FN och barnkonventionen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.43-46

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vilka rättigheter har barn enligt FN och barnkonventionen? Vilka skyldigheter medför rättigheter?

Ser det likadant ut för alla barn i världen? Vad kan vi göra för att påverka?

Hur kan en miljö påverka de människor som bor där?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
Förankring i kursplanens syfte

So

Genom undervisningen utvecklar eleverna förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Svenska

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Centralt innehåll från kursplanen

So

Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

Svenska

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

Handstil och att skriva på dator.

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

So

Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.

Svenska

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.

Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I samlingar tänker vi kring dessa frågeställningar, vi lyssnar på varandra och följer varandras tankebanor. Vi försöker sätta oss in i skillnader för barn i olika länder och miljöer. Vi möter våra skolkamrater i en gemensam samling för att visa på hur viktigt det är att vi tänker på varandra och har roligt tillsammans.

Vi skriver tankar i vår So-bok och på ipad.

Vi använder oss av bilden som uttrycksform.

Vi tittar på film.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi dokumenterar våra tankar i So-boken och i samtal. Vi tar del av varandras bilder och texter.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.43  Måndag:

Vi har en gemensam FN samling i Musikladan, åk F-3, de elever som vill ha kläder från något annat land får ha det, vi sjunger tillsammans.
Vi lyssnar på boken om barnkonventionen i appen, vi använder projektorn och visar boken på whiteboardtavlan
Vi använder material från Majema, sammanfattning av barns rättigheter, vi samtalar om det vi ser och hör.

Eleverna målar en duva
De väljer två av rättigheterna och klipper ut dem och klistra upp dem på sin duva.

De målar bilden på sammanställningen och klistra in den i din So-bok

Vi skriver våra egna tankar om FN dagen

Jag tänker …
Jag undrar…

Vi ser en film “Om världen vore en by” med bilduppgift, eleverna får en miljö/värld som de ska måla. De får sedan fundera på vilka förhållanden de som bor där har, boende, miljö, språk, tro etc. DE arbetar i grupper om 4. De visar sina tankar och idéer med bild och sedan skriver varje grupp en kort text och berättar om sin värld. De skriver på ipad.

V.43-46

Eleverna presenterar sina världar. De beskriver bilden och berättar vad de skrivit om sin värld och de som bor där. Klasskamraterna får möjlighet att ställa frågor.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi uppmärksammar FN-dagen

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och lärprocesser sätts i meningsfulla sammanhang och vad kan vara mer meningsfullt än att dela med sig av sin egen vardag och liv. Vi ser gruppen som som en resurs i lärandet och genom allas olikheter berikar vi varandra. Vi deltar i en ömsesidig dialog där respekten för varandra är i fokus. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Selfie-Linoleumtryck

Bild – åk 7- Selfie- linoleumtryck/schablontryck

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff

När, under vilka veckor?

Venus röd – v 46-venus Grön- v 14

Vad?

Du ska gestalta din egen selfie med hjälp av linoleumtryck eller schablontryck.

Frågeställning och följdfrågor

Vad är en selfie? Vad är karaktäristiskt för en selfie?

Hur länge har man tagit selfies tror du?

Vad kan en selfie förmedla? Budskap?

Tar du selfies ibland? Hur kan det se ut?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

-Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Centralt innehåll från kursplanen

-Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

-Presentationer av eget bildskapande

-Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

-Material och verktyg för två- och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften

-Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

-Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen- kunskapskrav-selfie

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi inleder arbetet med att prata om selfies. Jag visar ett bildspel om hur långt tillbaka i historien som man fotograferade selfies. Vi tittar på en film: The Art of The Selies-  https://www.youtube.com/watch?v=ontgK-_zBfQ Därefter får var och en göra en kort bildanalys på en selfie som jag visar på projektorn. Frågor att svara på när du analyserar bilden;

Bildanalys- ak-7-bildanalys

Du ska sedan skapa din egen selfie. Fota dig själv inom ramarna för hur en typisk selfie ser ut. Jag vill att det ska finnas ett budskap och ett tydligt uttryck i bilden. Tänk på hur du vill framställa dig själv i din selfie.

