Lokala planeringar

Talen till 10 000

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? v. 35-37

Vad? Talen till 10 000

I FOKUS
  • tusental, hundratal, tiotal och ental
  • jämföra och storleksordna tal
  • beskriva och göra klart talföljder
  • avrunda och överslagsräkning
  • negativa tal
  • romerska talsymboler

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Hur många äpplen är det i varje låda/stapel?
Hur många tusental och hundratal är det?
Hur många är det i lådan som är delvis fylld?
Hur många tiotal och ental är det?
Min kompis säger att det går snabbare att räkna om man räknar stegvis. Håller ni med? Hur skulle vi göra det?

Lektion 2
Vilka olika tal kan ni bilda av de fyra siffrorna?
Hur många tusental, hundratal, tiotal och ental är det?
Vilket värde har varje siffra i talet?
Min kompis säger att det två tvåorna har samma värde. Håller ni med?
På vilka olika sätt kan vi visa talen?

Lektion 3
Hur kan vi jämföra talen? Finns det fler sätt?
Hur många tusental, hundratal, tiotal och ental finns i 3851 och 2672?
Vad ska vi börja med att jämföra?
Min kompis säger att han kunde avgöra vilket tal som är störst genom att bara jämföra siffrorna på tusentalets plats. Kan ni förklara vad han menar?

Lektion 4
Vilka olika talföljder kan ni lägga?
Kan ni förklara mönstret i varje talföljd?
Hur kan vi visa mönstrets talföljd?

Lektion 5
Hur långt är det exakta avståndet mellan Stockholm och New York?
Varför tror ni att Tom säger 6 300km?
Varför tror ni att Julia säger 6 330km?
Vart på tallinjen ligger 6 328?
Hur kan vi avrunda 6 328?

Lektion 6
Hur långt springer Gustav?
Hur långt springer Lovisa?
Hur långt springer Tom?
Hur kan vi avrunda alla sträckor till närmsta hundratal?
Ungefär hur långt springer de sammanlagt?

Lektion 7
Vad visar första/andra/tredje tallinjen?
Vad kan markeringarna till vänster om nollan betyda?
Vad är motsatsen till 1?
Hur långt är det mellan varje markering?
Hur långt kan vi jämföra talen?
Min kompis säger att – 3 är större än -6. Håller ni med om det? Kan ni förklara vad hon menar?

Lektion 8
Hur ser vi att termometrarna visar -4 grader och 3 grader?
Vad betyder grader?
Hur många ”steg” är det från -4 grader till 3?
Min kompis säger att -4 är fyra steg från noll och 3 är tre steg från noll. Temperaturskillnaden är därför 7 grader. Håller ni med om det? Kan ni förklara vad hon menar?

Lektion 9
Om symbolen I står för 1, hur tror ni då romarna skev 2 och 3?
Om V står för 5 och I står för 1, hur tror ni då att skrev talet 7?
En kompis sa att de skrev talen 4 så här IV, kan ni förklara varför?
Om X står för 10, hur tror ni då att romarna skrev 9?
Hur tror ni att de skrev 18?
Ser ni något mönster i hur de skrev sina talsymboler?

Lektion 10
Om symbolen X står för 10, hur tror ni då att romarna skrev 20 och 30?
Om L står för 50 och X står för 10, hur tror ni då att de skrev 70?
En kompis sa att de använde addition för att skriva talet 70, kan ni förklara varför?
Hur tror ni att de skriver 90?
En kompis sa att eftersom 9 bildas genom att subtrahera 1 från 10, så kan man bilda 900 på samma sätt, kan ni förklara varför?

Lektion 11
Hur kan vi räkna antal upp till 10 000?
Hur skriver vi fyrsiffriga tal med siffror?
Vilka ord använder vi när vi jämför tal?
Hur gör vi när vi storleksordnar tal?
Vad är en talföljd?
Hur avrundar vi till närmaste tiotal, hundratal och tusental?
När använder vi överslagsräkning?
Vad är negativa tal?
Hur ser romarnas talsystem ut?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

– kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

– kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik 

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder. De använder också sin problemlösningsförmåga för att upptäcka hur romerska talsymboler är uppbyggda.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tusental, hundratal, tiotal och ental, och upptäcker samband mellan dessa begrepp. De tränar på begreppen avrundning och överslagsräkning. De bekantar sig med innebörden av begreppet negativa tal.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att använda talcirklar och visa konkret med tiobasmaterial, talbrickor och positionstabeller.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen tusental, hundratal, ental och tiotal samt om siffrornas värde beroende på placering i talet.De resonerar om lämpliga strategier för att beräkna och jämföra antal och om vad som kännetecknar de olika strategierna. frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 10 000 och om innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter heltal, naturliga tal och negativa tal i talområdet upp till 10 000. De tränar på att dela pip dem i tusental, hundratal, tiotal och ental, samt på att avrunda dem till närmaste tiotal, hundratal och tusental.

Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån tusental, hundratal, tiotal och ental, samtal bygger förståelse för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har i talet. De möter även det historiska perspektivet när de arbetar med romerska talsymboler och talsystemet. Eleverna jämför det romerska talsystemet med vårt positionssystem.

Eleverna tränar på att använda talen upp till 10 000 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.

De använder avrundning och överslagsräkning som metod för beräkningar.

Algebra
Eleverna undersöker vilka tal som saknas i talföljder. De tränar på att upptäcka och beskriva mönster i talföljder samt på att fortsätta talföljder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav

1

2

3
0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 1 arbetar elever med talen upp till 10 000. Kapitlet inleds med att eleverna tränar på att räkna stora antal genom att dela upp tal i tusental, hundratal, tiotal och ental.

Eleverna bygger på sina kunskaper om positionssystemet och använder talbrickor och tiobasmaterial för att räkna och dela upp fyrsiffriga tal i tusental, hundratal, tiotal och ental. De visar talens uppdelning med hjälp av positionstabeller. Eleverna upptäcker hur siffrornas värde förändras beroende av deras position och använder sina kunskaper om positionssystemet när de tränar på att jämföra och storleksordna tal. De beskriver även mönster och göra klart talföljder.

Eleverna tränar också på avrundning och avrundar tal till närmaste tiotal, hundratal och tusental. De använder avrundning och gör överslag för att beräkna ungefär hur långa avstånd är och hur mycket något kostar.

I kapitlet introduceras negativa tal. Eleverna jämför och storleksordnar negativa tal utifrån tallinjen och tränar på att göra beräkningar kopplat till temperatur.

Som avslutning möter eleverna återigen det historiska perspektivet, vilket belyser uppkomsten och behovet av talsymboler. Eleverna utgår från romerska talsymboler och jämför dessa med dagens symboler och positionssystem.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material eller genom att vi ritar. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämning genom kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare. Vi gör även en större avstämning i slutet av terminen för att testa områdena talen till 10 000, Addition och subtraktion, Multiplikation och division, bråk, statistik och tid.

Elevernas avstämning av kunskapsloggen kommer att finnas på schoolsoft.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

LEKTIONER MÅL LÄROBOK ÖVNINGSBOK
1. Räkna till 10 000 Kunna räkna och känna igen tal upp till 10 000.
Kunna skriva talen med siffror och bokstäver.
Kunna räkna antal stegvis.		 s. 8-10 s.6-9
2. Platsvärde Bygga förståelse för postionssystemet.
Kunna dela upp tal i tusental, hundratal, tiotal och ental.
Kunna beskriva värdet på siffrorna i ett givet tal. 		s. 10-12 s.9-12
3. Jämföra och storleksordna tal Kunna jämföra tal utifrån tusental, hundratal, tiotal och ental.
Kunna visa jämförelser med symbolerna > och <.
Kunna storleksordna tal.		 s. 12-15 s. 12-14
4. Talföljder Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.
Kunna fortsätta talföljder.		 s. 15-19 s. 14-17
5. Avrunda tal Kunna avrunda tal till närmaste tiotal, hundratal och tusental.
Kunna använda symbolerna ungefär lika med.
Kunna placera ut tal på tallinjen. 		 s. 19-22 s. 17-19
6. Avrundning och överslagsräkning Kunna avrunda tal till närmaste tiotal, hundratal och tusental.
Kunna använda avrundning för att göra ett rimligt överslag.
Kunna placera ut tal på tallinjen.		 s. 22-25 s. 19-22
7. Upptäcka och jämföra negativa tal Bygga förståelse för negativa tal.
Kunna placera et negativa tal på tallinjen.
Kunna jämföra och storleksordna negativa och positiva tal.		 s. 25-28 s. 22-24
8. Använda negativa tal Kunna använda negativa tal vid temperaturavläsning.
Kunna beräkna temperaturskillnad.
Kunna jämföra temperatur.		 s. 28-31 s. 24-27
9. Romerska talsystemet Förstå hur romarna bildade tal.
Kunna skriva romerska talsymboler för talen 1 och 20.		 s. 31-33 s. 27-30
10. Romerska talsymboler Förstå hur symbolernas placering påverkar talets värde.
Kunna skriva romerska talsymboler för tal upp till 10 000.		 s. 33-36 s. 30-33
11. Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om talen till 10 000.
Göra en självskattning av sin kunskap		 s. 36 s. 33

