Swift – programmering

När, under vilka veckor? v 18-20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är en algoritm?
  • Vad innebär binär kod och hur skriver man binär kod?
  • Vad innebär ett kommando?
  • Vad innebär funktioner?
  • Vad innebär for-loopar?

Övergripande mål från LGR11 2.2

•Eleven kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.

•Eleven kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

•Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

•Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. (Problemlösningsförmåga)

•Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (Begreppsförmåga)

Centralt innehåll från kursplanen

  • Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Matris matematik

Förmågor som bedöms:

Problemlösningsförmågan, begreppsförmågan.

Hur ska vi arbeta?

Utforskande arbetssätt.

Samtal och diskussioner i par och i hela klassen.

Egen träning i skolan.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

se classroom

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Kunskapssyn och lärande – Det livslånga lärandet

Detta arbetsområde är grundläggande för det livslånga lärandet och en viktig grund att stå på i allt som kommer framöver. Att ha en förståelse för den grundläggande matematiken är viktigt. Lärandet sker med förståelse och genom att vi tar tillvara elevernas olika egenskaper och sätt att lära. Frågor som Hur vet du det? Finns det fler sätt? skapar en nyfikenhet och lust att lära.

Värdegrund – Det livsdjupa lärandet

Att eleverna får möjlighet att utvecklas, utmanas och nyfiket tillägna sig nya kunskaper. Att eleverna får en djup förståelse för hur saker hänger ihop och kopplas till deras egen verklighet och erfarenhet. Eleverna blir sedda och bekräftade.

Samhället omkring oss – Det livsvida lärandet

Eleverna får se hur kunskaperna kommer till praktisk användning ute i samhället.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Uppfinningar och hållfasthet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 20- 21

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är en uppfinning?
  • Vilka olika uppfinningar är svenska?
  • Vilka olika uppfinningar kan det finnas?
  • Vilka uppfinningar tycker vi i klassen är viktigast?
  • Vem är Alfred Nobel?
  • Vad är hållfasthet?
  • Hur kan vi öka på hållfastheten?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Centralt innehåll från kursplanen

Tekniska lösningar

  • Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
  • Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer…

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan… Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar.
2 – Dessutom kan eleven beskriva… Dessutom kan eleven på ett enkelt sätt beskriva och ge exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används. Dessutom kan eleven på ett utvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används. Dessutom kan eleven på ett välutvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.
6 – Eleven kan föra… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Diskussioner, övningar, laborationer, gruppövningar, lärarledda lektioner och inlämningsuppgifter.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom inlämningsuppgifter. En kring “det var bättre förr, eller?” och en kring att bygga “hus”. Detta ligger under classroom när det är aktuellt (rätt datum för uppgiften).

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 20- Introduktion + uppgift “Det var bättre förr, eller?”
V 21- Uppgift “Det var bättre förr, eller?” + hållfasthet + tänka kreativt kring konstruktioner (bygga dem)

LPP kap 4-6

När, under vilka veckor? v.20-23

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?
Under resterande veckor av terminen kommer vi att ha enstaka lektioner från varje kapitel för att förberedas inför årskurs 6. Dem kapitel vi ska rikta vårt fokus kring är följande:

  • Vinklar och geometriska former
  • Omkrets och area
  • Statistik, sannolikhet och kombinatorik


Fokusområden:
– parallella och rätvinkliga linjer
– symmetri och symmetrilinjer
– räta, spetsiga och trubbiga vinklar
– jämföra och mäta storleken på vinklar
– liksidiga, likbenta och oliksidiga trianglar
– vinkelsumma i trianglar och fyrhörningar

– mäta och beräkna omkrets
– beräkna omkrets av sammansatta former
– mäta och beräkna area
– beräkna area av rektanglar och trianglar
– beräkna area av sammansatta former

– beskriva typvärde, medelvärde och median
– tolka och skapa tabeller och diagram
– använda stapeldiagram, stolpdiagram, linjediagram och cirkeldiagram
– göra egna undersökningar
– beskriva och jämföra sannolikhet
– använda kombinatorik

 

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 2 kap 4
Symmetri i tvådimensionella former

  • Vilka former ser ni?
  • Vad kännetecknar dem?
  • Är formerna symmetriska?
  • Hur många symmetrilinjer har de?
  • Jämför antal sidor och antal symmetrilinjer. Vad lägger ni märke till?

