Presentation länder

Mars

Ansvarig/Ansvariga lärare: Maria Troedsson

När, under vilka veckor? 8-13

Vad?

Presentation om ett av de engelskspråkiga länderna Irland, Skottland, England och USA.
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
Centralt innehåll från kursplanen
  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Muntlig interaktion – Formulera sig och kommunicera i tal
Kunskapskrav för årskurs 6

 

E: Kan uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar.

C: Kan uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar

A: Kan uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Ni ska läsa faktan från en del av en bok om ett av länderna. Därefter ska ni skapa en plansch med bilder och text som ni sedan muntligt ska redovisa i klassen. Under det här projektet kommer ni att få arbeta tre och tre.

 

V.8 Introduktion projekt

V.10 Samla in fakta om landet

V.11 Samla in fakta om landet

V.12 Förbereda presentationerna med bilder i powerpoint

V.13 Presentationer av länderna.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer att bedöma er hur ni arbetar under projektet och hur väl presentationen genomförs.

Varför?

För att ni ska öva på att arbeta med varandra och att redovisa muntligt i klassen.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med er. Ni kommer att få göra en utvärdering via Kahoot!

 

Lycka till!

Maria

Hörförståelse

Venus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Maria Troedsson

När, under vilka veckor? 11-13

Vad?

Hörförståelse
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

 

I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. 

Förankring i kursplanens syfte
  • Förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter.
Centralt innehåll från kursplanen
  • Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hörförståelse

Kan förstå det huvudsakliga innehållet i olika genrer och uppfattar tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo.
Kan förstå det huvudsakliga innehållet i olika genrer och uppfattar väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo.

 

Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska, i olika genrer och i måttligt tempo.

 

Hur?

  1. Lyssna på en engelsk dialog
  2. Svara på frågor om dialogen.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

De svar som eleverna har skrivit utifrån dialogen.

 

Varför?

Öva på att hörförståelse i ämnet engelska.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna via Kahoot!

 

Lycka till!

Maria

 

USA- about the states

Ansvarig/Ansvariga lärare: Maria Troedsson

När, under vilka veckor? 5-10

Vad?

Bearbetning av texter från “about your state” och presentera i helklass.

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.

Förankring i kursplanens syfte
  • Formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
Centralt innehåll från kursplanen
  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Skriftlig framställning – förbättra

Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta, och göra enkla förbättringar av egna framställningar.
Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta, och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar.
Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta, och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar.

 

Använda språkliga strategier för att förstå

Kan, för att underlätta förståelsen av innehållet i talat språk och texter, välja och använda någon strategi för lyssnande och läsning.
Kan, för att underlätta förståelsen av innehållet i talat språk och texter, i viss utsträckning, välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning.
Kan, för att underlätta förståelsen av innehållet i talat språk och texter, i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning.

 

Realia

Diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.
Diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.
Diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  1. Genomgång om hur man kan bearbeta texter för att få de mer välskrivna. Under genomgången kan det vara bra att föra anteckningar för att sedan kunna använda dessa vid bearbetning av texterna.
  2. Bearbeta texterna utifrån givna kategoriseringar.
  3. Redovisa sina presentationer i helklass.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att avse de skriftliga texterna samt redovisningarna av dessa.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

 

V.5-8

Genomgång hur man bearbetar texter och bearbetning av texterna.

 

V.10

Presentation av “about your state”.

 

Varför?

För att utveckla sin förmåga att utveckla sin text i ämnet engelska och för att öva på muntligt framträdande.

 

Läraren ska

  • Ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.
  • Stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan.
  • Ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel.
  • Stimulera, handleda och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till elever som har svårigheter.


Skolans mål är att varje elev

  • Genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö.
  • Visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med er via Kahoot!

 

Lycka till!

Maria

 

Grammar – Nouns

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sofia Ljungkvist

När, under vilka veckor? 2-5

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

LPPish – Grammar – NOUNS

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engel- ska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.

I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikatio- nen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

Centralt innehåll från kursplanen
  • Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som ut- tal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

3 – Muntlig framställning Formulera sig och kommunicera i tal

E: Kan formulera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande i olika genrer.

C: Kan formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande i olika genrer. Kan även formulera sig med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.

A: Kan formulera sig relativt varierat, tydligt och sammanhängande i olika genrer. Kan även formulera sig med flyt och med viss anpassning till syfte, mottagare och situation.

 

4 – Skriftlig framställning Formulera sig och kommunicera i skrift

E: Kan formulera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande i olika genrer.

