Temat för terminen är att möta tre nya tekniker och material. Dessa tekniker kommer ni att få testa på så att ni i slutet av perioden, eller i åk9 kan välja att fördjupa er i något av arbetsområdena. Ni kommer att möta två typer av metaller som bearbetas och formas på olika sätt samt en fördjupad kunskap att skära i trä.
Teman:
Slå på plåt – driva en metallskål i aluminium
Skära detaljer – karvsnitt, bildhuggeri och snideri i lind
Smälta tenn – gjuta och forma figurer av tenn
Upplägget kan komma att variera beroende på hur mycket distansundervisning vi måste ha. Grundstrukturen under första halvan av terminen är att ni arbetar teoretiskt med materialkunskaper och instruktionsfilmer om teknikerna hemma varannan vecka. På plats i skolan, varannan vecka, lägger vi tid på att praktiskt pröva och bearbeta materialen. Fokus är inte på att få fram tre färdiga produkter, fokus är att ha testat på dessa tre tekniker och få en grundförståelse för arbetsmetoderna kopplade till varje teknik.
1. Slå på plåt – Driva en metallskål
1-2 praktiska lektioner där ni kommer att öva på att rita cirklar med olika tekniker, klippa och fila plåt samt slipa med våtslippapper. Efter det kommer vi att driva plåten med kulhammare i en skålform samt planera utsidan med planeringshammare och faff.
Hur skall jag kunna komplettera redan avklarade moment?
Övergripande mål från LGR11 2.2:
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.
kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud
Förankring i kursplanens syfte:
röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil
att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
utvecklar kunskap om vistelse i naturen
Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:
Orientering/friluftsliv
Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering
Hälsa och Livsstil
Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
Skadeförebyggande
Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning.
Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta.
Dans/Takt och rörelse
Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
Se de LPP:er där vi redan jobbat med dessa delar.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
På egen hand (du får såklart fråga mig) har du nu möjligheten att göra en komplettering för att kunna påverka min bedömning av dig i redan avslutade moment.
Orientering: Mer info kommer när vi börjar med utomhusidrotten. Det kommer med största sannolikhet att erbjudas en eftermiddag när vi tar oss iväg för att springa en bana med olika svårighetsgrader. Viktigt att du tar kontakt med mig om du vill få möjlighet att komplettera.
Hälsa/livsstil: Se bifogad pdf för vidare instruktioner.
Dans/Takt och rörelse: Du skall sätta rörelser till en redan vald låt och sedan filma dig själv när du kör din dans/rörelseprogram. Du får gärna använda de stegen som redan finns i musikanalysen eller hitta på egna.
Vilka begrepp kring lag och rätt behöver jag kunna?
Vad är en rättsstat och hur funderar den?
Hur granskar man statistik om brott och straff?
Vem påverkas då ett brott begås?
Hur fungerar polis, domstol, åklagarmyndigheten?
Resonera och reflektera över straff och påföljder?
Instuderingsfrågor:
1 – Vilka konsekvenser får det om en person blir utsatt för att brott?
2 – När misstron mot polisen växer, vilka konsekvenser får det för samhället?
3 – I statistiken kan man läsa om hur många brott som begås. Men det finns ett stort mörkertal. Hur påverkar det samhället?
4 – Varför ser samhället så allvarligt på övergrepp i rättssak?
5 – Vad kan orsakerna vara till att man hamnar i kriminalitet?
6 – Det pågår hela tiden ett arbete kring att uppdatera Sveriges lagar. Vad tänker du är orsaken till detta?
7 – Om man bevittnar ett brott kan man förväntas man vittna i rätten. Vad kan orsaken vara till att man inte villl göra detta?
8 – Sverige är en rättsstat, vad innebär det?
9 – I sverige har vi någon som kallas för straffrabatt. Vad innebär det och vilka konsekvenser tänker du att detta kan få?
10 – Många brott begås av ungdommar. Varför tänker du att det är så?
11 – Organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot Sverige. Varför är det så?
12 – Media vill gärna snabbt rapportera om brott som begås och går ibland ut med namn på misstänkta personer. Vilka konsekvenser tänker du att detta kan få.
13 – På vilket sätt har internet skapat utmaningar för rättssäkerheten i Sverige?
