Sårbara platser

Ansvarig/Ansvariga: Patrik Bohjort
När, under vilka veckor? 42-50 +(3-8 Namngeografi)

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är en sårbar plats?

Vilka faktorer verkar för att skapa denna sårbarhet?
Hur påverkas människor på plats och i resten av världen?
Hur kan man förebygga?
Bakgrunder till politisk instabilitet
Kulturella skillnader/religiösa skillnader
Ex.


 

Var ligger dessa platser?
Kartkunskap
Världsdelar/kontinenter

 

Klicka för större bild



Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Orsak/Samband (Orsaker till att vissa platser är sårbarare än andra)

Konsekvenser (Vilka blir konsekvenserna för omvärlden då en katastrof inträffar?)
Perspektiv (Vilka påverkas av en katastrof)
Jämförelser (två geografiska platser, likheter och skillnader)
Slutsats



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Geografi

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor 

• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur-och kulturlandskapet. 

• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. 

• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. 

Samhällskunskap

• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.

• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

• Demokratiska fri-och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Religion

• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

• Huvuddragen i världsreligionernas historia.

* Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Ni kommer kunna visa:

Konsekvenser
Jämförelser
Orsaker/Samband
slutsatser
Perspektiv

Beskriva och förklara

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi arbetar i grupper där varje grupp har en världsdel.

Gruppen skriver gruppkontrakt för att klargöra hur man ska agera i olika lägen.
Namngeografi:

 

Ladda ner dokumentet "Prov världen .pdf"

Ladda ner dokumentet "Prov Världen kopia.pdf"

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gruppen redovisar gemensamt V.48

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

V.42 – Vad är en sårbar plats?
Var finns dessa, vilka blir konsekvenserna och eventuella lösningar utifrån vad vi reddan kan. Fundera i grupp.
V.43 – Presentation vad kom gruppen fram till? Sårbart kopplat till vatten.
V.45 – Lokalisera platser sårbara idag.
V.46 – Gruppuppgift om sårbara platser. Utvärdering
V.47 – Grupparbete. Utvärdering
V.48 – Grupparbete – samband. Redovisningar.
V49 – Kartkunskap
V.50 – Kartkunskap



Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

Allt som händer i världen från kriget i Syrien, konflikten på Krim till utbrottet av Ebola skapar vi en förståelse för varför detta kan bryta ut och tankar kring hur man kan arbeta förebyggande.

Vinden och vattnets påverkan.
Plattektoniken och dess påverkan.

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

“har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,”

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

“Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare”

Utvärdering

 

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:



Pedagogisk dokumentation

Länkar:

Valet 2014/Demokrati

Ansvarig/Ansvariga: Patrik
När, under vilka veckor? 34-43

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur går ett val till?
Hur styrs Sverige?
Vilken uppgift har Riksdag och regering?
Demokrati – Vad är det och fins det olika former?
Hur ser man på demokrati i världen?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Orsaker/samband

Jämförelser
Perspektiv
Slutsatser
Resonera

Se konsekvenser

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

* Politiska ideologier och hur de svenska partiväsendet har utvecklats. 

* Sveriges politiska system med EU, riksdagen, regeringen, landsting och kommuner. Vart olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

* Några stats och styrelseskick i världen.

* Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

* Europeisk och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll. 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar:

1. Hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar.

2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra

3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Reflektera, analysera och kritiskt granska:

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande

Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband.



* 1 orsak i 2 led som svar på 
frågor om orsaker.

Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband.



* 2 orsaker som svar på frågor 
om orsaker. 
* Samband mellan de 2 
orsakerna
* 3 led

Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.



* 3 orsaker som svar på 
frågor om orsaker. 
* Samband mellan de 3 
orsakerna 
* centrala orsaker 
* Utvecklade i 3 led

Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser.



* 1 konsekvenskedjor i 2 led 
* 1 kedja i 2 led som svar på 
frågor om konsekvenser.

Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser.



* 3 konsekvenskedjor i 4 led 
* 2 k-kedjor i 2 led som svar på 
frågor om konsekvenser.

Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.



* 4 Konsekvenskedjor min 4 
led. 
* 2 i min 2 led 
* Viktiga samband mellan olika 
kedjor

Perspektiv Kan utgå från några givnaperspektiv.



