Hälsa och Livsstil-Personlig Tränare

Idrott och hälsa – Åk9 – Hälsa och livsstil – Personlig Tränare

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v.45-50

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är träning för mig?
  • Hur kan jag påverka min hälsa?
  • Hur ska jag lägga upp ett tränings- och kostprogram?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?
  • Hur ska jag lägga upp ett hälsofrämjande program till en kompis?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom mycket diskussion skapa sin syn på hälsa och hjälpa en kompis till att nå ett mål. Det blir både teoretiska inslag och att praktiskt träna sin kompis.

Ladda ner dokumentet "Tränings- och Näringslära - Personlig Tränare .pdf"

Ladda ner dokumentet "Träning och träningsplanering.pdf"

Ladda ner dokumentet "Kost och Hälsa.pdf"

Tips på styrkeövningar hittar du här: Styrkeövningar

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom muntlig aktivitet i gruppen och enskilt. Inlämning av de tre sakerna som står beskrivna i uppgiften.

Sista inlämningsdatum är måndag röd – tisdag grön vecka 49!!!

Samt personlig reflektion efter periodens slut.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka Måndag (grön) onsdag (dubbeltimma) tisdag(röd)
45 Prat om projekt PT
Kondition/styrka
 1 timme/klass på skolan Prat om Projekt PT
Kondition/styrka
46 Intro arbete/Intervju Röd: Bodyjoy Intro arbete/Intervju
47 Skriva på arbetet/tabata Grön: Bodyjoy Skriva på arbetet/tabata
48 Skriva på arbetet Muntliga Nationella prov skriva på arbetet
49 Träning med PT Röd: BodyJoy Träning med PT
50  Träning PT Grön: Body Joy  Träning PT

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:



Länktips:

Porslinsskatten på Lemshaga

Porslinsskatten på Lemshaga

Vi i Saturnus har hittat porslinsbitar i slänten på skolgården. Vi har också hittat bitar vid träkojan bakom Villan i en grop. Det fanns även svarta porslinsbitar. Annat material som vi har hittat: tegelstenar med ”Höganästext”, lädersulor, metallsaker, glas, ben mm.
Varför finns det så mycket porslinsskärvor?
Förr i tiden kanske man slängde sådant som var trasigt utanför huset. Någon kanske hade samlat saker vid kojan. Under en tid så tillhörde Lemshagas slott Gustavsbergs porslinsfabrik, kanske är det därför som det finns extra mycket porslinsskärvor. Vi kan se att mönstret fortfarande är kvar på många bitar. Vi har även varit där
och grävt upp en massa porslinsbitar som vi har rengjort. Sedan ska vi se om vi kan känna igen mönstret och måla av dem i akvarell. Porslin förmultnar inte, det är inte bra för miljön. Först tänkte vi lägga tillbaka lite porslinsbitar, men nu tänker vi att vi gör miljön en tjänst genom att plocka bort dem.
Kanske kan vi skapa något nytt av porslinsskärvorna?

img_4185 img_4179-1 img_4196-1 img_4190-1 img_4183-1 img_4186-1

Learn English

Learn English

Ansvarig/Ansvariga lärare:Cecilia Högsveden-East
När, under vilka veckor?
HT-16

Vad?
Vi lär oss engelska genom varierade uttrycksformer.

Frågeställning och följdfrågor
Hur kan vi bli bättre på engelska – både enskilt och i grupp?
Hur kan vi våga använda engelskan i vardagen? (på resor, studiebesök mm)
Hur stavas orden? Hur uttalas de?

Övergripande mål från LGR11 2.2
Eleven

  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte, centralt innehåll
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommuni­kativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare.

Eleven ska kunna samtala om ämnen som han/hon känner till. Eleven ska kunna lyssna på och förstå enkelt talad engelska.
Eleven ska kunna göra enkla presentationer.
Eleven ska kunna skriva enkla beskrivningar och meddelanden.
Eleven ska kunna delta i sånger, ramsor och dramatiseringar.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi använder oss av vårt nya engelskmaterial där vi kan lyssna på berättelser, själva läsa, bli bättre på att uttala nya ord och meningar samt att stava dessa. Vi kan dramatisera, spela spel mm.
Vi tar chansen att använda oss av engelska vid studiebesök, kontakt med vår vänskola mm.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Vi följer engelskbokens planering. De första kapitlen repeterar saker som vi redan har arbetat med. Vi fokuserar en hel del på stavning.

