Lokala planeringar

Läsförståelse- Godnatt Mr Tom

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 12-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi ta till oss texter och förstå dem bättre?
  • Hur kan jag jobba med en bok?
  • Vad kan jag lära mig av att läsa en skönlitterär bok?
  • Hur kan jag använda händelserna i en bok till att förstå världen och hur det har varit?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Tala, lyssna och samtala

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
  • Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligtsätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flytgenom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivtsätt.
2 – Genom att göra… Genom att göra enkla, kronologiskasammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggandeläsförståelse. Genom att göra utveckladesammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
3 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkeltsätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi börjar arbetet med boken med högläsning. Detta för att få en känsla kring boken. Vi kommer att jobba enskilt att läsa boken och svara på frågor. Vi kommer också att jobba i grupper kring olika frågor om texten för att fördjupa vår förståelse samt läsa enskilt med Marie.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning kommer att ske genom enskild läsning och diskussioner tillsammans med Marie. Bedömningen kommer att ske genom att svara på frågor till texten varje vecka.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 12- Kap 1-4 + gruppuppgift
V 13- Kap 5-9 + gruppuppgift
V 15- Kap 12-15 + Gruppuppgift
V 16-

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna ta del av information och förstå det vi läser.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Plast- hållbart eller inte?

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 13-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är gjort av plast?
  • Vad finns runtomkring som är gjort av plast?
  • Hur ser nedskräpningen ut i våra hav kring plast?
  • Hur informerade man förut om hur skräp skulle hanteras?
  • Hur lång tid tar det för plast att brytas ned? Eller gör det ens det?
  • Påverkar djuren av platen i naturen och i så fall på vilket sätt?
  • Vad har Sverige och världen gjort kring plast?
  • Vilka fördelar och nackdelar finns det med plast?
  • Finns det olika sorters plast? Går de att bryta ned?
  • Hur återvinns plast?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Förankring i kursplanens syfte
  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara

    kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen

  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet.

Kemin i vardagen och samhället

  • Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
8 – Eleven har Eleven har grundläggandekunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel påoch beskriva dessa med vissanvändning av kemins begrepp. Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med godanvändning av kemins begrepp.
10 – Eleven kan relatera… I enkla och till viss delunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. I utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. I välutvecklade och välunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lärarledda lektioner, gruppuppgifter och enskilda uppgifter. Vi kommer att titta på filmer och diskutera. All planering etc. ligger på classroom.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske genom en inlämningsuppgift där eleverna själva ska fundera på hur man kan “slåss” och få bort plasten i haven.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 13- Introduktion kring plast + hur påverkas djuren av plast
V 15- Hur påverkas djuren av plast + vad har Sverige och världen gjort kring plast
V 16-

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Nedskräpning i vår natur är ett oerhört problem. Prognosen är att 2050 kommer det att finnas med plast i haven än fisk. Detta är ett sätt att skapa medvetenhet kring våra handlingar. Att få en reaktion. Än är det inte för sent att få bort plasten från naturen.

Bokanalys – tema, budskap och motiv

Bokanalys vårterminen 2021

Bokprojektet håller på i 10 veckor. Räkna ut hur många sidor du ska läsa varje vecka för att bli klar med boken i tid. Är boken på 200 sidor behöver du alltså läsa 20 sidor i veckan. Tänk på att inte spara allt till sista kvällen, utan planera i god tid när du ska göra vad. Läs de antal sidor du behöver läsa för att bli klar i tid.

V.10 Hitta boken (ska vara klart 15 mars)
Nu får du friheten att själv välja en bok, bra va?

1. Hitta boken du ska läsa. (Lyssna ingår inte) Nu tränar vi läsning med ögonen.
2. Fota framsidan och baksidan och lägg in i dokumentet i classroom. Dokumentet heter bokanalys.
3. Skriv 5 hela meningar om varför du valde just den här boken.
4. Förbered en kort presentation (lägg in bild på boken) om varför du valde boken och hur det gick till när du hittade den. Du kommer få berätta om detta i en mindre grupp.

V. 11 Hitta författaren (ska vara klart 22 mars)

Ta reda på fakta om författaren och skriv fakta om denna. Det ska vara cirka (¼ A4). Utgå från 2-3 st källor. Du kan använda NE och två andra valfria källor. Tänk på läsaren när du skriver. OBS, du får INTE skriva rakt av, det är plagiat, utan du måste referera (använda referatmarkörer) och källhänvisa.
Du kan utgå från frågorna, eller skriva en egen text utan frågorna som stöd.

När och var föddes författaren?
Var växte författaren upp och hur var författarens uppväxtvillkor? (hände det något dramatiskt under författarens uppväxt?)
Vad brinner författaren för?
Hur såg samhället ut under författarens livstid? Vilka samhällsproblem fanns och vad diskuterade man mycket?
Vilka kopplingar kan du göra mellan författarens bakgrund och innehållet i boken?



