Lokala planeringar

Hälsa och Livsstil – Med kroppen som redskap

Ansvarig/Ansvariga lärare: Henrik

När, under vilka veckor? v.43-49

Frågeställning:

Hur kan vi stärka vår kropp?

Varför ska vi stärka vår kropp?

Vad är det för skillnad på att träna på gym och i hallen med kroppen som redskap?

Hur använder vi styrka/mod i redskapsgymnstiken?

Hur bygger vi tillsammans upp ett cirkelträningsprogram i klassen?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E: Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Hälsa och livsstil
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.
Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom små korta genomgångar av teorin runtom träningslära och träning med kroppen. Vi jobbar med olika former av styrketräning som tabata, hinderbana, cirkelträning, övningar i redskap samt gör i grupp ett cirkelträningsprogram utifrån olika muskelgrupper.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skriftligt prov om tränings- näringslära samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten. Inlämning av gruppuppgift kring övningar.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

För lektionsplanering se classrooom.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media. Med rätt kunskap om kroppens rörelseanatomi kan eleven göra genomtänkta val och värderingar i fortsatta livet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Hälsa och Livsstil – Träningslära och kroppens anatomi

Ansvarig: Henke och Gottis
När, under vilka veckor? vecka 43 – 49

Vad?

Frågeställning:

  • Hur är rörelseapparaten uppbyggd?
  • Hur samspelar skelett och muskler?
  • Hur ska jag lägga upp ett styrkeprogram för hela kroppen?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av allmän styrka.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav för betyget E: Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Hälsa och livsstil
Eleven kan sätta upp mål som i huvudsak är realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är relativt realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är realistiska och motiverade.
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.




Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom föreläsning om träningslära. Eget konstruerande av cirkelträningsprogram. Praktiskt genomförande av cirkelträningen och andra aktiviteter.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämning och genomförande av eget träningsprogram och skriftligt prov på rörelseapparaten samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Lektionsplaneringen hittar du på classroom

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Att skapa sig en hälsosam livsstil och förstå hur rörelseapparaten och motion hör ihop för att må bra är en kunskap för livet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Hi – Kampen om Sverige del 2

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.42-v.46

Vad?

Frågeställning och följdfrågor till Analys: v.35-v.40
  • Vad är en historisk källa och vad kan kan de berätta om hur människor hade det under perioden jämfört med idag.
  • Vilka grupper hade mer makt under Stormaktstiden och vad gav makt? (Kyrkans makt, samer)
  • Vad gjorde att tidsperioden efter Stormaktstiden kom att kallas Frihetstiden och vilka förändringar skedde då?
  • Hur påverkar den nya handel och jordbrukets förändring människornas liv under perioden?
  • Vad var orsaken till industrialiseringen och hur hänger detta samman med befolkningsökningen underperioden?
  • vilka konsekvenser fick industrierna och den ökande befolkningen för olika människor.
  • Hur hänger Sveriges fattigdom samman med kampen för rättigheter och partiernas framväxt?

Material:

  1. Keynote från lektioner:
  2. NE
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, => Analysera historiska situationer för att se vad för normer som styrt och reflektera över jämförelser med idag.

  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kultur­arvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken => Se hur jämlikheten såg ut i Sverige och följa utvecklingen mot ökad jämlikhet.

  • har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, => Se hur samernas situation förändrades under Stormaktstiden.
Förankring i kursplanens syfte

•  använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.

  • Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.

  • Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.

  • Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.

  • Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Dels kommer “spelet” leda till diskussioner som synliggör kunskaper och dels kommer vi ha en avslutande analys för att visa kunskaperna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.41: Spel 3 & intro källor
v.42: Historiska källor kopplat till kyrkans makt och samernas situation
v.43: Inför spel 4 & spel 4 – frihetstiden
v.44: Lov
v.45: Inför spel 5 & spel 5 Fattig Sverige & kampen för rättigheter
v.46: Analys spel 5 , repetition & SlutAanalys Historia.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

v. 42-46: Kapitel 3 – Multiplikation och division

V. 42-46: Kapitel 3 – Multiplikation och division

 

I fokus

  • multiplikationstabellerna 1 till 10
  • multiplicera och dividera med 10 och 100
  • multiplicera och dividera tvåsiffriga tal
  • se samband mellan multiplikation och division
  • division med rest

 

Vad?

Lektion 1. Multiplicera med 1 till 10

Lektion 2. Multiplicera och dividera

Lektion 3. Multiplicera med 11 till 15

Lektion 4. Multiplicera och dividera med 10 och 100

Lektion 5. Multiplicera med flera tiotal

Lektion 6. Division

Lektion 7. Division med växling

Lektion 8. Division med rest

Lektion 9: Kunskapslogg

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi inleder varje lektion med att gemensamt utforska och pröva, samtala och resonera. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder.

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar tillsammans för att lyfta vikten av att vi kan lära av varandra. Vi tränar på att redovisa beräkningar skriftlig.. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” samt prov. Varje kapitel avslutas med en kunskapslogg som kan ses som en slags diagnos av elevernas kunskaper kopplat till kapitlet. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen. I slutet av terminen kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Teknik: Bygg så det håller

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 42 – 50

 

 

Vad?

