Livet efter Lemshaga: modellbygge

När, under vilka veckor?  v.5-

Ansvarig: Karin Lindkvist

Vad ska vi göra?

I bildens del av projektet Livet efter Lemshaga ska vi bygga modeller utifrån hur ett första boende kan se ut. Med hjälp av foamkartong ska vi skapa en modell av ett möjligt första eget boende, en enrumslägenhet. Lägenheten ska innehålla allt det som en bostad kan tänkas behöva. Både praktiska och trivsamma inventarier ska vara noga genomtänkta.   Tänk på färg och form när skapar lägenhetens inredning. Det ska synas att det är DU som bor där.

 

Hur ska vi arbeta?

Vi börjar med att göra en moodboard: ett collage av bilder som visar vilken stil eller känsla vi vill att vår inredning ska ha. Denna moodboard kommer sedan tillsammans med ritning och skisser vara ett underlag för arbetet med modellen.

Vi gör sedan ritningen på lägenheten klar. För effektivisera arbetet och undvika att man fastnar på skalan, finns en färdig ritning på en typisk etta som ni får inreda.

Nästa steg är att skära ut kartong, tunn kartong till botten och foamboard till väggar. Dörrar och fönster måste också skäras ut innan modellen kan limmas ihop med limpistol.

Tapeter, golvmaterial och kakel mm samlas klipps ihop i A3-format i t.ex Pages och skrivs ut. Detta limmas med limstift.

Nästa steg är inredning och möbler. Här kan vi använda det material som finns tillgängligt och hitta lösningar. Både praktiska och trivsamma inventarier ska vara noga genomtänkta. Färg och form är viktigt, liksom att allt som behövs i en lägenhet finns med. Lägenheten ska också vara personlig, det ska synas att det är du som bor i just din lägenhet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Genomgång av projekt, moodboard

Lektion 2: Ritning och skissarbete klart.

Lektion 3: Skära ut delar + fönster och dörrar.

Lektion 4: Välja och klistra upp golv och tapeter.

Lektion 5: Sätta ihop modellen.

Lektion 6: Inredning och möbler

Lektion 7: Inredning fortsättning

Lektion 8: Inredning fortsättning, detaljer

Lektion 9: Fortsättning sista gången + utvärdering.

Dokumentera efter varje tillfälle med några foton + rader om hur arbetet gått, om några problem eller frågor dykt upp och hur du löst dem. Dokumentera i ett Google-drive dokument på Classroom

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan framställa en modell av en funktionell enrumslägenhet, samt moodboard, ritning och skisser som kommunicerar en personlighet, stil eller känsla med ett enkelt bildspråk ochdelvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. Eleven kan framställa en modell av en funktionell enrumslägenhet, samt moodboard, ritning och skisser som kommunicerar en personlighet, stil eller känsla med ett utvecklatbildspråk ochrelativt väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. Eleven kan framställa en modell av en funktionell enrumslägenhet, samt moodboard, ritning och skisser som kommunicerar en personlighet, stil eller känsla med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår.
I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsakfungerande sätt och prövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och komposition på ett i huvudsak fungerande sätt. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett relativt väl fungerande och varierat sätt ochprövar och omprövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och komposition på ett relativt väl fungerande sätt. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt och prövar och omprövar då systematiskt hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och komposition på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan i det skapande arbetet bidra till att utveckla idéer inom området inredning, design och arkitektur genom att bearbeta uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sitt arbete med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och visar då på enkla samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet. Eleven kan i det skapande arbetet utveckla delvis egna idéer inom området inredning, design och arkitektur genom att bearbeta uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sitt arbete med relativt god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och visar då på förhållandevis komplexa samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet. Eleven kan i det skapande arbetet utveckla egna idéer inom området inredning, design och arkitektur genom att bearbeta uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar ochväljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sitt arbete med god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och visar då på komplexa samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet.
______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Genom praktiskt arbete och estetiska lärprocesser är det här projektet tänkt att ge förståelse och kunskap om vad som behövs som självständig vuxen, i livet efter Lemshaga. I denna del av projektet handlar det om vad man behöver  i en egen bostad, hur man kan tänka kring inredning och arkitektur. Det ger också en möjlighet att undersöka och formulera sin egen identitet och en möjlighet att tänka framåt. Det ger också en möjlighet att prova nya material, förmåga att skapa modeller och prototyper, träning i att använda färg, form och komposition på ett sätt som förmedlar en känsla eller ett budskap.

Centralt innehåll från kursplanen

Framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Eleverna ska kunna kommunicera genom bilder för att ta ställning i olika sammanhang.

