Bild

Modernismens måleri

LPP – Modernismens måleri

 

Ämne: Bild
Årskurs: 9
Ansvarig: Karin Lindkvist
När: HT/VT 2022-2023

 

Varför?

Hur har måleriet använts och utvecklats från ca 1850 och framåt? Hur har det speglat /kommunicerat med sin samtid? Hur kan vi idag använda färg, linjer och ytor för att kommunicera budskap/berätta något om vår egen samtid på ett effektivt sätt? 

Konsten (inom vilken måleriet är och har varit ett centralt uttryckssätt) har genom tiderna varit ett sätt att uttrycka sig, att utveckla tänkandet, hitta nya vägar och att göra motstånd mot rådande normer. Efter fotografiets intåg i mitten av 1800-talet blev måleriets uppgift som dokumentation/avbildning mindre relevant. Istället söktes nya sätt att utveckla måleriet och olika så kallade “ismer” eller inriktningar skapades, där konstnärerna försökte eftersträva olika ideal.

Idag används mer bilder i vår kommunikation än någonsin. Därför behöver vi utveckla förmåga att använda oss av bilder och de element som bygger upp en bild såsom färg, ytor och linjer. För att kunna förstå och använda oss av bildspråk behöver vi också ha en historisk bakgrund och kunna koppla uttryck med händelser och idéstömningar i samhället.

 

Vad? 

Vi ska få kunskap om olika konstnärer och ismer från 1850-nutid.

Vi ska få förståelse för vad som påverkade måleriet och varför olika konstnärers måleri såg ut som det gjorde. 

Vi ska kunna skapa en målning med akrylfärg på pannå och öva på måleriska tekniker, färgblandning, komposition mm.

Vi ska förstå hur olika val och teknik ger olika resultat.  

Vi ska kunna anamma en annan konstnärs stil och uttrycka ett eget budskap om vår samtid.

Vi ska muntligt och med en bildpresentention (Google/Keynote) presentera en konstnärs arbete för andra elever samt reflektera över den egna skapande processen.   

 

Hur?

Vi kommer till stor del att måla men även titta, fundera, lyssna, prova, öva, skissa, dokumentera, analysera, skriva, presentera och reflektera. 

Tänkt arbetsgång:

Presentation. Vi tittar på och pratar om många olika konstnärers målningar. 

Genomgång av material och teknik.

Måleriövning: “Måla halva frukten”

Val av konstnär: Alla i en klass får välja varsin unik konstnär att arbeta med/inspireras av. (Ingen i får välja samma.) 

Skissarbete: Hur kan jag uttrycka något om min samtid/mig själv med inspiration från konstnären?

Måleri.

Analys av den valda konstnärens verk

Keynote/Google-presentation av konstnären och den egna processen. 

Dokumentation: Kontinuerligt arbetetsprocessen i bild och text i en processdagbok. Reflektion över de val som görs. 

 

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Tid ges till reflektion, att prova, öva och misslyckas för att lära. 

Möjligheter – Inom projektet ges möjligheter att utforska och utveckla sitt visuella språk, sitt kreativa tänkande och problemlösningsförmåga. Inom ramen för uppgiften finns utrymme att uttrycka egna åsikter och berättelser om det som är viktigt för eleven. 

Förväntningar – Genom att vi provar oss fram, samt dokumenterar och reflekterar över arbetsprocessen ges fokus till lärandet. 

Rutiner –  Genom tydliggörande pedagogik och rutiner i klassrummet ges möjlighet till trygghet och arbetsro.

Interaktion – Alla i klassrummet bidrar till lärandet genom interaktion mellan elev-elev, lärare-elev, i mindre elevgrupper och i helklass.

Miljö – Klassrummet är uppbyggt för interaktioner i mindre grupper, men ger också möjlighet till avskildhet. Hela rummets golvyta kan användas när vi arbetar vid staffli. Vi kan växla mellan att stå och sitta. Miljön inne och ute kan användas som inspiration och motiv. 

Språk – Vi använder både visuellt och verbalt språk. Vi reflekterar löpande kring vår arbetsprocess och vårt tänkande och tvingas således att sätta ord på/utveckla ett språk för vad vi gör.

Modellering – Genom att lärare handleder och visar olika strategier för att komma vidare arbetsprocessen samt genom att studera hur andra (konstnärer) har gjort och tänkt kan elever tillgodogöra sig nya alternativ och strategier till problemlösning.

