Urbefolkningar

Bild, Lemshaga   2019-2020 Venus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Karin Lindkvist

Venus röd v. 35-39

Vad?

Vi ska arbeta med estetiska och kulturella uttryck hos olika urbefolkningar.

Du ska undersöka konst och mönstertraditioner hos tre minst tre olika urbefolkningsgrupper och tolka dessa i en mandala. 

Frågeställning och följdfrågor

-Vad är en minoritetsgrupp? Urbefolkning?

-Hur ser kultur och bildtraditionen ut hos olika folkgrupper?

-Vilka likheter och skillnader kan man se när man jämför mönster och bilduttryck hos urbefolkningsgrupper från olika delar av världen?

-Vad tror du folkvandringen av olika folkgrupper kan ha för betydelse för kulturen och konsten?

-Hur skulle ett konstnärligt verk som är inspirerat av flera olika ursprungsbefolkningar och dess kulturer gestaltas?

-Vad är en mandala och hur kan man skapa en sådan?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

-Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning

– Framställning av berättande bilder

– Presentationer av eget bildskapande

Redskap för bildframställning

– Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

– Material och verktyg för tvådimensionellt och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften.

Bildanalys

– Konstbilder samt konstverk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

– Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Projektet inleds med en introduktion kring betydelsen av minoriteter och urbefolkning. Vi pratar om vår egen urbefolkning i Sverige, samerna. Hur, var och när deras folkvandring startade, från Afrika för ca 44000 år sedan och hela vägen upp till norra Sverige. Vi kopplar dåtidens folkvandring till den folkvandring som sker i vår värld här och nu.

1. Varje elev ska göra ett undersökande arbete kring minoriteters och urbefolkningars kulturella uttryck. Man väljer minst 3 olika folkgrupper.Det undersökande arbete går ut på att man ska ta reda på så mycket som möjligt om den/de ursprungsbefolkning man valt. Titta särskilt på material, färg, form och mönster på klädedräkter, instrument, hantverk och konst.

2. Inspirerad av det undersökande arbetet vill jag att du skissar på mönster och en mandala med mönster från minst tre olika urbefolkningsgrupper.

3. Efter skissarbete ska du rita upp din mandala på ett A3 papper. Gör mandalan så stor det går på pappret. Använd passare och linjal. Tänk på att få med mönster från flera olika traditioner i ditt arbete. Börja i mitten och arbeta dig utåt. Färglägg!

När du är klar skapar du ett Google Drive dokument där du lägger in bilder på ditt arbete samt bilder från kulturerna du hämtat inspiration ifrån. Skriv en egen reflektion/förklarande text kring ditt arbete. Svara på frågorna nedan:

-Beskriv figuren

Hur ser figuren ut? Beskriv så utförligt du kan.

Vilken/vilka ursprungsbefolkningar har du tolkat? Var i figuren kan man se det? Berätta i korta drag om urbefolkningarna och deras konst- och kulturtraditioner. Te x vilka mönster och symboler som är typiskt för just den folkgruppen.

Varför valde du just den/eller dem?

-Beskriv arbetsprocessen

Hur tycker du att arbetet har fungerat? Stötte du på några problem?

Vad har fungerat för dig i arbetet? Vad behöver utvecklas? Vad har du lärt dig?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

När projektet är slut ska mandalan lämnas in och Google.dokumentet delas med mig. Jag bedömer dels skissarbetet och arbetsprocessen, men också det färdiga resultat och de egna reflektionerna kring arbetet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 35- Introduktion kring temat. Undersökande arbete + skissarbete

V 36- Fortsättning av det undersökande arbetet. Skissarbete. Börja arbetet på A3-pappret.

V 37- Fortsättning av arbetet med mandalan

V 38- Fortsättning av arbetet.

V 39- Skriv din reflektion/förklarande text. Inlämning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I flera olika delar av världen lever minoritetsgrupper idag. Många har egen flagga, egen religion och egna traditioner. De flesta grupper är väldigt utsatta och utfrysta av övriga samhället. Samtidigt har vi en enorm folkvandring idag, där stora grupper har tvingats fly sitt hemland. Dessa grupper bär naturligtvis med sig egna kulturtraditioner till det nya landet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande. Vi inspireras av Reggio Emilia-pedagogiken.