* 2 perspektiv på frågor med 
fokus på perspektiv.

Kan utgå från flera givnaperspektiv.



* 2 perspektiv på frågor med 
fokus på perspektiv.
* 2 centrala för frågan

Kan utgå från dolda perspektiv.



* 3 perspektiv på frågor med 
fokus på perspektiv.
* 2 centrala för frågan 
* 1 övergripande perspektiv/
dolt

Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter ellerskillnader.



* 1 st Likheter eller skillnader i 2 
led som svar på frågor med 
jämförelser.

Kan göra utvecklade jämförelser om likheter ochskillnader.



* 1 Likhet i 3 led 
1 Skillnad i 3 led
* 1 likhet i 2 led och 1 skillnad i 2 
led 
* Några centrala jämförelser. 
Detta som svar på frågor med 
jämförelser.

Kan göra utveckladejämförelser om likheter ochskillnader mellan givna och doldasaker.



* 2 Likheter i 3 led 
2 Skillnader i 3 led
* 1 likhet i 3 led och 1 skillnad i 
3 led 
* Centrala jämförelser

Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser.



* Svar innehållande 1 motiveringar 
i minst 1 led på frågor om 
slutsatser.

Kan redogöra för utvecklade och relativt välunderbyggda slutsatser.



* Svar Innehållande minst 3 
motiveringar på frågor om 
slutsatser.
* 1 i 3 led 
* Flera motiveringar med fokus på 
det centrala/viktiga.

Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.



* Svar innehållande minst 4 
motiveringar på frågor om 
slutsatser.
* 3 i 3 led. 
* Fokus på de centrala/viktiga 
delarna.



Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar kring centrala frågor.
Diskussion i grupp kring frågor om Sverige och demokrati.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?



Tidsplan, när ska vi göra vad?:

V.36 – Riksdag, Regering, kommun och landsting
V.37 – Demokrati, val. Fredag 12/9 – Skolval 2014



Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Vi bygger goda demokratiska medborgare med förståelse för hur en demokrati fungerar och vilka rättigheter och skyldigheter man har som individ.

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

* Valet 2014 är våran motor. I och med detta arbete ökar vi förståelsen för vad som händer i Sverige och varför. Med skolvalet får eleverna även prova på att visa sina åsikter och praktisera hur ett val går till.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, 
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vår skola ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och ett uppskattande av olikhet

Mänskliga rättigheter (MR) – historia

Ansvarig/Ansvariga: Fredrik Pettersson
När, under vilka veckor? 40 – 49

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

– Var kommer demokrati i från och har det alltid sett likadant ut?

– Mänskliga rättigheter var kommer de ifrån och hur har de vuxit fram?
– Hur kan man se att antiken fortfarande påverkar oss idag?
– Vad var demokrati för en atenare?
– Vad innebar det att leva i det antika Grekland?
– Var det ett jämlikt och jämställt samhälle i det antika Grekland?
– Vad drev européerna ut i Världen under slutet av 1400-talet?
– Vad var svårigheterna och utmaningarna för européernas handel under 1400-talet?
– Vilka likheter och skillnader går att hitta mellan flodkulturen in Egypten och de amerikanska kulturerna?

– Vad menar man med begreppet koloni och vilka konsekvenser fick européernas kolonisering av Amerika?

– Vad menas med triangelhandel och vilka konsekvenser fick denna handel?
– Beskriv hur slavar behandlades under denna tid och jämför med antiken och idag.
– Hur märks denna denna kolonisering och handel idag?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

– Utveckla förmågan att kritiskt granska källor.

– Utveckla förmågan att se samband mellan t ex ideologier och MR.

– Utveckla förmågan att se saker ur olika perspektiv t ex olika människors rättigheter under olika tider i historien.
Utveckla förmågan att se konsekvenser och det t ex genom att se konsekvenser av att människor inte har samma rättigheter.
– Utveckla förmågan att göra jämförelser mellan t ex olika människors situation under olika tider, mellan olika kulturer ex Egypten och olika indiankulturer i Amerika.
– Utveckla förmågan att dra slutsatser om periodens betydelse för dagens samhälle och för perioden 1800 fram till idag.

