Lokala planeringar

v. 19-20 – Multiplikation och Division

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson 

När, under vilka veckor? v. 19-20

Vad?

I FOKUS
– multiplicera två- och tresiffriga tal
– multiplikation med växling
– dividera två- och tresiffriga tal
– division med växling
– problemlösning

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Hur många munkar är det i en låda?
Hur tar vi reda på det totala antalet i fyra lådor?
Vilket räknesätt kan vi använda?
Finns det flera sätt?
Min kompis kom på två olika metoder, vilka kan det vara?

Lektion 2
Hur många fiskar är det i ett akvarium?
Hur tar ni reda på det totala antalet i fyra akvarier?
Kan ni uppskatta om produkten blir större eller mindre än 100?
Kan ni visa två olika metoder för att lösa uppgiften?

Lektion 3
Hur tar ni reda på det totala antalet koppar och fat?
Hur många rader är det?
Hur många set med koppar och fat är det i varje rad?
Kan ni komma på flera metoder att lösa uppgiften på?

Lektion 4
På vilka olika sätt kan ni dividera 96 med 3?
Min kompis delar upp 96 i 90 och 6 och dividerar varje tal för sig. Kan ni förklara hur hen gör?
Kan ni skriva likheten med division?
Vilka räknehändelser passar till 96/3? 

Lektion 5
Hur många glassar är det sammanlagt?
Hur många lådor är det?
Hur kan ni ta reda på antalet glassar i varje låda?
Hur kan vi dela upp 52 så att det blir enklare att dividera med 4?

Lektion 6
Hur gör ni för att dubblera ett tal?
Kan ni använda addition?
Kan ni använda multiplikation?
Hur dubblerar ni 80? 390? 600? 4100?
Finns det flera sätt?

Lektion 7
Hur tror ni att Elin räknar ut 257 * 3?
Hur kan hon använda tiobasmaterialet?
Kan ni komma på flera metoder?
Hur tror ni att Samir räknar ut 657/3?
Hur kan han använda tiobasmaterialet?

Lektion 8
Hur många nallar finns det sammanlagt?
Hur många nallar för plats i varje låda?
Hur många lådor behövs det till alla nallar?
Tror ni att det behövs mer än 10 lådor?
Vilket räknesätt använder ni?

Lektion 9
Hur många kulor är det sammanlagt?
Kan vi rita block för att visa antalet kulor för varje barn?
Hur visar vi att Gustav har 3 gånger så många kulor som Anna?
Om Anna har 2 kulor färre än Samir, hur ritar vi då Samirs block?
Hur tar vi reda på hur många kulor Anna har?

Lektion 10
På vilka olika sätt kan vi multiplicera tvåsiffriga tal?
Kan ni visa hur ni multiplicerar med uppställning?
Var skriver ni minnessiffran?
På vilka olika sätt kan vi dividera tvåsiffriga tal?
Kan ni använda er av kort division/uppställning?
Hur gör vi för att multiplicera och dividera tresiffriga tal?
Vad betyder division med rest? Kan ni ge mig exempel?
Hur hänger division och multiplikation ihop?
Vad är bra att tänka på när ni löser uppgifterna?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik
Problemlösning:
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer som de löser med hjälp av multiplikation och division. De tränar sin förmåga att tolka problem utifrån text- och bilduppgifter, att synliggöra olika sätt att lösa uppgifterna, samt att värdera valda strategier.

Begreppsförmågan:
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som multiplicera, dividera, faktorer, produkt, täljare, nämnare och kvot, samt hur man uttrycker en likhet med multiplikation respektive division. De tränar också på att göra kopplingar mellan multiplikation och division.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att multiplicera och dividera. De använder konkret material och ritar för att upptäcka samband och mönster. De använder huvudräkning och delar upp talen för att underlätta beräkningar, samt lär sig hur man gör beräkningar med uppställning i multiplikation och division.

Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser multiplikations- och divisionsuppgifter. De följer kompisarnas resonemang och lösningar. De frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Finns det fler sätt?” uppmanar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om uppgifter som kopplar till multiplikation och division. De övar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift, när de arbetar med de olika uppgifterna.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer och bygger förståelse för egenskaper och samband inom multiplikation och division. De utvecklar förståelse för begrepp och symboler knutna till multiplikation och division.
Eleverna använder olika beräkningsmetoder, både huvudräkning och skriftliga metoder, för att multiplicera och dividera två- och tresiffriga tal. De väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation och tränar på att lösa uppgifter på flera sätt. De jämför och resonerar om metodernas användning i olika situationer.
Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i sina svar och jämför sina lösningar med varandra.

Algebra:
Eleverna tränar på att skriva likheter med multiplikation och division. De utvecklar förståelse för hur en uppgift kan uttryckas som en likhet med ett obekant tal. De använder blockmodellen som ett visuellt stöd för att lösa textuppgifter av algebraisk karaktär.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa matematiska problem i vardagsnära situationer med hjälp av multiplikation och division. De formulerar egna frågeställningar och räknehändelser och uttrycker dessa muntligt och skriftligt, med bilder, samt med siffror och symboler.
De tränar på att tolka textuppgifter och använda olika strategier, bland annat blockmodellen, för att lösa problem i flera steg.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Åk 4-6

Kunskapskrav 1 2 3
0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Kapitel 5 inleds med att eleverna multiplicerar tvåsiffriga tal och lär sig hur de använder uppställning vid multiplikation.. De utforskar flera metoder att multiplicera och utvecklar förståelse för de olika metoderna genom att använda tiobasmaterial och talcirklar.
Eleverna tränar också på division av tvåsiffriga tal och undersöker olika metoder att dividera, som kort division och division med uppställning. De synliggör tals uppdelning med talcirklar och använder tiobasmaterial som stöd för att förstå olika räknemetoder.
Eleverna gör även beräkningar med multiplikation och division av tresiffriga tal. De tränar på att använda huvudräkning och får bland annat öva på hur de kan dela upp talen i talsorter för att göra det enklare att multiplicera och dividera. De tränar också på att göra uppställningar med tresiffriga tal.
Eleverna arbetar också med problemlösning utifrån vardagsnära situationer kopplade till division och multiplikation. De resonerar om olika lösningsstrategier och använder bland annat blockmodellen för att lösa textuppgifter. De övar på att se samband mellan multiplikation och division och får hitta på egna räknehändelser för att koppla räknesätten till vardagliga sammanhang.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare. Vi kommer även att göra ett prov i slutet av detta kapitel som testar kapitel 4 och 5.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion

Uppgift

Lärobok

Övningsbok
1. Mäta omkrets i centimeter och i meter. – Kunna beskriva omkrets i centimeter och meter.
– Kunna beräkna omkrets med addition och multiplikation.
– Kunna mäta omkrets genom avläsning.
– Kunna rita egna former med en bestämd omkrets. 		s. 114- 118 s. 102-106
2. Mäta omkrets och area – Kunna beskriva vad omkrets är och area är.
– Kunna mäta omkrets och area.
– Kunna visa samband mellan omkrets och area.
– Kunna mäta med hjälp av kvadratenheter.
– Kunna skapa olika former med samma area
– Kunna beräkna area av kvadrater och rektanglar med multiplikation.
– Kunna använda enheten kvadratcentimeter vid beräkning av area. 		s. 119 – 127 s. 107- 112
3. Skala – förminska – Förstå och använda skala.
– Kunna beskriva förminska utifrån verklig storlek och vice versa.
– Kunna förminska till olika skalor. 		s. 128-130 s. 113-114
4. Skala – förstora – Förstå och använda skala.
– Kunna beskriva förstoring utifrån verklig storlek och vice versa.
– Kunna förstora till olika skalor. 		s. 131- 133 s. 115-117