Kropp och kläder

LPP- Kropp och kläder

Ämne: Bild
Årskurs: 8
Ansvarig: Karin Lindkvist
När: HT 2022

 

Varför?

Visuell kultur handlar inte bara om att se på, utan också om att se ut. Med kläder kan vi testa olika identiteter och kommunicera en specifik grupptillhörighet, åsikter, status, genus  mm. Kläder är kopplat till funktion men även till sociala koder och normer.  Att var ung handlar mycket om att skapa sin egen identitet, där kan kläder ha en central funktion i hur man kommunicerar vem man vill vara.

Modet har genom tiderna följt och speglat samhällets idéer, ideal och händelser. Med det här projektet ska vi undersöka olika historiska epoker utifrån vilka kläder som burits och hur kläder kan säga något om den tid i vilken de brukas. Vi kommer även att undersöka nutidens olika klädstilar och vad de uttrycker samt fundera över kommande behov och hur vi kan komma att klä oss i framtiden.  

I projektet ingår också kroppsideal historiskt och i nutid. Bilder av idealkroppar möter oss i ständigt medierna och kan påverka vår självkänsla negativt. Därför är det viktigt att utveckla sin förmåga att förhålla sig kritiskt till de bilder man möter och olika negativa normer i samhället.

 

Vad?

Med det här projektet kommer vi att undersöka kroppsideal och mode genom tiderna och titta efter kopplingar till historiska händelser och idéströmningar. Vi ska undersöka klädernas roll i samtiden och i ditt eget liv och kläders roll i identitetsskapande. Vi ska även fundera över kommande tiders behov och hur detta kan spegla hur vi kan komma att klä oss i framtiden. 

Vi kommer att öva på teckning samt lära oss om kroppens proportioner.

 

Hur?

Arbetet kommer dels att resultera i en klippdocka,  dels i en presentation av dina undersökningar om kläders betydelse i ett Google-drive dokument /Classroom, samt en muntlig redovisning.

 

Vi kommer att titta på och diskutera kroppsideal och kläder från olika tidsepoker.

Vi kommer att öva på att teckna människor genom att teckna av varandra och genom att tillverka en klippdocka  med en vuxen människas generella proportioner.

Klippdockan ska göra en tidsresa och få tre olika outfits: En som representerar en specifik historisk epok, en som representerar en samtida klädstil samt en som representerar hur du tror att vi kommer att klä oss i framtiden. 

Vi kommer att använda papper, kartong, blyerts och akvarellpennor. 

Arbetet redovisas i bild och text i ett dokument på Google Classroom. 

Arbetsprocessen dokumenteras med bild och text. 

Arbetet innefattar alla betygskriterier i bildämnet. Lektionsarbete och resultat kommer att bedömas. 

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Undervisning struktureras för inspiration, faktakunskap, undersökande och skissarbete till färdigt resultat, reflektion och utvärdering av arbetet. Skissarbete innebär att synliggöra sitt tänkande. Arbetsprocessen dokumenteras och reflekteras kring löpande. 

Möjligheter – Inom projektet ges möjligheter att utforska, uttrycka och utveckla sin kreativitet kring frågor om normer och identitet; frågor som många unga människor brottas med.

Förväntningar – Förväntningen är att eleverna efter projektet ska nå ökad kunskap, tekniska färdigheter, ökad förståelse för och möjligt kritiskt tänkande kring normer och identitetsskapande samt utveckla sin analytiska förmåga, kreativitet och självständighet i sitt lärande. 

Rutiner – Genom tydliggörande pedagogik och rutiner i klassrummet ges möjlighet till trygghet och arbetsro.

Interaktion – Alla i klassrummet bidrar till lärandet genom interaktion mellan elev-elev, lärare-elev, i mindre elevgrupper och i helklass.

Miljö – Klassrummet är uppbyggt för interaktioner i mindre grupper, men ger också möjlighet till avskildhet. Miljön är relativt avskalad och material undanplockat för att undvika för många intryck och skapa ett lugn. 

Språk – Vi använder både visuellt och verbalt språk för att undersöka vad dessa språk (bilder och ord)  gör med oss och vad vi gör med dem. Vi reflekterar löpande kring vår arbetsprocess och vårt tänkande och tvingas således att sätta ord på/utveckla ett språk för vad vi gör.