 

Centralt innehåll från kursplanen (Lgr 11)

Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700
• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Konkret i Merkurius:
=> Placera Antiken i tid. (Anteckningar el. Historia 1)
=> Utifrån några exempel beskriva hur Antiken kan märkas idag. (Eget arbete el. Historia 1)
=> Förklara hur den Atenska demokratin fungerade (folkförsamlingen, rådet, majoritetsbeslut, direkt demokrati) (Anteckningar el. Historia 1)
=> Utifrån perspektiven män, kvinna, barn, slav och homosexuell beskriva hur det var att leva i Aten eller Sparta. (Se grupparbete)
=> Se likheter och skillnader mellan flodkulturen runt Nilen och kulturerna i Amerika (styre, mat, flod) (Se pararbete eller Historia 1 & 2)
=> Placera någon av Amerikas indiankulturer i tid och rum. 
(Pararbete el. Historia 2)
=> Förklara vad som menas med jämlikhet och jämställdhet. (Anteckningar)
Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900
• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industria- liseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnads- villkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
Konkret i Merkurius:
=> Beskriva hur handel gick till under slutet av Medeltiden mellan Europa och övriga världen. (Anteckningar)
=> Förklara vad orsaken är till den nya handel som växer fram i slutet av 1400-talet (kompass, sjöfart, ny syn på världen, nya upptäckter, sökande efter rikedom genom handel och erövring, maktkamp om haven) (Anteckningar)
=> Förklara vad som menas med koloni och vilka konsekvenser koloniseringen av Amerika fick (ur olika perspektiv t ex indianernas, de inflyttade spanjorernas, Spaniens) (Anteckningar el Historia 2)
=> Triangelhandelns innebörd och konsekvenser för de inblandade. (varor, rutt, Englands perspektiv, Västafrikas perspektiv) (Anteckningar el Historia 2)
=> Förklara hur kapitalismen uppkommer och vad den innebär. (Anteckningar el Historia 2)
=> Orsaker till att människor valde att emigrera till Amerika och konsekvenser av deras emigration. (Anteckningar el Historia 2)
 
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.
Konkret i Merkurius:
=> Beskriva vad det innebar att leva som indian under spanjorernas erövring och som afrikansk slav på väg mot Amerika, utifrån historiska källor.
Ladda ner dokumentet "Indianer och slavar.pdf"
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Konkret i Merkurius:
Mall källkritik:
Ladda ner dokumentet "Källkritik 140107.pdf"

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Ladda ner dokumentet "Matris antiken och amerika.pdf"

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi startar i vad vi har med oss iform av historia sedan tidigare och vad vi har med oss i form av kunskaper om demokrati. Detta blir bryggan över till att börja studera demokratins vagga -Antiken.

Antikens första utmaning blir att försöka få grepp om vad det är grekerna lämnat efter sig i form av kultur. Eleverna väljer valfritt område och delar sedan med sig i en miniutställning.
Tillsammans utforskar vi sedan själva demokratin som styrelseform och eleverna undersöker sedan i grupper olika gruppers situation. Vi fokuserar på män/kvinnor, barn, slavar och homosexuella. När grupperna är klara gör vi tillsammans jämförelser med Sverige och andra tidpunkter/platser. Här stannar vi till för att utveckla hur man gör bra jämförelser i flera led. Viktigt fokus är att söka orsaker till skillnader eller likheter.
Via en historisk källa hamnar vi i spanjorernas erövring av Amerika. Här väljer eleverna en indiankultur att studera och även jämföra med den egyptiska flodkulturen.
Vi studerar även konsekvenser av erövringen ur olika perspektiv och vi ser sedan hur européerna startar triangelhandeln som gör att slavhandeln tar fart.
Källanalysen sätter extra fokus på historiens värsta brott då vi studerar och granskar en skildring av färden mellan Afrika och Amerika. Vi studerar även vilka européer det var som tog sig över till Amerika och hur detta kom att påverka deras och andras liv.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

I diskussioner längs vägen och en slutanalys. I mitten kommer vi även att ha en analys av källor.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v.40 Intro – vad vi gjort och vi samlar våra kunskaper om demokrati.

