Spår i vår historia

Ansvarig/Ansvariga lärare:Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.6-12

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur kan man mäta tid?
  • Vad innebär en tidslinje?
  • Varifrån kommer namnen på våra veckodagar?
  • Vilka nordiska gudar känner vi till?
  • Vilka berättelser från bibeln känner vi igen och vilka skulle vi vilja veta mer om?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. 

 

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. (so)
  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. (so)
  • Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna. (so)
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. (so)
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. (sv)
  • Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. (sv)
  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.  (sv)

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen,(so)
  • Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. (so)
  • Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. (sv)
  • Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.  (sv)
  • Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.  (sv)

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

För att ta reda på var eleverna har för förkunskaper kommer vi att göra rutinen “Zoom in” där trädet Yggdrasil gömmer sig bakom. Därefter får eleverna dela med sig av sina kunskaper. Fortsättningsvis kommer vi att läsa, se på film samt rita till de nordiska folksagorna om de olika gudarna. 

 

Efter arbete med de nordiska gudarna går vi vidare till de bibliska berättelserna. Även här undersöker vi elevernas förkunskaper genom rutinen “Think – Puzzle – Explore”, vad vet de, vad vill de veta och hur ska vi ta reda på det? Vi läser, ser på film och skriver faktatexter om de olika berättelserna. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning och bedömning kommer att ske genom arbetets gång t ex genom elevernas texter, mindmaps och diskussioner.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.6

  • Onsdag
  • Vad är detta? Vi börjar med rutinen “Zoom in”. Trädet Yggdrasil visas. 
  • Vi pratar om Yggdrasil och de olika världarna som finns i trädet. Information finns på “Ung fakta”
  • Eleverna får därefter färglägga trädet Yggdrasil.

 

  • Fredag
  • Frågeställning “Varifrån kommer namnen på våra veckodagar?” 
  • Vi läser ur SO-boken s. 136-137 “en hel familj av gudar”
  • Vi ser första avsnittet av “Gudar och badkar – måndag”
  • Eleverna får skriva och rita om månens dag.

 

v.7

Onsdag

  • Vi ser andra avsnittet av “Gudar och badkar – Tisdag”
  • Vi läser ur boken “Nordiska gudar” samt webbsidan  www.ungafakta.se 
  • Vi skriver fakta och ritar en passande bild till guden Tyr. 

 

Fredag

  • Vi ser tredje avsnittet av “Gudar och badkar – onsdag”
  • Vi läser ur boken “Nordiska gudar” samt webbsidan  www.ungafakta.se
  • Vi skriver fakta och ritar en passande bild till guden Oden.

 

V.8

Onsdag

  • Vi ser fjärde avsnittet av “Gudar och badkar -torsdag”
  • Vi läser ur boken “Nordiska gudar” samt webbsidan  www.ungafakta.se
  • Vi skriver fakta och ritar en passande bild till guden Tor.

Torsdag

  • Vi ser femte avsnittet av “Gudar och badkar – fredag”
  • Vi läser ur boken “Nordiska gudar” samt webbsidan  www.ungafakta.se
  • Vi skriver fakta och ritar en passande bild till gudinnan Frigg.

 

V.10

Onsdag

  • Vi ser sjätte avsnittet av “Gudar och badkar – lördag”
  • Vi läser ur boken “Nordiska gudar” samt webbsidan  www.ungafakta.se
  • Vi skriver fakta och ritar en passande bild till lögardagen. 

Fredag

  • Vi ser sjunde avsnittet av “Gudar och badkar – söndag”
  • Vi läser ur boken “Nordiska gudar” samt webbsidan  www.ungafakta.se
  • Vi skriver fakta och ritar en passande bild till gudinnan Sol. 

 

V.11

Onsdag

  • Vi gör rutinen “Think – Puzzle – Explore” för att ta reda på elevernas förkunskaper. 

Fredag

 

v.12

Onsdag

Fredag

 

V.13

Onsdag 

Fredag

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana
  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas

 

Tellus v. 8

 

 

 

Tänk att då är vi ju en vecka närmare sommarlovet…:) Tiden går rasande fort när man har trevligt må jag lova!