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Världens Mat

Hemkunskap- åk 9- Världens mat och religioner

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann Kerstis
När, under vilka veckor? v 35-46 ( varannan vecka)

Vad?

-Vi ska jobba med livsmedel och maträtter från olika delar av världen.
-Olika religioners livsmedels och dryckesvanor.

-Kryddor

Frågeställning (och följdfrågor):

Det svenska köket har alltid varit öppet för främmande influenser, allt ifrån kåldolmar som Karl XII:s soldater tog med sig hem från Turkiet, till dagens sushi.

Men det var först efter andra världskriget som vi på allvar fick in andra råvaror och maträtter till Sverige. Det skedde framför allt genom arbetskraftsinvandringen från sydeuropa och att vi började resa utomlands.

Religionen har alltid haft visst inflytande över vad vi äter. Inom alla religioner finns mer eller mindre stränga råd och regler för när och vad man bör äta. Ofta är det i samband med religiösa högtider som man äter traditionellt.

1/Val av Land och Religion ( Vi lottar ut på lektionen)

2/ Välj en eller flera maträtter som ni ska servera på en buffé.3-4 port. Lämna inköpslista till Ann på dagens lektion.

3/ Fakta om landet: Geografi, odling.

4/ Vad äter invånarna till frukost, lunch och middag.

5/ Helger och Traditioner.

6/ Fakta om livsmedel, drycker från landet.

7/Några vanliga kryddor i ditt land.

Hur ska vi arbeta?

Vi ska arbeta i grupp om 2 i det praktiska och teoretiska.

Vi kommer att arbeta i ett projekt  tillsammans med SO där ni ska studera olika religioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Praktisk redovisning av sitt lands maträtt.  Muntlig redovisning om sitt land och dess religion.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Lektion 1 Gå igenom året.Planering av Länders mat och Religion. Val av Länder och Religion. Inköpslista till Ann.
Lektion 2 Tillagning praktiskt av sitt Lands maträtt. (medelhavet, Nordafrika, Thailand. De som ej lagar mat jobbar med de teoretiska uppgifterna och blir bjudna på buffé.

Lektion 3  Tillagning praktiskt av sitt Lands maträtt. ( Indien,Sydamerika,Japan).
Lektion 4 Redovisning Muntligt av sitt land och dess Religion.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Eleven har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.
Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjligheter att reflektera över, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet.
Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.
Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.

Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E : Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.
Kunskapskrav för betyget C :Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och relativt väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.Därutöver kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Kunskapskrav för betyget A :Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och välfungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklademotiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också gevälutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.Därutöver kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Hur?

Varför?
Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Eleverna ska lära sig om andra kulturers livsmedel och maträtter. Öka förståelsen för andra kulturers vardagliga liv inom Mat och Hälsa. Få möjlighet att smaka på olika maträtter och livsmedel och därigenom bredda sitt matkunnande.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Våra internationella relationer och det globala perspektivet är en naturlig del av vår verksamhet
Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Sannolikhet – Chans eller risk??

Ansvarig lärare: Henrik Forselius, Madelene Larsson
När, under vilka veckor?  35-39?