v.41 Uppgift om Antikens betydelse för dagens värld.
v.42 Demokrati i Aten och olika människors situation
v.43 Romarrikets “kändisar” och källanalysintro.
v.44 lov
v.45 Källor fortsättning och vad de kan ge för inblick i Amerikas indiankulturer
v.46 Amerikas indiankulturer
v.47 Källanalys och kolonisering, triangelhandel och slaveri.
v.48 fortsättning kolonisering, triangelhandel och slaveri.
v.49 Analys

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

 

Sammanhang och aktualitet :

Vi lägger här den historiska grunden för demokrati och mänskliga rättigheter. Under vår resa i tid plockar vi också in antiken som begrepp och indiankulturerna i Amerika. Vi avslutar med koloniseringen av Amerika och hittar här de första historiska förklaringarna till ideologierna (kapitalismen).

Mänskliga rättigheter – historia del 2

Ansvarig/Ansvariga: Fredrik Pettersson
När, under vilka veckor? v.49 – v10

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

– Hur har rasism och antisemitismen vuxit fram?
– Hur tänker en nationalist?
– Vad ansåg nationalister om förändringarna av Europakartan under 1800-talet?
– Var och när växte nationalismen fram?
– Hur tänker en nazist och varför är de antisemiter?
– Hur såg den nazistiska kvinnosynen ut?
– Hur påverkades den judiska befolkningen av nazisternas maktövertagande i Tyskland?
– Vad bidrog till att Förintelsen kunde ske?
– Vad innebar Förintelsen och vad menas med ett folkmord?
– Fanns det något som Sverige gjorde som förvärrade situationen för judar och fanns det något som hjälpte dem?
– Hur bidrar Förintelsen till de mänskliga rättigheterna?
– Varför var Nazityskland ingen rättsstat?
– Hur behandlas människor i en rättsstat från ett brott begås tills påföljd utdelas?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

– Utveckla förmågan att analysera hur historia används i olika sammanhang t ex av nazisterna.

– Utveckla förmågan att se samband mellan t ex ideologier, antisemitism och MR.

– Utveckla förmågan att se saker ur olika perspektiv t ex olika människors rättigheter under olika tider i historien.
Utveckla förmågan att se konsekvenser och det t ex av Förintelsen
– Utveckla förmågan att göra jämförelser mellan t ex olika ideologier t ex nationalism och nazism, nazism och konservatism,
– Utveckla förmågan att dra slutsatser om periodens betydelse för dels det som skedde efter kriget,dels dagens samhälle och dels för framtiden.

 

Centralt innehåll från kursplanen (Lgr 11)