Modellering – Genom att lärare handleder och visar olika strategier för att komma vidare arbetsprocessen samt genom att studera hur andra (konstnärer) har gjort och tänkt kan elever tillgodogöra sig nya metoder och strategier för problemlösning.

Arkitektur: Pepparkakshus

LPP- Arkitektur: Pepparkakshus

Ämne: Bild, Teknik, Hemkunskap
Årskurs: 6
Ansvarig: Karin Lindkvist, Hanan Kanou
När: HT 2022

 

Varför?

Hur skulle du utforma miljön omkring dig om du fick bestämma och varför ser husen runt omkring oss ut som de gör?

Arkitektur handlar om hur vi konstruerar världen vi bor i. Ofta handlar det om olika typer av byggnader men det rör också miljöer i stor och liten skala.

För att förstå hur estetik, tid, och samhälle hänger ihop med funktion, teknik och ideal ska vi titta närmare på arkitektur från olika tider och platser.

För att lära oss om design, ritningsteknik, skala och konstruktion ska vi skapa en egen byggnad i form av ett pepparkakshus. 

Det innebär att vi även kommer att öva på olika bakningstekniker i hemkunskapen.

 

Vad?

Efter projektet ska eleverna ha en utökad förståelse för och kunskap om arkitektur och dess olika byggstenar, om hur och varför byggnader ser olika ut beroende på tid, plats och funktion.

Eleverna ska utveckla sina förmågor att:

-Använda olika tekniker verktyg och material.

-Utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt utifrån syftet med arbetet.

-Analysera samtida och historiska byggnaders uttryck och funktioner.

-Reflektera över olika val av tekniska lösningar.

-Genomföra konstruktionsarbeten.

 

Begrepp: arkitektur, estetik, form, funktion, hållfasthet, stabilitet, konstruktion, perspektiv, skala, dimension, skiss, ritning, design, modell och material, kavla, grädda.

 

 

Hur?

Vi kommer att arbeta enskilt (skisser, ritningar och förarbete) och i par (mallar, bakning och montering)


Bild: 

Vi börjar med att titta på, tänka kring och diskutera olika kända byggnader i världen.

En vald byggnad att studeras närmre genom att måla av den med akvarellfärg.

Genomgång av perspektivteckning.

Skissarbete av egen formgiven byggnad.

Teknik:

Konstruktion: Vi översätter skisserna till fungerande ritningar och mallar.

Vi sätter ihop delarna till en färdig byggnad.

Hemkunskap:

Vi kavlar, skär ut formerna, och gräddar delarna till huset. 

Redovisning och bedömning:

Arbetsprocessen dokumenteras och redovisas skriftligt.

Varje enskild del i processen bedöms löpande, samt det färdiga resultatet.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Undervisning struktureras för inspiration, faktakunskap, undersökande och skissarbete till färdigt resultat, reflektion och utvärdering av arbetet. Skissarbete innebär att synliggöra sitt tänkande. Arbetsprocessen beskrivs och reflekteras kring. Då projektet är ämnesövergripande kan mer tid ges för ett fördjupat lärande och fler perspektiv.

Möjligheter –  Inom projektet ges möjligheter att utforska, uttrycka och utveckla sitt kreativa tänkande och problemlösningsförmåga kring ämnet arkitektur och konstruktion. Alla ska få möjlighet att växa från sin nivå.

Förväntningar – Det förväntas att alla elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen och utveckla sina kunskaper, förmågor och sitt kreativa tänkande.

Rutiner –  Genom tydliggörande pedagogik och rutiner i klassrummet ges möjlighet till trygghet och arbetsro.

Interaktion – Genom samarbete mellan lärare, elever och ämnen och genom att skapa en miljö där vi delar tankar och ideér och strategier med varandra kan vi växa tillsammans.

Miljö – Genom att vi i projektet kan använda samma sal i två ämnen (och baka i hemkunskapen en trappa ner) finns förutsättningar att utnyttja miljön efter projektets ändamål. Bildsalen är uppbyggd för interaktioner i mindre grupper, men ger också möjlighet till avskildhet. Miljön är relativt avskalad och material undanplockat för att undvika för många intryck och skapa ett lugn. Genom att ställa ut husen når våra tankar verkliga mottagare. 

Språk – Vi använder och utforskar både visuellt och verbalt språk i vårt tänkande och i vår kommunikation. Genom språket synliggör vi tänkande och arbetsprocess.   