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka begrepp används inom sannolikhet?
  • Hur används sannolikhet i spel och andra sammanhang?
  • Är det en chans eller risk att något skall inträffa?
  • Hur beräknar vi olika kombinationer på ett effektivt sätt?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
  • Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
  • Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
  • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
  • Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Metod Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Begrepp Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Via genomgångar från mig och via olika internetsidor lägger vi grunden för sannolikhetsbegreppet. Jag kommer förse er med material för egen färdighetsträning och vi kommer tillsammans att titta på hur man använder sannolikhet i vardagen.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer kontinuerligt att bedöma dig utifrån vad du presterar på lektionerna och hur du klarar av en mindre diagnos i slutet av perioden. Vi kommer också att ha några läxor på kunskapsmatrisen som du lämnar in och jag bedömer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 35

Måndag: Genomgång av Lpp:n. Intro om sannolikhet. Vi reder ut begreppen chans och risk och funderar på hur ofta vi i vardagen använder begreppen.
Vi går igenom grunderna i sannolikhet – likformig sannolikhet, möjliga och gynnsamma utfall. Vi tar hjälp av Erik och Mackan…..

Film om sannolikhet

Egen räkning: Sannolikhet-5-1, Facit 5.1

Egen räkning: Sannolihet-5-2, Facit 5.2 + Övningsblad 5.2.

Torsdag:

Vecka 36

Måndag:

Torsdag:

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Hela livet är en lärdom i hur chans och risk spelar in. Vi alla kommer någon gång att söka vår lycka genom olika spel så varför inte fördjupa vårt lärande inom området.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vem har sytt dina byxor?

Ansvarig/Ansvariga lärare: Åsa Gustafsson

När, under vilka veckor? P1,P2,P3 och P4

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur behandlar och använder vi kläder idag?
  • Vilka normer har vi kring kläder?
  • Vem har sytt dina kläder?
  • Vad är skillnaden mellan trikåtyg och vävt tyg?
  • Hur mäter man när man ska bestämma storlek?
  • Varför ser mönster ut som de gör?
  • Hur syr man ett par byxor?
  • Hur följer man efter arbetsbeskrivning?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  •  kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  •  kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  •  kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  •  kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Centralt innehåll från kursplanen
  • Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
  • Mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar individen.
  • Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.
  • Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv
Förankring i kursplanens syfte
  • formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
  • välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Går igenom matrisen första lektionen.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att repetera symaskinen, hur mönsterdelar ser ut och hur de sitter ihop till ett plagg. Vi kommer fokusera på att sy byxor; shorts eller långa mysbyxor. I början av arbetsprocessen formuleras en idébeskriving där du planerar ditt arbete. Mallen hittar du i google classroom.

Vi dokumenterar även arbetet under processen i våra ipads i både text och bild. Du skriver och lägger in bilder i dokumentet efter varje lektion, men också en avslutande reflektion vid arbetets slut.

Vi kommer att jobba enligt följande arbetsordning:

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning sker av både idebeskrivningen, den praktiska framställningen- byxan och avslutande utvärderingen.

Sista lektionstillfället redovisar vi för klasskamraterna. Samt ser film om en person som syr byxor till Sverige.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1. Ta mått och bestäm tyg, färg och storlek. Skriv svar på de första frågorna i din logg i google Classroom.

2. Klipp ut tygdelar. Följ sömnadsbeskrivningen i google classroom

3. Följ sömnadsbeskrivningen i google classroom

4. Följ sömnadsbeskrivningen i google classroom

5. Följ sömnadsbeskrivningen i google classroom

6. Följ sömnadsbeskrivningen i google classroom

7. Följ sömnadsbeskrivningen i google classroom – bli klar samt lämna in färdiga byxor för bedömning

8. Redovisning, arbete med dokumentation som lämnas in, samt diskussion om klädindustrin.

Byxorna får följa med hem.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att kunna sy sina egna kläder är viktig både för den enskilda individen för att få kläder som hen själv vill ha dem , men också ur ett miljöperspektiv då det färre steg i produktionsledet. Du kan dessutom sy om gamla kläder istället för att slänga. Mode, trender och normer berör oss alla dagligen.

Att sy efter mönster handlar också mycket om problemlösning, att tänka i flera steg och i fler dimensioner.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas
  • Våra internationella relationer och det globala perspektivet är en naturlig del av vår verksamhet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Sker efter avslutad kurs

Vi planerar en vandring!!

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.35-39

Vad?