14 – Vilka för och nackdelar ser du med att människor hamnar i fängelse?
V.4- Uppstart med Lag och rätt – Vad är lagar?
Vilka begrepp hittar vi i som kan vara svåra att greppa.
Vad är lag, vad är rätt?
Hur skapas en lag, de fyra grundlagarna.
Statistik kring brott. Varför begår man brott? Skolk, ungdomsbrottslighet.
V. 5 – Varför begår man brott? Skolk, ungdomsbrottslighet.
Organiserad brottslighet, Brottsoffer vad händer med dem?
Polisen och åklagares uppgift.
Domstolen
V.6 – Skadestånd, Brottsstatistik, Civil olydnad
Polis & Domstol: Lag och rätt
Ev uppstart av grppuppgift
V.7 – Repetition av avsnittet Lag och rätt.
Gruppuppgift – En Svensk rättegång
Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar:
1. Hur rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar.
2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra
3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Reflektera, analysera och kritiskt granska:
Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande
Förklara orsaker och samband
Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband.
Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband.
Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser
Kan föra enkla resonemang om konsekvenser.
Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser.
Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv
Kan utgå från någragivna perspektiv.
Kan utgå från fleragivna perspektiv.
Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser
Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader.
Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader.
Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna:
Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser.
Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser.
Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Analysera samhällsstrukturer med hjälp av begrepp och modeller:
Begrepp och modeller
Kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
Kan använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
Kan använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Förtydligande matris/förmågor:
Orsaker och samband: Eleven kan förklara orsaker eller samband mellan ex. uppväxtmiljö och risken för att hamna på en brottslig bana på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.
Konsekvenser: Eleven kan se konsekvenser av ex. att begå ett brott på en enkel, utvecklas eller väl utvecklad nivå.
Perspektiv: Eleven kan se lagar och regler ur olika perspektiv och hur de påverkar samhället på olika sätt. För en högre nivå behöver eleven lyfta perspektiv från ex saker man själv upplevt, läst, eller något man tidigare arbetat med. För att visa på en större förståelse för helheten.
Jämförelse: Kan göra jämförelser mellan ex olika lagar och regler på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.
Slutsats/kärna: Eleven kan dra skutsatser kring sina resonemang på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.
Begrepp: Eleven använder enkla och vissa av de begrepp som hör till ämnet. För en högre nivå använder man begreppen på ett väl fungerande sätt och hela tiden.
Förankring i kursplanens syfte
refektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Centralt innehåll från kursplanen
Samhällsresurser och fördelning
•Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
•Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
•Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt sam hälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
•Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socio ekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Beslutsfattande och politiska idéer
•Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
•Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
•Några olika stats och styrelseskick i världen.
•Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
•Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Frågor kring förmågan ”konsekvenser” kopplat till Lag och rätt
Nämn några av de konsekvenser som kan blir om man begår ett brott.
Vad är tanken (från staten) att konsekvensen ska bli av att man får ett straff?
Tänker du att påföljden för de som är under 15 är för låga? Eller är det bra som det är? Motivera ditt svar.
Vad skulle konsekvensen kunna bli om det var lättare att ändra våra grundlagar?
Om en person blir utsatt för ett brott. Vilka olika konsekvenser tänker du detta får och vilka kan tänkas påverkas?
Vad skulle konsekvensen bli om vi inte hade lagar och regler?
Det finns ett stort mörkertal kring de brott som begås i Sverige. Hur tänker du att det påverkar vår säkerhet?
Vilka konsekvenser har en ökad organiserad brottslighet?
kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.
Hur många sekunder går det på en minut?
Hur många sekunder går det på två minuter?
Hur många sekunder går det på tre minuter?
Vad står 04:03:00 för?
Lektion 2
Vilken information har vi?
Vad visar den analoga klockan?
Hur många timmar står kalkonen i ugnen?
Hur många minuter går det på en timme, 2 timmar respektive 3 timmar? På vilka sätt kan vi ta reda på det?
Lektion 3
Vilken information finns på tavlan?
När ska flyget till Berlin avgå? Vilken är den nya tiden?
När ska flyget till New York/ Singapore avgå?
Hur mycket är klockan nu?
Hur tar vi reda på hur lång tid det är till flyget avgår?