Modellering – Genom att lärare handleder och visar olika strategier för att komma vidare i arbetsprocessen samt genom att studera hur andra har gjort och tänkt kan elever tillgodogöra sig nya metoder och strategier för problemlösning och tänkande.

Livet efter Lemshaga: modellbygge

När, under vilka veckor?  v.5-

Ansvarig: Karin Lindkvist

Vad ska vi göra?

I bildens del av projektet Livet efter Lemshaga ska vi bygga modeller utifrån hur ett första boende kan se ut. Med hjälp av foamkartong ska vi skapa en modell av ett möjligt första eget boende, en enrumslägenhet. Lägenheten ska innehålla allt det som en bostad kan tänkas behöva. Både praktiska och trivsamma inventarier ska vara noga genomtänkta.   Tänk på färg och form när skapar lägenhetens inredning. Det ska synas att det är DU som bor där.

 

Hur ska vi arbeta?

Vi börjar med att göra en moodboard: ett collage av bilder som visar vilken stil eller känsla vi vill att vår inredning ska ha. Denna moodboard kommer sedan tillsammans med ritning och skisser vara ett underlag för arbetet med modellen.

Vi gör sedan ritningen på lägenheten klar. För effektivisera arbetet och undvika att man fastnar på skalan, finns en färdig ritning på en typisk etta som ni får inreda.

Nästa steg är att skära ut kartong, tunn kartong till botten och foamboard till väggar. Dörrar och fönster måste också skäras ut innan modellen kan limmas ihop med limpistol.

Tapeter, golvmaterial och kakel mm samlas klipps ihop i A3-format i t.ex Pages och skrivs ut. Detta limmas med limstift.

Nästa steg är inredning och möbler. Här kan vi använda det material som finns tillgängligt och hitta lösningar. Både praktiska och trivsamma inventarier ska vara noga genomtänkta. Färg och form är viktigt, liksom att allt som behövs i en lägenhet finns med. Lägenheten ska också vara personlig, det ska synas att det är du som bor i just din lägenhet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Genomgång av projekt, moodboard

Lektion 2: Ritning och skissarbete klart.

Lektion 3: Skära ut delar + fönster och dörrar.

Lektion 4: Välja och klistra upp golv och tapeter.

Lektion 5: Sätta ihop modellen.

Lektion 6: Inredning och möbler

Lektion 7: Inredning fortsättning

Lektion 8: Inredning fortsättning, detaljer

Lektion 9: Fortsättning sista gången + utvärdering.

Dokumentera efter varje tillfälle med några foton + rader om hur arbetet gått, om några problem eller frågor dykt upp och hur du löst dem. Dokumentera i ett Google-drive dokument på Classroom

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan framställa en modell av en funktionell enrumslägenhet, samt moodboard, ritning och skisser som kommunicerar en personlighet, stil eller känsla med ett enkelt bildspråk ochdelvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. Eleven kan framställa en modell av en funktionell enrumslägenhet, samt moodboard, ritning och skisser som kommunicerar en personlighet, stil eller känsla med ett utvecklatbildspråk ochrelativt väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. Eleven kan framställa en modell av en funktionell enrumslägenhet, samt moodboard, ritning och skisser som kommunicerar en personlighet, stil eller känsla med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår.
I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsakfungerande sätt och prövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och komposition på ett i huvudsak fungerande sätt. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett relativt väl fungerande och varierat sätt ochprövar och omprövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och komposition på ett relativt väl fungerande sätt. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt och prövar och omprövar då systematiskt hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och komposition på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan i det skapande arbetet bidra till att utveckla idéer inom området inredning, design och arkitektur genom att bearbeta uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sitt arbete med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och visar då på enkla samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet. Eleven kan i det skapande arbetet utveckla delvis egna idéer inom området inredning, design och arkitektur genom att bearbeta uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sitt arbete med relativt god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och visar då på förhållandevis komplexa samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet. Eleven kan i det skapande arbetet utveckla egna idéer inom området inredning, design och arkitektur genom att bearbeta uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar ochväljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sitt arbete med god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och visar då på komplexa samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet.
______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Genom praktiskt arbete och estetiska lärprocesser är det här projektet tänkt att ge förståelse och kunskap om vad som behövs som självständig vuxen, i livet efter Lemshaga. I denna del av projektet handlar det om vad man behöver  i en egen bostad, hur man kan tänka kring inredning och arkitektur. Det ger också en möjlighet att undersöka och formulera sin egen identitet och en möjlighet att tänka framåt. Det ger också en möjlighet att prova nya material, förmåga att skapa modeller och prototyper, träning i att använda färg, form och komposition på ett sätt som förmedlar en känsla eller ett budskap.

