Hi – Antiken till revolutionerna

Ansvarig: Fredrik Pettersson
När: v.47-v.5

Material:

  • Keynote från lektioner finns i Meitner/planeringar/som bilaga

Länk till Lpp-genomgång 

Varför?
Med starten för våra samhällen på plats sätter vi nu fokus på Europa och följer framväxten av antika samhällen. Inspirationen därifrån tar oss till en tid i historien då Europas makt åter börja växa och med denna makt även en ambition att ta över hela världen. Frågan är om de kommer att lyckas?

På vägen kommer vi även sätta fokus på hur historia kan användas nu och tidigare. Vi får också anledning att studera historiska källor för att se vad dessa kan lära oss.

 

Vad?

=> När var Antiken och vad gjorde Aten och grekerna mäktiga och minnesvärda? (Handel, vetenskap/kunskap, litteratur, teater & idrott)

=> Vad gjorde romarriket mäktigt och vad påverkade de för kommande riken?

=> Vad menas med historiebruk och vilka typer av historiebruk finns det?

NE:

https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25548https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25549https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25547

=> Vad innebar renässansen och vad gjorde tidens kungar mäktigare?

=> I vilka grupper kom människor att delas in i Europa och vilka grupper hade mycket och lite makt?(Hur fick kvinnorna det i Europa?)

NE:

https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25550https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25551https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25552

=> Vilka frågor kan ställas till historiska källor för att se vad de kan berätta om det förflutna och hur kan trovärdigheten avgöras?Är källan vad den utger sig för att vara? Är den partisk? Är det en förstahandskälla, eller är uppgifterna i den beroende av någon annan källa? Hur lång tid har det gått mellan att händelserna som källan berättar om inträffade och att de nedtecknades?

NE: https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25536

NE: https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25536

=> Vad var orsaken till européernas upptäcktsresor?

=> Vilka konsekvenser fick dessa resor – vilka förändringar ledde den till?

NE:https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25553

 

=> Hur hänger skapandet av kolonier samman med triangelhandel och slaveri + se likheter med antiken?

=> Vilka konsekvenser fick denna handel och på vilket sätt var Sverige en del av detta?

NE:https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25554

=> Vad var orsakerna till den amerikanska revolutionen och vad gör dessa förändringar till en revolution?

=> Vad innebar revolutionen för slaveriet och övriga kolonier i Amerika?

NE:https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25559

=> Hur hänger jordbrukets revolution samman med den industriella?

=> Hur bidrog kapitalister & uppfinningar till revolutionen?

=> Hur revolutionerades människors sätt att leva? (Urbanisering, )

Ne: https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25560

 

Hur?
I grupper jobbar vi med att söka vad som gör gerkerna minnesvärd och samtidigt mäktiga under Antiken. Tillsammans studerar vi olika typer av historiebruk och det leder oss in på Romarriket och dess storhet. Hoppet till renässensen och en tid där Europa börjar erövra världen synliggör vi med hjälp av en tidslinje. Linjen blir vårt stöd när vi sedan undersöker hur Europa blir allt mer dominerande. Samtidigt har vi koll på hur makten fördelas i samhället och och i kolonier för att se grunden till de olika revolutionerna mot detta. Då har vi landat i bildandet av USA och lagt grunden för att i åk 8 följa den Franska revolutionen. Innan vi lämnar historiaavsnittet får vi med oss en annan revolution nämligen den inom industrin.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – i diskussioner jobba för att alla ska komma till tals.

Möjligheter – Vi introducerar BF-POJK-FS när vi jobbar med historiska källor.

Förväntningar –

Rutiner – BF-pojk-fs vill vi sätta som rutin.

Interaktion – Jobb i grupper där vi tillsammans utforskar olika delar av historien med olika roller i grupperna.

Miljö – Vi har jobbar vidare med att se hur våra skärmar kan få tydliga rutiner runt sig

Språk – Vi hittar nya sätt att samtala om historia med fenomen som historiebruk och historiska källor.

Modellering – Blir en tydlig del när vi jobbar med historiska källor.

