Demokrati och inför valet 2022

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort och Fredrik Pettersson 

När, under vilka veckor? 16 – 22

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
Eleven ska kunna:
  • Vad är demokrati?

    Vilka är demokratins grunder? (grundlagar, rättigheter, frihet, partifrihet, 

    Vilka är inblandade i demokratin? (befolkning, partier, media) 

    Vilka hot finns det mot demokratin? (orättvisor, kriser)

    Vilken roll har media i en demokrati? (granskande journalistik) 

    Vad gör en Influenser och hur påverkar de människor & demokratin?

    Vad skulle hända om den statliga media togs bort.

    Hur styrs Sverige? (riksdagsnivå) 

    Vad gör riksdagen?

    Vad gör regeringen?

    Politiska partier utifrån ideologier (höger/vänsterskalan)

    Vad blir svårt i en diktatur om du är journalist eller politiker?

    Vilka likheter och skillnader finns mellan demokrati och diktatur?

    Vilka likheter och skillnader finns mellan regering och Riksdag?

    Vilka likheter och skillnader finns mellan en influenser och en nyhetstidning?

    Vilken av medias uppgifter tänker du är viktigast i en demokrati?

    Vilken ideologi tänker du bygger den starkaste demokratin?

    Vilken ideologi tänker du är starkast i Sverige?

    Vem har mest makt i Sverige?

    Riksdag och regering å ena sidan och Media å andra sidan

    Vad är grunden och vad bär upp dessa?

    (Grundlagarna)

     

    Vilka likheter och skillnader finns mellan en demokrati och diktatur

    Vad skulle konsekvenserna bli om det fanns färre partier i Sverige?

 

 

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Förankring i kursplanens syfte

 

Centralt innehåll från kursplanen
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
  • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
  • Några olika stats- och styrelseskick i världen.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Kan redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Kan redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Begrepp och modeller Kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.16 – Uppstart demokrati.
Kreativ jakt.
Influencers funktion i en demokrati. Makt i en demokrati. Möjligheten till att ge förslag (som kan förändra)
Medias roll!
Grundlagarna kopplat till media.

V.17 – Grundlagarna kopplat till media.
Media i diktatur
Intro modellen
Statschefen i Sv jfr med Fra
Start som influenser – första uppdraget

V.18 – Ideologier & Riksdagen

V.19 – Beslut i Riksdagen + Regeringen & myndigheter

V.20 – Diktatur

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Inför valet hösten 2022 kommer vi tillsammans lyfta vår förståelse och kunskap kring demokratin, des grunder och hur den fungerar.
Detta kommer avslutas med att skolan deltar i ”skolvalet 2022”

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Vi planerar en vandring!!

Ansvarig: Henrik & Gottis
När, under vilka veckor? v.18-20

Vad?

Frågeställning:

  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur förhåller jag mig till allemansrätten vid vistelse i naturen?
  • Hur ser man på en karta och planerar en vandring med lämplig längd och rastplats? Hur ska jag packa för en lättare tvådagarsvandring?
  • Vad är viktigt att tänka på vid en övernattning?
  • Hur hanterar jag säkerheten i samband med matlagning på stormkök?
  • Vad menas med att friluftsliv kan vara som “Balsam för själen”?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten
  • Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Kunskapskrav för betyget E:
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Eleven anpassar till viss del sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella området. Eleven anpassar relativt väl sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella om- rådet. Eleven anpassar väl sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella området.
Kunskapskrav för betyget E: 
Eleven …genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven…genomför friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven…genomför friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Eleven anpassar till viss del valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningställandet av detta är till viss del anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig till viss del till principer för matlagning utomhus. Eleven anpassar relativt väl valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningställandet av detta är relativt väl anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig relativt väl till principer för matlagning utomhus. Eleven anpassar väl valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningställandet av detta är väl anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig väl till principer för matlagning utomhus.
Eleven kan utvärdera den genomförda färden genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten tillämpats under dagen. Eleven kan utvärdera den genomförda färden genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten till- lämpats under dagen. Eleven kan utvärdera färden genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten tillämpats under dagen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I grupp planera och genomföra en vandring med tillhörande frågor.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande både praktiskt och muntligt samt en efterföljande skriftlig reflektion.
Delar av vandringen skall även dokumenteras och lämnas in.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Se Classroom för lektionsplanering.

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. Under vandringen ger vi eleverna en inblick i hur man kan finna styrka och rekreation genom friluftslivets mångfald.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Fysisk aktivitet utomhus :)

Ansvarig lärare: Henke och Gottis

När, under vilka veckor? v.16-22

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter?
  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Hur kan vi bygga upp ett spel så att alla känner sig delaktiga?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget.

 

 

 

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget.

 

 

 

 

 

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

 

Hur ska vi arbeta?

Genom olika praktiska pass där vi utmanar vår rörelse- och styrkeförmåga.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under de olika lektionerna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Se planering på classroom.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

”Clean the Coast” – Vi planerar en vandring

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.18-20

Vad?

