep näringsämnen, tänka hållbara livsmedel, ta fram recept.



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utveckla.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Varje elevpar kommer att utvärdera sin lektion.



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Talen 0-20

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson Marie Moberg

När, under vilka veckor? 48-51

Vad? Talen 0-20

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur många ägg är det?
  • Hur många jordgubbar är det?
  • Hur gjorde ni för att räkna sakerna?
  • Vilka saker är lättast att räkna?
  • Vilken grupp har flest barn?
  • Hur många fler?
  • Är det lätt att jämföra två grupper när de står i oordning?
  • Hur kan vi göra det lättare att jämföra?
  • Kan ni se något mönster i bilden?
  • Hur mycket större blir talen i varje steg?
  • Kan ni se något mönster när ni tittar på färgerna på kuberna?
  • Lägger ni märke till något mer?
  • Vilket mönster kan ni se?
  • Vilket tal kommer sedan?
  • Hur vet ni det?
  • Hur kan vi räkna antal upp till 20?
  • Hur skriver vi talen 11–20 med siffror?
  • Vilka ord kan vi använda när vi jämför tal?
  • Hur gör vi när vi storleksordnar tal?
  • Vad är en talföljd?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
Förankring i kursplanens syfte
Förmågorna i matematik
Problemlösningsförmågan

Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljde

Begreppsförmågan

Eleverna möter begrepp som större än, mindre än, störst och minst. De diskuterar och löser uppgifter där de storleksordnar tal för att förstå innebörden av dessa begrepp.

Metodförmågan

Eleverna använder metoden att först bilda en grupp om tio och räknar sedan vidare därifrån, för att beräkna antal. Samma metod används när de jämför och stor- leksordnar tal.

Resonemangsförmågan

Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring hur de kan jämföra antal. De resonerar kring tal- följder och hur de kan fortsätta mönster i talföljder.

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar sin kunskap kring talen 0–20 genom att visa, rita och berätta om talens innebörd, och jämföra olika tal med varandra. De förklarar och utrycker sig muntligt och med hjälp av bilder, siffror och konkret material.

Centralt innehåll från kursplanen
– Taluppfattning och tals användning

Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0–20 och använder sig av kunskapen om att tal kan delas upp i mindre delar. Talen 0–20 används i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.

– Algebra

Eleverna tränar på att upptäcka, beskriva och fortsätta enkla mönster i talföljder samt se vad som saknas för att ett mönster ska bli fullständigt.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med två av de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Räkna till 20
  • Kunna känna igen talen och räkna från 11 till 20.
  • Kunna bilda en grupp om tio och räkna vidare därifrån.
Jämföra antal
  • Kunna jämföra antal saker upp till 20.
  • Kunna använda begrepp som fler än och färre än.
Storleksordna tal
  • Kunna jämföra och storleksordna tal upp till 20.
  • Kunna använda begrepp som större än och mindre än.
Talföljder
  • Kunna känna igen och upptäcka mönster i talföljder.
  • Kunna fortsätta och göra klart talföljder.
Kunskapslogg
  • Reflektera över och visa sin kunskap om talen 0–20.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Rymdgeometri

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? 50-7

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • När använder vi volym i vardagen?
  • Hur räknar vi ut volymen av de vanliga rymdgeometriska figurerna?
  • Hur ritar man på ett tydligt sätt en rymdgeometrisk figur?
  • Hur kan man beskriva det rymdgeometriska figurerna?
  • Hur räknar vi med skala i två och tredimensionella figurer?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa begrepp
    • relationer mellan olika geometriska objekt t ex att arean av en triangel är hälften av arean av en rektangel om bas och höjd är lika eller att volymen av en pyramid är en tredjedel av volymen av motsvarande rätblock om basytans area och höjd är lika
    • känner igen, namnger och beskriver egenskaper hos både tvådimensionella och tredimensionella geometriska objekt t ex parallellogram, kon, pyramid
    • använder lämpliga ord som t.ex. parallell, diagonal, regelbunden vid beskrivningar av geometriska objekt
    • jämför och sorterar geometriska objekt efter egenskaper som form, regelbundenhet, vinklar och dimension
    • beskriver geometriska objekt på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller figurer och växlar mellan dessa
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om egenskaper hos geometriska objekt
  • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt.
    • konstruerar olika geometriska objekt med hjälp av passare och linjal eller digitala verktyg t ex liksidiga trianglar, bisektriser, regelbundna polygoner
  • Skala vid förminskning samt förstoring av en-, två- och tredimensionella objekt.
    • tolkar skala både vid förstoring och förminskning för två- och tredimensionella objekt
    • gör skalenliga ritningar
    • använder längdskalan för att jämföra areor och volymer t ex att volymen av en cylinder blir fyra gånger så stor om radien är dubbelt så lång och åtta gånger så stor om både radie och höjd är dubbelt så långa
    • relationerna mellan längdskala och areaskala respektive volymskala
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
    • jämför, uppskattar och mäter längder, areor, volymer och vinkel samt använder då lämpliga mätinstrument och måttsystem
    • att noggrannheten i mätningen har betydelse för noggrannheten i beräkningarna och resultatet
    • relationen mellan area och omkrets, att en given area kan ha olika omkrets
    • att två cylindrar där arean av mantelytan är lika stor kan ha olika volym
    • använder lämpliga metoder och måttsystem vid beräkningar av olika geometriska objekts area, omkrets och volym
    • hanterar samband mellan olika enheter t ex deciliter och kubikcentimeter
    • svarar i för situationen lämplig enhet och med rimlig noggrannhet
    • redovisar sina tankar som har med mätning och storheter att göra på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller matematiska symboler och växlar mellan dessa
    • följer framför och bemöter matematiska resonemang om enhetsbyten och beräkningar av storheter för olika geometriska objekt
  • Geometriska satser och formler
    • tolkar och hanterar olika geometriska formler t ex längden av en cirkelbåge, arean av en parallelltrapets, volymen av en kon
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om geometriska satser