Hur kan vi visa med en tidslinje?
Lektion 4
Vilken information har vi?
Vilken station är barnen på?
Hur mycket är klockan?
Vilken av tidtabellerna ska vi titta på?
Hur kan vi ta reda på när nästa tåg från Malmö kommer?
Lektion 5
Kunskapsloggen
Vad har vi övat på under kapitlet?
Vad har du känt varit klurigt och lätt?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
Problemlösningsförmågan:
Eleverna formulerar och löser vardagsnära problem kopplade till begreppet tid. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter. De tränar också sin förmåga att värdera lösningsstrategier när de diskuterar och synliggör olika sätt att lösa uppgifterna. Begreppsförmåga:
Eleverna utforskar och diskuterar innebörden av begreppet tid. De möter och använder begrepp som timmar minuter och sekunder för att mäta tid, samt upptäcker samband mellan dessa begrepp. Metodförmåga:
Eleverna lär sig läsa av och ange tid på analog och olika digitala klockor. De jämför och prövar olika metoder för att ta reda på vad klockan är efter en viss tidsperiod. De prövar också olika metoder för att räkna ut tidsskillnad. Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att föra och följa resonemang när de utforskar olika aspekter av begreppet tid. De diskuterar olika strategier och prövar tillvägagångsätt tillsammans med andra. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier. Kommunikationsförmågan:
Eleverna uttrycker sina tankar om tid på många sätt, bland annat genom att berätta och uppskatta hur lång tid olika aktiviteter tar. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, läser och visar konkret vad klockan är, samt ritar och skriver i övningsboken.
Centralt innehåll från kursplanen
Taluppfattning och tals användning:
Eleverna möter naturliga och rationella tal i vardagliga situationer när de använder klockan och löser uppgifter kopplat till tid.
Eleverna använder addition och subtraktion för att beräkna tid. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra. De använder flera metoder, bland annat tallinjen, för att beräkna tid och tidsskillnad. Eleverna tränar även på att uppskatta tid och bedöma rimligheten i sina beräkningar. Geometri:
Eleverna tränar på att läsa av, jämföra och ange tid på analoga och digitala klockor, samt på andra digitala tidtagare. De gör mätningar och uppskattningar av tid och använder storheter som timmar, minuter och sekunder som måttenheter.
Sannolikhet och statistik:
Eleverna tränar på att använda tidtabeller för att avläsa och tolka data. Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till begreppet tid. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa uppgifter. De löser uppgifter utifrån vardagliga situationer, som till exempel att beräkna när tåg anländer, hur lång tid en aktivitet tar eller om de missar eller hinner med ett flyg.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Åk 4-6
Kunskapskrav
1
2
3
0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
I kapitel 6 arbetar eleverna med begreppet tid. Kapitlet inleds med att eleverna tränar på att omvandla tid mellan minuter och sekunder samt mellan timmar och minuter. De lär sig att använda olika metoder för att omvandla mellan olika tidsenheter och övar på att läsa av klockslag på både analog och digitala klockor. Eleverna tränar även på att lösa textuppgifter som kopplar till klockan och på att göra omvandlingar i vardagliga sammanhang.
Eleverna lär sig att beräkna tid i timmar och minuter och att räkna ut start- eller sluttid utifrån information om hur lång tid något tar. De möter också begreppet tidsskillnad, samt tränar på att beräkna hur lång tid aktiviteter tar. De möter också begreppet tidsskillnad, samt tränar på att beräkna hur lång tid aktiviteter tar. Eleverna tränar på att läsa av skyltar och tidtabeller, samt använder tidslinjer för att stegvis beräkna tid och tidsskillnader. Uppgifterna utgår från vardagliga sammanhang, som resor med bil, tåg och flyg.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.
Vi avslutar även detta kapitel med att göra ett prov för följande tre kapitel: Bråk, Statistik och Tid.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Lektioner
mål
1: Minuter och sekunder
Kunna läsa av analog och digitala klockor.
Kunna mäta tid med tidtagare ur.
Kunna omvandla tid från minuter till sekunder.
Kunna omvandla tid från sekunder till minuter.
2: Timmar och minuter
Kunna läsa av analog och digitala klockor.
Kunna omvandla tid från timmar till minuter.