Frågeställning:

  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur förhåller jag mig till allemansrätten vid vistelse i naturen?
  • Hur ser man på en karta och planerar en vandring med lämplig längd och rastplats? Hur ska jag packa för en lättare tvådagarsvandring?
  • Vad är viktigt att tänka på vid en övernattning?
  • Hur hanterar jag säkerheten i samband med matlagning på stormkök?
  • Vad menas med att friluftsliv kan vara som “Balsam för själen”?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten
  • Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Kunskapskrav för betyget E:
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler		 Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler		 Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Eleven anpassar till viss del sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella området. Eleven anpassar relativt väl sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella om- rådet. Eleven anpassar väl sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella området.
Kunskapskrav för betyget E: 
Eleven …genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler		 Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven…genomför friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler		 Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven…genomför friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Eleven anpassar till viss del valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningställandet av detta är till viss del anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig till viss del till principer för matlagning utomhus. Eleven anpassar relativt väl valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningställandet av detta är relativt väl anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig relativt väl till principer för matlagning utomhus. Eleven anpassar väl valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningställandet av detta är väl anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig väl till principer för matlagning utomhus.
Kunskapskrav för betyget E:
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter		 Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt före- bygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter		 Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter
Eleven kan utvärdera den genomförda färden genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten tillämpats under dagen. Eleven kan utvärdera den genomförda färden genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten till- lämpats under dagen. Eleven kan utvärdera färden genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten tillämpats under dagen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I grupp planera och genomföra en vandring med tillhörande frågor.

Vi skall göra en vandring år9

Länk till kartan

Allemansrätten

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande både praktiskt och muntligt samt en efterföljande skriftlig reflektion.
Delar av vandringen skall även dokumenteras och lämnas in.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 35

Tisdag (båda): Flaggan + lagspel

Torsdag (Grön): Planera en vandring! Vi ses med iPad i L1

Vecka 36

Tisdag (båda): 

Torsdag (Röd): Planera en vandring! Vi ses med iPad i L1

Vecka 37

Tisdag (båda): Planera vandringen, gå igenom stormkök.

Torsdag (Grön): Kortare vandring med matlagning i närområdet.

Vecka 38

Tisdag (båda): Friidrott – Träning inför Lemshagaspelen.

Torsdag (Röd): Kortare vandring med matlagning i närområdet.

Vecka 39

Tisdag (båda):

Torsdag:

 

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. Under vandringen ger vi eleverna en inblick i hur man kan finna styrka och rekreation genom friluftslivets mångfald.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Nationella minoriteter

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

 

När, under vilka veckor?

v.35-37

 

Vad? 

Frågeställning och följdfrågor

  • Vilka är våra Nationella minoriteter och hur är deras ställning i samhället? 
  • Vad menas med begreppet “urbefolkning” och vilka är det? 
  • Vilka rättigheter har våra nationella minoriteter? 
  • Hur avspeglas de nationella minoriteternas språk i svenskan? 
  • Hur är det att vara barn och tillhöra en minoritetsgrupp i Sverige? 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Genom undervisningen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa.

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Språkbruk i Sverige och Norden.
  • Vilka de nationella minoritetsspråken är. Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige.
  • De nationella minoriteternas rättigheter.

 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.

 

 

 

Hur?

 

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att undersöka, diskutera, värdera, analysera, söka information och därmed söka förståelse för de begrepp och kunskaper vi ska införskaffa. 

Vi kommer bland annat att titta på film, ha föreläsningar,  men också söka information och genomföra en gruppuppgift som även ska redovisas. I slutet kommer vi att ha ett mindre förhör/prov. 

 

 

Du kommer bedömas utifrån följande punkter:

  • Hur aktivt du deltar under genomgångar och samlingar
  • Hur du deltar och agerar vid gruppövningar
  • Hur du deltar, genomför och presenterar ett grupparbete som berör frågor kring de nationella minoriteterna.

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

De nationella minoriteterna har bott i Sverige under lång tid. De har en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och de är en viktig del av vår historia och vårt kulturarv som alla elever ska ha kunskap om. Det handlar om att visa det Sverige som alltid funnits, ett område med stor mångfald av språk och kulturer.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna