Write a love story, inspired by Romeo and Juliet.

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sofia Ljungkvist

När, under vilka veckor?

42-48

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Skriv din egen kärlekshistoria, inspirerad av Romeo och Julia.

Ska vi göra någon annan gestaltning av historierna sen? Bild, drama, musik? Maila Fia era förslag!

Five Ws + H – LOVE STORY picture for LPP

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan kommunicera på engelska i tal och skrift

Läraren ska

  • ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
  • stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan,
  • ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel,
  • stimulera, handleda och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till elever som har svårigheter,

Skolans mål är att varje elev

  • genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
  • visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan,
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

Centralt innehåll från kursplanen
  • Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.
  • Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.
  • Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som uttal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

4 – Skriftlig framställning Formulera sig och kommunicera i skrift (…är engelska språket tydligt, korrekt, flytande?)

4 – Skriftlig framställning Förbättra (…kan du förbättra din text flera gånger innan den är ‘klar’?)

4 – Skriftlig interaktion Formulera sig och kommunicera i skrift (…förstår dina läsare vad du menar?)

5 – Följa instruktioner (…gör du det du ska göra, när du ska göra det?)

5 – Använda språkliga strategier för att göra sig förstådd (…vilka strategier använder du när du kör fast?)

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  1. Skriva tankekarta eller lista i notebook, där du bygger upp hela din historia innan vi ens börjar skriva på iPad. T ex med karaktärer, början, mitten, slut, konflikt, antagonist/er. Ju mer du utvecklar din historia i den här delen av processen, desto bättre kommer den bli när du skriver den. Din hjärna behöver helt enkelt fokusera på en sak i taget. Först att bygga upp en handling, sen att skriva den.
  2. Skriva på iPad i exam.net.
  3. Bearbeta texterna på olika sätt så att de utvecklas och förbättras. T ex genom egen korrekturläsning, kamratrespons, genomgångar om delar som du sen kan lägga in i din text.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning kommer att ske löpande i form av bedömning av skrivprocessen, bearbetning av text och sedan den slutgiltiga texten.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v. 42 – skapa tankekartor/listor kring handling och innehåll.

v. 43 – fortsätta utveckla handling/innehåll och fokusera på format. Börja skriva i exam.net.

v. 44 – LOV

v. 45 – fortsätta skriva i exam.net

v. 46 – fortsätta skriva i exam.net

v. 47 – bearbeta text

v. 48 – bearbeta text + inlämning färdig text

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Som en fortsättning på Romeo and Juliet-projektet inom läsning, så går vi nu vidare till skriftlig form.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet
  • Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana
  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Lpp Skogen Neptunus och Uranus

Ansvarig: Fritids MG Uppe
Ansvariga lärare: Pernilla Stiernebo och Sofia Rautiainen tillsammans med Neptunus. 

Agnes Jansson och Vincent Karlsson tillsammans med Uranus.

När, under vilken period?

Måndagar 8.30 – 9.10, HT-2019 och VT-2020

Vad?

Utedag – Skogsutflykter till ’Raketen’ för Neptunus och Uranus under morgonfritids.

Frågeställning och följdfrågor

Vilka lekar ska vi leka tillsammans?

Vad kan vi om naturen på platsen och vad vill vi veta mer om?

Vilket material behöver vi ta med?

Vad betyder allemansrätten?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola,

2.2 Kunskaper

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen, och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter.

Undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ.

Centralt innehåll från kursplanen

Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse

  • Utevistelse under olika årstider, samt närmiljöns möjligheter till vistelse i naturen och på andra platser för fysisk aktivitet och naturupplevelser
  • Säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid vistelse i olika naturmiljöer. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

Hur?

På måndagar efter morgonsamlingen promenerar en grupp iväg till ’Raketen’ där vi tillsammans leker organiserade lekar, fantasi/rollekar samt utforskar naturen.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Varannan vecka (varannan gång) går Neptunus, varannan gång går Uranus.

Sammanhang och aktualitet

Syftet är att erbjuda eleverna ett meningsfullt fritids där eleverna får möjlighet att utveckla ett intresse för naturen samtidigt som leken med kamraterna stimuleras.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet.
  • Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana.

Utvärdering av projektet
Vi utvärderar och planerar tillsammans med eleverna vid varje tillfälle.

 

Personlig Tränare (Pt)

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.42-49

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är träning för mig?
  • Hur kan jag påverka min hälsa?
  • Hur ska jag lägga upp ett tränings- och kostprogram?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?
  • Hur ska jag lägga upp ett hälsofrämjande program till en kompis?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom mycket diskussion skapa sin syn på hälsa och hjälpa en kompis till att nå ett mål. Det blir både teoretiska inslag och att praktiskt träna sin kompis.

Uppgift: PT-Solen 19:20

Tips på styrkeövningar hittar du här: Styrkeövningar

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom muntlig aktivitet i gruppen och enskilt. Inlämning av de sakerna som står beskrivna i uppgiften.