Lektion 4 kap 4
Jämföra och mäta vinklar

  • Vilka slags vinklar se ni på triangeln?
  • Är vinklarna lika stora? Kan ni uppskatta hur stora de är?
  • Hur tar vi reda på den exakta storleken på vinklarna?
  • Hur läser vi av antalet grader på gradskivan?

Lektion 6 kap 4
Vinklar och räta linjer

  • Vilka slags vinklar ser på bilden?
  • Kan ni uppskatta ungefär hur stor varje vinkel är?
  • Hur kan vi mäta den exakta storleken?
  • Hur kan vi ta reda på hur stora vinklarna är sammanlagt?
  • Finns det fler sätt?

Lektion 5 kap 5
Area av trianglar

  • Vilken form är det i startuppgiften?
  • Hur kan vi ta reda på formens area?
  • Hur kan använda oss av en rektangels area för att beräkna triangelns area?
  • Om vi multiplicerar 5*6, vilken area får vi då?

Lektion 7 kap 5
Kunskapslogg

  • hur kan vi beskriva och beräkna omkrets?
  • vilka olika enheter kan vi använda?
  • hur beräknar vi omkretsen av sammansatta former?
  • hur kan vi beskriva och beräkna area?
  • vilka olika enheter kan vi använda?
  • hur beräknar vi arean av rektanglar och trianglar?
  • hur beräknar vi arean av sammansatta former?

Lektion 2 kap 6
Upptäcka medelvärde och median

  • hur många barn är det?
  • hur många pizzabitar äter var och en?
  • kan vi beskriva hur många pizzabitar ett barn äter?
  • kan ni föreslå ett tal som ger en bra beskrivning av vad var och en äter?

Lektion 3 kap 6
Beräkna medelvärde

  • vad ser ni på bilden?
  • vad ska vi ta reda på?
  • hur många länder är det i varje grupp?
  • hur många mål gör lager i genomsnitt i varje grupp?
  • hur kan vi ta reda på det?

Lektion 9 kap 6
Upptäcka kombinatorik

  • vad betyder kombinationer?
  • vad kan man välja att ha glassen i?
  • vilka olika smaker finns det att välja på?
  • på vilka olika sätt kan vi kombinera behållare och glass?
  • min kompis sa att han visar antalet kombinationer i en tabell. Stämmer det?

Lektion 10 kap 6
Använda kombinatorik

  • hur många vägar finns det att välja mellan från Samirs hus till Annas hus?
  • hur många vägar finns det att välja mellan från Annas hus till skolan?
  • på vilka olika sätt kan vi kombinera vägarna?
  • hur kan vi visa antalet kombinationer? Rita? Tabell? Multiplicera?


Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 : kap 4 lek 2 Kunna namnge och beskriva olika månghörningar.

Kunna rita symmetriska former och visa symmetrilinjer.

Kunna skilja på regelbundna och oregelbundna månghörningar.

Kunna skilja på symmetriska och asymmetriska månghörningar.

s.104 s.98
2: kap 4 lek 4 Kunna uppskatta och mäta vinklars storlek.

Kunna använda en gradskiva för att mäta vinklar.

Kunna jämföra och storleksordna vinklar.

s.111 s.104
3: kap 4 lek 6  Undersöka vinklar mot en punkt på en rät linje.

Upptäcka att summan av vinklarna mot en punkt på en rät linje är 180 grader.

s.119 s.110
4: kap 5 lek 5 Kunna beräkna area av rätvinkliga trianglar.

Kunna förklara beräkningen av triangelns area.

s.145 s.133
5: kap 5 lek 7 Reflektera över och visa sin kunskap om omkrets och om area.

Göra en självskattning av sin kunskap

s.152 s.138
6: kap 6 lek 2 Upptäcka och förstå vad medelvärde är.

Upptäcka och förstå vad median är.

Räkna ut medelvärde och median utifrån information i diagram och tabeller.

s.158 s.149
7: kap 6 lek 3 Kunna beräkna medelvärde.

Kunna beskriva och jämföra flera medelvärden.

Kunna beskriva typvärde och median.

s.162 s.152
8: kap 6 lek 9 Kunna beskriva vad kombinatorik är.

Kunna kombinera mellan två kategorier.