V. 12 Vilka var nu lässtrategierna? (ska vara klart 28 mars)
Träna på lässtrategierna: Förutspå, reda ut oklarheter, sammanfatta och se inre bilder.

1. Skriv och berätta kortfattat var och när bokens handling utspelar sig. Vem/vilka är huvudpersoner? (4-10 meningar)
2. Förutspå: Vad tror du kommer hända? Vilka problem kommer uppstå? Hur tror du dessa kommer att lösas? (4-20 meningar)
3. Reda ut oklarheter: Vilka ord är svåra att förstå? Skriv ner 3-5 st. Kan du förstå orden om du läser hela meningen? Kan du förstå meningen utan att läsa ordet? (prova, du behöver inte skriva någon förklaring)
4. Sammanfatta: Sammanfatta kort (4-6 meningar) vad det du läst handlade om.
5. Se inre bilder: Välj en plats i boken. Beskriv den så utförligt som du kan (med hjälp av din fantasi). Använd många gestaltande beskrivningar (många verb). Skriv 5-10 hela meningar.

V. 13 Tema, budskap och motiv (ska vara klart 12 april)

Ta reda på bokens tema, budskap och motiv. Nu ska vi träna på att förklara vad som är en texts tema, budskap och motiv för att förstå vad boken egentligen handlar om.

1. Vad är bokens tema? Nu måste du läsa mellan raderna och tänka på djupet.
2. Vad är bokens budskap? Vad tror du författaren vill säga eller förmedla med sin text?
3. Vad/vilka är motiven i boken? Ett motiv är ofta det som författaren skriver om som hjälper till att förmedla budskapet. Det kan vara en ensam person eller en som är olycklig på något vis.

 

https://www.youtube.com/watch?v=KpVtTtlow3A

V. 15 Berättarperspektiv, berättarstruktur och bildspråk (ska vara klart 19 april)

Nu tränar vi på att tolka och analysera text. För detta behöver du ha ett ordförråd som beskriver hur författaren byggt upp texten och arbetat med språket. Några ord för att analysera är: berättarperspektiv, berättarstruktur och bildspråk.

Ur vilket perspektiv är boken berättad? (jag-form, du-form, tredje person, allvetande berättare)
Vilken berättarstruktur har berättelsen? (kronologisk, parallellhandling, ramberättelse, cirkelkomposition, tillbakablickar)
Vilka olika typer av bildspråk kan du hitta exempel på? (liknelse, metafor, allegori, symbol)

https://www.youtube.com/results?search_query=berättarperspektiv

https://www.youtube.com/results?search_query=berättarstruktur

LPP Veckans Pyssel

Ansvarig: Klubben

Ansvariga pedagoger: Michel Santala, Johanna Ohlander, Ulrika Mannerstedt

 

När? 

Varje dag under terminen

 

Vad?

Veckans pyssel

 

Frågeställning och följdfrågor

Vad kan vi skapa med hjälp av återvunnet material?

Hur följer vi instruktioner på ett bra sätt?

Kan vi träna finmotorik ?

Kan elever hjälpa varandra i gemensamt lärande?

 

Övergripande mål från LGR 11 Kap: 2.2 samt 2.3

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: 

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt.

Alla som arbetar i skolan ska:

  • Medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen.

Förankring i kursplanens syfte
“I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.”  (LGR 11 Kap: 5)

Centralt innehåll från kursplanen

 

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.
  • Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.
    (Lgr 11 Kap:5)

 

Hur?
Vi ska tillsammans skapa instruktioner inom olika skapande former och därmed träna finmotoriken. Vi ser över vilka material vi har att tillgå och skapar därefter pyssel som alla kan medverka i.

Syfte

  • Erbjuda en aktivitet med fokus på skapande och samarbete som känns meningsfull för eleven.
  • Träna på finmotoriken och användandet av instruktioner.

I relation till Lemshagas pedagogiska profil
Under veckans pyssel arbetar vi för att sammansvetsa klubbens elever, av olika åldrar, i en gemensam glädje för kreativitet och skapande. Eleverna samverkar i olika konstellationer och tränar sig i turtagning och övar på sin finmotoriska förmåga samt lär av varandra.

“Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.” (https://lemshaga.se/praktisk-info/pedagogisk-profil/)

 

Utvärdering av projektet

I slutet av av terminen så för vi korta intervjuer med barnen och utvärderar deras upplevelse av de pyssel som vi gjort som aktivitet och jämför hur det stämmer överens med våra syften och frågeställningar. 

 

LPP Träslöjd

Ansvarig: Klubben

Ansvariga pedagoger: 

Michel Santala, Johanna Ohlander, Ulrika Mannerstedt

 

När?

Måndagar 15:15-16:00.

 

Vad?