Sista inlämningsdatum är fredag vecka 48!!!

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 42

Torsdag (röd): Vi ses i L1 mellan 8:20-9:50. Intro av PT-projekt. Hur jobba med målsättning? Intervju av kompis samt påbörja en skiss av arbetet.

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 43

Tisdag (röd+grön): Lekar av olika slag

Torsdag (grön): Vi ses i L1 mellan 8:20-9:50. Intro av PT-projekt. Hur jobba med målsättning? Intervju av kompis samt påbörja en skiss av arbetet.

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 46

Tisdag (röd+grön): Eget jobb med arbetet som sker i idrottshallen.

Torsdag: UF-DAG – ingen idrott.

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 47

Tisdag (röd+grön): Eget jobb med arbetet som sker i idrottshallen. Idag kan vara smart att testa träningsprogrammet själv!!

Tordag: Gymnasiemässan – ingen idrott.

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 48

Tisdag (röd+grön): PT-pass med kund. En i paret kör sitt pass!

Torsdag (båda): Idag kommer ni ha var sin lektion för att skriva klart och lämna in era PT-arbeten.

Fredag (pulsfys): Tabata

Vecka 49

Tisdag (röd+grön): PT-pass med kund. En i paret kör sitt pass!

Torsdag:

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Hälsa och Livsstil – Träningslära och kroppens anatomi

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? vecka 43 – 47

Vad?

Frågeställning:

  • Hur är rörelseapparaten uppbyggd?
  • Hur samspelar skelett och muskler?
  • Hur ska jag lägga upp ett styrkeprogram för hela kroppen?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av allmän styrka.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav för betyget E: Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Hälsa och livsstil
Eleven kan sätta upp mål som i huvudsak är realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är relativt realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är realistiska och motiverade.
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.




Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom föreläsning om träningslära. Eget konstruerande av cirkelträningsprogram. Praktiskt genomförande av cirkelträningen och andra aktiviteter.
kroppen skelett

kroppen-muskler

Överkurs för dig som vill veta merkroppens-anatomi

Gleerups: Om kroppen och styrketräning

 

Uppgiften: Uppgift i Träningslära år8 – 19/20

Lathund cirkelprogram: bygga-upp-ett-cirkelprogram

Länktips: http://www.styrkeprogrammet.se/ovningsarkiv/

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämning och genomförande av eget träningsprogram och skriftligt prov på rörelseapparaten samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 42

Onsdag (röd): Genomgång av LPP samt uppgiften. Därefter föreläsning om skelettet och ledernas uppbyggnad.

Fredag (röd+grön): Coopertest samt individuell reflektion.

Vecka 43

Onsdag (grön): Genomgång av LPP samt uppgiften. Därefter föreläsning om skelettet och ledernas uppbyggnad.

Fredag (röd+grön): Olika sorters LEKAR.

Vecka 45

Onsdag (röd): Föreläsning om kroppens muskler samt tid för att jobba med programmen.

Fredag (röd+grön): Jag planerar och leder en cirkelträning som skall ses som inspiration till era egna program.

Vecka 46

Onsdag (grön): Föreläsning om kroppens muskler samt tid för att jobba med programmen.

Fredag (röd+grön): Eget jobb med cirkelprogrammet.

Vecka 47

Onsdag (båda): Teoretiskt prov om kroppens anatomi. Röd 8:20-9:10, Grön 9:30-10:20. Båda klasserna skriver sitt prov i Klockrummet.

Fredag (röd+grön): Inlämning och genomförande av cirkelprogrammet.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Att skapa sig en hälsosam livsstil och förstå hur rörelseapparaten och motion hör ihop för att må bra är en kunskap för livet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:



Pedagogisk dokumentation

LPP Bakning

Ansvarig: Klubben

Ansvariga pedagoger:

Niclas Edhenholm, Michel Santala, Johanna Ohlander, Camilla Johnsson

När?

Måndagar kl. 15:15 -16:15 under HT-19

Vad?

Bakning i hemkunskapssalen.

Frågeställning och följdfrågor

Kan vi skapa nyfikenhet och engagemang i bakningen och samtidigt träna på samarbete, gruppkänsla och ansvar?

  • Vad behöver tränas och utvecklas för ett gott samspel i gruppen?
  • Hur hjälper vi barnen att ta ansvar i bakningen?

Övergripande mål från LGR 11 Kap: 2.2 samt 2.3

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället
  • successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

Förankring i kursplanens syfte

“Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt” (Lgr 11 kap: 4)

Centralt innehåll från kursplanen

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning.
  • Bakning och olika metoder för detta.
  • Planering och organisering av arbetet.
  • Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och hur dessa används på ett säkert sätt. (Lgr 11 kap: 5:3)

Hur?

