Lokala planeringar

Speaking English – prep for National tests HT-20

När, under vilka veckor?

v 22-23

Vad ska vi göra?

Öva gamla muntliga nationella prov, för att förbereda oss inför nästa termin (då de kommer på riktigt).

Gå igenom fonetik, hur engelska språkljud låter och skapas.

Repetera strategier för problemlösning, förståelse, provhantering mm.

Hur ska vi arbeta?

Individuellt, i par, i grupper, i helklass.

I huvudsak muntligt, men även en del genomgångar och anteckningar.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi blandar punkterna ovan, de två veckor som är kvar, utifrån behov och upptäckter längs vägen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Muntlig framställning, muntlig framställning förbättra, muntlig interaktion.

Strategier att förstå/göra sig förstådd.

Följa instruktioner.

Visa förståelse.

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Nästa termin är det dags att göra de nationella proven och då gäller det att vara väl förberedd. Dessa prov väger mycket tungt i bedömningarna och förberedelse är mycket viktigt för att nå de resultat ni vill ha.

Centralt innehåll från kursplanen

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
- Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.
- Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.
- Samtal och diskussioner samt argumentation.
- Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.
- Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta samtalet.
- Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som ut- tal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan kommunicera på engelska i tal och skrift…

Läraren ska

stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan.
organisera och genomföra arbetet så att eleven
- får stöd i sin språk och kommunikationsutveckling,
  
  får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas
Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle?

Sannolikhet – Chans eller risk??

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? 22-38?

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vilka begrepp används inom sannolikhet?
Hur används sannolikhet i spel och andra sammanhang?
Är det en chans eller risk att något skall inträffa?
Hur beräknar vi olika kombinationer på ett effektivt sätt?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga	E	C	A
Problemlösning	Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.	Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.	Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Metod	Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.	Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.	Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Begrepp	Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.	Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Via genomgångar från mig och via olika internetsidor lägger vi grunden för sannolikhetsbegreppet. Jag kommer förse er med material för egen färdighetsträning och vi kommer tillsammans att titta på hur man använder sannolikhet i vardagen.

Begrepp och metoder

Basläger + Hög höjd + facit

Facit uppgift 12-21 på hög höjd

Facit arbetsblad

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer kontinuerligt att bedöma dig utifrån vad du presterar på lektionerna och hur du klarar av en mindre diagnos i slutet av perioden. Vi kommer också att ha några läxor på kunskapsmatrisen som du lämnar in och jag bedömer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektionsplaneringen hittar ni i classroom

Röd: https://classroom.google.com/u/0/w/NTQxNzExNDM0MzBa/t/all

Grön: https://classroom.google.com/u/0/w/NTUyODUxMjU2NDRa/t/all

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Hela livet är en lärdom i hur chans och risk spelar in. Vi alla kommer någon gång att söka vår lycka genom olika spel så varför inte fördjupa vårt lärande inom området.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Interviews and speech v.22

När, under vilka veckor? V.22

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?

Intervjua era släktingar hemma med valfria frågor.
“Talk cards” i klassrummet där ni ska få prata om olika bilder i mindre grupper.

Hur ska vi arbeta?
Ni kommer att få i läxa att intervjua någon hemma.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
V.22

Instruktioner för hur intervjun ska gå till samt läxa att intervjua någon hemma
Redovisning av intervjuerna i mindre grupper och “talk cards” i samma grupper.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kan formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar, i framställningar av olika slag.

Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande, i framställningar av olika slag.

Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande, i framställningar av olika slag.

Kan uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar.

Kan uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar

Kan uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet
För att kunna använda det engelska språket krävs det att man har en god förmåga inom kommunikationen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga vilket följande veckor har fokus i att utveckla.

Centralt innehåll från kursplanen

Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter.
Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.

Förankring i kursplanens syfte

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
Använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda.

Övergripande mål från LGR11 2.2
I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi kommer att arbeta med think, pair, share metoden där ni elever får samtala kring olika bilder och tolkningarna av dessa kommer förhoppningsvis att variera beroende på vem som pratar. Ni kommer först att få titta på bilderna individuellt, därefter i mindre grupper för att sen kunna dela med er med era tankar kring bilderna i helklass. Ni kommer dessutom utveckla er förmåga att skriva ner den information som ni får av era släktingar på engelska.

Lycka till!

Maria

Filmrecension Twilight

När, under vilka veckor? V.20-23

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?

Skriva filmrecension om filmen Twilight.

Hur ska vi arbeta?
Se på filmen Twilight för att sedan skriva en filmrecension om den.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
V. 20 Se filmen

V.21 (Lemshagas ta igen dagar)

V.22-23 Skriva filmrecension om filmen utifrån en given mall.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kan formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar, i framställningar av olika slag.

Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande, i framställningar av olika slag.

Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande, i framställningar av olika slag.

______________________________________________

Centralt innehåll från kursplanen

Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.

Förankring i kursplanens syfte

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift
Använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda
Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Övergripande mål från LGR11 2.2
Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Filmrecension Twilight

Bygga en bro

Ansvarig/Ansvariga: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v18-22

Uppgift:

Uppgift bygga bro vt-20

Presentationer:

Keynote skisser & ritningar

Keynote broar åk 8

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad räknas som en bro? Vad är definitionen på en bro?

Hur kan man göra olika indelningar av broar?

Vad finns det för olika konstruktionstyper av broar?

Vilken är världens högsta, längsta, kändaste bro? Vad är speciellt med dem?

Vad finns det för historiska broolyckor? Vad har hänt? Varför?

Hur gör man en skiss?

Hur gör man en ritning?

Vad är det för skillnad på en skiss och en ritning?

Vad betyder/innebär de tekniska begreppen konstruktionstyp, material, armering, ram, fackverk, hållfasthet, skiss, ritning?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

- identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
- identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
- använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Tekniska lösningar

- Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.
- Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.
- Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

- Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
- Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik.
- Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

28: Jämföra material och deras användning

kan föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar

kan föra utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar

kan föra utvecklade och välunderbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar

29: Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar

kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga ideer till lösningar samt utformaenkla fysiska eller digitala modeller

kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och omprövamöjliga ideer till lösningar samt utformautvecklade fysiska eller digitala modeller

kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka ochsystematiskt pröva och ompröva möjliga ideer till lösningar samt utformavälutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller

30: Driva processen framåt

Bidrar under arbetsprocessen till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt

Formulerar och väljer under arbetsprocessen alternativ som efter någon bearbetning driver processen framåt

Formulerar och väljer under arbetsprocessen alternativ som driver processen framåt

31: Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer

Gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är till viss del synliggjord

Gör utveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord

Gör välutveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är välsynliggjord

32: Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer

Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.

Dessutom kan eleven förautvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.

Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar och teori kring broar, inlämningsuppgift broar (par/grupp)

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skriftlig och praktisk inlämningsuppgift (par/grupp), diskussioner under lektioner och arbetet under laborationer/lektioner,

Tidsplan:

v 18

Uppstart broar, historiskt, definitionen av broar, hur kan man dela in broar på olika sätt.

Olika konstruktionstyper av broar. Uppstart broar, historiskt, definitionen av broar, hur kan man dela in broar på olika sätt. Olika konstruktionstyper av broar. Kända broar och broolyckor i Sverige och världen.

v 19

Genomgång och praktiskt arbete av skisser och ritningar. Indelning i par.

v 20

Ritningar och brobygge

v. 21

Lediga

v 20

Fredag. 29/5 klockan: 00.00: Inlämning av arbetet (det skriftliga). Hur tänkte ni kring ert brobygge? Samt er modell av er bro.

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):

Utifrån detta projekt tränas eleverna att arbeta självständigt

Eleverna utmanas att ta risker i konstruktionsarbetet, och därför påverkar bilens slutliga funktion inte betyget, utan det avgörande är att pröva och ompröva möjliga lösningar

Utvärdering

v 18-19 – Omkrets, area och skala

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? v.18-19

Vad? Omkrets, area och skala

I FOKUS
– mäta och beräkna omkrets
– mäta och beräkna area
– skala – förminska
– skala – förstora

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1

Vad är omkrets?
På vilka sätt är formerna lika/olika?
Hur lång är varje sida på rutorna?
Hur lång är omkretsen på formen?
På vilka olika sätt kan vi beräkna omkretsen?

Lektion 2

Vad påstår varje barn?
Stämmer det?
Hur kan vi testa?
Hur kan jag räkna ut area?

Lektion 3

Vad betyder skala 1:1?
Hur långt är leksaksflygplanet i verkligheten?
Är det en förminskning eller en förstoring?
Kan ni föreställa er en förminskning av leksaksplanet?
Hur kan vi förminska till skala 1:3?

Lektion 4

Vad är skala?
Vad betyder förstora?
Hur långt är gemet i verkligheten, skala 1:1?
Hur långt är det förstorade gemet?
Hur många gånger längre är det förstorade gemet?
Hur kan vi ta reda på vilken skala gemet är förstorat?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna löser vardagsnära problem kopplade till begreppen omkrets, area och skala. De diskuterar och synliggör olika sätt att lösa uppgifterna och resonerar om hur de kan jämföra omkrets och area.