Genom ”Cultures of thinking” synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande , ett lärande för förståelse och mening. Bland annat frågar jag eleverna vad de Ser, vad de Tänker om det de ser och vad de Undrar när jag tittar på olika bilder. Tillsammans resonerar vi oss fram, beskriver och förklarar kring det vi tittar på. Allt för att synliggöra lärandet.

Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna när projektet är klart.

Sagor och väsen

John Bauer- inspiration
Sagor och väsen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cecilia Högsveden East, Sara Sandström

När, under vilka veckor? v 2-15

 

Vad?
Frågeställning:
• Vad trodde människor på förr?
• Vad är nordisk folktro?
• Vad är ett väsen och en sägen?
• Vad var syftet med dessa historier om de övernaturliga väsen som berättades?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte:

Religionskunskap
Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framti- den. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

 

Centralt innehåll från kursplanen:
• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
• Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
• Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
• Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar (so).
•  Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap (sv).

 

Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi kommer att inspireras av den kände svenske konstnären John Bauer under våra bildlektioner.
Detta kopplas till vårt projekt om sagor och väsen.

Vi startar upp vårt projekt med ”Think, puzzel, explore” för att se vilka förkunskaper eleverna har om olika väsen och vad de vill veta mer om.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Vi utvärderar och bedömer kontinuerligt under arbetets gång.

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:
Varje vecka kommer vi att arbeta med ett väsen. Varje vecka ser vi på ”Mytologerna”, UR skola. Vi läser historier från olika barnlitteraturer om nordisk mytologi. Därefter skriver vi en gemensam faktatext om det vi har lärt oss. Efter några veckor får eleverna skriva egna faktatexter med hjälp av ämnesspecifika ord om väsenet.
Vi målar bilder som vi placerar in i bilder som vi har målat under bildlektionerna.

Vi skriver egna sagor om väsen.

 

Varför?
Sammanhang och aktualitet:
Projektet utgår ifrån och inspireras av den kände konstnären John Bauer och hans intresse för naturen och de olika väsen som han gestaltade och de sagor han illustrerade.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Genom inspiration från John Bauer och hans konst samt vår egen fantastiska miljö, lär vi oss mer om olika väsen. Vi använder alla våra sinnen och vår fantasi samt uttrycker det vi har lärt oss på olika sätt; genom bild, saga, faktatexter, drama mm. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill på ett konkret sätt mötas i olika sätt att tänka och tro samt skapa nyfikenhet för olikheter.

 

Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna:
Vi avslutar med att göra en gemensam utvärdering där vi undersöker vad vi kunde innan och efter.

Modernismen i 3D

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff, Sven Tell, Åsa Gustafsson

När?

Merkurius Grön och Röd v. 48-4

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

-Vad är modernismen?

-Hur uppstod den?

-Vilka -ismer finns det?

-Hur kan du förändra ett valt konstverk till din egen tolkning? Hur skulle det kunna bli en skulptur?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

-Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning

– Framställning av berättande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser

  • Presentationer av eget bildskapande.
  • Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder. Särskilt viktigt här då vi ska tolka andras bilder.

Redskap för bildframställning

– Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

– Material och verktyg för tvådimensionellt och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften.

 

Kunskapsmatrisen: matris modernismen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Det här projektet är ett samarbete mellan träslöjd, syslöjd och bild. Tanken är att eleven får möjlighet att arbeta i alla tre verkstäderna i sitt skapande. Du ska utgå ifrån en detalj från ett konstverk, inspireras av det, tolka det och gestalta något eget i form av en skulptur.

-Vi inleder projektet med ett besök på Moderna Muséet. Var och en får till uppgift att fotografera en detalj från ett konstverk man blir inspirerad av.

-Tillbaka på skolan har vi en gemensam genomgång av de olika -ismerna från modernismen, vi pratar om några utvalda konstverk från Moderna muséet, vi presenterar projektet samt materialinspiration. Här börjar planeringen och skissarbetet.

Materialinspiration: materialinspiration

-Du har tillgång till bildsal, textilsal, träslöjdsal och alla lärare när du skapar din skulptur.