LPP NO Årstider-Vinter

LPP Årstider – Vinter

Ämne: No
Årskurs: Åk 1

Ansvarig: Cecilia Hulin
När: vt 2023

 

Syfte
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och mönster. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla nyfikenhet på och intresse för de sammanhang och fenomen i naturen som hela tiden påverkar miljön och allt levande.

 

Varför?
Våra föreställningar:
- Vilka årstider har vi?
– Vilka traditioner finns kopplat till våra årstider?
– Hur vet vi vilken årstid det är och vad utmärker den?
– Vad händer i förändringarna mellan sommar -> höst -> vinter -> vår -> ?
– Hur anpassar sig djur och växter? 
- Hur ser vattnet ut på vintern och vad har det för betydelse för oss människor, djur och växter?
– Vilka 3 faser består vatten av?
– Hur fungerar vattnets kretslopp?

 

Vad?
Detta ska du lärar dig:
Känna till att det finns olika årstider och kunna benämna dessa.
Kunna beskriva och ge några exempel på vad som händer i naturen under de olika årstiderna.
Delta i observationer om hur årstiderna påverkar vattnets form och ge exempel på dessa former.
Kunna ämnesspecifika ord och begrepp. (årstid, höst, vinter , vår, sommar, kallt/minus grader, varmt/plus grader, fast, flytande, gas)
Vilka högtider som finns vid respektive årstid

 

Hur?
Observera vår närmiljö.

Diskussionsfrågor och övningarna finns kring filmerna och diskussioner sker i mindre grupper och där deltagarna får skriva ned sina svar. .
Enklare experiment, skapande aktiviteter.
Enskilda individuella övningar.
Olika högtider under året
Fältstudier
ÅRSTIDER – Vintern
https://www.ne.se/play/filmnavet/program/em1051?fromSearch=true

Förklara ord och uttryck:
Talgboll, snöbär, skare, dvala, mossa/lavar
Fågel bok/film vad kännetecknar de vanligaste fåglarna talgoxe, blåmes, sidensvans, och gröngöling.
Hur överlever dessa djur på vintern? Visar bilder på spår i snö tex hare, älg rådjur m.fl.

Frågor efter filmen
Vilken månad är mörkast? Hur är det då att bo långt upp i Sverige?
Varför ska man inte börja mata fåglarna för tidigt? Vad är bra att ge fåglarna?
Nämn några ställen där isen kan vara svag?
Beskriv hur en abborre ser ut?, Hur överlever fiskar vintern?
Hur kallt är i vattnet under isen?
Vad är skare?
Vad lever Gröngölingen av på vintern? Hur får han tag i i myrorna?
Vad äter rådjur och älg på vintern? Vilken är älgens favoritförda.
Berätta hur man gör semlor?

 

DJUREN – Hur klarar de sig på vintern?

DJUR
• Varför måste djur ha knep för att överleva vintern i Sverige?

Migration
• Vad innebär migration?
• Varför kan inte alla fåglar överleva här i Sverige på vintern?
• Hur gör fåglarna för att orka flyga till varmare länder?
• Hur gör älgar och renar i fjällen för att överleva
vintern?
Vintersömn
Hur gör igelkottar för att klara sig igenom vintern?
Vad innebär vintersömn?
Berätta om hur det går till när en björn går i ide. 
Hur gör ormar och grodor under vintern?
Andra anpassningar hos djuren
• Hur kan smådjur leva under snön?
• Ge exempel på hur djur som är aktiva under vintern
anpassat sig till förutsättningarna och varför.

Sammanfattning
• Vad har vi gått igenom i den här filmen?
• Vad gör vi människor för att klara av vinterkylan?

Gruppuppgift: Välj ett djur som lever i Sverige och gör ett arbete om hur det djuret gör under vintern. Leta information på internet, i böcker och i tidskrifter. Presentera arbetet

 

VATTEN
Vad är en hypotes?