Varför?
Sammanhang och aktualitet
Vi har ända sedan år ett arbetat med engelska på ett lekfullt sätt, med stort fokus på kommunikation, att våga uttrycka sig på talad och skriven engelska. Nu tar vi ett steg till genom vårt nya engelskmaterial med hörövningar, skrivövningar, dialog mm.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvar var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Utvärdering
Vi utvärderar kontinuerligt under processen både enskilt och i grupp. Vissa veckor har eleverna glosläxor som förhörs både muntligt och skriftligt.

Berättelser

Berättelser

Ansvarig/ansvariga lärare: Cecilia Högsveden-East
När, under vilka veckor?
Vecka 45 – vecka 50

Vad?
Frågeställningar som ska besvaras
Hur kan vi skapa intressanta/spännande berättelser?
Vilka ingredienser bör finns i en berättelse?
Vad bör man tänka på när man berättar (i tal, skrift, eller på annat sätt)?

Övergripande mål från LGR11 2.2
Eleven
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans

Förankring i kursplanens syfte, centralt innehåll
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom under­ visningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi börjar med att samlas kring våra frågeställningar. Tillsammans ska vi under arbetets gång besvara dessa.
Vi övar upp vår fantasi med olika berättarövningar i “sagotältet”.
Vi försöker skapa den rätta stämningen med sagosand och magiska ting. Med hjälp av skrivna “börjar” improviserar vi tillsammans fram berättelser som sedan kan skrivas ner.

Vi tar hjälp av vår svenskbok (Nyckeln till skatten)
där vi arbetar med:
– Berättelsekarta: karaktär, miljö, problem och lösning
-Personbeskrivningar i text, bild och kanske drama
-Läsbro: inledning, handling och avslutning (hur en berättelse är uppbyggd)

Hur ska vi arbeta och hur kommer bedömningen att ske?
Vi utvärderar tillsammans processen under hela arbetets gång. Vi kommer bl a att använda oss av kamratrespons under skrivandet. “Två stjärnor och en önskan”.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
v 45 Vi startar upp projektet med sagosamling, olika övningar
v 46 Berättelsekarta
v 47 Personbeskrivningar i text, bild och drama
forts följer

Vi skriver sagor i “Classroom” på våra I-pads och ger varandra komisrespons kring struktur och innehåll. Två bra saker och en önskan (något som kan utvecklas.

Varför?
Sammanhang och aktualitet
Vi har tidigare arbetat med sagosamlingar och skrivprocessen på olika sätt. Nu tar vi ett steg till och fokuserar även lite mer på berättelsens form, stavning mm.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvar var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Utvärdering
Vi utvärderar projektet i slutet av terminen. Kanske bjuder vi in en annan klass, eller läser berättelserna för varandra i Saturnus?

 

Berättelsen om mig

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.36-V.5

Vad? 

Frågeställning och följdfrågor

Vem är jag i gruppen? Hur lever jag? Vilka är viktiga för mig? Hur ser min familj ut? Vilka yrken har mina föräldrar?
Vad bor jag i förhållande till de andra? Hur kan vi se var vi bor i förhållande till varandra?
Vad är viktigt för oss? Vad får oss att må bra?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Centralt innehåll från kursplanen

Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

Yrken och verksamheter i närområdet.

Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav i So

Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet.

Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.

Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.

Kunskapskrav i svenska

Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap.
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna skriver sin berättelse på sin Ipad. Här har eleven möjlighet att både kunna skriva och rita.
Vi kommer tillsammans titta på kartan över Värmdö, vår närmiljö, för att kunna få en gemensam bild över “Vår magiska värld”, Vad finns här och vart bor vi i förhållande till varandra?
Vi lär känna varandra bättre genom gemensamma diskussioner där vi får berätta om oss själva. Vi visar på våra likheter och olikheter för att kunna hjälpa varandra att lyckas i skolan.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen av eleverna kommer att ske vid gemensamma samlingar där eleverna kan visa sin förståelse till ämnet. Eleven kommer även i slutet av läsåret kunna läsa sin egen berättelse om sig själv och dela den med sina kamrater.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Vem är jag?
  2. Hur ser min familj ut?
  3. Vart bor jag?
  4. Vem bor jag tillsammans med?
  5. Vart bor jag på kartan?
  6.  Hur tar jag mig till skolan? Finns det några faror i min miljö?
  7. Vilka yrken har mina föräldrar? Vad betyder det?