-Hela projektet är kopplat till Google Classroom, där du kan hitta beskrivningen av projektet, materialinspiration och där all dokumentation under arbetsprocessen ska läggas upp. Du berättar efter varje lektion med text och bild vad du har gjort i ett dokument i Google Classroom.

Det är 5 saker du ska genomföra i detta projekt:

  •   Detaljbild på det konstverket du valde på Moderna museet
  • Bild av hela konstverket du har valt att tolka, vad konstverket och konstnären heter.
  • Vilken modernistisk -ism konstverket tillhör. Berätta kort om -ismen.
  • Skiss på hur skulpturen ska se ut samt material -och teknikval.
  • Sammanfattning kring vad du gjort, vad heter konstverket?, samt bild på det färdiga resultatet.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi har en gemensam utställning i slutet av projektet där var och en får berätta om sitt arbete. I Google Classroom ska varje elvev (utöver den beskrivande arbetsprocessen efter varje lektion) avslutningsvis lägga in ett dokument; Beskrivning av materialet, vilken teknik du har använt samt vad ditt konstverk heter.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1. Genomgång av de olika -ismerna, materialinspiration samt skissarbete

Lektion 2. Fortsatt skissarbete och börja med din skulptur

Lektion 3. Skulpturarbete

Lektion 4. Skulpturarbete

Lektion 5. Skulpturarbete

Lektion 6. Skulpturarbete (sista lektionen innan utställning/redovisnings-tillfället)

Lektion 7. Utställning och redovisning.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom att undersöka, analysera, och tolka historiska bilder utifrån sig själv tolkar man samtidigt sin egen samtid och världen runt omkring.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna när projektet och utställningen är klar.

Minoriteter

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff

När?

Merkurius Grön v. 38-42

Merkurius Röd v. 7-11

Vad?

Vi ska arbeta med estetiska och kulturella uttryck hos olika ursprungsbefolkningar.

Med inspiration från några olika ursprungsbefolkningar ska du tolka dess konst, musik och livsstil, och gestalta det.

Frågeställning och följdfrågor

-Är vi alla släkt med varandra?

-Vad är en minoritetsgrupp? Ursprungsbefolkning?

-Kan olika minoritetsgrupper från skilda delar av världen ha några likheter? Isåfall, hur kommer det sig?

-Vad tror du folkvandringen av olika minoritetsgrupper kan ha för betydelse för kulturen och konsten?

-Hur skulle ett konstnärligt verk som är inspirerat av flera olika ursprungsbefolkningar och dess kulturer gestaltas?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

-Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning

– Framställning av berättande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser

– Presentationer av eget bildskapande.

Redskap för bildframställning

– Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

– Material och verktyg för tvådimensionellt och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften.

Bildanalys

– Konstbilder samt konstverk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

– Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen :kunskapskrav minoriteter

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I det här projektet arbetar vi parallellt med Merkurius som har träslöjd samtidigt. Vi använder oss av samma tema i skapandet och avslutar med en gemensam utställning.

Projektet inleds med en gemensam introduktion kring betydelsen av minoriteter och ursprungsbefolkning. Vi pratar om vår egen minoritet i Sverige, samerna. Hur, var och när deras folkvandring startade, från Afrika för ca 44000 år sedan och hela vägen upp till norra Sverige. Vi kopplar dåtidens folkvandring till den folkvandring som sker i vår värld här och nu.

Jag har valt ut 5 olika ursprungsbefolkningar som alla har sina egna tusenåriga traditioner när det gäller konst, musik och livsstil. Många menar att i och med folkvandringen så kan dessa grupper ha mycket gemensamt när det gäller b l a konst och kultur. Sanfolket i Afrika, Aboriginerna i Australien, Chukchi folket i Sibirien, Samerna i Sverige och Indianerna från olika delar av Sydamerika.

Keynote på de utvalda ursprungsbefolkningarna och kort arbetsbeskrivning:ursprungsbefolkningar kopia

1. Varje elev ska göra ett undersökande arbete kring minoriteters och urbefolkningars kulturella uttryck. Man väljer minst 3 av de 5 ursprungsbefolkningarna som vi har talat om under introduktionen. (Det finns ju naturligtvis massor av fler ursprungsbefolkningar, detta är endast ett urval). Det undersökande arbete går ut på att man ska ta reda på så mycket som möjligt om den/de ursprungsbefolkning man valt. Titta särskilt på material, färg, form och mönster på klädedräkter, instrument, hantverk och konst.