-Återanvändning av bilder, material och föremål i eget bildskapande, till exempel i installationer.

-Möta presentationer av eget bildskapande. Presentationen utgör ett viktigt led i arbetet med bildframställning. Hur man väljer att presentera en bild påverkar dess uttryck och styr hur den kommer att tolkas.

Förankring i kursplanens syfte

Eleverna ska få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

Ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Kunskapssyn och lärande;

-Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

-Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Samhället omkring oss- det livsvida lärandet;

-Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi,        och till vilket samhälle.

 

Kropp och kläder – mode då, nu och i framtiden

Merkurius Grön

När, under vilka veckor? v.4-v.15 2020

Ansvarig: Karin Lindkvist

Vad ska vi göra?

Med det här projektet kommer vi att undersöka kroppsideal och mode genom tiderna, och försöka hitta kopplingar till historiska händelser och idéströmningar. Vi ska undersöka kläders roll i samtiden och ditt eget liv och deras roll i identitetsskapande och vi ska även fundera över kommande tiders behov och hur detta kan komma att spegla hur vi kan klä oss i framtiden. 

Vi kommer att öva på teckning samt lära oss om kroppens proportioner.

Arbetet kommer dels att resultera i en klippdocka med tre olika outfits: en från en vald historik epok, en nutida stil samt en där du visar din vision om hur framtidens kläder kan komma att se ut.  Dels i en presentation av dina undersökningar om kläders betydelse i ett Google-drive dokument /Classroom, samt en muntlig redovisning.

 

Hur ska vi arbeta?

Vi ska tillverka klippdockor med tre olika outfits: En från en valfri historisk tid, en som representerar en nutida klädstil samt en där vi spekulerar över hur framtidens kläder kan komma att se ut. 

Vi inleder med att titta på ett bildmaterial från Nationalmuseum om mode och kroppsideal genom tiderna. 

Vi övar sedan på att rita av kroppen genom påklädd kroki. (Vi tecknar av varandra i helfigur)

Vi går igenom kroppens proportioner och ritar sedan upp en figur på ett A3-papper och färglägger.

Figuren klistras upp på kartong och klipps ut. 

Sedan samlar vi inspirationsbilder till våra stilar och skapar utifrån dessa tre outfits som kan sättas på klippdockan.

Dokumentera löpande med bild och text hur arbetet fortgår. 

Redovisningen sker dels muntligt i grupp samt på ett Google Drive-dokument där vi samlar bilder och beskriver arbetsprocess, hur vi har tänkt och varför vi gjort de val vi har gjort. Där ska också figuren och de olika stilarna presenteras. Vad utmärker de olika stilarna och varför tror vi att de ser ut som de gör?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Bildspel: ”Omöjliga kroppar”, genomgång av uppgift samt kroki-teckning

Lektion 2: Genomgång av kroppens proportioner samt teckning av figur/klippdocka

Lektion 3: Forts. teckning av figur, dokumentera.

Lektion 4: Forts teckning av figur, bild-googla mode från valfri historisk epok

Lektion 5: Skissa och teckna kläder från historisk epok. Dokumentera!

Lektion 6: Googla, skissa och teckna kläder från en nutida stil. Dokumentera!

Lektion 7: VT-rutin om framtidens förutsättningar och potentiell påverkan av kläder och mode. Skissa på en framtida outfit.

Lektion 8: Gör klart alla delar, skriv i dokumentet

Lektion 9: Muntlig redovisning samt inlämning av dokument.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

E C A
Eleven kan framställa en klippdocka med tre olika outfits som kommunicerar tidsepoker, identiteter och idéer med ett enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår.  Eleven kan framställa en klippdocka med tre olika outfits som kommunicerar tidsepoker, identiteter och idéer med ett utvecklat bildspråk och relativt väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. Eleven kan framställa en klippdocka med tre olika outfits som kommunicerar tidsepoker, identiteter och idéer med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. 
I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt och prövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett i huvudsak fungerande sätt. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett relativt väl fungerande och varierat sätt och prövar och omprövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett relativt väl fungerande sätt. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt och prövar och omprövar då systematiskt hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och visar då på enkla samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet. Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla delvis egna idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med relativt god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och visar då på förhållandevis komplexa samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet. Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och visar då på komplexa samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet.
Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och företeelser i omvärlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehåll och funktion på ett enkelt sätt med viss användning av ämnesspecifika begrepp. Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och företeelser i omvärlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehåll och funktion på ett utvecklat sätt med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp. Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och företeelser i omvärlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehåll och funktion på ett välutvecklat sätt med god användning av ämnesspecifika begrepp.