Denna vecka fick vi besök av “Bengt 54 år” (Se bild ovan)  som gärna ville prova på att vara vikarie och ge klassen lite bra tips på hur man skriver en artikel. Bengt skötte sig mycket bra och vi tackar honom ordentligt för hjälpen. Ruskigt lik vår egen Victor BJ i klassen va…hehe… 🙂

 

Den här veckan rivstartade vi som vanligt men med ett oförberett prov i svenska. Här skulle eleverna visa fröken hur duktiga de är på läsförståelse och därmed tolka och beskriva delar ur den gemensamma bok vi alla läser, “Godnatt Mr Tom”. Inte alltför många upprörda röster hördes utan det var mest pennorna som lät höras när de rispade pappret med all sin kraft. Några mindre incidenter med handleder som kärvade av allt skrivande, men annars var de som muntra gökar:) Ni ska vara så stolta över era kids, de är alltid SÅ underbara och kämpar på in i det sista och gör ALLTID sitt bästa efter egen förmåga!

Resterande del av veckan spenderade vi i svenskan skrivandes på våra artiklar. Allt från Norrmalmstorgsdramat från tidigt 70-tal till Coronaviruset som spritt sig till Sverige, Sömnproblem som leder till döden och lokala brott här på Värmdö. Spännande värre!

 

 

 

Vilken nyhet är den bästa nyheten? Vad gör att just du läser en artikel? och hur mycket många gånger läser du en artikel från början till slut?

 

 

Fokus denna vecka:

Ja nu börjar vi närma oss slutdelen av vårt geografitema världens geografi och “Vår hållbara värld-eller?” Elverna kämpar på och vi lär oss massor hela tiden. Tillsammans med eleverna delade vi upp temat i tre delar. Den första delen, avhandlade jordens uppbyggnad, inre och yttre kraften och hur dessa påverkar våra jord. Detta område bedömdes sedan genom delprov 1 och alla har lyckats mycket tycker fröken:) Resultaten ska kunna ses i schoolsoft under matriser och det är bara att gå in och titta. Glöm inte att klicka i “nationella kunskapskrav” och inte lokala… Fråga mig gärna om ni har frågor.

I vår andra del, som precis har avslutats, så lärde vi oss om kartkunskap och världens namngeografi. Vad gäller kartkunskapen så tränade vi oss i att faktisk använda en Atlas. Hur gör man rent praktiskt för att hitta i en Atlas? Vilka olika typer av kartor finns det och hur tolkar man dessa? Och jösses vad mycket information det faktiskt finns i en Atlas kunde vi konstatera. Vi förundrades en smula. Samtidigt har vi tränat på att kunna placera ut länder, världsdelar, hav, floder och öknar bl.a. Seterra.com är en bra sida att träna detta på och det är kidsen väl medvetna om. Verkar vara en kul och poppis sida hos de flesta. På fredagen vecka 10 kommer vi att genomföra delprov 2. En “inför-provet lapp” är mejlad till eleverna.

I den sista delen, som kommer startas efter lovet, kommer vi att fokusera på hållbar utveckling med inriktning på våra fantastiska hav. Mer information om detta kommer men själva uppgiften som eleverna ska få sätta sina tänder i handlar om att göra en reklamfilm… Nu blev ni nyfikna va?

Här finner ni vår LPP: 

https://lemshaga.se/lokalaplaneringar/varldens-geografi/

Övrig information:

Tips från coachen Andreas:

Äntligen sportlov, som vi alla längtat!
Som ni vet har vi arbetat flitigt i flera veckor med att lära oss hur man skriver en välstrukturerad laborationsrapport. Vi har planerat, laborerat, jämfört, tolkat, dragit slutsatser och nu lider temat mot sitt slut. Jag har, efter förfrågningar och elevinflytande, givit era kids några extra dagar på sig att lämna in sin laborationsrapport.
Deadline för laborationsrapporten är därför Tis 25/2 (Fettisdagen😉)
Vill även skicka med en matematikläxa, uppgifterna hittar ni här nedan eller på Schoolsoft. Jag vill att kapitel 4.3 ska vara klart tills vi börjar vecka 10. Som vanligt är det “2 spår” som gäller och jag kommer checka av alla på måndag när vi börjar igen. OBS läs exempel uppgifterna noga innan du börjar 😉
Ha nu ett fantastiskt lov!