Begreppsförmåga:
Eleverna utforskar och diskuterar innebörden av begreppen omkrets, area och skala. De möter och använder begrepp som centimeter, meter, kvadratenheter och kvadratcentimeter vid mätning av omkrets och area. Eleverna använder begrepp som naturlig stolek och exempelvis skala 1:1, 1:3 och 3:1, för att beskriva förstoring och förminskning.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att beräkna och area. De använder addition genom att räkna kvadrater eller använder addition genom att räkna kvadrater eller använder multiplikation för att beräkna hur många kvadratenheter det är sammanlagt. De uppskattar omkrets och area och mäter med hjälp av olika mätredskap.

Resonemangsförmågan:
Eleverna tärnar på att förklara för andra och resonera om hur de beräknar omkrets, area och skala. De lyssnar på och följer kompisars resonemang och lösningar. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Finns det fler sätt?” Uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om omkrets, area och skala på många sätt, bland annat genom att uppskatta, mäta och beskriva för varandra. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar, visar med konkret material, visar med bilder och skriver.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna använder naturliga tal och tal i decimalform i vardagsnära situationer.
Eleverna möter addition och multiplikation i vardagliga sammanhang för att lösa uppgifter och tränar på olika beräkningsmetoder. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra. Eleverna använder huvudräkning för att addera och multiplicera.
Eleverna bedömer rimligheten i sina uppskattningar av mätetal. De kontrollerar sedan sina svar när de beräknar area och omkrets, samt när de förstorar och förminskar.

Geometri:
Eleverna tränar på skala och hur de användes i vardagliga situationer som på förenklade kartor och ritningar. De ritar former och använder kartor och ritningar. De ritar former och använder skala vid förstoring och förminskning.
Eleverna lär sig olika metoder för hur omkretsen och area hos tvådimensionella former kan bestämmas och uppskattas.
Eleverna tränar på att uppskatta, jämföra och mäta omkrets och area. De utvecklar förståelse för olika enheter som centimeter, meter, kvadratenheter och kvadratcentimeter, samt hur de används vid mätning. De för prova att använda olika mätredskap.

Samband och förändring:
Eleverna möter proportionella samband vid förminskning och förstoring. De använder skala och förstorar former till dubbel storlek respektive förminskar till hälften.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till omkrets, area och skala i vardagsnära situationer. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa problem. De synliggör och löser problem med hjälp av konkret material.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Åk 4-6

Kunskapskrav	1	2	3
0 – Eleven kan lösa…	Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.	Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.	Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…	Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt	Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.	Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…	Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.	Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…	Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.	Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…	I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.	I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.	I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…	Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.	Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.	Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..	Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.	Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.	Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…	I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.	I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.	I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 4 arbetar eleverna vidare med begreppen omkrets, area och skala. De tränar på att mäta omkrets och att förstå att omkrets är den sammanlagda längden runt en form. De utgår från former ritade på cm-rutat papper och fortsätter sedan att använda linjal för att beräkna omkrets i både centimeter och i meter. Eleverna använder addition, men också multiplikation, för att beräkna omkretsen av kvadrater eller rektanglar.
Eleverna arbetar vidare med begreppen area. De utgår ifrån former i rutnät, räknar antalet rutor och beskriver area i kvadratenheter. Eleverna lär sig också att beräkna area med hjälp av multiplikation och enheten kvadratcentimeter.
Kapitlet innehåller även många praktiska moment där eleverna först får uppskatta omkrets eller area för att sedan mäta med olika mätredskap, samt skapa egna former med en given omkrets eller area.
Kapitlet avslutas med att eleverna arbetar med förstoring och förminskning och begreppet skala. De tränar på att ta reda på och på och beskriva verklig storlek utifrån en förstoring eller en förminskning. Likaså ta reda på vilken skala något är ritat i.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare. Vi gör även ett prov efter två kapitel som bedöms i elevernas matris. Detta prov görs v. 20.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion	Uppgift	Lärobok	Övningsbok
1. Mäta omkrets i centimeter och i meter.	– Kunna beskriva omkrets i centimeter och meter. – Kunna beräkna omkrets med addition och multiplikation. – Kunna mäta omkrets genom avläsning. – Kunna rita egna former med en bestämd omkrets.	s. 114- 118	s. 102-106
2. Mäta omkrets och area	– Kunna beskriva vad omkrets är och area är. – Kunna mäta omkrets och area. – Kunna visa samband mellan omkrets och area. – Kunna mäta med hjälp av kvadratenheter. – Kunna skapa olika former med samma area – Kunna beräkna area av kvadrater och rektanglar med multiplikation. – Kunna använda enheten kvadratcentimeter vid beräkning av area.	s. 119 – 127	s. 107- 112
3. Skala – förminska	– Förstå och använda skala. – Kunna beskriva förminska utifrån verklig storlek och vice versa. – Kunna förminska till olika skalor.	s. 128-130	s. 113-114
4. Skala – förstora	– Förstå och använda skala. – Kunna beskriva förstoring utifrån verklig storlek och vice versa. – Kunna förstora till olika skalor.	s. 131- 133	s. 115-117

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.