En hypotes är det resultat man tror att man kommer få av en undersökning, observation eller experiment. En teori skall ligga som bakgrund för en hypotes

Ställa hypotes? Hur mycket vatten tror du det är kvar i burken när snön har smält?
MALL finns att fylla i : Fyll en burk med vatten och gissa….. vänta ….. slutsats.

Övning 2 VATTEN- Fast, flytande, gas och tillbaka
Vad händer när man värmer en gas? Påverkas ett fast material av värme? Hur känns det när vatten avdunstar? Vart tar vattnet vägen när kläderna torkar? Undersök och dra slutsatser utifrån experiment 

Praktisk övning: Dramatisering av aggregationstillstånden. 
Låt eleverna föreställa vattenmolekyler och illustrera hur molekylerna rör sig i fast, flytande och gasform.

Youtube:
Kemifilm om fast, flytande och gas – YouTube
https://www.google.com/search?q=fast,+flytande+och+gasform.&source=lnms&tbm=vid&sa=X&ved=2ahUKEwin-6LducH8AhX9RvEDHSVfAUQQ_AUoAHoECAMQCQ&biw=1440&bih=732&dpr=1#fpstate=ive&vld=cid:ea3f8196,vid:UFIqPAOrjV4

Stearinljuset: Fast, flytande & gasform
https://www.google.com/search?q=fast,+flytande+och+gasform.&source=lnms&tbm=vid&sa=X&ved=2ahUKEwin-6LducH8AhX9RvEDHSVfAUQQ_AUoAHoECAMQCQ&biw=1440&bih=732&dpr=1#fpstate=ive&vld=cid:565ce20d,vid:ysa7bMLUeik

Praktisk övning: http://www.teknikochnatur.se/images/productimages/4462055_256152_fasflytandegas.pdf
Film ifrån UR, ca 14 minuter.
Avnsittet handlar om vattnets kretslopp.
http://urskola.se/Produkter/162290-Vattenmannen-och-Speed-Vattnets-kretslopp

Film: Animerade berättelser om atomers kretslopp 5 min/ per film
Vattenmolekylen: https://www.ne.se/play/ur/program/134685
Animerade berättelser om atomers kretslopp I en serie korta filmer ”Animated science” berättas i sagoform om några olika atomer och molekyler (Vatten, syre, kol, kisel, järn), 5 minuters film per atom. Filmerna har karaktär av berättelser, där atomerna och molekylerna uttrycker mänskliga känslor inför de olika situationerna.
Efter en sådan film bör barnen ha fått en tydlig bild av var just dessa atomslag eller molekyler förekommer, och också komma ihåg de olika kretsloppen. Barnen kommer troligen också att ha fått med sig en bild av att materien är uppbyggd av atomer.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid- Vid frågeställningar i klassrumsarbete ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.
Möjligheter – Genom diskussioner, filmer och rutiner ges möjligheter till tänkande och förståelse.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder rutinen Think-pair-share för att synliggöra alla elevers tänkande.
Interaktion –  Genom våra samtalsrutiner synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.
Miljö – Vi uppmärksammar vår närmiljö och vad den kan erbjuda oss, vilka skyldigheter och rättigheter vi har.
Modellering – Läraren “tänker högt” och ställer frågor vid läsning eller efter en film.

 

Kopplade innehåll
Årskurs 1-3 Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och anpassningar till olika livsmiljöer och årstider.
Årskurs 1-3 Solsystemets himlakroppar och deras rörelser. Människan i rymden.
Årskurs 1-3 Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.
Årskurs 1-3 Några berättelser om hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram.

Din näringsrika favoriträtt

Ämne: Hem-och konsumentkunskap 

Årskurs:  6

Ansvarig: Hanan Kanou

När:V.4-v.17

Varför?

I det här projektet är det tänkt att eleverna ska kunna planera och tillaga en näringsrik och balanserad måltid och att kunna välja bra mat ur perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. Eleverna ska lära sig att reflektera över vad de äter och lära sig att tillaga enkla måltider.

Vad?

Vad är matcirkeln och tallriksmodellen?

Vad betyder näring?

Vad är bra näring?

 

Hur? 