Maila mig bilden, jag skriver ut den i svartvitt. Sen ska du fylla i de tydligaste dragen i ansiktet. Fyll i skuggor och de drag som du vill förstärka med en mörk tuschpenna.

Alternativ 1. -Kalkera av bilden på en linoleumplatta.

-Börja karva i plattan med de verktyg som passar. Välj verktyg utifrån hur detaljerad din bild är.

-Därefter ska du välja en tryckfärg som samspelar med det uttrycket du vill få fram.

-Valsa färgen och tryck på A 3 papper. Testtryck först på mindre papper. Experimentera gärna med olika färger.

Alternativ 2. -Lägg OH-plast över bilden och fyll i de svarta partierna på nytt.

-Skär ut de svarta partierna i OH-plasten med en skalpell.

-Lägg den färdigskurna schablonen på ett papper och dutta i färg där du har skurit.

Keynote på uppgiften med schablonen: selfietryck

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi gör en gemensam redovisning när alla är klara. Efter avslutat arbete är det viktigt att du utvärderar din insats, för att göra ännu bättre ifrån dig nästa gång! Jag vill att var och en skriver ner svar på utvärderingsfrågor inför redovisningen;

Koncentration

1. Beskriv hur din koncentration har varit under arbetet med uppgifterna och varför.

2. Vad har du gjort när du inte har kunnat koncentrera dig?

3. Vad skulle hjälpa dig att koncentrera dig bättre i bildsalen?

Idéer och drivkraft

1.Varifrån hämtar du din inspiration? (Du får gärna skriva flera saker.)

2. Vad gjorde du om/när du inte fick några idéer?

3. Utnyttjade du tiden väl på lektionerna och hur syns det i dina arbetet?

Kunskap

1. Vilka är dina starka sidor i bildämnet? (Det kan vara t.ex idéer, tekniker, analys etc)

2. Vad har du har lärt dig/utvecklat mest under arbetet med uppgifterna? (Du får gärna

skriva flera saker.)

3. Vad kan du göra för att utveckla ditt kunnande och dina förmågor?

Ansvar

1. På vilka sätt har du bidragit till att skapa en bra arbetsmiljö i bildsalen?

2. Hur uppmärksam och aktiv har du varit vid genomgångarna och hur har detta påverkat

ditt resultat?

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1. Samtal kring hur man fotograferar selfies. Historiskt och idag. Bildanalys. Fotografering.

Lektion 2. Arbeta med din selfie. Linoleumtryck.

Lektion 3. Arbeta med din selfie. Linoleumtryck.

Lektion 4. Arbeta med din selfie. Linoleumtryck. Arbeta med dina utvärderingsfrågor.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I gestaltningen får du använda dig av en gammal hantverksteknik, testa olika verktyg och fördjupa dig i ett nutida uttryck. Med koppling till samtiden och din egen vardag får du chansen att förmedla ett eget uttryck i din gestaltning. Att ta en selfie har de flesta någon gång gjort eller sett någon som gjort. Alla har olika erfarenheter kring att ta en selfie och vilka typer av selfies man har i sitt ”flöde”.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande. Vi inspireras av Reggio Emilia-pedagogiken.

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande , ett lärande för förståelse och mening.

Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vi utvärderar gemensamt under redovisningen.

Google Doodle

Bild – åk 8- Google får ett gästspel- Google Doodle!

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff

När, under vilka veckor? Merkurius grön – v45-48

Vad?

Vi ska fördjupa oss i Google Doodle. Vi ska arbeta undersökande där vi tar reda på så mycket som möjligt om hur Google arbetar när de tar fram doodles. Sen ska vi gestalta våran egen Google Doodle i valfritt material och valfria verktyg.

Frågeställning och följdfrågor

Vad är en logga? Vad har man den till?

Var ser man loggor? Ge exempel på olika platser i samhället.

Exempel på olika loggor?

Vem är det som gör loggorna?

Är det viktigt hur en logga ser ut? Vad händer om man ändrar en loggas form?

Vad är det som är så speciellt med Google-loggan?

Vad skulle hända om man ändrade på en?

Känner du till Google Doodle?

Hur skulle Googleloggan se ut om du fick chansen att formge den?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

-Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning

– Framställning av berättande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser

– Presentationer av eget bildskapande.

– Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang

Redskap för bildframställning

– Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

– Material och verktyg för tvådimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften.

Bildanalys

– Konstbilder samt konstverk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

– Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen- kunskapskrav-google-doodle

Hur?

Hur ska vi arbeta?

1- Jag börjar med en kort introduktion om Googleloggans form, hur den kom till och varför den ser ut som den gör. Vi resonerar tillsammans kring Googleloggans budskap/uttryck. Vi undersöker vad Google Doodle är och vad det har för betydelse för Googleloggans form och uttryck.

2- Sen fördjupar vi oss i Google Doodle genom att ”googla” runt i djungeln av Google Doodles. Kolla in den här sidan för mer inspiration: https://www.google.com/doodles/about

3- Med inspiration från vårt ”googlande” av Google Doodle ska du sedan formge din egen Googlelogga. Tänk på vad du vill att din logga ska ha för uttryck/budskap.

Du ska börja med att skissa och planera din logga innan du bestämmer dig för exakt hur den ska se ut. Skissa i ditt skissblock. Tänk på att skissandet är en del av din arbetsprocess och är viktig för resultatet.

Dokumentera! Jag vill ha dokumentation från din arbetsprocess. Spara bilder på skisser och fotografier från ditt arbete och ta med det i din reflektion sen.

4- När du har bestämt dig för hur du vill att din Googlelogga ska se ut skissar du upp det på ett A3-papper. Därefter färglägger du din logga. Använd det material som passar till just din doodle.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skriv en reflektion och maila mig.

Börja med att beskriva din Googledoodle. Berätta hur du gick tillväga (arbetsprocessen) och varför du har gjort som du har gjort. Jag vill också veta vad du har blivit inspirerad av, ta gärna med inspirationsbilder i din reflektion.

Svara dessutom på frågorna;

-Vad gillade du bäst med denna uppgift? Varför?

-Fanns det något du skulle gjort annorlunda om du fått mer tid på dig?

-Vad är du nöjd med?

– Vad har din Googledoodle för uttryck/budskap?

 

Vi har en gemensam redovisning där var och en får chansen att berätta om sin egen Googledoodle.

Den som vill får gärna skicka in sitt förslag till Google. Kanske gillar Google-teamet din idé och gör den till Googles nästa doodle! Man vet aldrig! Skicka din idé till: proposals@google.com.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Kort introduktion i ett bildspel kring vad Googledoodle innebär. Tillsammans tittar vi på olika typer av Googledoodles. Vi undersöker hur olika Googleloggor kan ge olika uttryck. Samt skissarbete

Lektion 2: Fortsätter skissarbetet. Skapa din logga.

Lektion 3: Arbeta med loggan. Redovisning och samtal kring arbetsprocessen andra timmen av lektionen.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Med koppling från din samtid skapar du ditt eget verk. Du inspireras från internet och bilder från ditt vardagliga liv. Genom ett undersökande arbete kan du genom ditt skapande komma fram till olika uttryck och budskap.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande. Vi inspireras av Reggio Emilia-pedagogiken.

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande , ett lärande för förståelse och mening. Bland annat frågar jag eleverna vad de Ser, vad de Tänker om det de ser och vad de Undrar när jag tittar på olika bilder. Tillsammans resonerar vi oss fram, beskriver och förklarar kring det vi tittar på. Allt för att synliggöra lärandet.

Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Under redovisningen pratar vi tillsammans om hur vi upplevde projektet, hur arbetsprocessen gått till och våra tankar kring resultatet.

LPP – Musikteori, Tellus

Musikteori

Ansvarig/Ansvariga: Lars Edvall
När, under vilka veckor? HT 2016

 

Vad?

– Rytm, tonhöjd, tempo, taktarter och melodi som byggstenar för
att musicera och komponera musik i olika genrer och med varierande instrumentation.
– Musiksymboler och notsystem och grafisk notation

Frågeställning (och följdfrågor):

– Hur kan man kommunicera musik i skrift och hur används dessa verktyg?