C: Kan formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande i olika genrer. Kan även formulera sig med visst flyt och i någon
mån anpassat till syfte, mottagare och situation.

A: Kan formulera sig relativt varierat, tydligt och sammanhängande i olika genrer. Kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi börjar med att skriva ner och diskutera språkregler.

Vi skriver dem för hand för att befästa kunskaperna ytterligare.

Vi övar reglerna i arbetshäften för att träna på att använda reglerna i kommunikationen och i språket.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Prov på regler, samt övningar.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v. 2 – Genomgång Nouns (substantiv)

v. 3 – Genomgång Nouns + övningshäften (Girls boxes…2) + (a tiger the tiger)

v. 4 – skapa egna övningar + göra varandras övningar + fortsätta med övningshäften om de ej är klara

v. 5 – prov

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Grammatiken gör att vi kan kommunicera bättre, både i vår produktion (det vi själva säger/skriver) och i vår reception (hur vi förstår det andra säger/skriver).

Ju fler detaljer vi har kunskap kring, desto mer nyanserat och varierat kan vi använda vårt språk.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Venus veckobrev v.3

Hej alla elever och föräldrar i Venus!

Här kommer information om vad vi arbetar med i svenska och vad som händer under de kommande veckorna.

På svenskan har vi börjat med tema “framtiden”.  För att stimulera och utmana våra tankar kring framtiden, gjorde vi en VT-rutin, kompassen. Den går ut på att utifrån vädersträcken fundera kring ett tema eller ämne.

N=nödvändigt att veta

V= Viktigt och värdefullt

O= Oroande

S= Ståndpunkt

Vi pratat mycket om konsten och vikten av att ställa frågor. I samband med det repeterade vi frågeorden. Dessa ord är även toppen att fokusera på när man pluggar till ett prov.

Vad? När? Hur? Varför? Vilka? Vem?

Hur tar man reda på om något är sant? Jo, till exempel genom att använda nedanstående knep eller ramsa:

  • B-s =Beskriv, förklara och sammanfatta ämnet
  • P=  Perspektiv, Se ämnet ur olika perspektiv. Beskriv ur olika ståndpunkter eller aspekter.
  • O= Orsaker, varför hände det? Varför skrev, sa, eller gjorde någon något?
  • J= Jämför med något annat.
  • K= Konsekvenser. Vad kan eller kommer det leda till?
  • F= Frågor, vilka frågor är viktiga att ställa?
  • S= Slutsats. Ta ställning. Sammanfatta och skriv vad du tycker.

Utifrån hjälp av ramsan läste vi artiklar på nätet och tog ställning till som stod verkade trovärdigt eller inte.

Utvecklingssamtal

Om du fortfarande inte har bokat utvecklingssamtal är det hög tid att göra det nu. Tänk på att det är du som elev som håller samtalet. Du behöver vara förberedd genom att ha fyllt i enkäten på Schoolsoft, gjort din keynotepresentation OCH tittat igenom dina matriser. Varmt välkomna!

Allaktivitetsdag

30 januari, mer info på Ss.

Trevlig helg önskar team Venus!

Statistik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson 

När, under vilka veckor? 3-4 

Vad? Statistik

I FOKUS

  • läsa av och tolka tabeller och diagram
  • skapa egna tabeller och diagram
  • stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram
  • göra egna undersökningar och presentera resultaten
Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Hur gör vi för att ta reda på hur många pärlor det är av varje färg?
Hur håller vi reda på antalet?
Kan vi använda en tabell för att visa antalet pärlor av varje färg?
Kan vi använda ett diagram?
Vad kan ni berätta om resultatet?

Lektion 2

Vad visar tabellen?
Hur kan vi visa resultatet i ett stapeldiagram?
Hur markerar vi antalet i diagrammet?
Vad kan ni berätta om resultatet?

Lektion 3

Vad visar tabellen?
Hur kan vi visa resultatet i ett diagram?
Kan vi använda olika slags diagram?
Vad kan vi berätta om resultatet?

Lektion 4

Vad visar digrammet?
Jämför de två diagrammen, vilka skillnader och likheter ser ni?
Vad kan ni berätta om resultatet?