Centralt innehåll från kursplanen

–Framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Eleverna ska kunna kommunicera genom bilder för att ta ställning i olika sammanhang.

-Återanvändning av bilder, material och föremål i eget bildskapande, till exempel i installationer.

-Möta presentationer av eget bildskapande. Presentationen utgör ett viktigt led i arbetet med bildframställning. Hur man väljer att presentera en bild påverkar dess uttryck och styr hur den kommer att tolkas.

Förankring i kursplanens syfte

Eleverna ska få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

Ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Kunskapssyn och lärande;

-Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

-Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Samhället omkring oss- det livsvida lärandet;

-Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi,        och till vilket samhälle.

 

Kropp och kläder – mode då, nu och i framtiden

Merkurius Grön

När, under vilka veckor? v.4-v.15 2020

Ansvarig: Karin Lindkvist

Vad ska vi göra?

Med det här projektet kommer vi att undersöka kroppsideal och mode genom tiderna, och försöka hitta kopplingar till historiska händelser och idéströmningar. Vi ska undersöka kläders roll i samtiden och ditt eget liv och deras roll i identitetsskapande och vi ska även fundera över kommande tiders behov och hur detta kan komma att spegla hur vi kan klä oss i framtiden. 

Vi kommer att öva på teckning samt lära oss om kroppens proportioner.

Arbetet kommer dels att resultera i en klippdocka med tre olika outfits: en från en vald historik epok, en nutida stil samt en där du visar din vision om hur framtidens kläder kan komma att se ut.  Dels i en presentation av dina undersökningar om kläders betydelse i ett Google-drive dokument /Classroom, samt en muntlig redovisning.

 

Hur ska vi arbeta?

Vi ska tillverka klippdockor med tre olika outfits: En från en valfri historisk tid, en som representerar en nutida klädstil samt en där vi spekulerar över hur framtidens kläder kan komma att se ut. 

Vi inleder med att titta på ett bildmaterial från Nationalmuseum om mode och kroppsideal genom tiderna. 

Vi övar sedan på att rita av kroppen genom påklädd kroki. (Vi tecknar av varandra i helfigur)

Vi går igenom kroppens proportioner och ritar sedan upp en figur på ett A3-papper och färglägger.

Figuren klistras upp på kartong och klipps ut. 

Sedan samlar vi inspirationsbilder till våra stilar och skapar utifrån dessa tre outfits som kan sättas på klippdockan.

Dokumentera löpande med bild och text hur arbetet fortgår. 

Redovisningen sker dels muntligt i grupp samt på ett Google Drive-dokument där vi samlar bilder och beskriver arbetsprocess, hur vi har tänkt och varför vi gjort de val vi har gjort. Där ska också figuren och de olika stilarna presenteras. Vad utmärker de olika stilarna och varför tror vi att de ser ut som de gör?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Bildspel: ”Omöjliga kroppar”, genomgång av uppgift samt kroki-teckning

Lektion 2: Genomgång av kroppens proportioner samt teckning av figur/klippdocka

Lektion 3: Forts. teckning av figur, dokumentera.

Lektion 4: Forts teckning av figur, bild-googla mode från valfri historisk epok

Lektion 5: Skissa och teckna kläder från historisk epok. Dokumentera!

Lektion 6: Googla, skissa och teckna kläder från en nutida stil. Dokumentera!

Lektion 7: VT-rutin om framtidens förutsättningar och potentiell påverkan av kläder och mode. Skissa på en framtida outfit.

