Texttyper

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? 45 +

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vilka olika texttyper finns det?
  • Hur är de olika texterna uppbyggda?
  • Vad är det för skillnad mellan formellt skrivande och informellt skrivande ex. formella brev och informella brev?
  • Hur kan vi repetera de kunskaper vi redan har kring texttyperna?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Du som elev ska utveckla kunskaper om svenska språket genom att få träna på att:

  • formulera och kommunicera i skrift
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbygg- nad och typiska språkliga drag.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
4 – Eleven kan skriva… Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation. Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt godspråklig variation.
5 – I texterna använder eleven… I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.
10 – Dessutom kan elven ge… Dessutom kan eleven ge enklaomdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsakfungerande sätt. Dessutom kan eleven ge utveckladeomdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fungerande sätt. Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lärarledda lektioner, enskilt arbete, grupparbete. Få nya kunskaper samt repetera gamla kunskaper.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske bland annat genom NP.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Planeringen för lektionerna (dag och vecka) finns på classroom.

V 45- brev (lära oss om brevets uppbyggnad, informella/formella brev samt skriva brev till våra fadderbarn)

Personlig Tränare (PT)

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.43-50

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är träning för mig?
  • Hur kan jag påverka min hälsa?
  • Hur ska jag lägga upp ett tränings- och kostprogram?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?
  • Hur ska jag lägga upp ett hälsofrämjande program till en kompis?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom mycket diskussion skapa sin syn på hälsa och hjälpa en kompis till att nå ett mål. Det blir både teoretiska inslag och att praktiskt träna sin kompis.

Uppgift: PT-Solen 20:21

Tips på styrkeövningar hittar du härStyrkeövningar

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom muntlig aktivitet i gruppen och enskilt. Inlämning av de sakerna som står beskrivna i uppgiften.

Sista inlämningsdatum är fredag vecka 48 klockan 22:00

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Se classroom för lektionsplanering:

Grön: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3NDY4MDIyNzk2/t/all

Röd: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3NDY4MDIyODA0/t/all

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Material och ämnen i vår omgivning

NO i Saturnus höstterminen 2020

Ansvarig/Ansvariga lärare: Eva Lorne och Ann-Sophie Petersen

Läsåret 20/21

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Förankring i kursplanens syfte och Centralt innehåll från kursplanen

Material och ämnen i vår omgivning

  • Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
  • Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.
  • Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.
  • Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.

Hur ska vi arbeta?

Vi experimenterar, diskuterar, ställer hypoteser och drar slutsatser.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Under arbetets gång är alla delaktiga genom tal, skrift och experiment.

Veckoplanering

Vecka 35 Vi repeterar våra sinnen i naturen.

Syn och hörsel; Lägg dig på marken och titta på himlen, hur ser molnen ut? Kan du höra 5 olika ljud?

Lukt; Kan du känna 5 olika dofter i naturen? Gruppuppgift.

Vecka 36 Sommarläxor

Vad har vi lärt oss i sommar? Hur lär vi oss bäst – hur hjärnan fungerar.

Vecka 37 Sommarläxor

Vad har vi lärt oss i sommar? Hur lär vi oss bäst – hur hjärnan fungerar.

Vecka 38 Materials egenskaper och hur föremål kan sorteras efter utseende och material mm.

Vecka 39 Materials egenskaper, vilka flyter och vilka sjunker. Ställ hypotes, undersök, dra slutsats.

Vecka 40 Materials egenskaper, vilka flyter och vilka sjunker. Ställ hypotes, undersök, dra slutsats.

Vecka 41 Vatten, blandning och lösning.

Skillnad mellan blandning och lösning. Vi utgår från ett glas vatten. Vad tror ni ”löser upp sig”? Vad bara blandar sig men kan delas igen med ett filter?

Vecka 42 Gemensamt experimenterande. Ett fullt glas vatten, är det fullt? Hur många mynt tror ni jag kan lägga i innan vattnet rinner över? Vad händer? Vad beror det på?

Lyftkraft, påverka vattnets lyftkraft med salt. Skål, vatten, ägg och salt.

Vecka 43 Reningsverk Smutsa ned en skål vatten med sådant vi brukar använda till vardags. Hur ska vi få rent det?

Se på film. 14 min. https://www.ne.se/play/filmnavet/program/em1040

Vecka 44 Höstlov

Vecka 45 Reningsverk, återkoppling till film. Varför göra rent vattnet? Kunskap om vattnets kretslopp och att det är samma vatten som när jorden bildades.Sjunga ”Vattenmoln”. svensktvatten.se, titta på kretslopp.

Vecka 46 Sopsortering Varför sopsorterar vi? Vad kan naturen ta hand om själv? Återvinning. Jordens resurser.

Vecka 47 Hur kan vi sopsortera? Film https://www.ne.se/play/filmnavet/program/medix556 15 min. Intervjuläxa till nästa vecka om familjens sopsortering.