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Visuell kommunikation handlar inte bara om att se på, utan också om att se ut. Med kläder kan vi pröva olika identiteter och kommunicera en specifik grupptillhörighet. Kläder är kopplat till funktion men även till sociala koder och normer.  Att var ung handlar mycket om att skapa sin identitet, där kan kläder ha en central funktion i hur man kommunicerar vem man vill vara.

Modet har genom tiderna följt och speglat samhällets idéer, ideal och händelser. Med det här projektet ska vi undersöka olika historiska epoker utifrån vilka kläder som burits och hur kläder kan säga något om den tid i vilken de brukas.  Vi kommer även att undersöka nutidens olika klädstilar och vad de uttrycker samt fundera över kommande behov och hur vi kan komma att klä oss i framtiden.  

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
  • Presentationer av eget bildskapande
  • Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
  • Material och verktyg för två- och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften.
  • Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
  • Samtida konst- och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Kunskapssyn och lärande

  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang.
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

 

Logotyp

Logotyp

Ansvarig lärare: Karin Lindkvist

När?

Venus Röd v.40- 42

Vad?

Du ska skriva ditt eget namn med inspiration från en välkänd logotyp.

Frågeställning och följdfrågor

Vad betyder begreppen logotyp och typsnitt och layout?

Känner du till några logotyper?

Är det viktigt att logotypen har ett tydligt budskap?

Vad är viktigt i utformningen av en logotyp?

Är logotyper och märken viktiga i ditt liv?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning

-Framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

-Återanvändning av bilder eget bildskapande, till exempel reklam, konst och nyhetsbilder.

-Presentationer av eget bildskapande

Redskap för bildframställning

-Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i skapande arbete.

-Material och verktyg för att skapa berättelser med bilder och hur dessa kan användas för bestämda syften.

Bildanalys

– Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.

-Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar samt hur de kan återanvändas och förändra budskap när de sätts i ett nytt sammanhang.

Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:kunskapskrav logotyp

Hur?

Du ska välja en välkänd logotyp, studera den noga och skriva ditt eget namn med samma typsnitt. Typsnittet ska vara lätt att känn igen. Fundera över hur just ditt namn skulle kunna se utifrån den logga du väljer. Du kan till exempel skriva ditt namn som Coca-cola (försöka härma typsnitt, färg och layout). De snirkliga delarna får du då anpassa till ditt eget namn. 

Hur ska vi arbeta?

  1. Vi börjar med att prata om vad det finns för olika logotyper och vi tittar på exempel. Var och en får googla runt lite för inspiration. 
  2. Skissa på olika idéer i din skissbok. Sök på nätet.
  3. När du har bestämt dig för vilken logotyp du vill använda dig av till ditt namn börjar du skissa upp det på ett A3-papper. Använd blyerts!!
  4. Färglägg med färgpennor, inte tusch. Tryck hårt för att få till starka färger!
  5. Var och en ska redovisa sitt namn sista lektionen.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar i klassen sista lektionen. Jag bedömer redovisningstillfället, arbetsprocessen och det färdiga resultatet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Du har möjlighet att uttrycka dig bildligt med ditt eget namn. Genom att undersöka hur logotyper ser ut i din närhet får du en ökad förståelse för hur du själv kan bli påverkad av olika bildspråk. Vi pratar tillsammans i gruppen om hur färg och form kan kan ge så olika budskap och uttryck.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom ”Cultures of Thinking” synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Under den gemensamma redovisningen får varje elev möjlighet att säga två saker som hen tyckte fungerade bra och en sak som skulle kunna förbättras.

Urbefolkningar

Bild, Lemshaga   2019-2020 Venus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Karin Lindkvist

Venus röd v. 35-39

Vad?

Vi ska arbeta med estetiska och kulturella uttryck hos olika urbefolkningar.

Du ska undersöka konst och mönstertraditioner hos tre minst tre olika urbefolkningsgrupper och tolka dessa i en mandala. 

Frågeställning och följdfrågor

-Vad är en minoritetsgrupp? Urbefolkning?

-Hur ser kultur och bildtraditionen ut hos olika folkgrupper?

-Vilka likheter och skillnader kan man se när man jämför mönster och bilduttryck hos urbefolkningsgrupper från olika delar av världen?

-Vad tror du folkvandringen av olika folkgrupper kan ha för betydelse för kulturen och konsten?

-Hur skulle ett konstnärligt verk som är inspirerat av flera olika ursprungsbefolkningar och dess kulturer gestaltas?