Historia
I Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900
Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
Konkret i Merkurius:
=> Utifrån exempel beskriva hur rasism och antisemitism vuxit fram i Europa. (pogromer, rasbiologi, socialdarwinism, arier)
=> Förklara orsaker till antisemitismen (judehatet).
=> Visa med exempel hur nationalismen förändrar Europas karta under 1800-talet.
=> Förklara grundtankarna i nazismen och nazistiska kvinnosynen°.
Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950
Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
Konkret i Merkurius:
=> Förklara vad som menas med nationalism.
=> Jämföra nazism med nationalism för att se likheter och skillnader.
=> Visa på konsekvenser för judar av att nazisterna tog över makten i Tyskland.
=> Förklara vad som menas med den slutgiltiga lösningen.
=> Visa på och förklara orsaker till Förintelsen. (ex propaganda, hjärntvätt av barn/unga, diktatur, antisemitism, nazistiska tankar, skedde i steg (trakasserier, lagar, kristallnatt, koncentrationsläger), rädsla, omvärldens agerande, 
=> Beskriv och förklara konsekvenserna av Förintelsen för judar och andra folkgrupper (upplevelser, behandling, förlust av materiella ting, förlust av familj och vänner, rädsla)
=> Beskriva och förklara hur uppkomsten av FN, Mänskliga rättigheter, Israel kan kopplas till Förintelsen.
=> Förklara vad som menas med ett folkmord och hur detta begrepp används
=> Kunna ge exempel på hur Sverige agerade när judar började förföljas i Tyskland och visa på orsaker till och konsekvenser av detta.
=> Kunna ge exempel på något som Sverige gjorde för den judiska befolkningen under Förintelsen (ex Vita bussar och Raul Wallenberg)
=> Beskriva Sveriges behandling av judar efter Förintelsen°.
• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
Konkret i Merkurius:
=> vi studerar tillsammans olika typer av historiska källor från förintelsen för att se vad man kan lära av dessa.
=> Förklara vad som menas med en historisk källa.
=> resonera runt källors användbarhet och vad man kan och inte kan använda en källa till.
Hur historia används och historiska begrepp
Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
Konkret i Merkurius:
=> Förklara sambandet mellan nationalismen och skapandet av länder som Italien och Tyskland.
=> Förklara orsakerna till att nazismen använde historia dels för att framhålla den ariska rasen men även för att utmåla judar som sina fiender.
=> Med hjälp av rasismens och antisemitismens historia förstå viktiga orsaker till nazismens uppkomst.
Samhällskunskap:
Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
Konkret i Merkurius:
=> Beskriva Sveriges behandling av judar efter Förintelsen. (° Samma som ovan)
=> Visa på medias roll för att få ut den nazistiska propagandan och bidra till Förintelsen.
=> Förklara hur de mänskliga rättigheterna hänger samman med funktionerna i en rättsstat/rättssamhälle.
=> Förklara hur kedjan ser ut i en rättsstat från brott till påföljd.
=> Kunna ge exempel och förklara hur man kan få stöd och hjälp om man är utsatt för brott.
=> Förklara grundtankarna i nazismen och nazistiska kvinnosynen° (samma som ovan).
=> Förklara orsakerna till FNs uppkomst, dess arbete för mänskliga rättigheter och agerande vid folkmord.
Material:
Ladda ner dokumentet "Rasismens historia.pdf"
Ladda ner dokumentet "Ideologier.pdf"
Ladda ner dokumentet "Om-detta-ma-ni-beratta-taggad.pdf"
Ladda ner dokumentet "Uppgift nazismen fram till 1939.pdf"
Ladda ner dokumentet "Nazitysklands historieanvändning.pdf"
Ladda ner dokumentet "Vita bussarna.pdf"
Ladda ner dokumentet "Nürnbergrättegångarna.pdf"
Mall källkritik:
Ladda ner dokumentet "Källkritik 140107.pdf"

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Ladda ner dokumentet "Matris historieanvändning.pdf"

Ladda ner dokumentet "Matris MR - förintelsen vt15.pdf"

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Starten handlar om att lägga grunden för mötet med Tobias Rawet, överlevare av förintelsen. Rasism och antisemitismens historia lägger den grunden. Tobias berättelse förklarar Förintelsen och vi jobbar efter mötet med att förstå hur detta kunde ske genom att studera Tyskland innan Förintelsen. Här väljer alla valfritt område som redovisas i tvärgrupper med påföljande diskussion/analys i grupp.

Vi studerar tillsammans nazisternas användning av propaganda och i denna hur de använde historia. Här lägger vi extra fokus på hur man gör en sådan analys för att detta är en viktig förmåga i historia.
För att se Sveriges del och se hur “vanliga människor” kunde hjälpa till tittar vi på ett diplom till en gammelmorfar i klassen, för att ha kört de vita bussarna.
Eftersom vi fått chansen att träffa experter från det svenska rättssamhället väver vi in vad detta innebär, hur man jobbar och jämför detta med hur det såg i nazityskland.
Vi avslutar området med att studera konsekvenser av förintelsen och då med fokus på rättegångar, Israels grundande, och FN (med dessa arbete för MR och mot folkmord).

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

I diskussioner längs vägen och en slutanalys. I mitten kommer vi även att ha en analys hur man kan använda historia.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v.49 Intro, Rasismens och antisemitismens historia, Nationalism

v.50 Nazism och nazisternas behandling av judar
v.51 Förberedelser inför och besök av Tobias en av Förintelsens överlevare.
v.2-3 Förintelsen
v.4 Tyskland fram till 1939
v.5 Tyskland fram till 1939
v.6 Prao
v.7 Använda historia + konsekvenser av Förintelsen
v.8 Konsekvenser av Förintelsen + repetition
v.9 Lov
v.10 Analys

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Vi har till detta område bjudit in Tobias som är en an av få som överlevt Förintelsen. Detta för att försöka komma närmare det fruktansvärda som skedde under denna period.