Syfte med temat:

  • Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.
  • Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet och den egna användningen av tekniska lösningar har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

 

Viktiga ord & Begrepp

Avsnitt: Konstruera och bygga

Konstruktion är något som är hopsatt av flera olika delar, till exempel en byggnad, en apparat eller en maskin.

Kraft är en påverkan som kan förändra ett föremåls hastighet eller form.

Hållfasthet är en beskrivning av hur mycket ett fast material tål att tryckas ihop, dras ut, böjas och vridas utan att det blir någon skada på det.

Fackverk är en form som ofta används för att göra en konstruktion tåligare. I ett fackverk är balkar eller pinnar hopsatta som trianglar.

Armering betyder att man förstärker ett material med ett annat

 

Avsnitt: Material att skapa med

Material är i de flesta fall materia i fast form som man kan tillverka saker av.

Naturliga material – finns i ren form i naturen. Exempel är trä, sten och lera.

Utvunna material – finns i naturen men måste utvinnas och göras rena innan vi kan använda dem. Exempel är järn, stål, glas och betong.

Uppfunna material – material som människan har uppfunnit. Exempel är plast.

Tryckkraft är när en tryckande kraft påverkar konstruktionen eller materialet.

Dragkraft är när konstruktionen eller materialet dras isär.

 

Avsnitt: Tänk först, skapa sedan

Prototyp är ett annat ord för den första testmodellen.

Designprocessen har fyra delar: idé, förslag till lösning, konstruera och testa, genomföra.

 

Avsnitt: Ritning och skiss

Idé

Uppfinnare och konstruktörer jobbar på samma sätt. Först tänker de vad de vill bygga. Kanske gör de en enkel skiss.

Skiss är ett första utkast på en idé.

Ritning är en mer detaljerad bild på en idé, den görs efter skissen.

 

Avsnitt: Svenska uppfinnare och innovatörer

Idé

Skiss

Ritning

Innovation

Utveckla 

Patent är en ensamrätt på din uppfinning, så ingen ska kunna utnyttja din uppfinning.

 

Avsnitt: Presentera din uppfinnare / innovatör

Temat avslutas med en presentation av sin uppfinnare man valt att redovisa om.

 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet och den egna användningen av tekniska lösningar har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

Tekniska lösningar

  • Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
  • Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
  • Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.
  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

 

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar, i form av fysiska och digitala modeller.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
  • Hur teknik ingår i och förändrar förutsättningar för olika yrken och inom alla samhällsområden.

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi synliggör de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  •  beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.
  • ge exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.
  • genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.
  • under arbetsprocessen bidra till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.
  • göra dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet.
  • föra underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.

 

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom olika ämnen / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Längd och höjd

Ansvarig/Ansvariga lärare: Daniel Ekmark och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? HT21

Vad? Längd och höjd

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1 – Mäta i meter och centimeter

  • Hur mäter vi med måttbandet?
  • Hur mäter vi med meterlinjalen?
  • Hur beskriver vi längden på bordet?
  • Är bordet kortare eller längre än en meter?
  • Min kompis säger att 100 cm är lika mycket som 1 meter. Stämmer det?
  • Finns det fler sätt att mäta längder?

Lektion 2 – Mäta i decimeter

  • Hur lång är kammen på bilen?
  • Min kompis säger att den är 11 cm stämmer det?
  • Hur kan ni göra för att ta reda på längden?
  • Kan ni beskriva längden med någon annan enhet?

Lektion 3 – Mäta i meter och kilometer

  • Vilka slags parker är det? Vad står det på skyltarna?
  • Finns det någon ledtråd i texten som kan hjälpa er att uppskatta hur långt det är?
  • Hur lång tid tar det att åka bil mellan parkerna?
  • Vad frågar David i pratbubblorna?
  • Vad står km för?
  • Vilken sträcka är mest rimlig 19 cm, 19 m eller 19 km?

Lektion 4 – Jämföra längd

  • Vilka barn finns med i tabellen. Hur länga är de?
  • Hur gör ni för att jämföra barnens längd?
  • Om ni exempelvis ska jämföra Oliver och Fatima, hur gör ni?
  • Vem är längst? Vem är kortast?
  • Kan ni ordna alla barnen i storleksordning från kortast till längst?

Lektion 5 – Problemlösning

  • Hur mycket garn har Elin från början?
  • Hur mycket använder hon?
  • Hur tar vi reda på hur mycket garn hon har kvar?
  • Min kompis föreslår att ni subtraherar 5 från 74 genom att skriva 74-5=69 cam. Håller ni med?
  • Hur gör vi för att subtrahera 74 cm från 5 m?
  • Hur kan vi visa med blockmodellen?