Efter önskemål från bästa hemkunskapsläraren Ann Kerstis, som dessutom har koll på sin matematik, kommer vi att ha Hkk enligt schema efter lovet. Detta betyder att grupp B kommer att ha Hkk även v.10. Detta är p.g.a. att grupp B haft Hkk en gång mindre än A-gruppen och därför löser vi detta så här. Fiffigt tycker vi:)

 

 

 

 

 

OBS NY TID! (Låter denna stå kvar från föregående vecka för tydlighetens skull…)

På grund av att många klasser valde samma datum att ha sina föräldramöten på, så valde vi att flytta fram vårt möte till den 11/3. Detta för att underlätta för de vårdnadshavare som har barn i fler årskurser än i Tellus.

Det är alltså bestämt att det sista föräldramötet i mellanstadiet med oss eminenta pedagoger går av stapeln onsdagen den 11 mars klockan 18.00. Här tänker vi prata om läget i gruppen, vad gör vi i skolan just nu, nationella prov/betyg samt lite information inför högstadiet. Har ni önskemål på övriga punkter så kontakta oss gärna så kan vi förbereda oss på bästa sätt.

 

Kommande datum och aktiviteter: 

V. 9

LOV!  (Läxa: I matematik ska kapitel 4.3 vara klart tills vi börjar)

 

V. 10 

Tisdag: Simning . Skola som vanlig på morgonen. Vi åker en buss som går 11:09 från Lemshaga och slutar vid badet runt 14.00.  OBS! Medtag matsäck! 

 

Fredag: Delprov 2 Geografi. Eleverna har fått “införprovet på mejl”

 

V. 11

Tisdag 9/3 Skolbio. “Fight girl”. Samling Gustavsbergsteatern 9:20.

OBS! Hkk denna dag utgår pga. skolbion. 

 

Tisdag: Simning . Vi åker från skolbion direkt till badet. Dagen beräknas vara slut runt 14.00.

OBS! Medtag matsäck! 

 

Onsdag. 11/3. Föräldramöte. 18.00-19:30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trevlig Älg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Tellus, genom Åsa  

Write about

Ansvarig/Ansvariga lärare: Maria Troedsson

När, under vilka veckor? 10-13

Vad?

Write about your dreamworld, a sport or an animal

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare.

 

Förankring i kursplanens syfte

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

  • Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

                   E                                                 C                                                 A

 

Kan formulera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande i olika genrer.
Kan formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande i olika genrer. Kan även formulera sig med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.
Kan formulera sig relativt varierat, tydligt och sammanhängande i olika genrer. Kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation.
Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta, och göra enkla förbättringar av egna framställningar.
Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta, och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar.
Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta, och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  1. Val av område man vill skriva om
  2. Skriva en A4 text på lektionstid
  3. Lämna in till Maria senast måndagen den 23/3 vecka 13
  4. Förbättra texten enligt Marias kommentarer och lämna in igen senast fredagen den 24/4 vecka 1

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att göras av både den skriftliga förmågan och hur ni förbättrar era texter utifrån mina kommentarer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

  1. 10-12 Skriva texterna
  2. 13 Lämna in texten till Maria senast fredagen den 27/3

v.16-17 Redigering av texterna

  1. 17 Lämna in texten för andra gången senast fredagen den 24/4.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att utveckla er förmåga att utveckla texter och att kunna ta emot konstruktiv kritik.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Ni ska få skriva en varsin post it lapp och skriva en varsin kommentar om vad ni tyckte om arbetet.

Lycka till!

Maria

 

 

Adjective

Ansvarig/Ansvariga lärare: Maria

När, under vilka veckor? 14-17

Vad?

Engelskans adjektiv

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

 

  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

  • Använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, satsbyggnad, ord med olika stilvärden samt fasta språkliga uttryck i det språk eleverna möter.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

E

Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med godtagbart resultat
C

Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med tillfredsställande resultat

A

Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med gott resultat.

