Lokala planeringar

Kroppen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 46-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur kan vi vara unika?
Vad är DNA?
Hur är en cell uppbyggd?
Hur fungerar hjärnan, hjärtat?
Vilka olika delar finns det i kroppen?
Vad består en människa av?
Vad trodde man förr om kroppen?

Övergripande mål från LGR11 2.2

• Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
• Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,

Förankring i kursplanens syfte

SYFTE: Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper ombiologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva
och naturen.

Centralt innehåll från kursplanen

Centralt innehåll åk 4-6 Kropp/hälsa
• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Teorigenomgångar tillsammans.
Expertbesök.
Enkla fältstudier och experiment. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till biologi och kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske fortlöpande under lektioner, genom ett eget arbete där eleverna ska skapa en egen informationsbroschyr, genom en redovisning.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 46- Introduktion kroppen + rita kroppen utifrån eget minne + göra skelett av pinnar
V 47- Alla unika (fingeravtryck)
V 48- DNA + celler + expertbesök av Anna, forskare Lunds Universitet
V 49- Hjärnan + nerver
V 50- Expertbesök Leena, psykolog + hjärtat
V 51- Museibesök om kroppen

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Läsförståelse- Häxorna

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 46- 50

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur kan vi använda lässtrategier för att bli bättre läsare?
Vilka strategier kan vi använda?
Hur kan vi ta till oss texter och förstå dem bättre?
Hur kan jag/vi jobba med en bok?

Övergripande mål från LGR11 2.2

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Tala, lyssna och samtala

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Berättande texter och sakprosatexter

Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

1 – Eleven kan läsa…	Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligtsätt.	Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flytgenom att använda lässtrategier på ettändamålsenligt och effektivtsätt.
2 – Genom att göra…	Genom att göraenkla, kronologiskasammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med visskoppling till sammanhanget visar eleven grundläggandeläsförståelse.	Genom att göra utveckladesammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt godkoppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse.	Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
3 – Dessutom kan eleven…	Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.	Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklatsätt beskriva sin upplevelse av läsningen.	Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom att eleverna läser boken Häxorna och svarar på frågor. De kommer också att läsa ensklit med läraren.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske genom läsning tillsammans med Marie

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 46-Häxorna A (9-36) + B (37- 69)
V 47- Häxorna C (70 – 102) + D (104- 123)
V 48- Häxorna E (126-155) + F (156-187)
V 49- Häxorna G (188-200) + H (201-)
V 50- Samtalslektioner kring boken.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna ta del av information och förstå det vi läser.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Elektricitet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 42- 45

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad använder vi elektricitet till?
Hur ser en atom ut? (elektroner + kärna)
Vad är statisk elektricitet?
Vad är elektrisk ström?
Hur fungerar åskan och blixten?
Vad trodde man förr om åskan?
Vilka energikällor har vi och hur fungerar dem?
Vilka energikällor är förnybara och icke förnybara?

Övergripande mål från LGR11 2.2

Att tänka kritisk, granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle.
Att göra undersökningar.
Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sim förmåga

Förankring i kursplanens syfte

Vi använder kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö och samhälle.
Vi kommer att göra undersökningar.

Centralt innehåll från kursplanen

Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energi användningen i samhället.
Magneters egenskaper i hem och samhälle.
Dokumentation av olika enkla undersökningar, tabeller och bilder.
Enkla systematiska undersökningar. Planering och utförande.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

8 – Eleven har…	Eleven har grundläggandekunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med vissanvändning av fysikens begrepp.	Eleven har godakunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla sambandinom dessa med relativt godanvändning av fysikens begrepp.	Eleven har mycket godakunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med godanvändning av fysikens begrepp.
9 – Eleven kan relatera…	I enkla och till viss delunderbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.	I utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.	I välutvecklade och välunderbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.

10 – Eleven kan också berätta om…

Eleven kan också beskriva och ge exempel påenergikällor, energianvändning och isolering med viss koppling till energins oförstörbarhet och flöde.

Eleven kan också förklara och visa på något enkelt samband mellan energikällor, energianvändning och isolering med relativt godkoppling till energins oförstörbarhet och flöde.

Eleven kan också förklara och visa på olika enkla sambandmellanenergikällor, energianvändning och isolering med god koppling till energins oförstörbarhet och flöde.

12 – Eleven kan också berätta om…

Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Samtal, lärarledda lektioner, diskussioner, film.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske genom ett skriftligt prov.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 42- Introduktion + statisk elektricitet/elektrisk ström + åska
V 43- Hur kommer ström till husen + olika kraftverk
V- 45 Elektricitet + prov

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Skadeförebyggande och HLR

Ansvarig lärare: Henrik Forselius

När, under vilka veckor? v.50-??