Barnen tränas kontinuerligt vid varje baktillfälle att läsa och följa ett recept samt förstå vad varje måttangivelse står för och hur olika köksredskap används. De övas naturligt i att kunna planera och organisera sitt arbete och att samarbeta och samspela med varandra, både med sina kompisar och med andra de vanligtvis inte umgås med. Genom att vi bakar olika saker varje gång får de lära sig varierande sätt att baka på och får således förståelse för bredden och möjligheterna inom bakning. De tränas i att ta ansvar för det som bakas och både för sin egen och gruppens insats som helhet under aktiviteten.

Syfte

  • Lära sig om bakning och dess möjligheter i köket, bli inspirerad och ha roligt tillsammans.
  • Hantera och lösa praktiska situationer i grupp och på individnivå.
  • Träna på samarbete även utanför den egna gruppen (möten mellan olika åldrar, elever från årskurs 3-6 deltar).

I relation till Lemshagas pedagogiska profil

Under bakningen strävar vi efter samspel och samarbete mellan barnen på Klubben från olika årskurser och klasser för att tillsammans skapa en lärande, meningsfull och engagerande aktivitet. Vi hjälper barnen att ta eget ansvar vad gäller exempelvis att plocka fram rätt redskap, diska och göra rent efter sig samt lägga tillbaka allt material på rätt ställe vid avslut. Alla i bakgruppen har gemensamt ansvar gentemot sina kompisar att hålla en god, välkomnande och vänlig ton.

“Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga”

Utvärdering av projektet

I slutet av av terminen så för vi korta intervjuer med barnen och utvärderar deras upplevelse av bakningen som aktivitet och jämför hur det stämmer överens med våra syften och frågeställningar.

LPP Biljard

Ansvarig: Klubben

Ansvariga pedagoger:

Niclas Edhenholm, Michel Santala, Johanna Ohlander, Camilla Johnsson

När?

Tisdagar kl. 15:15 -16:00 och Torsdagar kl.15:15-16:00 under HT-19

Vad?

Biljard i Ladan.

Syfte

  • Träna på de sociala verktyg som krävs för att samsas och ha roligt i ett turbaserat spel i en något mer vuxen miljö (Ladan) än vad klubben-eleverna är vana vid.
  • Utveckla en gemenskap genom att lära sig någonting nytt tillsammans där fokuset ligger på fördjupning i spelet och kamratanda snarare än tävling.
  • Att klubben, som i övrigt har en väldigt stor barngrupp, erbjuder en aktivitet i en lugnare miljö där elever kan få spendera kvalitetstid med varandra och medföljande pedagog.

Frågeställning och följdfrågor

Kan vi skapa ett sammanhang då barnen samlas kring en lite mera avancerad sport där fokuset ligger på att gruppen utvecklas tillsammans, både i färdighetsövning och god kamratanda runt biljardbordet?

  • Hur kan vi odla en god spelkultur där alla, oavsett färdighet eller fallenhet, känner sig välkomna och deltagande i meningsfull aktivitet?
  • Kan vi utveckla, lägga till regler och fördjupa intresset för spelet och hur? Med syfte att bidra till att aktiviteten känns fortsatt meningsfull under terminens gång.

Övergripande mål från LGR 11 Kap: 2.2 samt 2.3

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället
  • Successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

Förankring i kursplanens syfte

“Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt” (Lgr 11 kap: 4)

Centralt innehåll från kursplanen

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.
  • Idrotter och andra fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder. (Lgr 11 kap: 4)

Hur ska vi arbeta?

Pedagogerna alternerar i denna aktivitet och tar med sig de elever som är intresserade till Ladan. Där går vi igenom reglerna vid varje tillfälle för att göra aktivitetens innehåll tydligt och för att de som är nya till sporten ska känna sig välkomna.

    Vi spelar så många omgångar som tiden tillåter och lägger till regler när gruppen tillsammans känner sig redo. Viktigt att inte avancera fram för fort och att tillagda regler alltid bestäms gemensamt. Medföljande pedagog visar även exempel på god kontakt med andra pedagoger och elever under vistelsen i ladan med syfte att synliggöra kontakt mellan klubben och den övriga verksamheten.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

I detta projekt så är syftet att elevgruppen tillsammans ska fördjupa sina färdigheter och kamratanda genom att ta sig an, för många av barnen, en ny och främmande sport. Detta går i linje med Lemshagas pedagogiska profil vad gäller skolans syn på inlärning genom samarbete.

“Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga”

Genom att förflytta oss till en annan miljö än storgården, nämligen Ladan, så introduceras klubben-eleverna till andra pedagoger och elever på skolan och får på så sätt en chans att både bemötas av och själv få öva på en av Lemshagas mest grundläggande målbild: välkomnandets etik.

“Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans

Utvärdering

Vid slutet av terminen så utförs kortare intervjuer med samtliga deltagare där de huvudsakliga frågorna kommer förankras i projektets syftesformulering.

– Hur har den generella upplevelsen av aktiviteten varit?

– Har du lärt känna någon ny? Hur har det varit att lära sig en ny sport tillsammans med andra barn?

– Har det funnits tid för att prata och umgås? Förutom att spela biljard hur har upplevelsen av att gå iväg i en mindre grupp varit?