– Hur beskriver jag centrala musikbegrepp så som puls, tempo, rytm, taktart, melodi osv, med egna ord?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

– Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik.
– Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

– Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers, refräng och ackord som byggstenar för att musicera och komponera musik i olika genrer och med varierande instrumentation.
– Musiksymboler och notsystem, noter, tabulatur, ackordbeteckningar och grafisk notation.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (gärna med förklaringar då det behövs för att eleverna ska förstå):

Musikteori är något som infiltrerar nästan alla delar av matrisen. Framför allt de analyserande delarna men även de praktiska. Både i fråga om att kunna skriva ner en egen förståelig notation och att tolka och utläsa andras noteringar. Helt enkelt en grundläggande byggsten som återfinns mellan raderna på många platser i matrisen.

Hur?

 

Hur ska vi arbeta?

Genomgång av resp kapitel, sedan övningspapper.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skriftligt prov v.

Tidsplan:

Ca 7-8 veckor.

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

– aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för
förståelse och mening

 

Utvärdering

 

Vid avslutad kurs.

Livet efter Lemshaga

Hemkunskap-åk9-Konsumtion och Ekonomi
Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann Kerstis

När, under vilka veckor? v45-v4

Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
Din privatekonomi
Spara
Låna
Betala Fakturor

Skuldfälla
Försäkringar
Konsumtion
Reklam
Konsumentskydd

Konsument
Konsumentlagar
Reklamera
Näthandeln

Flytta hemifrån

Övergripande mål från LGR11 2.2:

har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Förankring i kursplanens syfte:
Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet..

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför.ll.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:
Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.
Hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion, resor och krediter.
Konsumenters rättigheter och skyldigheter.
Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då enkla resonemang med visskoppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra enkla resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då utvecklade resonemang medrelativt god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra utveckladeresonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då välutvecklade resonemang med god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra välutveckladeresonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.
Hur ska vi arbeta?

Ann har föreläsningar.

Eleverna ska ta fram fakta och information om följande punkter.
Du ska jobba enskilt.
Du ska ta fram ett “bra ha dokument” som är bra att ha när du flyttar till eget boende eller får egen ekonomi. Svaren skriver du på Google classroom. Livet efter Lemshaga.

Lektion 1.
Ann går igenom Projektet.

a/Föreläsning om privatekonomi.

b/ Ta fram fakta och information om följande områden.

1/ Förklara Fasta och rörliga utgifter. Budget och kassabok.

2/ På vilka sätt kan du spara dina pengar på banken?
3/ Du ska köpa en lägenhet. Du behöver låna pengar på banken. Vilka regler och säkerheter vill banken ha. Gå även in på din banks hemsida.
4/ Förklara ränta och amortering.
5/ Förklara följande plastkort: Vilket kort kan du ha?
-Bankkort,
-Kreditkort
6/Hur betalar man fakturor.

7/Vad händer när man inte kan betala sina räkningar?

8/ Hur mycket skatt ska man betala? ungdom? Arbetstagare?

9/ Vad är deklaration och hur gör man? ( skatteverket)

10/ Vad är ett SMS lån? Fördelar resp nackdelar mot ett banklån.

Lektion 2

a/Föreläsning om Konsument och Konsumtion.

b/ Ta fram fakta och information om följande områden.

11/ Vad är positivt respektive negativt med Reklam?
12/ Hur ska du tänka angående Nätrecensioner?
13/ Vad är spontanköp?
14/ Vilken konsumentinformation finns det?
15/ Förklara – öppet köp.
– Bytesrätt.
-köpehandlingar
16/ Hur reklamerar man en vara?
17/ Vad ska du kolla upp för att känna dig säker på ett internetköp?

Lektion 3.

a/Föreläsning om Eget boende.

b/ Ta fram fakta och information om följande områden.

18/ Varför ska du ha en hemförsäkring när du flyttar till eget boende? Vad ingår i den försäkringen.
Ge ex på några försäkringsbolag som säljer hemförsäkringar.

19/ Du ska flytta och ska göra en flyttanmälan. Hur gör du då? inf finns på Nätet.