-Vad är en mandala och hur kan man skapa en sådan?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

-Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning

– Framställning av berättande bilder

– Presentationer av eget bildskapande

Redskap för bildframställning

– Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

– Material och verktyg för tvådimensionellt och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften.

Bildanalys

– Konstbilder samt konstverk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

– Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Projektet inleds med en introduktion kring betydelsen av minoriteter och urbefolkning. Vi pratar om vår egen urbefolkning i Sverige, samerna. Hur, var och när deras folkvandring startade, från Afrika för ca 44000 år sedan och hela vägen upp till norra Sverige. Vi kopplar dåtidens folkvandring till den folkvandring som sker i vår värld här och nu.

1. Varje elev ska göra ett undersökande arbete kring minoriteters och urbefolkningars kulturella uttryck. Man väljer minst 3 olika folkgrupper.Det undersökande arbete går ut på att man ska ta reda på så mycket som möjligt om den/de ursprungsbefolkning man valt. Titta särskilt på material, färg, form och mönster på klädedräkter, instrument, hantverk och konst.

2. Inspirerad av det undersökande arbetet vill jag att du skissar på mönster och en mandala med mönster från minst tre olika urbefolkningsgrupper.

3. Efter skissarbete ska du rita upp din mandala på ett A3 papper. Gör mandalan så stor det går på pappret. Använd passare och linjal. Tänk på att få med mönster från flera olika traditioner i ditt arbete. Börja i mitten och arbeta dig utåt. Färglägg!

När du är klar skapar du ett Google Drive dokument där du lägger in bilder på ditt arbete samt bilder från kulturerna du hämtat inspiration ifrån. Skriv en egen reflektion/förklarande text kring ditt arbete. Svara på frågorna nedan:

-Beskriv figuren

Hur ser figuren ut? Beskriv så utförligt du kan.

Vilken/vilka ursprungsbefolkningar har du tolkat? Var i figuren kan man se det? Berätta i korta drag om urbefolkningarna och deras konst- och kulturtraditioner. Te x vilka mönster och symboler som är typiskt för just den folkgruppen.

Varför valde du just den/eller dem?

-Beskriv arbetsprocessen

Hur tycker du att arbetet har fungerat? Stötte du på några problem?

Vad har fungerat för dig i arbetet? Vad behöver utvecklas? Vad har du lärt dig?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

När projektet är slut ska mandalan lämnas in och Google.dokumentet delas med mig. Jag bedömer dels skissarbetet och arbetsprocessen, men också det färdiga resultat och de egna reflektionerna kring arbetet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 35- Introduktion kring temat. Undersökande arbete + skissarbete

V 36- Fortsättning av det undersökande arbetet. Skissarbete. Börja arbetet på A3-pappret.

V 37- Fortsättning av arbetet med mandalan

V 38- Fortsättning av arbetet.

V 39- Skriv din reflektion/förklarande text. Inlämning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I flera olika delar av världen lever minoritetsgrupper idag. Många har egen flagga, egen religion och egna traditioner. De flesta grupper är väldigt utsatta och utfrysta av övriga samhället. Samtidigt har vi en enorm folkvandring idag, där stora grupper har tvingats fly sitt hemland. Dessa grupper bär naturligtvis med sig egna kulturtraditioner till det nya landet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande. Vi inspireras av Reggio Emilia-pedagogiken.

Genom ”Cultures of thinking” synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande , ett lärande för förståelse och mening. Bland annat frågar jag eleverna vad de Ser, vad de Tänker om det de ser och vad de Undrar när jag tittar på olika bilder. Tillsammans resonerar vi oss fram, beskriver och förklarar kring det vi tittar på. Allt för att synliggöra lärandet.

Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna när projektet är klart.

Sagor och väsen

John Bauer- inspiration
Sagor och väsen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cecilia Högsveden East, Sara Sandström

När, under vilka veckor? v 2-15

 

Vad?
Frågeställning:
• Vad trodde människor på förr?
• Vad är nordisk folktro?
• Vad är ett väsen och en sägen?
• Vad var syftet med dessa historier om de övernaturliga väsen som berättades?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte:

Religionskunskap
Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framti- den. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

 

Centralt innehåll från kursplanen:
• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
• Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
• Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
• Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar (so).
•  Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap (sv).

 

Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi kommer att inspireras av den kände svenske konstnären John Bauer under våra bildlektioner.
Detta kopplas till vårt projekt om sagor och väsen.