Vi möter också kriminolog och Värmdöpolare för att få en bättre bild av den svenska rättsstaten och inte minst hur ungdomar kan möta den.

 

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet :

Vi försöker hitta rötterna till rasism och antisemitism för att försöka förstå hur Förintelsen kunde ske. Vi få genom mötet med Tobias chansen att ställa frågor till de som var med och därmed en bättre chans att få förståelse för bakgrunden, orsakerna och motiven.

Vi uppmärksammar också 70 årsdagen av Auschwitz befrielse.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
Konkret handlar detta område om att bättre förstå den judiska, den romska historien och utifrån det bättre och lättare stå emot fördomar i dagens samhälle. Mötet med teamet från Värmdö kommun hjälpte till att synliggöra samhällets lager och rättssystem. 
Alla dessa delar har handlat om att ge en bild av var de mänskliga rättigheterna kommer ifrån och varför de är viktiga att slå vakt om idag och i framtiden.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

“Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare”

Detta område bygger på det möte vi fick med Tobias och viljan att förstå och viljan att veta mer om Förintelsen.

Mänskliga rättigheter (MR) – historia

Ansvarig/Ansvariga: Fredrik Pettersson
När, under vilka veckor? 40 – 49

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

– Var kommer demokrati i från och har det alltid sett likadant ut?

– Mänskliga rättigheter var kommer de ifrån och hur har de vuxit fram?
– Hur kan man se att antiken fortfarande påverkar oss idag?
– Vad var demokrati för en atenare?
– Vad innebar det att leva i det antika Grekland?
– Var det ett jämlikt och jämställt samhälle i det antika Grekland?
– Vad drev européerna ut i Världen under slutet av 1400-talet?
– Vad var svårigheterna och utmaningarna för européernas handel under 1400-talet?
– Vilka likheter och skillnader går att hitta mellan flodkulturen in Egypten och de amerikanska kulturerna?

– Vad menar man med begreppet koloni och vilka konsekvenser fick européernas kolonisering av Amerika?

– Vad menas med triangelhandel och vilka konsekvenser fick denna handel?
– Beskriv hur slavar behandlades under denna tid och jämför med antiken och idag.
– Hur märks denna denna kolonisering och handel idag?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

– Utveckla förmågan att kritiskt granska källor.

– Utveckla förmågan att se samband mellan t ex ideologier och MR.

– Utveckla förmågan att se saker ur olika perspektiv t ex olika människors rättigheter under olika tider i historien.
Utveckla förmågan att se konsekvenser och det t ex genom att se konsekvenser av att människor inte har samma rättigheter.
– Utveckla förmågan att göra jämförelser mellan t ex olika människors situation under olika tider, mellan olika kulturer ex Egypten och olika indiankulturer i Amerika.
– Utveckla förmågan att dra slutsatser om periodens betydelse för dagens samhälle och för perioden 1800 fram till idag.

 

Centralt innehåll från kursplanen (Lgr 11)

Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700
• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Konkret i Merkurius:
=> Placera Antiken i tid. (Anteckningar el. Historia 1)
=> Utifrån några exempel beskriva hur Antiken kan märkas idag. (Eget arbete el. Historia 1)
=> Förklara hur den Atenska demokratin fungerade (folkförsamlingen, rådet, majoritetsbeslut, direkt demokrati) (Anteckningar el. Historia 1)
=> Utifrån perspektiven män, kvinna, barn, slav och homosexuell beskriva hur det var att leva i Aten eller Sparta. (Se grupparbete)
=> Se likheter och skillnader mellan flodkulturen runt Nilen och kulturerna i Amerika (styre, mat, flod) (Se pararbete eller Historia 1 & 2)
=> Placera någon av Amerikas indiankulturer i tid och rum. 
(Pararbete el. Historia 2)
=> Förklara vad som menas med jämlikhet och jämställdhet. (Anteckningar)
Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900
• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industria- liseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnads- villkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
Konkret i Merkurius:
=> Beskriva hur handel gick till under slutet av Medeltiden mellan Europa och övriga världen. (Anteckningar)
=> Förklara vad orsaken är till den nya handel som växer fram i slutet av 1400-talet (kompass, sjöfart, ny syn på världen, nya upptäckter, sökande efter rikedom genom handel och erövring, maktkamp om haven) (Anteckningar)
=> Förklara vad som menas med koloni och vilka konsekvenser koloniseringen av Amerika fick (ur olika perspektiv t ex indianernas, de inflyttade spanjorernas, Spaniens) (Anteckningar el Historia 2)
=> Triangelhandelns innebörd och konsekvenser för de inblandade. (varor, rutt, Englands perspektiv, Västafrikas perspektiv) (Anteckningar el Historia 2)
=> Förklara hur kapitalismen uppkommer och vad den innebär. (Anteckningar el Historia 2)
=> Orsaker till att människor valde att emigrera till Amerika och konsekvenser av deras emigration. (Anteckningar el Historia 2)
 
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.
Konkret i Merkurius:
=> Beskriva vad det innebar att leva som indian under spanjorernas erövring och som afrikansk slav på väg mot Amerika, utifrån historiska källor.
Ladda ner dokumentet "Indianer och slavar.pdf"
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Konkret i Merkurius:
Mall källkritik:
Ladda ner dokumentet "Källkritik 140107.pdf"

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Ladda ner dokumentet "Matris antiken och amerika.pdf"

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi startar i vad vi har med oss iform av historia sedan tidigare och vad vi har med oss i form av kunskaper om demokrati. Detta blir bryggan över till att börja studera demokratins vagga -Antiken.

Antikens första utmaning blir att försöka få grepp om vad det är grekerna lämnat efter sig i form av kultur. Eleverna väljer valfritt område och delar sedan med sig i en miniutställning.
Tillsammans utforskar vi sedan själva demokratin som styrelseform och eleverna undersöker sedan i grupper olika gruppers situation. Vi fokuserar på män/kvinnor, barn, slavar och homosexuella. När grupperna är klara gör vi tillsammans jämförelser med Sverige och andra tidpunkter/platser. Här stannar vi till för att utveckla hur man gör bra jämförelser i flera led. Viktigt fokus är att söka orsaker till skillnader eller likheter.
Via en historisk källa hamnar vi i spanjorernas erövring av Amerika. Här väljer eleverna en indiankultur att studera och även jämföra med den egyptiska flodkulturen.
Vi studerar även konsekvenser av erövringen ur olika perspektiv och vi ser sedan hur européerna startar triangelhandeln som gör att slavhandeln tar fart.
Källanalysen sätter extra fokus på historiens värsta brott då vi studerar och granskar en skildring av färden mellan Afrika och Amerika. Vi studerar även vilka européer det var som tog sig över till Amerika och hur detta kom att påverka deras och andras liv.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

I diskussioner längs vägen och en slutanalys. I mitten kommer vi även att ha en analys av källor.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v.40 Intro – vad vi gjort och vi samlar våra kunskaper om demokrati.

v.41 Uppgift om Antikens betydelse för dagens värld.
v.42 Demokrati i Aten och olika människors situation
v.43 Romarrikets “kändisar” och källanalysintro.
v.44 lov
v.45 Källor fortsättning och vad de kan ge för inblick i Amerikas indiankulturer
v.46 Amerikas indiankulturer
v.47 Källanalys och kolonisering, triangelhandel och slaveri.
v.48 fortsättning kolonisering, triangelhandel och slaveri.
v.49 Analys

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

 

Sammanhang och aktualitet :

Vi lägger här den historiska grunden för demokrati och mänskliga rättigheter. Under vår resa i tid plockar vi också in antiken som begrepp och indiankulturerna i Amerika. Vi avslutar med koloniseringen av Amerika och hittar här de första historiska förklaringarna till ideologierna (kapitalismen).

Befolkningsgeografi

Ansvarig/Ansvariga: Fredrik Pettersson
När, under vilka veckor? v.18-23

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Varför är vissa platser tätt befolkade och andra obebodda?