20/ Du vill att din post kommer till din nya adress. Du behöver fixa en eftersändning. Var hittar du det på nätet?
21/ När man flyttar in i en lägenhet behöver man teckna ett elavtal med en elleverantör. Ge ex på olika bolag och vilken information behövs för att teckna ett abonnemang.
22/ Du vill ha Tv,Bredband och mobil abonnemang. Ge förslag på företag och något bra abonnemang.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du ska skriva ett eget Bra ha dokument som du kan använda när du ska flytta till eget boende.

Varför?
Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:
Du ska jobba fram en bra ha lista när du ska flytta till eget boende och få egen ekonomi.
En hjälp så att du ej glömmer något och är väl förberedd.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Rörelse genom dans, spel och lek

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v. 45-51

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad har motionsprogram med dans att göra?
  • Hur påverkar musiken dina rörelser?
  • Fairplay – vad menas med det och hur kan vi göra i praktiken?
  • Hur bygger vi upp ett spel så att alla får chans att visa vad de kan och bidra med sin kunskap?
  • Hur hittar vi tillsammans ett lekfullt och behagligt klimat genom rörelse?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus
  • Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.
  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.
  • Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Tema/Aktivitet

E

C

A

Dans – Takt/rytm Rörelserna anpassas till viss del till musikens grundpuls och till olika rytmer. Rörelserna anpassas relativt väl till musikens grundpuls och till olika rytmer. Rörelsernas anpassas väl till musikens grundpuls och till olika rytmer.
Dans – Sammanhang Rörelserna anpassas till viss del till den valda musiken. Rörelserna anpassas relativt väl till den valda musiken. Rörelsernas anpassas väl till den valda musiken.
Lek och spel m. boll

Det färdiga spelet. Spelförståelse, taktik och teknik. Olika positioner

Är med i spelet och har godtagbar spelförståelse. Jobbar med jaget. Förstår huvuddraget i de olika positionerna. Har god spelförståelse. Kan se utanför sig själv och stötta sitt lag för att förbättra andras förståelse. Kan innebörden av de olika spelpositionerna. Har mycket god spelförståelse. Kan se utanför sig själv och stötta sitt lag för att förbättra andras förståelse och självförtroende. Kan innebörden av de olika spelpositionerna och visar det under spelets gång.
Lek och spel

Motoriska färdigheter öga-hand motoriken

Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en viss anpassning, rytm och teknik. Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en god anpassning, rytm och teknik. Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en mycket god anpassning, rytm och teknik.
Lek och spel

Skadeförebyggande

Förstår syftet med uppvärmning. Förstår och visar både praktiskt och muntligt syftet med uppvärmning. Kan även se till andra omständigheter för att jobba skadeförebyggande Förstår och visar både praktiskt och muntligt syftet med uppvärmning, kan förklara för sina klasskamrater varför. Ser till andra omständigheter för att jobba skadeförebyggande

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Inspiration av mig samt teorigenomgångar om hur man kan lägga upp ett dans/träningsprogram till musik. Egna övningstillfällen där jag finns som handledare. Vi kommer även jobba med olika lagspel där vi fördjupar oss i innebandy med FairPlay Cup som slutmål.

motionsprogram-tellus

mall-musikanalys

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Genom aktivitet och delaktighet.
  • Praktiskt leda övriga i klassen under en del av ett motionsprogram.
  • Inlämning av musikanalys samt rörelsebeskrivning.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka

Tisdag (Båda)

Onsdag (Grön)

Torsdag (Röd)

45

Basket Takt och rytm – genomgång av dansuppgift Öppet hus på grund av snökaoset.

46

Handboll (grön)
Takt och rytm – genomgång av dansuppgift (röd)
Motionsprogram Motionsprogram

47

Basket/Handboll (grön)

Handboll (röd)

Motionsprogram Inleder med gemensam lek Motionsprogram

48

Bollek(röd)

Motionsprogram -Redovisning (grön)

 

Vikarie – Bollekar
 
Motionsprogram

Redovisning

49

Innebandy (röd)

Motionsprogram -Redovisning (grön)


Muntliga Nationella Prov
Motionsprogram

Redovisning

50

Innebandy (röd)

Grön: Inställt (mio min mio)

 Innebandy  Handboll/Basket

51

Fairplay Cup Avslutning Jullov

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet

Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

 

Pedagogisk dokumentation