Lektion

Mål

Lärobok

Övningsbok
1. Multiplicera tvåsiffriga tal Kunna multiplicera tvåsiffriga tal.
Kunna använda olika metoder för att multiplicera.
Känna till hur vi multiplicerar med uppställning.		 s. 136-138 s.126-127
2. Multiplikation med växling Kunna multiplicera tvåsiffriga tal med växling.
Kunna använda olika metoder för att multiplicera.
Känna till hur vi multiplicerar med uppställning vid växling.		 s. 139-142 s. 128-129
3. Multiplikation med växling Kunna multiplicera tvåsiffriga tal med växling.
Kunna använda olika metoder för att multiplicera.
Kunna multiplicera med uppställning med uppställning.		 s. 143-145 s. 130-133
4. Dividera tvåsiffriga tal Kunna dividera ett tvåsiffrigt tal med ett ensiffrigt tal.
Känna till hur vi dividerar med kort division.
Känna till hur vi dividerar med uppställning.		 s. 146-148 s. 134-135
5. Division med växling Kunna dividera ett tvåsiffrigt tal.
Känna till hur vi dividerar med kort division.
Känna till hur vi dividerar med uppställning vid växling. 		s. 149-151 s. 134-135
6. Dubblera tal Kunna dubblera tvåsiffriga tal.
Kunna dubblera jämna hundratal och tusental.
Kunna använda flera metoder för att dubblera.		 s. 152-154 s. 136-137
7. Multiplicera och dividera tresiffriga tal Kunna multiplicera tresiffriga tal.
Kunna dividera tresiffriga tal.
Kunna använda flera metoder för att multiplicera och dividera.		 s. 155-158 s. 138-139
8. Problemlösning Kunna lösa textuppgifter med multiplikation och division.
Kunna dividera och ange rest.
Se samband mellan division och multiplikation. 		s. 159-161 s. 140-142
9. Problemlösning Kunna lösa textuppgifter med multiplikation och division.
Kunna lösa problem som är av jämförande karaktär.
Kunna använda blockmodellen som stöd för att lösa textuppgifter.		 s. 162-165 s. 143-145
10. Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om multiplikation och division.
Göra en självskattning av sin kunskap.		 s. 166-148 s. 146

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vardagskemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 20- 22

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Var kan vi hitta kemin i vår vardag?
  • Vad är en farosymbol?
  • Ser märkningen på kemikalier likadana ut över världen?
  • Vad betyder egentligen syror, neutraler och baser?
  • Hur kan vi se vad som är surt, neutralt eller basiskt?
  • Har mat något med kemi att göra?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen:

  • Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.

Kemin i vardagen och samhället:

  • Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.

Kemins metoder och arbetssätt:

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
4 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
5 – I arbetet använder eleven utrustning… I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.

7 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkladokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
8 – Eleven har Eleven har grundläggandekunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel påoch beskriva dessa med vissanvändning av kemins begrepp. Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med godanvändning av kemins begrepp.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom diskussioner, lärarledda lektioner och laborationer.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom diskussioner och våra laborationer.

LPP Ekologi och miljö

LPP Ekologi och miljö

Ansvarig/Ansvariga: Malin Björn

När, under vilka veckor? v 16 – 23

Gleerups – avsnitt 9 – ekologi och miljö

Se främst Classroom NO för lektion för lektion och uppgifter.

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är ett ekosystem?

Vad påverkar ett ekosystem? (abiotiska och biotiska faktorer)

Varför är biologisk mångfald bra?

Vad innebär en ekosystemtjänst?

Vad menas med begrepp som art, population och nisch?

Vad är ett växtsamhälle och ett djursamhälle? Nedbrytare?

Vad är en näringskedja? 

Vad är en näringsväv? Vad händer om en art i en näringsväv försvinner? 