Undervisningen har praktiskt arbete med matlagning som grund, vilket kombineras med genomgångar samt skriftliga och muntliga utvärderingar.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid

Vi kommer  tillsammans att fördjupa oss om matcirkeln, tallriksmodellen och näringsämnena, olika matlagningsmetoder och lära oss om varför man bör äta regelbundet samt hur man kan välja mat som inte påverkar miljön negativt.

Möjligheter

I slutet i varje lektion läggs fokus på att tillsammans tänka och utvärdera.

Förväntningar

I undervisningen kommer eleverna få kunskap om näringsämnena, tallriksmodellen, matcirkeln och tillaga varierande balanserade måltider. Dessutom kommer Eleverna träna på att läsa, följa ett recept och instruktioner

Rutiner

Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar. Tydlig lektionsstart- och avslutning

Interaktion

Det sker via grupparbete

Miljö

Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i HKK salen för att utmana varje elevs förmågor.

Språk

Läraren använder sig av relevanta begrepp för område när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.

Modellering

Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur arbetsprocesser  skall utföras

 

RE – Världsreligionerna del 2

Ansvarig: Fredrik Pettersson
När: v.48-v.5
Varför?
Vi fördjupar nu våra kunskaper om Buddhas och Islams lära. Här tränger vi djupare ned i tankarna om meningen med livet och vad som anses vara god moral enligt dessa religioner. Med dessa kunskapar kommer vi söka likheterna mellan världsreligionerna och vad som är stora skillnader.
 
Material:
Vad?
Islams 5 pelare & andra muslimska seder
=> Vad innebär de fem pelarna och hur hänger de samman? (trosbekännelse, bön, fats, allmosa, vallfärd) => Hur kan de fem pelarna kopplas till Muhammeds liv, moskén och religösa högtider? (imam, Ramadan med festen Id al-fitr eller Eid )
=> Hur tänker muslimer kring olika regler för mat och kläder? (anständiga kläder, hijab/sjal, halal, haram,
=> Vad kan olika muslimer mena med sharia och hur kan de skilja sig åt när det gäller roller i familjen?
NE:
Slöja:
Heliga skrifter:
=> Vad gör Koranen och profetens sunna så betydelsefulla för muslimer? (Hadither, föredöme)
=> Vilka likheter och skillnader kan ses mellan islams heliga skrifter och övriga världsreligioners?
Ne:
Olika riktningar:
=> Vilka olika riktningar finns inom islam och vad är orsaken till skillnaderna? (shia, sunni, Wahhabismen)
NE:
Islam – vad vet vi och varifrån fås bilden?
=> Vad påverkar vår syn på olika religioner ex islam? (medias urval, politisk färg)
Buddhas lära:
=> Vad menade Budda med den enkla vägen och den svåra vägen? (4 Karmalagarna, Fyra ädla sanningar & den åttafaldiga vägen,  Tripitaka/de tre korgarna)
=> På vilka sätt kan buddhismen variera på olika platser i världen och hur kan detta märkas i de 3 stora inriktningarna ex i synen på bodhisattvor? (theravada, mahayana och vajrayana, Dalai Lama/Lamaism).
=> Vad ger god karma enligt en buddhist och vad kopplas de flesta högtider till? (Dygder, klädregler munk/nunna,Vesak)
 
 
Jämförelser – mellan världsreligionerna
=> Vilka likheter och skillnader finns mellan islams & buddhismens ledande personer och andra världsreligioners ledande personer?
=> Vilka likheter och skillnader finns mellan islams & buddhismens syn på gudar och andra världsreligioner syn på gudar?
=> Vilka likheter och skillnader finns mellan islams & buddhismens syn på livet och andra världsreligioners syn på livet?
=> Vilka likheter och skillnader finns mellan islams & buddhismens tankar om hur man lever rätt/orätt och andra världsreligioner syn på detta?
 