Kunna beräkna antalet kombinationer genom att rita eller använda en tabell.

Kunna beräkna antalet kombinationer med multiplikation.

s.180 s.167
9: kap 6 lek 10 Kunna använda kombinatorik.

Kunna kombinera mellan tre kategorier.

Kunna beräkna antalet kombinationer med träddiagram.

Kunna beräkna antalet kombinationer med multiplikation.

s.183 s.180

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet
Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Centralt innehåll från kursplanen
Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.

  • Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
  • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
  • Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
  • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.
  • Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

Förankring i kursplanens syfte
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Lycka till!
Maria

Insekter och deras värld

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.18-23

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad kännetecknar en insekt?
  • Vilka insekter tillhör bi-familjen?
  • Hur kan vi hjälpa våra bin?
  • Hur sker pollinering?
  • Hur ser en fjärils livscykel ut och vilka olika stadier har den?
  • Vad är en näringskedja och näringsväv?
  • Vad är skillnaden mellan en näringskedja och en näringsväv?

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. 

Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Kunskapskrav för år 3

  • Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
  • I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.
  • Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. 
  • Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

 

Hur?

  • I friluftslivet kombinerat med NO kommer vi att lära oss mer om bin. Vi kommer att diskutera varför bina är viktiga för oss och på vilka sätt vi kan hjälpa dem att hjälpa oss. 
  • Vi kommer att läsa, skriva samt se filmer om bin. Vi kommer även skapa insektshotell.
  • Vi arbetar med Naturskyddsföreningens material: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/bin?_ga=2.180727463.1044164851.1620131078-7180854.1620131078 
  • Under v.20 kommer vi att få fjärilslarver. Vi kommer att få följa fjärilens utveckling från larv till fjäril. Vår förhoppning är att vi även kommer att få nya ägg. 
  • Vi kommer att läsa, skriva, pyssla samt se filmer om fjärilar.  
  • Vi kommer även att studera andra insekter och djur för att undersöka näringskedjor och näringsvävar.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Eleverna kommer att få redovisa sina kunskaper muntligt genom samtal och diskussioner. Eleverna kommer även att få skriva egna faktatexter utifrån kunskaper de fått genom samtal, filmer och böcker.

 

 

Kolla vad vi kan – inför de nationella proven

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? Lite då och då under terminen + v 16.

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

•Vad har jag lärt mig i åk 4-åk 6 i matematik?

Övergripande mål från LGR11 2.2

•Eleven kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.

•Eleven kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

•Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

•Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. (Problemlösningsförmåga)

•Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (Begreppsförmåga)

•Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. (Metodförmåga)

•Förmåga att föra och följa matematiska resonemang. (Resonemnagsförmåga)

•Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (Kommunikationsförmåga)

Centralt innehåll från kursplanen

• Taluppfattning och tals användning

decimalsystemet

tallinjen

räknesätten, prioriteringsregler

räknemetoder

bråk

tal i procent, bråk decimalform

• Geometri

Geometriska objekt och begrepp

skala och konstruktion av geometriska objekt

Symmetri

omkrets och area, beräkningar

Mätning och måttenheter (längd, area, volym, massa, tid, vinklar)

• Algebra

numeriska och algebraiska uttryck

ekvationer

mönster

• Samband och förändring

proportionalitet

koordinatsystem

grafer

• Problemlösning

strategier för matematiska problemlösning i vardagliga situationer, samt matematiska

formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

• Sannolikhet och statistik

sannolikhet 

lägesmått

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Matris matematik

Förmågor som bedöms:

Problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, metodförmågan, resonemangsförmågan och kommunikationsförmågan. Alla delar av matrisen i matematik.

Hur ska vi arbeta?

Utforskande arbetssätt.

Samtal och diskussioner i par och i hela klassen.

Egen träning både i skolan och hemma på olika övningsblad, gamla nationella prov samt olika gruppövningar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Samtal och diskussioner.

Mindre förhör.

Nationella prov (april)

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

se classroom

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här i slutet av mellanstadiet är det bra att titta tillbaka och sammanfatta de områden i matematiken som vi arbetat med. Det finns kunskapskrav i åk 6 som vi arbetat mot i snart 3 år och som nu bör vara uppfyllda. Genom att titta igenom och repetera saker vi gjort tidigare så får vi dels en känsla att ”Så mycket jag kan” men kanske också att ”Det här behöver jag träna mera på”.