Varför finns det så få toppkonsumenter jämfört med producenter? (näringspyramid) 

Vad skulle vi vinna på att äta vegetariskt?

Vad innebär kolets, närsalternas och vattnets kretslopp?

(Hur fungerar fotosyntesen? (från i höstas) 

Vad innebär cellandningen/förbränningen? (från i höstas) 

Varför är ett tunnare ozonlager ett problem? (från i höstas) 

Hur fungerar växthuseffekten? (från i höstas) )

Hur sprids giftiga ämnen i naturen?

Vilka är konsekvenserna av övergödning?

Vad menas med näringsrik/näringsfattig sjö? Försurning?

Varför är toppkonsumenter extra utsatta för fettlösliga gifter?

Vilka är de vanligaste miljögifterna?

Vilka är FNs hållbarhetsmål? (känna till att Agenda 2030 finns och något av målen)

Hur kan vi lösa våra miljöproblem – lokalt och globalt?

     

Ekologi – begrepp och provfrågor

Begreppsträning digitalt

Träningsquiz om ekologi 1:

Träningsquiz om ekologi 2:

Träningsquiz om ekologi 3:

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället
  • planera och genomföra sytematiska undersökningar

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
  • Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
  • Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medenklamotiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I arbetet använder eleven utrustning… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt.
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med visskoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt godkoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutveckladeslutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier.
Eleven för… Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utveckladeresonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutveckladeresonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. 
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

 

Eleven undersöker… Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.

 

Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklaraoch visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på sambandinom dessa och något generellt dragmed godanvändning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, gruppuppgifter, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Diskussioner under lektioner, laborationer, reflektioner, lektionsuppgifter, laborationsrapporter i NO-logg, mindre prov.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v 16

Vad är Ekologi? Värdet av Biologisk mångfald? 

Samband i naturen: ekosystem, population, växt- och djursamhälle, nedbrytare, producent, konsument, toppkonsument.

v 17

Ekologiskt samspel. Varför behövs myggan?

Uteaktivitet: rådjursleken, 

Ekologiska modeller: näringskedja, näringsväv

Fixa klart händelselådor (tk)

v 18

Ekosystemtjänster – hur har vi nytta och njuter av naturen?

FNs Globala mål.

Skogens ekosystem.

Fotosyntes, cellandning – abiotiska och biotiska faktorer.

v 19

Samspelet i naturen: naturligt urval, anpassning, ekologisk nisch, 

Laboration: Exkursion ekosystemet skogarna runt Lemshaga

v 20

Näringspyramiden – vad kostar det vi äter?

Gör klart näringsvävar.

Sjöns ekosystem. Övergödning, försurning, näringsfattig/ näringsrik sjö, 

Laboration: Undersök indikatorer – syra, neutral, bas.

v. 21 Lov

v. 22

Försurning

Kretslopp i naturen – kolets, vattnet och närsalternas kretslopp.

Repetition inför provet

v.23

Prov

Miljöproblem: Ozon – freoner, miljögifter.

Klimatspelet

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Ekologi är ett ständigt aktuellt ämne i media. Att ha en kunskap om ekologi gör att vi kan ta ställning i frågor som rör ekologi, hållbar utveckling etc. Kunskap i ekologi hjälper eleverna att lära sig hur vi tillsammans kan arbeta för en bättre miljö och värld.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att eleverna själva får arbeta kreativt, inne och ute, med mycket samarbetsinslag i naturmiljö med delvis fria ramar syftar till att lärandet skall ske enligt Reggio Emilias principer.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation

Speaking English – prep for National tests HT-20

När, under vilka veckor? 

v 22-23

Vad ska vi göra?

Öva gamla muntliga nationella prov, för att förbereda oss inför nästa termin (då de kommer på riktigt).

Gå igenom fonetik, hur engelska språkljud låter och skapas.

Repetera strategier för problemlösning, förståelse, provhantering mm.

Hur ska vi arbeta?