Lektion 8: Gör klart alla delar, skriv i dokumentet

Lektion 9: Muntlig redovisning samt inlämning av dokument.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

E C A
Eleven kan framställa en klippdocka med tre olika outfits som kommunicerar tidsepoker, identiteter och idéer med ett enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår.  Eleven kan framställa en klippdocka med tre olika outfits som kommunicerar tidsepoker, identiteter och idéer med ett utvecklat bildspråk och relativt väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. Eleven kan framställa en klippdocka med tre olika outfits som kommunicerar tidsepoker, identiteter och idéer med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. 
I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt och prövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett i huvudsak fungerande sätt. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett relativt väl fungerande och varierat sätt och prövar och omprövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett relativt väl fungerande sätt. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt och prövar och omprövar då systematiskt hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och visar då på enkla samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet. Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla delvis egna idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med relativt god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och visar då på förhållandevis komplexa samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet. Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och visar då på komplexa samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet.
Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och företeelser i omvärlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehåll och funktion på ett enkelt sätt med viss användning av ämnesspecifika begrepp. Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och företeelser i omvärlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehåll och funktion på ett utvecklat sätt med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp. Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och företeelser i omvärlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehåll och funktion på ett välutvecklat sätt med god användning av ämnesspecifika begrepp.

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Visuell kommunikation handlar inte bara om att se på, utan också om att se ut. Med kläder kan vi pröva olika identiteter och kommunicera en specifik grupptillhörighet. Kläder är kopplat till funktion men även till sociala koder och normer.  Att var ung handlar mycket om att skapa sin identitet, där kan kläder ha en central funktion i hur man kommunicerar vem man vill vara.

Modet har genom tiderna följt och speglat samhällets idéer, ideal och händelser. Med det här projektet ska vi undersöka olika historiska epoker utifrån vilka kläder som burits och hur kläder kan säga något om den tid i vilken de brukas.  Vi kommer även att undersöka nutidens olika klädstilar och vad de uttrycker samt fundera över kommande behov och hur vi kan komma att klä oss i framtiden.  

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
  • Presentationer av eget bildskapande
  • Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
  • Material och verktyg för två- och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften.
  • Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
  • Samtida konst- och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Kunskapssyn och lärande

  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang.
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

 

Logotyp

Logotyp

Ansvarig lärare: Karin Lindkvist

När?

Venus Röd v.40- 42

Vad?

Du ska skriva ditt eget namn med inspiration från en välkänd logotyp.

Frågeställning och följdfrågor

Vad betyder begreppen logotyp och typsnitt och layout?

Känner du till några logotyper?

Är det viktigt att logotypen har ett tydligt budskap?

Vad är viktigt i utformningen av en logotyp?

Är logotyper och märken viktiga i ditt liv?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning

-Framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

-Återanvändning av bilder eget bildskapande, till exempel reklam, konst och nyhetsbilder.

-Presentationer av eget bildskapande

Redskap för bildframställning

-Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i skapande arbete.

-Material och verktyg för att skapa berättelser med bilder och hur dessa kan användas för bestämda syften.

Bildanalys

– Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.

-Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar samt hur de kan återanvändas och förändra budskap när de sätts i ett nytt sammanhang.

–Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:kunskapskrav logotyp

Hur?

Du ska välja en välkänd logotyp, studera den noga och skriva ditt eget namn med samma typsnitt. Typsnittet ska vara lätt att känn igen. Fundera över hur just ditt namn skulle kunna se utifrån den logga du väljer. Du kan till exempel skriva ditt namn som Coca-cola (försöka härma typsnitt, färg och layout). De snirkliga delarna får du då anpassa till ditt eget namn. 

Hur ska vi arbeta?

  1. Vi börjar med att prata om vad det finns för olika logotyper och vi tittar på exempel. Var och en får googla runt lite för inspiration. 
  2. Skissa på olika idéer i din skissbok. Sök på nätet.
  3. När du har bestämt dig för vilken logotyp du vill använda dig av till ditt namn börjar du skissa upp det på ett A3-papper. Använd blyerts!!
  4. Färglägg med färgpennor, inte tusch. Tryck hårt för att få till starka färger!
  5. Var och en ska redovisa sitt namn sista lektionen.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar i klassen sista lektionen. Jag bedömer redovisningstillfället, arbetsprocessen och det färdiga resultatet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Du har möjlighet att uttrycka dig bildligt med ditt eget namn. Genom att undersöka hur logotyper ser ut i din närhet får du en ökad förståelse för hur du själv kan bli påverkad av olika bildspråk. Vi pratar tillsammans i gruppen om hur färg och form kan kan ge så olika budskap och uttryck.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom ”Cultures of Thinking” synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Under den gemensamma redovisningen får varje elev möjlighet att säga två saker som hen tyckte fungerade bra och en sak som skulle kunna förbättras.