Våra kunskaper kommer bland annat mätas i de nationella proven i april.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Kunskapssyn och lärande – Det livslånga lärandet

Detta arbetsområde är grundläggande för det livslånga lärandet och en viktig grund att stå på i allt som kommer framöver. Att ha en förståelse för den grundläggande matematiken är viktigt. Lärandet sker med förståelse och genom att vi tar tillvara elevernas olika egenskaper och sätt att lära. Frågor som Hur vet du det? Finns det fler sätt? skapar en nyfikenhet och lust att lära.

Värdegrund – Det livsdjupa lärandet

Att eleverna får möjlighet att utvecklas, utmanas och nyfiket tillägna sig nya kunskaper. Att eleverna får en djup förståelse för hur saker hänger ihop och kopplas till deras egen verklighet och erfarenhet. Eleverna blir sedda och bekräftade.

Samhället omkring oss – Det livsvida lärandet

Eleverna får se hur kunskaperna kommer till praktisk användning ute i samhället.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Våra religioner

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela och Daniel

När, under vilka veckor? v.15-18

 

Vad?

Frågeställning:

  • Vilka religioner finns i Sverige?
  • Vad vet du om de olika religionerna?
  • Vilka platser för religion finns i ditt närområde?
  • Hur tror barn över hela jorden? Hur visar sig deras tro i vardagslivet?
  • Vilka olika sätt att tro finns det?
  • Vi lär oss några saker som är viktiga i de olika världsreligionerna, om livet , döden och hur jorden blev till.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. 
  • Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. 
  • Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.

 

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
  • Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
  • Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning, och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet. 
  • Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen. 
  • Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi börjar vårt projekt med att använda oss av VT-rutinen “Griffeltavlan” för att ta reda på elevernas tidigare kunskaper och förståelse för de olika religionerna.
  • Vi kommer att läsa, se på film för att få veta mer om de olika religioner som finns i vår värld.
  • Vi kommer att skapa små böcker med fakta från de olika religionerna. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning och bedömning sker kontinuerligt under arbetets gäng. 

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v.15

Lektion 1 (dubbellektion)

  • Vi börjar med att fundera över vad vi vet om vad religion är. Detta gör vi genom rutinen “Griffeltavlan”. 

Lektion 2 (dubbellektion)

  • Vi ser på filmen om Ida som ska ta reda på mer om de olika religionerna, https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1535km?fromSearch=true. Denna gång ser vi på kristendomen.  Vi läser om kristendomen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om kristendomen gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om religionen. 

 

v.16

Lektion 1 (dubbellektion)

  • Vi fortsätter se på filmen om Ida som ska ta reda på mer om de olika religionerna, https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1535km?fromSearch=true. Denna gång tittar vi på judendomen. Vi läser om judendomen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om religionen gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om faktan vi lärt oss. 

Lektion 2 (dubbellektion)

  • Vi fortsätter se på filmen om Ida som ska ta reda på mer om de olika religionerna, https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1535km?fromSearch=true. Denna gång tittar vi på islam. Vi läser om religionen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om islam gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om faktan vi lärt oss. 

 

v.17

Lektion 1 (dubbellektion)

  • Vi tittar på en film om buddhismen. Därefter läser vi om religionen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om buddhism gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om faktan vi lärt oss. 

Lektion 2 (dubbellektion)

  • Vi tittar på en film om hinduismen. Därefter läser vi om religionen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om hinduism gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om faktan vi lärt oss. 

 

v.18

Lektion 1 (dubbellektion)

  • Eleverna kommer att få genomföra en tipspromenad för att testa sina nyvunna kunskaper om de olika religionerna. De kommer även att få göra ett korsord.  

Lektion 2 (dubbellektion)

  • Vi knyter ihop säcken och gör åter “Griffeltavlan”. Därefter jämför vi de två olika “Griffeltavlan”, början och slutet för att se vad de numer kan om de fem världsreligionerna. 

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Vi har tidigare besökt kyrkan vid olika högtider. Dessutom har vi läst om skapelseberättelsen, asatron samt nordisk mytologi om vad man trodde på förr. Vi har även läst berättelser ur bibeln och vill nu få information om andra religioner.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som som en resurs i lärandet och genom allas olikheter berikar vi varandra. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.