Individuellt, i par, i grupper, i helklass.

I huvudsak muntligt, men även en del genomgångar och anteckningar.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi blandar punkterna ovan, de två veckor som är kvar, utifrån behov och upptäckter längs vägen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Muntlig framställning, muntlig framställning förbättra, muntlig interaktion.

Strategier att förstå/göra sig förstådd.

Följa instruktioner.

Visa förståelse.

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Nästa termin är det dags att göra de nationella proven och då gäller det att vara väl förberedd. Dessa prov väger mycket tungt i bedömningarna och förberedelse är mycket viktigt för att nå de resultat ni vill ha.

Centralt innehåll från kursplanen

  1. Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
    • Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.
    • Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.
    • Samtal och diskussioner samt argumentation.
    • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.
    • Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta samtalet.
    • Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som ut- tal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan kommunicera på engelska i tal och skrift…

Läraren ska

  • stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan.
  • organisera och genomföra arbetet så att eleven
    • får stöd i sin språk­ och kommunikationsutveckling,
      • får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas
  • Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle?

Sannolikhet – Chans eller risk??

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor?  22-38?

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka begrepp används inom sannolikhet?
  • Hur används sannolikhet i spel och andra sammanhang?
  • Är det en chans eller risk att något skall inträffa?
  • Hur beräknar vi olika kombinationer på ett effektivt sätt?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
  • Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
  • Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
  • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
  • Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Metod Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Begrepp Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Via genomgångar från mig och via olika internetsidor lägger vi grunden för sannolikhetsbegreppet. Jag kommer förse er med material för egen färdighetsträning och vi kommer tillsammans att titta på hur man använder sannolikhet i vardagen.

Begrepp och metoder

Basläger + Hög höjd + facit

Facit uppgift 12-21 på hög höjd

Facit arbetsblad

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer kontinuerligt att bedöma dig utifrån vad du presterar på lektionerna och hur du klarar av en mindre diagnos i slutet av perioden. Vi kommer också att ha några läxor på kunskapsmatrisen som du lämnar in och jag bedömer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektionsplaneringen hittar ni i classroom

Röd: https://classroom.google.com/u/0/w/NTQxNzExNDM0MzBa/t/all

Grön: https://classroom.google.com/u/0/w/NTUyODUxMjU2NDRa/t/all

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Hela livet är en lärdom i hur chans och risk spelar in. Vi alla kommer någon gång att söka vår lycka genom olika spel så varför inte fördjupa vårt lärande inom området.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Interviews and speech v.22

När, under vilka veckor? V.22

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?

  • Intervjua era släktingar hemma med valfria frågor.
  • “Talk cards” i klassrummet där ni ska få prata om olika bilder i mindre grupper.

 

Hur ska vi arbeta?
Ni kommer att få i läxa att intervjua någon hemma. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
V.22

  • Instruktioner för hur intervjun ska gå till samt läxa att intervjua någon hemma
  • Redovisning av intervjuerna i mindre grupper och “talk cards” i samma grupper.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kan formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar, i framställningar av olika slag.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande, i framställningar av olika slag.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande, i framställningar av olika slag.
Kan uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar.
Kan uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar
Kan uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet
För att kunna använda det engelska språket krävs det att man har en god förmåga inom kommunikationen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga vilket följande veckor har fokus i att utveckla.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter.
  • Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.

Förankring i kursplanens syfte

  • Formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
  • Använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda.

Övergripande mål från LGR11 2.2
I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi kommer att arbeta med think, pair, share metoden där ni elever får samtala kring olika bilder och tolkningarna av dessa kommer förhoppningsvis att variera beroende på vem som pratar. Ni kommer först att få titta på bilderna individuellt, därefter i mindre grupper för att sen kunna dela med er med era tankar kring bilderna i helklass. Ni kommer dessutom utveckla er förmåga att skriva ner den information som ni får av era släktingar på engelska.

 

Lycka till!

Maria