Lektion 6 – Kunskapsloggen

  • Vilka mätredskap kan vi använda för att mäta längd och höjd?
  • Vad behöver vi tänka på när vi mäter?
  • Kan ni visa ungefär hur lång en centimeter, en decimeter och en meter är?
  • Hur många centimeter är en meter?
  • Hur många centimeter är en decimeter?
  • Hur många decimeter är en meter?
  • Hur många meter är en kilometer?
  • Vad är viktigt att tänka på när vi jämför längd?
  • Vad är viktigt att tänka på när vi löser textuppgifter?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplade till längd och höjd. De tränar sin förmåga att tolka problem utifrån bilder och textuppgifter. De tränar även på att synliggöra olika sätt att lösa uppgifterna, samt att värdera valda strategier.

Begreppsförmågan:
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp relaterade till att jämföra och mäta längd och höjd. De använder jämförelseord som längre, kortare, högre och lägre samt bygger förståelse för enheterna centimeter, meter, decimeter och kilometer.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att mäta längd och höjd. De mäter med hjälp av olika mätredskap, tränar på att använda olika måttenheter och att göra omvandlingar mellan enheterna. De använder också olika räknemetoder för att lösa uppgifterna.

Resonemangsförmågan:
Eleverna följer och för resonemang om hur de kan uppskatta, mäta och jämföra längd och höjd. Frågor som “Hur kan vi mäta det?” och “Finns det fler sätt att beskriva längden?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om längd och höjd på många sätt, bland annat genom att förklara hur de kan mäta och jämföra olika längder med varandra, samt genom att redovisa sin lösningar både muntligt och skriftligt. De använder olika uttrycksformer och visar till exempel konkret med mätredskap, ritar med blockmodellen och visar hur de omvandlar mellan olika måttenheter.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer i uppgifter kopplade till längd och höjd. Eleverna resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation. De använder huvudräkning för att göra beräkningar och får träna på att använda olika strategier för att omvandla och beräkna längd och höjd.
Eleverna kontrollerar och resonerar om rimligheten i sina svar och jämför sina lösningar med varandra.

Geometri:
Eleverna uppskattar, mäter och jämför längd respektive höjd. De arbetar praktiskt och använder olika mätredskap och enheter som centimeter, meter, decimeter och kilometer. De tränar på att välja lämplig enhet beroende på situationen och får lära sig att omvandla mellan olika längdenheter.

Sannolikhet och statistik
Eleverna använder tabeller för att sortera och beskriva sina resultat när de undersöker, uppskattar och mäter längd och höjd i sin omgivning.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa matematiska problem kopplade till längd och höjd. De använder blockmodellen för att synliggöra uppgifter och lösa problem samt resonerar om hur olika måttenheter kan användas och jämföras.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I Singma 1A och 1B har eleverna tränat på att uppskatta och mäta längs och höjd med både icke-standardiserade och standardiserade måttenheter, som centimeter och meter.

I detta kapitel fortsätter eleverna att uppskatta, mäta och jämföra längd och höjd i meter och centimeter. Måttenheterna decimeter och kilometer presenteras för första gången och eleverna tränar på att beskriva längre sträckor i både meter och kilometer. Eleverna introduceras till att göra enhetsomvandlingar och använda sammansatta enheter som meter och centimeter, samt kilometer och meter.

Eleverna gör många praktiska övningar där de får uppskatta och mäta längd och höjd på olika föremål i deras omgivning. De gör uppskattningar innan de mäter den faktiska längden för att få en känsla av vad de mäter och vilken måttenhet de bör använda. De tränar på att läsa av och använda olika mätredskap som linjal, måttband och tumstock. De läser även av längdangivelser i bilder och på enkla kartor samt längden på sträckor mellan två punkter. Dessutom tränar eleverna på att jämföra längd och höjd och använda begrepp som längre, kortar, högre och lägre. De möter situationer där de först behöver omvandla måtten på längd och höjd till samma enhet innan de jämför.

Kapitlet avslutat med textuppgifter som handlar om längd och höjd i vardagliga situationer. Eleverna använder blockmodellen för att synliggöra uppgifterna, omvandlar mellan enheter och väljer lämpliga räknesätt för att lösa dem.

I FOKUS

  • uppskatta och mäta längd och höjd
  • mäta i centimeter, meter decimeter
  • beskriva en sträcka i kilometer och meter
  • jämföra och omvandla längd
  • problemlösning
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Mäta i meter och centimeter
    • Kunna uppskatta och mäta längd och höjd i meter och centimeter.
    • Kunna omvandla mellan enheterna meter och centimeter.
  2. Mäta i decimeter
    • Kunna uppskatta och mäta längd och höjd i decimeter.
    • Kunna omvandla mellan enheterna meter och centimeter.
  3. Mäta i meter och kilometer
    • Kunna ange längd i kilometer och meter.
    • Kunna omvandla mellan enheterna meter och kilometer.
  4. Jämföra längd
    • Kunna jämföra längd som anges i olika enheter.
    • Kunna omvandla mellan enheter för att göra jämförelser.
  5. Problemlösning
    • Kunna lösa textuppgifter som handlar om längd och höjd.
    • Kunna omvandla till en gemensam enhet som ett led i att lösa uppgiften.
    • Kunna använda blockmodellen vid problemlösning.
  6. Kunskapslogg
    • Reflektera över och visa sin kunskap om längd och höjd.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.