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Matris geometri

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Under första delen av tiden kommer jag att hålla vissa genomgångar där vi behandlar centrala begrepp inom området. Det blir en del tid till eget räknande och fördjupning. Sedan kommer ni i grupp att arbeta med ett förpackningsprojekt där ni på egen hand kommer vara tvungna att lära in vissa delar. Självklart kommer jag finnas till hands för diskussion och vägledning.

Formelblad

Geometriprojekt – Merkurius 2017

Facit begrepps och kapiteltest

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämning av förpackningsprojektet, gruppdiskussioner samt avslutande skriftligt prov på kapitlet fredag vecka 7.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 50

Måndag: Uppstart av kapitlet. Genomgång av cirkelns omkrets och area.

Tisdag: Grön – Lucia
Röd – Egen räkning om cirkelns omkrets och area.

Film om cirkeln: https://www.youtube.com/watch?v=u0wdW0hfSyE

Fredag: Betygsinformation samt egen träning på sid. 88-96 eller kanske att vi skall spela jeopardy??

Vecka 2

Tisdag: Grov terminsplanering samt vad som väntar. Uppfräschning av dina kunskaper på cirkelns omkrets och area.
Läxa: Klar till fredag med sid. 90-96

Fredag: Geometriska kroppar och deras egenskaper. Begränsningsyta och mantelyta, vad är skillnaden?

Vecka 3

Måndag: Vi fortsätter med begränsningsyta samt mantelyta. Egen träning i boken fram till sidan 102 eller med nedanstående arbetsblad.

Arbetsblad – Cirkelns area

Arbetsblad – Area cirkelsektor

Arbetsblad – Beg.area

Tisdag: Genomgång om rätblockets volym och vi fördjupar oss lite i begreppet basyta. Tränar sedan själv på sid. 106-107.

Film: Rätblockets volym

Fredag: Eget jobb med rätblockets volym samt repetition av gamla saker.

Arbetsblad – Volym

Vecka 4

Måndag: Volymenheter. Vilka är de? Hur omvandlar vi från kubikcentimeter till liter? Vi tittar både praktiskt och teoretiskt samt tränar själva i boken på sid. 109-110.

Arbetsblad – Enheter

Läxa till fredag: Enhetsomvandling

Tisdag: Första halvan ägnar vi åt enhetsomvandling och därefter tittar vi på hur volymen av cylinder och prisma kan räknas ut.

Arbetsblad – Prisma och cylinder

Fredag: Tid för eget jobb på sid. 109-113

Vecka 5

Måndag: Volymberäkningar av kon, pyramid och klot. Hur gör vi det? På slutet introduceras ni i förpackningsprojektet.

Tisdag: Förpackningsprojektet.

Fredag: Förpackningsprojektet.

Vecka 6

Måndag: Allaktivitetsdag

Tisdag: Förpackningsprojektet.

Fredag: Förpackningsprojektet.

Vecka 7

Måndag: Förpackningsprojektet.

Tisdag: Egen repetition inför provet.

Fredag: PROV – Rymdgeometri

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:

Lucia på Lemshaga 2016

luciaÅrets luciafirande kommer att genomföras på skolan vid amfiteatern. Luciatåget består av skolans körer. Det hela kommer att gå av stapeln på morgonkvisten kl 8.30 tisdagen den 13/12, och bli ett ganska kort program så att barnen inte fryser.

Lars återkommer med mer detaljerad information till kören när det börjar närma sig.

De föräldrar som är tidiga och önskar en kopp kaffe eller te har möjlighet att få köpa det i matsalen till självkostnadspris.

 

Läs på hemsidan och SchoolSoft kl 06.30 på tisdag om vi drabbas av dåligt väder, där aktuell information kommer att finnas om eventuella ändrade planer.

 

Varmt välkomna!
Önskar Jill och Anna-Lena