Vad?

Frågeställningar:

Vad betyder L-ABC och hur hanterar jag en situation i ”skarpt läge”?
Vad är HLR?
Hur kan jag förebygga skador och vilka olika skador kan jag råka ut för?
Vad är doping och hur förhåller jag mig till det?
Vad kan dagens kroppsideal få för konsekvenser?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.
planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning.
Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta.
Första hjälpen och hjärt- och lungräddning.
Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Skadeförebyggande	Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter.	Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter.	Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter.
Livräddning	Eleven kan hantera nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.	Eleven kan hantera nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.	Eleven kan hantera nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom några teoretiska genomgångar av nedanstående material. HLR-träning med dockor.

L-ABC-HLR

Skador-forebygga-och-ta-hand-om

Kroppsideal

Dopning

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Aktivt deltagande vid praktiska moment samt delaktighet vid gemensamma diskussioner.
Skriftligt prov på de praktiska och teoretiska delarna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 50

Torsdag (grön+röd): Vi ses för varsin lektion i L1. Vi kommer idag att prata om och diskutera olika typer av skador. Vad kan vi göra själva för att undvika dessa och om oturen är framme, vad gör vi då?

Vecka 51

Torsdag (grön+röd): Idag kommer ni i grupper att få läsa om och diskutera hur kroppsidealet förändrats med tiden.

Gleerups – Kroppsideal och dopning

Vecka 2

Torsdag (grön+röd): Idag blir det fokus på dopning. Vad är det? Vilka lagar och regler finns kring dopning?

Gleerups – Kroppsideal och dopning

Vecka 3

Torsdag (solen grön): HLR på/med dockor samt teorin bakom. Vi ses i L1!!

Gleerups – Text och film om HLR

Vecka 4

Torsdag (solen röd): HLR på/med dockor samt teorin bakom. Vi ses i L1!!

Gleerups – Text och film om HLR

Vecka 8

Tisdag: Idrottsprov om HLR, Kroppsideal, Dopning och Skador

Onsdag: Idrottsprov om HLR, Kroppsideal, Dopning och Skador

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Har vi alla de grundläggande kunskaperna i livräddning och HLR så kommer vi kunna hjälpas åt.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna ergonomi, rädda liv och även L-ABC. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med livräddning (L-ABC och HLR).

Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Country comparisons – writing an article.

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Sofia Ljungkvist

När, under vilka veckor? 48-50

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Beskriv minst två saker från de texter du läst.

Jämför dem med varandra och med egna erfarenheter och kunskaper.

Skriv det som en artikel (använd mallen)

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Förankring i kursplanens syfte

I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.

Centralt innehåll från kursplanen

Kommunikationens innehåll

Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.

Lyssna och läsa – reception

Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.
Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.
Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används och kan då också göra välutvecklade och nyanseradejämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Läs och studera formatet att skriva en artikel. Vilka delar ska vara med?

Läs texterna du valt.

Välj ut de delar du vill jämföra med varandra och med egna erfarenheter/kunskaper.

Skriv dina jämförelser i artikelformat. OBS! Max 1 A4.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

En artikel lämnas in den 13 dec kl 14.00.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

48 inläsning av artikelmall.

49 läsa information och börja skriva.

50 skriva klart artikeln och lämna in.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Förpackningsprojekt (geometri)

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? 49-7

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

När använder vi volym i vardagen?
Hur räknar vi ut volymen av de vanliga rymdgeometriska figurerna?
Hur ritar man på ett tydligt sätt en rymdgeometrisk figur?
Hur kan man beskriva det rymdgeometriska figurerna?
Hur räknar vi med skala i två och tredimensionella figurer?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen:

Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa begrepp
- relationer mellan olika geometriska objekt t ex att arean av en triangel är hälften av arean av en rektangel om bas och höjd är lika eller att volymen av en pyramid är en tredjedel av volymen av motsvarande rätblock om basytans area och höjd är lika
- känner igen, namnger och beskriver egenskaper hos både tvådimensionella och tredimensionella geometriska objekt t ex parallellogram, kon, pyramid
- använder lämpliga ord som t.ex. parallell, diagonal, regelbunden vid beskrivningar av geometriska objekt
- jämför och sorterar geometriska objekt efter egenskaper som form, regelbundenhet, vinklar och dimension
- beskriver geometriska objekt på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller figurer och växlar mellan dessa
- följer, framför och bemöter matematiska resonemang om egenskaper hos geometriska objekt
Avbildning och konstruktion av geometriska objekt.
- konstruerar olika geometriska objekt med hjälp av passare och linjal eller digitala verktyg t ex liksidiga trianglar, bisektriser, regelbundna polygoner
Skala vid förminskning samt förstoring av en-, två- och tredimensionella objekt.
- tolkar skala både vid förstoring och förminskning för två- och tredimensionella objekt
- gör skalenliga ritningar
- använder längdskalan för att jämföra areor och volymer t ex att volymen av en cylinder blir fyra gånger så stor om radien är dubbelt så lång och åtta gånger så stor om både radie och höjd är dubbelt så långa
- relationerna mellan längdskala och areaskala respektive volymskala
Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
- jämför, uppskattar och mäter längder, areor, volymer och vinkel samt använder då lämpliga mätinstrument och måttsystem
- att noggrannheten i mätningen har betydelse för noggrannheten i beräkningarna och resultatet
- relationen mellan area och omkrets, att en given area kan ha olika omkrets
- att två cylindrar där arean av mantelytan är lika stor kan ha olika volym
- använder lämpliga metoder och måttsystem vid beräkningar av olika geometriska objekts area, omkrets och volym
- hanterar samband mellan olika enheter t ex deciliter och kubikcentimeter
- svarar i för situationen lämplig enhet och med rimlig noggrannhet
- redovisar sina tankar som har med mätning och storheter att göra på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller matematiska symboler och växlar mellan dessa
- följer framför och bemöter matematiska resonemang om enhetsbyten och beräkningar av storheter för olika geometriska objekt
Geometriska satser och formler
- tolkar och hanterar olika geometriska formler t ex längden av en cirkelbåge, arean av en parallelltrapets, volymen av en kon
- följer, framför och bemöter matematiska resonemang om geometriska satser

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Matris geometri

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Under första delen av tiden kommer jag att hålla vissa genomgångar där vi behandlar centrala begrepp inom området. Det blir en del tid till eget räknande och fördjupning. Sedan kommer ni i grupp att arbeta med ett förpackningsprojekt där ni på egen hand kommer vara tvungna att lära in vissa delar. Självklart kommer jag finnas till hands för diskussion och vägledning.

Formelblad

Facit till arbetsbladen

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämning av förpackningsprojektet, gruppdiskussioner samt avslutande skriftligt prov på kapitlet.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 49

Fredag (grön): Uppstart av området samt lite uppfriskning av vad area och omkrets är och hur det beräknas genom Övningsblad 3.1A.

Vecka 50

Betingläxa vecka 50: Vara klar med arbetsbladen (som kommer nedan).

Måndag (röd): Uppstart av området samt lite uppfriskning av vad area och omkrets är och hur det beräknas genom Övningsblad 3.1A.

Tisdag (röd+grön): NO-prov på mattelektionen!!!

Onsdag (röd) + Torsdag (grön): Äntligen får vi blanda in den grekiska bokstaven pi!! Cirkelns omkrets och area står på programmet. Boken är det sid. 88-96.

Arbetsblad-Cirkelns omkrets

Arbetsblad-Cirkelns area

Film om cirkelns omkrets och area

Fredag (grön): Geometriska kroppar och deras egenskaper. Begränsningsyta och mantelyta, vad är skillnaden? I boken är det sid. 97-102.

Vecka 51

Måndag (röd): Geometriska kroppar och deras egenskaper. Begränsningsyta och mantelyta, vad är skillnaden? I boken är det sid. 97-102.

Filmer: Begränsningsyta-cylinder, Begränsningsyta-rätblock

Tisdag (röd+grön): Vi fortsätter med begränsningsyta samt mantelyta. Egen träning i boken fram till sidan 102 och med nedanstående arbetsblad. Du skall göra två nivåer på kapitel 3.3!!! Det finns även ett par områden i Kunskapsmatrisen att göra för lite repetition.

Arbetsblad – Cirkelsektor

Arbetsblad-Beg. yta

Onsdag (röd)+Torsdag (grön): Ni får idag tid att jobba färdigt med arbetsbladen om cirkelsektor och beg.yta. Dessa skall lämnas in till undervisande lärare när lektionen är slut.

Vecka 2

Onsdag (röd)+ Torsdag (grön): För att repetera upp det som gjordes innan jullovet skall ni idag göra uppgift 1-20 på sid 124-125.

Fredag (grön): Egen tid för att repetera och göra uppgifter på kapitel 3.1-3.3. Nästa vecka är jag tillbaka och då blir det åka av 🙂

Vecka 3

Lektion 1:

Lektion 2:

Lektion 3: