Minoriteter

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff

När?

Merkurius Grön v. 38-42

Merkurius Röd v. 7-11

Vad?

Vi ska arbeta med estetiska och kulturella uttryck hos olika ursprungsbefolkningar.

Med inspiration från några olika ursprungsbefolkningar ska du tolka dess konst, musik och livsstil, och gestalta det.

Frågeställning och följdfrågor

-Är vi alla släkt med varandra?

-Vad är en minoritetsgrupp? Ursprungsbefolkning?

-Kan olika minoritetsgrupper från skilda delar av världen ha några likheter? Isåfall, hur kommer det sig?

-Vad tror du folkvandringen av olika minoritetsgrupper kan ha för betydelse för kulturen och konsten?

-Hur skulle ett konstnärligt verk som är inspirerat av flera olika ursprungsbefolkningar och dess kulturer gestaltas?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

-Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning

– Framställning av berättande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser

– Presentationer av eget bildskapande.

Redskap för bildframställning

– Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

– Material och verktyg för tvådimensionellt och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften.

Bildanalys

– Konstbilder samt konstverk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

– Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen :kunskapskrav minoriteter

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I det här projektet arbetar vi parallellt med Merkurius som har träslöjd samtidigt. Vi använder oss av samma tema i skapandet och avslutar med en gemensam utställning.

Projektet inleds med en gemensam introduktion kring betydelsen av minoriteter och ursprungsbefolkning. Vi pratar om vår egen minoritet i Sverige, samerna. Hur, var och när deras folkvandring startade, från Afrika för ca 44000 år sedan och hela vägen upp till norra Sverige. Vi kopplar dåtidens folkvandring till den folkvandring som sker i vår värld här och nu.

Jag har valt ut 5 olika ursprungsbefolkningar som alla har sina egna tusenåriga traditioner när det gäller konst, musik och livsstil. Många menar att i och med folkvandringen så kan dessa grupper ha mycket gemensamt när det gäller b l a konst och kultur. Sanfolket i Afrika, Aboriginerna i Australien, Chukchi folket i Sibirien, Samerna i Sverige och Indianerna från olika delar av Sydamerika.

Keynote på de utvalda ursprungsbefolkningarna och kort arbetsbeskrivning:ursprungsbefolkningar kopia

1. Varje elev ska göra ett undersökande arbete kring minoriteters och urbefolkningars kulturella uttryck. Man väljer minst 3 av de 5 ursprungsbefolkningarna som vi har talat om under introduktionen. (Det finns ju naturligtvis massor av fler ursprungsbefolkningar, detta är endast ett urval). Det undersökande arbete går ut på att man ska ta reda på så mycket som möjligt om den/de ursprungsbefolkning man valt. Titta särskilt på material, färg, form och mönster på klädedräkter, instrument, hantverk och konst.

2. Inspirerad av det undersökande arbetet vill jag att du skissar på hur ett klädesplagg, smycke eller huvudbonad skulle kunna se ut. Din egen personliga tolkning ska tillsammans med några av de andra traditionerna som vi har studerat vara synlig i det du har skapat.

3. Efter skissarbete ska du gestalta ett klädesplagg, smycke, skor eller huvudbonad på ett A3 papper. Använd akrylfärg, vattenfärg eller pastellpennor vid färgläggning. Tänk på att få med mönster från flera olika traditioner i ditt arbete. A3-pappret ska fyllas med din målning, så även om du gör mönster på ett armband så ska den fylla pappret lika mycket som en tröja.

Exempel på elevarbeten: elevarbeten ursprungsbefolkning

När du är klar skriver du en egen reflektion/förklarande text kring ditt arbete. Svara utförligt på frågorna nedan;

-Beskriv figuren

Hur ser figuren ut? Beskriv varje del så utförligt du kan.

Vilken/vilka ursprungsbefolkningar har du tolkat? Var i figuren kan man se det? Berätta i korta drag om ursprungsbefolkningarna och deras konst- och kulturtraditioner. Te x vilka mönster och symboler som är typiskt för just den ursprungsbefolkningen.