2. Inspirerad av det undersökande arbetet vill jag att du skissar på hur ett klädesplagg, smycke eller huvudbonad skulle kunna se ut. Din egen personliga tolkning ska tillsammans med några av de andra traditionerna som vi har studerat vara synlig i det du har skapat.

3. Efter skissarbete ska du gestalta ett klädesplagg, smycke, skor eller huvudbonad på ett A3 papper. Använd akrylfärg, vattenfärg eller pastellpennor vid färgläggning. Tänk på att få med mönster från flera olika traditioner i ditt arbete. A3-pappret ska fyllas med din målning, så även om du gör mönster på ett armband så ska den fylla pappret lika mycket som en tröja.

Exempel på elevarbeten: elevarbeten ursprungsbefolkning

När du är klar skriver du en egen reflektion/förklarande text kring ditt arbete. Svara utförligt på frågorna nedan;

-Beskriv figuren

Hur ser figuren ut? Beskriv varje del så utförligt du kan.

Vilken/vilka ursprungsbefolkningar har du tolkat? Var i figuren kan man se det? Berätta i korta drag om ursprungsbefolkningarna och deras konst- och kulturtraditioner. Te x vilka mönster och symboler som är typiskt för just den ursprungsbefolkningen.

Varför valde du just den/eller dem.?

-Beskriv arbetsprocessen

Hur tycker du att arbetet har fungerat? Stötte du på några problem?

Vad har fungerat för dig i arbetet? Vad behöver utvecklas? Vad har du lärt dig?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

När projektet är slut har vi en gemensam utställning tillsammans med den andra delen av Merkurius som har arbetat med samma tema i träslöjden. Jag bedömer dels skissarbetet och arbetsprocessen, men också det färdiga resultat och de egna reflektionerna kring arbetet.

Redovisning– Var och en ska redovisa sitt arbete i en keynote. Det jag vill ska vara med i keynoten är:

-inspirationsbilder från det undersökande arbetet

-skissarbetet

-Utvalda bilder från arbetsprocessen. Alltså dokumentation från lektioner såsom anteckningar, foto på hur lång du kommit eller både och.

-Den förklarande texten

-Bild på det färdiga resultatet

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 35- Introduktion kring temat. Undersökande arbete.

V 36- Fortsätter det undersökande arbetet. Skissarbete. Börja arbetet på det stora pappret.

V 37- Fortsätter arbetetme

V 38- Fortsätter arbetet. Skriv din reflektion/förklarande text.

V 39- Redovisning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I flera olika delar av världen lever minoritetsgrupper idag. Många har egen flagga, egen religion och egna traditioner. De flesta grupper är väldigt utsatta och utfrysta av övriga samhället. Samtidigt har vi en enorm folkvandring idag, där stora grupper har tvingats fly sitt hemland. Dessa grupper bär naturligtvis med sig egna kulturtraditioner till det nya landet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande. Vi inspireras av Reggio Emilia-pedagogiken.

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande , ett lärande för förståelse och mening. Bland annat frågar jag eleverna vad de Ser, vad de Tänker om det de ser och vad de Undrar när jag tittar på olika bilder. Tillsammans resonerar vi oss fram, beskriver och förklarar kring det vi tittar på. Allt för att synliggöra lärandet.

Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna när projektet och utställningen är klar.

Yayoi Kusama

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff

När?

Venus Grön, v 38-42

Venus Röd v 8-12

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

-Vem är Yayoi Kusama?

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap

-Skapa bilder med hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning

-Framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

-Återanvändning av bilder eget bildskapande, till exempel reklam, konst och nyhetsbilder.

-Presentationer av eget bildskapande

Redskap för bildframställning

-Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i skapande arbete.

-Material och verktyg för att skapa berättelser med bilder och hur dessa kan användas för bestämda syften.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

kunskapskrav Venus

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Jag börjar med att presentera konstnären Yayoi Kusama som vi ska inspireras av när vi skulpterar.

Vi pratar tillsammans om vad som kännetecknar hennes konst och vad hennes budskap kan tänkas vara. Uppgiften är:

Tolka konstnären Yayoi Kusama genom att göra en egen målning. 