Hur?
Vi kommer tillsammans utforska islam & buddhismen och jämföra dessa världsreligioner med övriga religioner. Stort fokus kommer ligga på att synliggöra dessa på våra väggar.
Vi testar åter”mittifrågor” för att se hur lång vi nått i förståelsen och i detta få återkoppling. Avslutningsvis gör vi en slutanalys.
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – i diskussioner jobba för att alla ska komma till tals och vi tar whiteboards till hjälp.
Möjligheter –Med förståelsekartan och jämförelser kommer ligga i fokus med många tillfällen för jämförelser.
Förväntningar – är att den grund vi lagt nu ska kunna användas för att få en helhetsbild över världsreligionerna.
Rutiner – .
Interaktion –viktigt med många samtal där vi synligör tankar med små whiteboards.
Miljö – I våra samtal skapa ”rum i rummen” för att möjliggöra mer fokus på frågorna.
Språk – Extra fouks på jämförelser och hur dessa kan bäst beskrivas.
Modellering – Elever och Fredrik kommer visa hur de tänker kring de olika delarna av förståelsekartan när vi använder denna runt valfrågorna. Vi testar ”mittifrågor” där vi synliggör vart vi står och får feedback på det,.

Texttyper

Texttyper

Ämne: Svenska
Årskurs: 9
Ansvarig: Marie AS
När: V 3-8

Varför?
Vi möts ständigt av olika texter. Alla dessa texter har olika syften och innehåll. Vilken text är vad? Varför får vi/möts vi av dem? Hur ska vi göra oss förstådda på och genom dessa texter? Att ha kunskaper om olika texter och innehållet kring dem kommer att hjälpa oss i framtiden, i både arbetsliv och eget personligt liv. Vi arbetar också med detta för att få en större förståelse och kunskap för vår nära framtid, att k

Vad?

  • Vad är sakprosatexter och skönlitterära texter?
  • Vilka olika texttyper finns det?
  • Vilka speciella kännetecken finns det för de olika texttyperna?
  • Finns det olika sammanhang vi använder texttyperna i?
  • Vad är formellt/informellt språk?
  • Hur kan vi analysera olika texter för att se de olika dragen?

Hur?
Vi kommer att ha genomgångar av de olika texttyperna samt analysera olika texter. Vi kommer också att titta på korta faktaavsnitt för att få mer inblick och förklaring av texttyperna. Allt detta varvars med diskussioner för att få en större förståelse.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande. Följdfrågor som hur, varför, på vilket sätt kommer till.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar –  Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka.

Miljö – Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Hur ska jag få fram vad jag vill säga. Hur kan det bli tydligt och att man förstår.

Modellering – Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Stjärnlösa nätter

Stjärnlösa nätter

Ämne: Svenska
Årskurs: 9
Ansvarig: Marie AS
När: V 42- 3

Varför?

Vi möts ständigt av val där läsningen ofta får stå tillbaka. Vi väljer bort att läsa till förmån för andra saker. Vi läser en bok tillsammans där eleverna kommer att få träna på att läsa, förstå, utveckla sitt språk, ta ställning till olika frågor, ta ansvar för sitt tyckande och se konsekvenser. Vi tränar på att motivera våra ställningstagande/åsikter och gör det tillsammans i läsningens värld.

Vad?

  • Hur kan vi utveckla vårt språk genom läsning?
  • På vilka sätt kan vi ta till oss det vi ska läsa, för att få en djupare förståelse?
  • Hur använder vi rutinen ”Peeling the fruit”?
  • Hur skriver vi brev (texttyp brev)?
  • På vilket sätt kan vi använda citat ur böcker för att få förståelse för det vi läser?
  • Hur får vi fram våra resonemang så tydliga och klara som möjligt?

Hur?
Vi kommer att arbeta i diskussionsgrupper, helklass, läsgrupper, individuellt arbete.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Grupparbeten, enskilda uppgifter, lärarledda lektioner. Träna på olika moment inom svenskan som att skriva, läsa och tala.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande. Följdfrågor som hur, varför, på vilket sätt kommer till.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar –  Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka.

Miljö – Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Hur ska jag få fram vad jag vill säga. Hur kan det bli tydligt och att man förstår.

Modellering – Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.