Kunna omvandla tid från minuter till timmar.
3: Tidsskillnad
Kunna beräkna tidsskillnad utifrån en given start- och sluttid.
Kunna använda tidslinjer för att beräkna tidsskillnad.
4: Beräkna tid
Kunna beräkna tid och visa vad klockan är efter en viss tidsperiod.
Kunna beräkna starttid och sluttid.
Kunna läsa av tidtabeller.
Kunna använda tidslinjer för att beräkna tid.
5: Kunskapsloggen
Reflektera över och visa sin kunskap om tid.
Göra en självskattning av sin kunskap
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.
Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.
har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud
Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt
-röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
-planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,
Centralt innehåll från kursplanen:
-Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
-Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
-Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen :
Aktivitet/tema
E
C
A
Välj den låt som passar dig bäst. Gå igenom musikanalysen.
Väljer en låt. Repeterar musikanalysen där du hittar de stora dragen i din valda låt.
Väljer en låt med rätt tempo och känsla till ditt syfte. Tittar på musikanalysen för att kunna dela in i de rörelser som du tänker använda.
Väljer låt med rätt tempo och där musiks känsla speglar syftet. Förstår musikanalysens uppbyggnad och följer den då du gör ditt program.
Rörelse till musikKunna forma egna rörelser till valfri musik som följer musikens teman. Anpassar dina rörelser till takt, rytm och sammanhang.
Du väljer rörelser som passar till sammanhanget.Du är oftast i takt, kan vara svårt att själv hitta tillbaka till takten när du tappar bort den.Dina rörelser är enkla och lätta att följa med i.
Du väljer rörelser som passar väl in på sammanhanget och tanken.Du är oftast i takt, du hittar snabbt tillbaka om du tappar bort dig.Du varvar enkla rörelser med mer komplexa där både armar och ben inkluderas.
Du väljer rörelser som passar mycket väl in på sammanhanget och din tanke med programmet. Du är genomgående i takt och har ett bra flyt genom hela programmet.Du varvar enkla rörelser med mer komplexa och använder även rummet på ett bra sätt med olika förflyttningar.
Rörelse till musikSvarar på frågorna på bifogat dokument. Förmågan till att samtala om den egna upplevelsen samt utvärdera aktiviteten och föra resonemang kring hur sambandet till hälsan finns.
Hur ska vi arbeta?
Inspiration av mig samt teorigenomgångar om hur man kan lägga upp ett dansprogram till musik.
Egna övningstillfällen där jag finns som handledare.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Spela in sig själv och om man vill visa upp sitt program. Skickas in senast fredag vecka 7 för grön och vecka 8 för röd.
Inlämning av rörelsebeskrivning – Senast idrottslektionen vecka 5 för grön och vecka 6 för röd.
Inlämning av reflektion.
• Vad menas med organiska ämnen och organisk kemi?
• Vilka är de fyra (fem) vanligaste formerna av grundämnet kol? Vad är amorft kol?
• Vad är nanoteknik?
• Hur går kolatomerna runt i ett kretslopp (kolets kretslopp)? (gjort tidigare)
• Du skall kunna namnge, rita upp strukturformel och molekylformel för alkaner, alkener, alkyner, alkoholer (+ 3 st) och organiska syror med kedjor på upp till 10 kolatomer
• Vad är skillnaden mellan ett mättat och omättat kolväte?
• Vad är isomerer?
• Hur och vad används kolväten till i vår vardag?
• Hur påverkar användning av olja, naturgas och kol (fossila bränslen) miljön?
• Hur bildas etanol?
• Känna till följande alkoholer: metanol, etanol, (teknisk sprit), glykol, glycerol – faror, nyttjor och användningsområden?
• Känna till några vanliga organiska syror – var de finns och vad de används till i vardagen?
• Känna till vad en ester bildas av – var man kan hitta estrar och vad kan de användas till?
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
se matris
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Genomgångar, eget arbete, laborationer, diskussioner
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Labbrapport, skriftligt prov och aktivitet under lektioner /diskussioner /lektionsuppgifter
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
Förankring i kursplanens syfte
Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga attanvända kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
Centralt innehåll från kursplanen
Kemin i naturen
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället
Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
Kemin och världsbilden
Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
Kemins metoder och arbetssätt
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.