Vad påverkar placeringen när en industri ska byggas?
Varför tillverkas så många saker i Kina idag?
Vad innebär det för dig och fabriksarbetarna att världen har fler multinationella företag idag?
Vad händer när många flyttar till städer i Världen (urbanisering)?
Vad uppstår det för problem och möjligheter när människor bor tätt?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • Se orsaker & samband – ex för att förklara varför människor bor där de gör i Världen.
  • Se och visa konsekvenser – ex av urbanisering och tät befolkning.
  • Se olika perspektiv – ex visa på vilka som är inblandade i konflikter om mark.
  • Dra slutsatser – ex om vad som är de viktigaste orsakerna till tät befolkning.
  • Förklara och använda geografiska begrepp – ex urbanisering, naturlig befolkningsökning, befolkningspyramid, låglöneländer.
  • Utifrån kartor och andra hjälpmedel hitta information och resonera utifrån dessa.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
=> Förklara hur jordens klimatzoner påverkar var människor bor. och se samband till odling. 

 

Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
=> Förklara vad en industri i grunden behöver för att kunna fungera (Startkapital
, arbetskraft,
, kunskap, råvaror, realkapital (maskiner), energi, transporter, marknad
)
=> Förklara vad som påverkar industriers placering och hur detta förändrats över tid. (lokalisering, råvaruorienterade, marknadsorienterade, låglöneländer)
=> Förklara vad som menas med multinationella företag och vad som menad med en globaliserad marknad.

=> Namnge och placera viktiga regioner för industri. 

 

Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
=> I stora drag beskriva var det bor mycket människor och lite människor i världen. 

=> Beskriva orsaker till tät & gles befolkning (utöver klimat).
=> Förklara vad som menas med urbanisering och visa på konsekvenser av detta för landsbygden och staden.
=> Visa på konsekvenser av tät befolkning (miljö, ekonomi, sociala aspekter, miljö)

=> Förklara vad som menas med födelsetal och dödstal och hur dessa hänger samman med naturlig befolkningsökning.
=> kunna läsa av befolkningspyramider.

 

Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
=> Använda geografiska platser i beskrivningen av tätbefolkade områden.

=> Namnge viktiga regioner som är tätbefolkade. 

 

Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.

=> Kunna använda tematiska kartor för att läsa av befolkningstäthet och faktorer som påverkar befolkningstäthet.

 

Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
=> Visa på exempel på var i världen kampen om mark leder till konflikt.
=> Utgå från olika perspektiv och resonera om olika lösningar på tänkbara konflikter om markanvändning.

 

Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
=> Visa på konsekvenser av befolkningstäthet när det gäller ekonomi och hälsa.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Ladda ner dokumentet "Geografimatris 7-9.pdf"

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer utgå från kartanalyser i de flesta momenten. Diagram och befolkningspyramider är andra hjälpmedel vi ska ta hjälp av och bli bättre på att använda.

När analysen är gjord kommer vi lägga grunden för kommande termin och hållbar utveckling.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer ha regelbundna diskussioner om de kartanalyser vi gör och vi avslutar med en slutanalys för alla. 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v.18 intro – tätbefolkade områden och motsatsen

v.19 Industrier och dess placering – förr och nu, markkonflikter
v.20 Markkonflikter -debatt, befolkningspyramider och andra konsekvenser av tätbefolkning.
v.21 debatt, repetition och analys

v.22 & 23 Lägger grunden för ht 15 och kommande projekt

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet:

Under denna del går vi vidare med att studera vad olika klimat får för konsekvenser när det gäller var människor bor. Vi studerar även nya orsaker till varför människor bor tätt och kommer då in på saker om urbanisering. Vi knyter också samman våra kunskaper om flyktingar till fler orsaker till att människor migrerar. Vi kopplar även samman våra historiska kunskaper om Sverige som fattigt land som industrialiseras.
Vi synliggör att vi runt om i världen och även här hemma återkommande hamnar i konflikter om hur mark ska användas. Vi synliggör olika perspektiv och studerar argument som man sedan kan gör till sina egna (utifrån egen uppfattning)

Övergripande mål från LGR11 2.2:

* kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
=> Analyserandet av kartor är en viktig form av utforskande och när detta sker i grupp för att t ex placera en fabrik blir det två saker som sker samtidigt. Man kommer även att få argumentera och inta ståndpunkter i den debatt om markanvändning vi kommer ha. 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

=> Vi kommer hela tiden att jobba med att synliggöra våra analyser och där visa hur vi tänker. Allt för att kunna dela och utveckla tänkandet.