Träslöjd i träslöjdssalen med godkända verktyg. Det vill säga alla handredskap som inte innebär en stor olycksrisk. Träslöjdsläraren har fattat beslut gällande detta på grund av säkerhetsskäl.

Frågeställning och följdfrågor

Kan vi använda vår fantasi och kreativitet för att stärka gruppens gemenskap när vi arbetar med trämaterial på ett tryggt och säkert sätt?

  • Hur tar vi på bästa sätt tillvara på det material ingen annan vill ha?
  • Hur sammanhåller vi gruppen i de enskilda arbetet?

Övergripande mål från LGR 11 Kap: 2.2 samt 2.3

 

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: 

  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt

 

Läraren ska:

  • svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad

 

Förankring i kursplanens syfte

 

“Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika material och uttrycksformer. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar.”  (Lgr 11 kap 5)

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll:

 

  •  Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  •  Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.

(Lgr 11 Kap 5)

 

Hur?

Vi arbetar i samråd med träslöjdslärare om vilka material och verktyg som är lämpliga säkerhetsmässigt och åldersadekvat i syfte om att återvinna material.

 

Syfte

 

  • Erbjuda en aktivitet med fokus på skapande och samarbete som känns meningsfull för eleven. 
  • Träna på samarbete även utanför den egna gruppen (möten mellan olika åldrar, elever från årskurs 3-6 deltar).

 

I relation till Lemshagas pedagogiska profil

På träslöjden så arbetar vi för att sammansvetsa klubbens elever, av olika åldrar, i en gemensam glädje för ett kreativt och fantasifullt skapande. Tillsammans hjälper vi gruppen att ta ansvar för träslöjdspasset och på ett respektfullt sätt ta tillvara på material och verktyg.

“Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans

Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet

Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle” (https://lemshaga.se/praktisk-info/pedagogisk-profil/)

 

Utvärdering av projektet

I slutet av av terminen så för vi korta intervjuer med barnen och utvärderar deras upplevelse av träslöjden som aktivitet och jämför hur det stämmer överens med våra syften och frågeställningar. 

LPP Klubbens temadagar

LPP Klubbens temadagar

 

Ansvarig: Klubben

Ansvariga pedagoger: 

Ulrika Mannerstedt, Michel Santala, Johanna Ohlander, Victor Horvath, Johannes Sterneby

 

När?

Onsdagar kl. 15:15 -16:00 under VT-21

Vad?

Temadagar i musikladan, gymnastiksalen, hemkunskapen samt fotbollsplanen 

Frågeställning och följdfrågor

 

Kan vi använda musik, dans och hemkunskap för att främja olika uttryckssätt för kreativitet samt skapa rörelseglädje och gemenskap vid elevernas identitets prövande?

  • Vilken motorisk förmåga behöver stödjas lite extra?
  • På vilka sätt får eleverna uttrycka sin kreativitet?
Övergripande mål från LGR 11 Kap: 2.2 samt 2.3

 

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: 

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället
  • successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. 

Förankring i kursplanens syfte

“Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt” (Lgr 11 kap: 4)

“I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva sin identitet, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera. I undervisningen ska eleverna uppmuntras och utmanas att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga.” (Lgr 11 kap:4)

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll:

  • Skapande genom olika estetiska uttrycksformer, till exempel lek, bild, musik, dans och drama. 
  • Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.
  • Tolka och samtala om olika estetiska uttryck. (Lgr 11 kap: 4)

 

Hur?

 

Vi alternerar mellan pedagogernas förutbestämda aktiviteter och lekar samt låter eleverna önska inom ramarna för säkerhet och mån av tid. Strävar mot en variation i aktiviteter men har ett särskilt fokus mot musik, dans och rörelse. Vissa temadagar bakar vi i hemkunskapen för att erbjuda ytterligare ett sätt att få utlopp för sin kreativitet när eleverna prövar sina identiteter. 

 

Syfte

 

  • Erbjuda en aktivitet med fokus på musik, dans och rörelse och i vissa fall använda hemkunskapen där eleven får ge olika uttryck för sin kreativitet.
  • Träna på samarbete även utanför den egna gruppen (möten mellan olika åldrar, elever från årskurs 3-6 deltar).

 

I relation till Lemshagas pedagogiska profil

På Klubbens temadagar så arbetar vi för att sammansvetsa klubbens elever, av olika åldrar, i en gemensam glädje för aktivitet och rörelse. Tillsammans hjälper gruppen att få temadagarna fungerande, genom gemensamma beslut om aktiviteter och delat ansvar för att ta fram material respektive undanplock.  

“Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga”

Utvärdering av projektet

I slutet av av terminen så för vi korta intervjuer med barnen och utvärderar deras upplevelse av temadagarna som aktivitet och jämför hur det stämmer överens med våra syften och frågeställningar.