Vi startar upp vårt projekt med ”Think, puzzel, explore” för att se vilka förkunskaper eleverna har om olika väsen och vad de vill veta mer om.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Vi utvärderar och bedömer kontinuerligt under arbetets gång.

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:
Varje vecka kommer vi att arbeta med ett väsen. Varje vecka ser vi på ”Mytologerna”, UR skola. Vi läser historier från olika barnlitteraturer om nordisk mytologi. Därefter skriver vi en gemensam faktatext om det vi har lärt oss. Efter några veckor får eleverna skriva egna faktatexter med hjälp av ämnesspecifika ord om väsenet.
Vi målar bilder som vi placerar in i bilder som vi har målat under bildlektionerna.

Vi skriver egna sagor om väsen.

 

Varför?
Sammanhang och aktualitet:
Projektet utgår ifrån och inspireras av den kände konstnären John Bauer och hans intresse för naturen och de olika väsen som han gestaltade och de sagor han illustrerade.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Genom inspiration från John Bauer och hans konst samt vår egen fantastiska miljö, lär vi oss mer om olika väsen. Vi använder alla våra sinnen och vår fantasi samt uttrycker det vi har lärt oss på olika sätt; genom bild, saga, faktatexter, drama mm. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill på ett konkret sätt mötas i olika sätt att tänka och tro samt skapa nyfikenhet för olikheter.

 

Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna:
Vi avslutar med att göra en gemensam utvärdering där vi undersöker vad vi kunde innan och efter.

Modernismen i 3D

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff, Sven Tell, Åsa Gustafsson

När?

Merkurius Grön och Röd v. 48-4

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

-Vad är modernismen?

-Hur uppstod den?

-Vilka -ismer finns det?

-Hur kan du förändra ett valt konstverk till din egen tolkning? Hur skulle det kunna bli en skulptur?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

-Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning

– Framställning av berättande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser

  • Presentationer av eget bildskapande.
  • Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder. Särskilt viktigt här då vi ska tolka andras bilder.

Redskap för bildframställning

– Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

– Material och verktyg för tvådimensionellt och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften.

 

Kunskapsmatrisen: matris modernismen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Det här projektet är ett samarbete mellan träslöjd, syslöjd och bild. Tanken är att eleven får möjlighet att arbeta i alla tre verkstäderna i sitt skapande. Du ska utgå ifrån en detalj från ett konstverk, inspireras av det, tolka det och gestalta något eget i form av en skulptur.

-Vi inleder projektet med ett besök på Moderna Muséet. Var och en får till uppgift att fotografera en detalj från ett konstverk man blir inspirerad av.

-Tillbaka på skolan har vi en gemensam genomgång av de olika -ismerna från modernismen, vi pratar om några utvalda konstverk från Moderna muséet, vi presenterar projektet samt materialinspiration. Här börjar planeringen och skissarbetet.

Materialinspiration: materialinspiration

-Du har tillgång till bildsal, textilsal, träslöjdsal och alla lärare när du skapar din skulptur.

-Hela projektet är kopplat till Google Classroom, där du kan hitta beskrivningen av projektet, materialinspiration och där all dokumentation under arbetsprocessen ska läggas upp. Du berättar efter varje lektion med text och bild vad du har gjort i ett dokument i Google Classroom.

Det är 5 saker du ska genomföra i detta projekt:

  •   Detaljbild på det konstverket du valde på Moderna museet
  • Bild av hela konstverket du har valt att tolka, vad konstverket och konstnären heter.
  • Vilken modernistisk -ism konstverket tillhör. Berätta kort om -ismen.
  • Skiss på hur skulpturen ska se ut samt material -och teknikval.
  • Sammanfattning kring vad du gjort, vad heter konstverket?, samt bild på det färdiga resultatet.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi har en gemensam utställning i slutet av projektet där var och en får berätta om sitt arbete. I Google Classroom ska varje elvev (utöver den beskrivande arbetsprocessen efter varje lektion) avslutningsvis lägga in ett dokument; Beskrivning av materialet, vilken teknik du har använt samt vad ditt konstverk heter.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1. Genomgång av de olika -ismerna, materialinspiration samt skissarbete

Lektion 2. Fortsatt skissarbete och börja med din skulptur

Lektion 3. Skulpturarbete

Lektion 4. Skulpturarbete

Lektion 5. Skulpturarbete

Lektion 6. Skulpturarbete (sista lektionen innan utställning/redovisnings-tillfället)

Lektion 7. Utställning och redovisning.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom att undersöka, analysera, och tolka historiska bilder utifrån sig själv tolkar man samtidigt sin egen samtid och världen runt omkring.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna när projektet och utställningen är klar.