 

E

Kan, för att underlätta förståelsen av innehållet i talat språk och texter, välja och använda någon strategi för lyssnande och läsning.

C

Kan, för att underlätta förståelsen av innehållet i talat språk och texter, i viss utsträckning, välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning.

A

Kan för att underlätta förståelsen av innehållet i talat språk och texter, i stor utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  1. Genomgång om adjektiv under lektionstid.
  2. Stenciler som vi arbetar med under lektionerna.
  3. Ni ska få arbeta med stenciler hemifrån för att öva inför provet.
  4. Avslutningsvis är det prov som ingår i bedömningen för årskurs 7.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Avslutande prov som kommer att ingå i den slutgiltiga bedömningen i årskurs 7.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

  1. 14-17

Varför?

För att på ett lättare sätt kunna kommunicera engelska på ett korrekt sätt i framtida situationer.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Ni kommer att gemensamt få skapa en plansch med era klasskamrater där ni skriver ner så många adjektiv ni kan.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Detta gör ni när projektet är avslutat där ni skriver en varsin kommentar på arbetet på en post it lapp.

 

Lycka till!

Maria

 

 

LPP Fritidsgympa VT-20

LPP Fritidsgympa VT-20

Ansvariga:

Christina Långstedt och Kristina (Titti) Johansson

När?

Måndagar, kl 15:00 – 16:00

Vad/var?

Fritidsgympa i gymnastiksalen.

Frågeställning:

Kan vi skapa rörelseglädje, gemenskap och samtidigt träna motorik och demokrati?

  • Vilken motorisk förmåga behöver stödjas lite extra?
  • Hur ser vi att barnen har ett schysst turtagande?
  • Träna på samarbete även utanför den egna gruppen? (mötet mellan de olika åldrarna i Pluto, Neptunus och Uranus).
  • Kan vi stärka elevers självförtroende och glädje till att lära ut genom att låta dem hålla i uppvärmningen?

Hur?

I gymnastiksalen börjar vi alltid med en samling. Pedagogerna går igenom dagens innehåll och upplägg. Lämnar över till de elever som fått i uppdrag att hålla uppvärmningen. Grupperingar och indelningar görs alltid av pedagogen. Vi erbjuder ett blandat innehåll under terminen för att denna aktivitet ska präglas av så mycket inkluderande som möjligt. Fritidsgympan avslutas alltid med samling och utvärdering. Under utvärderingen ges eleven möjlighet att komma med förslag till förbättringar och inflytande över kommande fritidgymnastik.

Vårens aktiviteter för fritidsgympa sitter uppe på fritids tavlan uppe på mellangården (Neptunus/Uranus) och nere på mellangården (Pluto). Aktiviteter på fritidsgympan kan komma från idrotten. Det är för att kunna bibehålla en rödtråd genom ämnesområdet idrott, från skoldag till fritids, vilket också ger eleven en igenkänningsfaktor som skapar trygghet.

Det är viktigt att barnen i förväg vet vad de väljer att deltaga i. Det är också värdefullt att barn som behöver fundera lite innan de bestämmer sig ges denna möjlighet. Dessutom har föräldrar möjlighet att titta tillsammans med sitt barn så att det inte hämtar mitt i aktiviteten.

Syftet:

  • För att känna trygghet samt lära känna de elever i olika åldrar som vistas på samma platser ute och som går i samma hus under skol-/fritids-dagar.
  • Träna på samarbete med elever som är utanför den egna gruppen.
  • Erbjuda aktiviteter som har fokus på rörelse och samarbete samt känns meningsfullt för eleven.

Det är viktigt för oss på fritids att vi erbjuder en varierad verksamhet. Vi tränar på att vara en schysst kompis i gruppen samt jobba tillsammans för gruppens bästa. Det är även viktigt att träna barnen på hur man är en ”bra” förlorare. Förutom att träna grovmotorik bidrar fritidsgympan  till välmående och ett glatt humör.