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi är intresserade av varandra och delar vårt liv med varandra för att fortsätta arbeta för en trygg grupp som är intresserad av våra olikheter.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och lärprocesser sätts i meningsfulla sammanhang och vad kan vara mer meningsfullt än att dela med sig av sin egen vardag och liv. Vi ser gruppen som som en resurs i lärandet och genom allas olikheter berikar vi varandra. Vi deltar i en ömsesidig dialog där respekten för varandra är i fokus. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Stormaktstiden del 2, Frihetstiden och 1800-talets Sverige

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vilka stora förändringar skedde i Sverige under Stormaktstiden del 2 och perioderna där efter?
Vad var orsaken till dessa förändringar?
Vilka konsekvenser fick dessa förändringar?
Hur kommer det sig att Sverige slutade vara en stormakt och vilka konsekvenser fick det?
Varför kallas perioden för Frihetstiden?
Hur kommer det sig att handel och fabriker börjar göra vissa borgare allt rikare?
Vad menar man när man talar om upplysningen och hur förändras människors sätt att tänka på grund av detta?
Hur slutar Frihetstiden och vilka konsekvenser får detta?
Sveriges befolkning ökar allt mer under perioden. Hur kommer detta sig och vad innebär detta för konsekvenser?
Hur förändrades kungens makt under dessa perioder?
Varför blev städer än viktigare under dessa tidsperioder?

Övergripande mål från LGR11 2.2  

 

Förankring i kursplanens syfte (vilka förmågor vi övar på)

Från läroplanen (för läraren):
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

För eleven:

=> Förklara orsaker till det som sker, visa på perspektiv som är inblandade och konsekvenser för dessa.
=> Ser och förklarar konsekvenser av att Sverige förlorar sin ställning som stormakt.
=> Göra jämförelser mellan t ex grupper av människor.
=> Dra slutsatser om t ex vinnare och förlorare.
=> Vi lyfter fram tidsbegrepp och andra centrala begrepp för perioden.

Centralt innehåll från kursplanen (som elever ska få med sig)

Stormaktstiden del 2 

=> Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt,  envälde) (s.156)
=> Beskriv hur det Stora nordiska kriget avslutade Sveriges stormaktstid (Handel, revansch, segrar, förluster, död kung) (s.162-164)
=> Visa på konsekvenser av att Sverige inte längre var en stormakt (karta, Ryssland stormakt, riksdagen styr, friheter, fattigdom) (s.165, 182)

Frihetstiden

=> Förklara hur viktiga beslut fattades under Frihetstiden (riksdagen, stånden, diskussioner) (s. 182)
=> Förklara hur handel och maskiner gjorde vissa borgare allt rikare (svenska varor, utländska lyxvaror, tygfabriker) (s.172-173)
=> Förklara varför befolkningen började öka och vad som gjorde dem fattiga (S.174)
=> Förklara vad som var det nya med upplysningen och hur detta hänger samman uppfinningar och med kyrkans minskade makt. (S.178+ Jonas Alströmer s.179)
=> Beskriva hur Frihetstiden tar slut och hur Sverige förlorar sina sista krig (Gustav IIIs statskupp, död, Finland, Fransk general kung med mindre makt)(s. 183, 187, 194).

1800-talet

=>Förklara orsaken till den mycket snabba befolkningsökningen under 1800-talet (fred, potatis, vaccin och större skördar) (s.196)
=> Visa på konsekvenser av befolkningsökningen (jordlösa, arbetslösa, fattigdom, industrier, utvandring) (s. 197)

 

Text från läroplanen: (som förklarar vad läraren ska lyfta fram)
• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

historiamatris-4-6-160924

Hur?

Hur ska vi arbeta? (med länkar till dokumentärer + sidor)

Vi tar oss vidare i historien för att se hur Sverige går från att vara en stormakt till att inte vara det. Här kan man se del 2 i serien (länk). Frihetstiden startar sedan och vi få studera hur det kunde vara när vi inte hade en kung som styrde allt. Här finns en film också att se (länk). Vi kommer sedan att gå i mål med vårt historiaavsnitt för åk 6 när vi kommer in i 1800-talet.

Material:

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer ha en analys som avslutning på detta område.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
v.41
v.42
v.43 Analys

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.