Frågeställning:

  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur förhåller jag mig till allemansrätten vid vistelse i naturen?
  • Hur ser man på en karta och planerar en vandring med lämplig längd och rastplats? Hur ska jag packa för en lättare tvådagarsvandring?
  • Vad är viktigt att tänka på vid en övernattning?
  • Hur hanterar jag säkerheten i samband med matlagning på stormkök?
  • Vad menas med att friluftsliv kan vara som “Balsam för själen”?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten
  • Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Kunskapskrav för betyget E:
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Eleven anpassar till viss del sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella området. Eleven anpassar relativt väl sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella om- rådet. Eleven anpassar väl sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella området.
Kunskapskrav för betyget E: 
Eleven …genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven…genomför friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven…genomför friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Eleven anpassar till viss del valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningställandet av detta är till viss del anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig till viss del till principer för matlagning utomhus. Eleven anpassar relativt väl valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningställandet av detta är relativt väl anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig relativt väl till principer för matlagning utomhus. Eleven anpassar väl valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningställandet av detta är väl anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig väl till principer för matlagning utomhus.
Eleven kan utvärdera den genomförda färden genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten tillämpats under dagen. Eleven kan utvärdera den genomförda färden genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten till- lämpats under dagen. Eleven kan utvärdera färden genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten tillämpats under dagen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I grupp planera en vandring med tillhörande frågor. Matlagning på stormkök i samband med ”Clean the Coast”.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande både praktiskt och muntligt samt en efterföljande skriftlig reflektion.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Se Classroom för lektionsplanering.

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. Under vandringen ger vi eleverna en inblick i hur man kan finna styrka och rekreation genom friluftslivets mångfald.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Fysisk aktivitet utomhus :)

Ansvarig lärare: Henrik Forselius

När, under vilka veckor? v.16-22

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter?
  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Hur kan vi bygga upp ett spel så att alla känner sig delaktiga?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. 

 

 

 

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. 

 

 

 

 

 

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget. 

 

Hur ska vi arbeta?

Genom olika praktiska pass där vi utmanar vår rörelse- och styrkeförmåga.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under de olika lektionerna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Se planering på classroom.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Algebra – räkna med bokstäver

När, under vilka veckor? v.16-22

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur kan vi uttrycka vardagliga händelser matematiskt?
Vad är ett uttryck?
Vad är ett numeriskt uttryck? Hur skriver man och hur tolkar man?
Vad är ett algebraiskt uttryck? Hur skriver man ett algebraiskt uttryck och hur tolkar man ett algebraiskt uttryck?
Hur förenklar man ett uttryck och varför?
Vad är en variabel?
Vad är en formel?
Vad är ett mönster? Hur kan vi beskriva ett mönster mer generellt?
Vad är en ekvation? Vad har likhetstecknet för betydelse?
Hur löser man en ekvation?
Hur kan vi använda ekvationer vid problemlösning i vardagliga situationer?

Vad betyder följande begrepp? Beskriv och förklara!

algebra, numeriska uttryck, algebraiska uttryck, variabel, förenkla uttryck, formel, mönster, likhet, ekvation, obekant, vänster led, höger led, ekvationslösning, prövning.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.

Förankring i kursplanens syfte – förmågor:

  • Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder
  • Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp
  • Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • Förmåga att föra och följa matematiska resonemang
  • Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Algebra
• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler
och ekvationer.
• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
• Metoder för ekvationslösning.
Problemlösning
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnes områden
samt värdering av valda strategier och metoder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Förmåga

E

C

A

Begrepp och samband

Förstå de vanliga begreppen inom Algebran, såsom variabel, ekvation mm

Förstå och använda de vanliga begreppen inom Algebran. Se vissa samband

Förstå, använda och kunna förklara de olika begreppen. Dra paralleller och se sambanden mellan de.

Metoder vid rutinberäkningar

Att lösa enkla ekvationer med fingermetoden. Att använda prioriteringsreglerna och veta hur man förenklar.

Att lösa ekvationer med valfri metod. Att använda prioriteringsreglerna och veta hur man förenklar.

Att lösa ekvationer med valfri metod och kunna värdera valet. Att använda prioriteringsreglerna med gott resultat och förstå hur man förenklar.

Föra och följa matematiskt resonemang

Att kunna ställa frågor kring området. att tolka ett algebraiskt uttryck. Förstå en skriftlig instruktion.

Att kunna ställa relevanta frågor kring området som för diskussionen framåt. Att tolka ett algebraiskt uttryck samt skriva ett utifrån en text. Förstå en skriftlig instruktion med gott resultat.

Att kunna ställa relevanta frågor kring området som för diskussionen framåt och fördjupar den. Att tolka ett algebraiskt uttryck samt skriva ett utifrån en text. Förstå en skriftlig instruktion med mycket gott resultat

Problemlösning

Att med lite hjälp och tips från lärare eller kamrat lösa en problemlösning, inte alltid komma fram till rätt svar men komma en bit på vägen. Kunna få en känsla för svarets rimlighet.

Att kunna lösa en problemlösning med minst två av sätten bild, tal, ord och formel. Fundera kring svarets rimlighet i förhållande till frågan.

Att kunna lösa ett problem med alla fyra sätten bild, ord, tal och formel. Kunna växla mellan dessa uttrycksformer. Känna av svarets rimlighet.

Kommunikation Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer varje vecka att gemensamt diskutera de olika begreppen. Ni kommer hela tiden få visa att ni förstår och vara aktiva på lektionerna genom att ni får berätta för varandra.

”Starters” som ger bra diskussioner och får oss att se kritiska punkter inom avsnittet. Vi kommer att arbeta med uppgifter på olika nivåer (1,2 och 3) utifrån din individuella förmåga. Vi kommer att se hur innehållet är kopplat till historia och samhället t ex sträcka, tid och hastighet.

OBS!
Läxa blir att räkna och ”nöta” och repetera hemma samt att ligga i fas med betinget under veckan.  Vi kommer att hålla ett högt tempo så det är viktigt att du tar ansvar och följer tidsplanen samt hur mycket och vad du räknar på varje kapitel. Det är bra att repetera multiplikationstabellerna på egen hand under tiden också.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Samtal och diskussioner där eleverna berättar hur de tänkt och resonerar, regelbundna läxor samt ett större avslutande prov.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Se planering i classroom.

Varför?

Sammanhang och aktualitet :

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.