Pedagogisk dokumentation/ utvärdering:

Innehållet utvärderas med eleverna efter avslutad fritidsgympa och dokumenteras av pedagogerna så elevernas åsikter tas tillvara och där i ger dem inflytande över vad fritidsgympan kommer att innehålla (inom rimliga ramar för vad som är möjligt och med tanke på säkerheten).

Utvärdering sker också för pedagoger på fritids planerigsmöte för att informera, diskutera och ge varandra nya idéer. För att utveckla fritidsgympan vidare och ge eleverna ett större utbud.

Koppling till läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (LGR11. reviderad version från 2019).

Normer och värden 2.1:

Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska:

  • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. (sid.10).

Elevens ansvar och inflytande 2.3:

Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska

  • främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. (sid.13).

Läraren ska

  • tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. (sid.14).

Övergångar och samverkan 2.5:

Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande.(sid.14). 

Riktlinjer

Läraren ska

  • i samverkan med förskollärare i förskolan, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande,
  • ta tillvara möjligheter till kontinuerligt samarbete om undervisningen i förskole- klassen, skolan och fritidshemmet. (sid.15).

Fritidshemmet 4

Syfte

Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva sin identitet, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera. (sid.22).

Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att

få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla ett intresse för att vara fysiskt aktiva. Vidare ska undervisningen bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet och utevistelse kan påverka hälsa och välbefinnande. (sid.23).

Genom undervisningen i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt,
  • kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften,
  • röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande. (sid.23).

Natur och samhälle

  • Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas.
  • Etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion samt kritisk granskning av hur dessa företeelser framställs i medier och populärkultur.
  • Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna. Hur gemensamma beslut kan fattas och hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt. (sid.24).

Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse

  • Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.
  • Idrotter och andra fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder. (sid.25).

Jaget, gruppen och omvärlden!!

Ansvarig/Ansvariga lärare:
Henrik Forselius, Ann Kerstis, Cristin Axörn

När, under vilka veckor?
VT-20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur påverkas man av att få ta mer ansvar?
  • Hur fungerar jag i grupp och hur kan man agera för att en grupp ska agera mer positivt?
  • Hur har det gått med mina mål från förra terminen och vad kan jag dra för lärdomar av detta?
  • Vilka styrkor och utvecklingsområden har jag i skolan?
  • Vad ska jag ha för nya målsättningar i skolan denna termin?
  • På vilket sätt öppnar praoveckan upp mina ögon för yrkeslivet?
  • Hur skapar jag möjligheter för min hjärna att få utvecklas och vila?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.1

Skolans mål är att varje elev:
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen,

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Under mentorstid diskuterar vi samarbete och ansvar.  Eleverna får jobba med att sätta mål kring samarbete och andra områden i skolan. En viktig del kring målsättning är att skapa sig attraktiva mål. Många av er kommer knyta era målformuleringar till meritvärdet som sedan används till ansökan till gymnasiet. Därför kommer vi arbeta aktivt inför utv.samtalen.

Vi träffas för utvecklingssamtal och diskuterar målen.

Vi lägger en del tid för att förbereda praon vecka 8 och sedan kommer möjlighet ges för en diskussion efteråt.

Senare på terminen sätter vi hjärnan i fokus på lite olika sätt. Ni kommer i mentorsgrupper få göra tre olika saker under tre veckor.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

IUP-arbetet tar vi del av vid utvecklingssamtalen.

Klassråden ger chansen att lyfta fram idéer till förändringar av regler, handlingsplaner och andra områden i Ladan/skolan.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 3: Inför utv.samtalen och praon

Vecka 4: Fortsatt jobb inför utv.samtalen

Vecka 5: Utv.samtal

Vecka 6: Enkätundersökning kring skolan. Promenad ute för att rensa hjärnan.

Vecka 7: Strömavbrott – skolan stängd.

Vecka 8: Prao

Vecka 10: Redovisa praon

Vecka 11: Hjärnan och fysisk aktivitet

Vecka 12: Utvärdering av mål satta under utv.samtalen + Klassråd

Vecka 13-17: Mat, Mindfulness, Sinnespromenad (rullande schema).