Lektion 5

När används tabeller?
Vad är en frekvenstabell?
Beskriv vad stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram är. Vad skiljer dem åt?
Hur läser vi antal i stapeldiagram och linjediagram?
Vad är ett typvärde i en undersökning?
Vad är viktigt att tänka på när vi göra egna undersökningar?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik 

Problemlösningsförmågan:
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de tolkar och drar slutsatser utifrån information i tabeller och diagram, samt när de jämför och värderar vilka diagram som visar ett korrekt resultat. De tränar även sin problemlösningsförmåga när de analyserar och bedömer vilket slags diagram som är mest lämpligt att använda utifrån en given undersökning, samt när de genomför egna undersökningar.

Begreppsförmågan:
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp relaterade till statestik, som exempelvis frekvenstabell, typvärde, stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram. De tränar på jämförande begrepp, som fler, färre, och lika många, när de beskriver och jämför resultatet i tabeller och diagram.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att läsa av och presentera data på olika sätt i tabeller och diagram. De sorterar data, prickar av och skriver antal i frekvenstabeller. De sorterar data, prickar av och och skriver antal i frekvenstabeller. De lära sig hur man gör egna undersökningar och får träna på att rita stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram.

Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om statestik genom att till exempel jämföra och tolka resultat i olika slags tabeller och diagram. De resonerar om metoder för att visa och tydliggöra information och vad som kännetecknar olika begrepp kopplade till statistik. Frågor som “Hur kan vi visa resultatet?” och “Vad kan vi berätta utifrån diagrammet?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna kommunicerar sin kunskap om statistik genom att tolka, jämföra och beskriva resultatet av undersökningar för andra. De övar på att kommunicera sin kunskap, såväl muntligt som skriftligt, bland annat genom att göra egna undersökningar.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal i vardagsnära situationer när de jämför och beskriver antal utifrån undersökningar.

Eleverna gör enkla beräkningar när de svarar på frågor och beskriver resultat utifrån tabeller och diagram. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra.

Sannolikhet och statistik
Eleverna tränar på att läsa av tolka information som presenteras i tabeller, samt i stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram. De jämför och beskriver resultaten på flera sätt och lär sig vad begreppen typvärde innebär.
Eleverna gör egna undersökningar där de samlar in och sorterar data, samt presenterar resultatet i tabeller, stapeldiagram och linjediagram.

Samband och förändring
Eleverna tränar på att se enkla proportionella samband och använder exempelvis begrepp som dubbelt och hälften när de läser av diagram. De resonerar om strategier för gradering av antal på y-axeln. De beskriver även förändring över tid när de läser av linjediagrammet.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till statistik i vardagsnära situationer. De analyserar och tolkar resultatet av olika undersökningar, formulerar egna frågor och resonerar om hur resultat kan presenteras på ett överskådligt sätt.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Åk 4-6

Kunskapskrav 1 2 3
0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Kapitlet inleds med att eleverna sorterar data som de presenterar i tabeller och i diagram. De tränar på att läsa av, beskriva och jämföra resultat, samt på göra egna undersökningar och redovisa sina resultat i tabeller och i stapeldiagram. Eleverna diskuterar hur de ska tolka olika graderingar på y-axeln och resonerar om vilken gradering de ska välja utifrån vilka mätvärden de har. Eleverna möter begreppet typvärdet i olika undersökningar.

Eleverna tränar också på att använda linjediagram och cirkeldiagram. De övar på att läsa av och beskriva resultat som presenteras i dessa diagram och diskutera i vilka sammanhang de används. De övar också på att rita egna stapel-, linje- och cirkeldiagram utifrån enkla undersökningar.

Kapitlet innehåller många praktiska moment där eleverna sorterar data och gör enkla undersökningar, samt tolkar och beskriver information i tabeller och diagram.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Lektioner Mål
1. Tabeller och mål Kunna sortera data och sammanställa resultat i tabeller och stapeldiagram.
Kunna läsa av tabeller och diagram, samt jämföra och beskriva resultat.
2. Stapeldiagram Kunna läsa av, tolka och beskriva resultat utifrån stapeldiagram.
Kunna rita egna stapeldiagram och välja lämplig gradering på axeln.
Kunna göra egna undersökningar.
3. Linjediagram Känna till vad ett linjediagram är och när det används.
Kunna läsa av, tolka och beskriva resultat utifrån linjediagram.
Kunna rita egna linjediagram.
4. Cirkeldiagram Känna till vad ett cirkeldiagram är och när det används.
Kunna läsa av, tolka och beskriva resultat utifrån cirkeldiagram.
Kunna rita egna cirkeldiagram.
5. Kunskapsloggen Reflektera över och visa sin kunskap om statistik.
Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.