Bildspel: yayoi Kusama bildspel

Film om Yayoi Kusama:    https://www.youtube.com/watch?v=0UFXTbDTrjk

-Skissa och planera hur just din målning skulle se ut. Googla gärna runt och ta reda på så mycket som möjligt om konstnären. Ju noggrannare du skissar desto mer förberedd är du inför målningen.

-Jag vill att det i målningen ska synas att du har blivit inspirerad av Yayoi Kusama, men den ska också spegla din personliga tolkning.

Material: A3-papper, akrylfärg

Avsluta med att skriva en beskrivande text. Det som ska finnas med är:

  1. Kort text om konstnären + bild på några av hennes verk
  2. Vad i hennes konst har du blivit inspirerad av och hur syns det i din tolkning?
  3. Bild på din färdiga tolkning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar tillsammans. Vi utgår från den beskrivande texten. Jag bedömer både arbetsprocessen och det färdiga resultatet, samt elevens förmåga att beskriva sitt arbete.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1. Bildspel och inspiration från konstnären Yayoi Kusama. Jag presenterar uppgiften. Skissarbete.

Lektion 2. Arbeta med din tolkning

Lektion 3. Arbeta med din tolkning

Lektion 4. Redovisning och utvärdering

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom att tolka en modern konstnär och gestalta något eget får du chansen att utveckla ett eget bildspråk och uttrycka dig konstnärligt. Modern konst säger något om din samtid och det är viktigt att du får ta del av den.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Utvärdering

Vi utvärderar gemensam under redovisningstillfället.

Kolteckning

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff

När?

Mars v35 och framåt

Vad?

Flera konstnärer målar samma tavla! Ni ska samarbeta i grupp och tillsammans skapa en gemensam kolteckning.

Frågeställning och följdfrågor

-Kan man måla en tavla tillsammans?

-Kan det finnas konstnärer som gör det? 

-Hur kan det gå till?

Övergripande mål från LGR11 2.2

– kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Du får tillfälle att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

Centralt innehåll från kursplanen

-Du skapar en bild utifrån givna förutsättningar

-Du provar en undersökande teknik där du använder kolkritan och formen på ett medvetet sätt.

Kunskapskrav: kunskapskrav mars

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  1. Jag presenterar uppgiften och visar inspirationsbilder. Vi tittar på filmer som handlar om kolteckning, och hur man gör skuggningar. 

Bildspel med inspiration:kolteckning

Film om Ljus och Skugga med kol: https://www.youtube.com/watch?v=4M80KK4Stwc

  1. Vi ska använda oss av kolkritor i den gemensamma bilden. Därför vill jag först gå igenom några övningar för att vi ska bli kompis med materialet kol. Vi övar på att rita hårt och löst med kritan och hur man gör skuggor och övergångar. Jag har en genomgång kring kolkritan och vilka andra material som kan vara bra att ha när man tecknar med kol.
  2. Jag skapar grupper. Varje grupp får ett stort papper (1×1 meter), en bild på ett OH-papper, och en OH-apparat. Sen ska ni med hjälp av kolkritor fylla i bilden på det stora pappret. Här får ni chansen att visa vad ni lärt er i övningarna innan. Det viktigaste i den här uppgiften är att ni samarbetar och hjälper varandra. Då blir det en så bra kolteckning som möjligt!

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi har en gemensam redovisning i klassen där varje grupp får berätta om sin kolteckning och hur samarbetet har gått. Jag bedömer hur ni löser uppgiften i grupp och hur varje elev arbetar i gruppen. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1 presentation av uppgiften. Övningsuppgifter med kol.

Lektion 2 vi påbörjar grupparbetet med den gemensamma bilden.

Lektion 3 arbetar med bilden

Lektion 4 arbetar med bilden

Lektion 5 redovisning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom att samarbeta och att arbeta mot ett gemensamt mål som resten av gruppen, övar du dig i att ta hänsyn till andras önskemål och färdigheter. men du har också chansen att träna på att ta din egen plats och uttrycka hur just du vill ha det.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att träna på att samarbeta och ta hänsyn till andra genom ett kreativt och estetiskt arbetssätt. 

Utvärdering

Vi utvärderar projektet tillsammans under redovisningstillfället.