Vecka 48 Berätta om läxorna. Ny läxa om kemikalier i hemmet.

Vecka 49 Sammanföra alla kemikalier, kan symboler för samma sak se olika ut? Vad gör vi med dessa kemikalier när vi inte behöver dem längre?

Vecka 50 -51 Extra lektioner för uppföljning av lektioner som tagit längre tid eller elevernas frågeställningar.

När det kommer snö: Gruppvis får eleverna en mugg de fyller med ren snö som vi tar in och låter smälta. Hur mycket vatten blir det? Dra ett streck på muggen. Hur ser vattnet ut? Vi ställer sedan in muggarna i frysen. Vad händer? Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i NO har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi startar varje delmoment med att stämma av vad eleverna redan kan och vad de vill veta mer om så de blir delaktiga och påverkar innehållet.

Utvärdering av projektet sker fortlöpande under arbetets gång tillsammans med eleverna.

v. 47-51 – Bråk

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? 47-51

Vad? Bråk

I FOKUS 

  • tal i bråkform
  • bråk med lika värde
  • jämföra och storleksordna tal
  • tal i blandad form
  • addera och subtrahera bråk
  • del av helhet en del av antal

 

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

I hur många delar är varje kvadrat delad?

Min kompis säger att varje del är en tredjedel? Stämmer det?

Hur vet vi om en del är en tredjedel av hela figuren?

Om det inte är en tredjedel, hur stor är varje del då? Hur kan ni ta reda på det?

 

Lektion 2

Kan ni dela pappret i tredjedelar? Hur vet vi att det är tredjedelar?

Kan ni dela papperet i mindre bråkdelar?

Min kompis säger att hon kan göra om 3 delar till 6 delar. Går det?

 

Lektion 3

Kan ni dela pappret i fjärdedelar och måla 3 fjärdedelar?

Hur vet ni att det är 3 fjärdedelar?

 

Lektion 4

Vad skulle figuren kunna motsvara, en kaka, en pizza, något annat?

Hur många delar är det sammanlagt?

Vad kallas varje del?

Hur många delar för Gustav respektive Elin?

Vem får flest delar?

 

Lektion 5

Vilket bråk är störst?

Hur kan ni visa det?

Behöver helheten vara lika stor när ni jämför bråken?

 

Lektion 6

Vilka av bråken är lättast att jämföra?

Min kompis berättar att hon utgår från en halv. Hur tror ni hon tänker?

 

Lektion 7

Hur många bitar är varje pizza delad i?

Vad kallas varje bit?

Hur många åttondelar har de sammanlagt? Hur skriver ni det i bråkform?

 

Lektion 8

Hur många bitar har varje chokladkaka? Vad kallas bitarna/delarna?

Hur mycket får de var om chokladkakorna delas lika?

Hur skriver vi det i blandad form?

Kan vi placera talen på en tallinje?

 

Lektion 9

Hur många bitar har varje pak?

Vad kan vi kalla varje bit?

Hur mycket hallonpaj respektive blåbärspaj finns det kvar?

Hur kan vi skriva det som en likhet med addition?

 

Lektion 10

Hur många bitar har varje chokladkaka?

Vad kan vi kalla varje bit?

Hur många bitar får Samir kvar om han ger bort fem tolftedelar?

 

Lektion 11

Hur många koppar finns det sammanlagt?

Hur tar ni reda på hur många koppar Tom och Elsa resp. Elin har?

Min kompis säger att det inte går att ta reda på då nämnaren är olika. Kan ni hjälpa honom med det?

 

Lektion 12

I hur många grupper delar ni upp antalet munkar?

Visar nämnaren antalet grupper? Förklara

Vad är skillnaden mellan täljaren och nämnare?

 

Lektion 13

Vad har vi gått igenom under kapitlet?

När använder vi bråk?

Förklara vad nämnaren är?

Förklara vad täljaren är?

Hur gör vi när vi storleksordnar bråk?

Vad är tal i blandad form?

Hur gör vi när vi adderar bråk?

Hur gör vi när vi subtraherar bråk?

Hur gör vi för att räkna ut del av antal, exempelvis hur många kakor är tre femtedelar av 20 kakor?

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi inleder varje lektion med att gemensamt utforska och pröva, samtala och resonera. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder.

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar tillsammans för att lyfta vikten av att vi kan lära av varandra. Vi tränar på att redovisa beräkningar skriftlig.. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med programmering i halvklass för den gruppen som inte har bild denna termin.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” samt prov. Varje kapitel avslutas med en kunskapslogg som kan ses som en slags diagnos av elevernas kunskaper kopplat till kapitlet. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen. I slutet av terminen kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Sagomattan

Sagomattan

 

Ansvarig lärare: Lisa Webering

När, under vilka veckor? V.43-20

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur skriver vi en saga? Vilka olika delar är en saga uppbyggd av? Varför behöver vi alla delar i en saga? Kan vi förtydliga textens innehåll med bilder?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i förskoleklassen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. Därigenom ska undervisningen i förskoleklassen bidra till kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande samt förbereda eleverna för fortsatt utbildning.

 

Svenska

  • kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften,
  • skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer,

 

Centralt innehåll från kursplanen

Språk och kommunikation

  • Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
  • Samtala om innehåll och budskap i olika typer av texter.
  • Berättande texter, sakprosatexter och texter som kombinerar ord, bild och ljud.
  • Bokstäver och andra symboler för att förmedla budskap.
  • Digitala verktyg och medier för kommunikation.
  • Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi börjar med att se ett avsnitt av Sagomattan. Efter det reflekterar vi över avsnittet och skapar en egen saga genom att ta upp en sagosten ur en påse för att få hjälp med handlingen. Läraren antecknar det eleverna berättar/hittar på och var och en får rita en bild som de tycker passar bra till texten. Slutligen läser vi sagan igen och tittar på varandras bilder.

 

Hur ska vi redovisa Sagomattan

Vi läser upp sagorna för alla Plutokompisar.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Varje lektion har en fast struktur som följs varje gång så att eleverna får en igenkännande känsla.

Lektionen börjar med ett avsnitt av sagomattan. Sedan tar vi hjälp av sagostenarna och en sagomall för att skriva sagan. Läraren antecknar det eleverna berättar/hittar på. Alla ritar en passande bild till texten på papper eller på ipad. Till sist läser vi sagan för alla Plutokompisar.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att skapa en tillåtande miljö där alla vågar tala och komma med ideer. Vi samtalar tillsammans i de mindre “mångrupperna” där alla får tid och utrymme att uttrycka sig.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom ett lustfyllt lärande vill vi ge eleverna tillit till sin förmåga. Under dessa sagolektioner är gruppen en viktig del i processen och i lärandet. Vi lyssnar på varandra och lär oss tillsammans.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Vi tillsammans i Saturnus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen, Eva Lorne och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? Ht20-Vt21

Vad?
Vi vill tillsammans skapa ett klimat i klassen där alla känner sig trygga och allas behov tillgodoses.

Frågeställning och följdfrågor
Hur skapar vi ett klimat där alla känner sig trygga och mår bra? Vad kan vi ha som överenskommelse för att vi ska få det klimat vi vill ha i klassrummet och på skolgården?  Vad är mitt ansvar och vad är min rättighet och hur hjälper vi varandra med att kunna ta ansvar?
Hur skapar vi ett klimat där vi kan tillgodose allas behov? Hur hjälper vi varandra med att lyckas under skoldagen?
Hur kan vi lära oss mer om hur vår hjärna fungerar och hur det påverkar oss i vardagen?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.1
Skolans mål är att varje elev
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

• genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
• visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan,
• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

 

Förankring i kursplanens syfte
So
Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.
Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra. Normer och regler i elevens närmiljö.

 

Centralt innehåll från kursplanen
So
Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer .
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang .
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) .
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
So
• Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
• Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
Svenska
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
• Vi skapar en gemensam överenskommelse om hur vi vill ha det i klassrummet och på skolgården.
Vi lär oss mer om hur hjärnan fungerar och hur det påverkar oss i vår vardag.
• Vi har klass- och fritidsråd där alla kan få bidra med tankar och idéer om hur vi vill ha det.
• Vi samtalar om händelser och skapar nya vägar, sätt om det har gått fel.
• Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
• Vi jobbar med att ta andras perspektiv för att skapa en större förståelse för hur det kan kännas för olika personer.
• Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
• Vi har klassvärdar varje vecka som får vara extra uppmärksamma på att det ska vara trivsamt i rummet och hjälpa till med olika saker som vi kommit överens om.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Under uppstartsveckan omvärderar vi våra regler kring hur vi vill ha det tillsammans. Vi går igenom alla rum i Villan och kommer överens om gemensamma regler.
Vi har klassråd varje vecka.
I början av terminen får alla elever enskilt svara på frågor om trygghet och trivsel.
Dessa svar blir utgångspunkt för vårt gemensamma arbete.

Varför?
Sammanhang och aktualitet
För att vi ska vara trygga och må bra behöver vi tänka kring hur vi gör det. Eleverna behöver träna sig i att ta ansvar för sitt eget handlande. Det får konsekvenser för hur vi är mot varandra och det är viktigt att prata om det. Vi kopplar trygghet och trivsel till hur vi mår och synliggör det bl a med hjälp av känslotavlan och samtal enskilt och i grupp.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom att ständigt vara i en dialog skapar vi förutsättningar för gruppen att växa och må bra. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans. Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet. Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana. Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas.

Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.