Varför valde du just den/eller dem.?

-Beskriv arbetsprocessen

Hur tycker du att arbetet har fungerat? Stötte du på några problem?

Vad har fungerat för dig i arbetet? Vad behöver utvecklas? Vad har du lärt dig?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

När projektet är slut har vi en gemensam utställning tillsammans med den andra delen av Merkurius som har arbetat med samma tema i träslöjden. Jag bedömer dels skissarbetet och arbetsprocessen, men också det färdiga resultat och de egna reflektionerna kring arbetet.

Redovisning– Var och en ska redovisa sitt arbete i en keynote. Det jag vill ska vara med i keynoten är:

-inspirationsbilder från det undersökande arbetet

-skissarbetet

-Utvalda bilder från arbetsprocessen. Alltså dokumentation från lektioner såsom anteckningar, foto på hur lång du kommit eller både och.

-Den förklarande texten

-Bild på det färdiga resultatet

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 35- Introduktion kring temat. Undersökande arbete.

V 36- Fortsätter det undersökande arbetet. Skissarbete. Börja arbetet på det stora pappret.

V 37- Fortsätter arbetetme

V 38- Fortsätter arbetet. Skriv din reflektion/förklarande text.

V 39- Redovisning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I flera olika delar av världen lever minoritetsgrupper idag. Många har egen flagga, egen religion och egna traditioner. De flesta grupper är väldigt utsatta och utfrysta av övriga samhället. Samtidigt har vi en enorm folkvandring idag, där stora grupper har tvingats fly sitt hemland. Dessa grupper bär naturligtvis med sig egna kulturtraditioner till det nya landet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande. Vi inspireras av Reggio Emilia-pedagogiken.

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande , ett lärande för förståelse och mening. Bland annat frågar jag eleverna vad de Ser, vad de Tänker om det de ser och vad de Undrar när jag tittar på olika bilder. Tillsammans resonerar vi oss fram, beskriver och förklarar kring det vi tittar på. Allt för att synliggöra lärandet.

Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna när projektet och utställningen är klar.

Yayoi Kusama

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff

När?

Venus Grön, v 38-42

Venus Röd v 8-12

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

-Vem är Yayoi Kusama?

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap

-Skapa bilder med hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning

-Framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

-Återanvändning av bilder eget bildskapande, till exempel reklam, konst och nyhetsbilder.

-Presentationer av eget bildskapande

Redskap för bildframställning

-Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i skapande arbete.

-Material och verktyg för att skapa berättelser med bilder och hur dessa kan användas för bestämda syften.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

kunskapskrav Venus

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Jag börjar med att presentera konstnären Yayoi Kusama som vi ska inspireras av när vi skulpterar.

Vi pratar tillsammans om vad som kännetecknar hennes konst och vad hennes budskap kan tänkas vara. Uppgiften är:

Tolka konstnären Yayoi Kusama genom att göra en egen målning. 

Bildspel: yayoi Kusama bildspel

Film om Yayoi Kusama:    https://www.youtube.com/watch?v=0UFXTbDTrjk

-Skissa och planera hur just din målning skulle se ut. Googla gärna runt och ta reda på så mycket som möjligt om konstnären. Ju noggrannare du skissar desto mer förberedd är du inför målningen.

-Jag vill att det i målningen ska synas att du har blivit inspirerad av Yayoi Kusama, men den ska också spegla din personliga tolkning.

Material: A3-papper, akrylfärg

Avsluta med att skriva en beskrivande text. Det som ska finnas med är:

  1. Kort text om konstnären + bild på några av hennes verk
  2. Vad i hennes konst har du blivit inspirerad av och hur syns det i din tolkning?
  3. Bild på din färdiga tolkning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar tillsammans. Vi utgår från den beskrivande texten. Jag bedömer både arbetsprocessen och det färdiga resultatet, samt elevens förmåga att beskriva sitt arbete.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1. Bildspel och inspiration från konstnären Yayoi Kusama. Jag presenterar uppgiften. Skissarbete.

Lektion 2. Arbeta med din tolkning

Lektion 3. Arbeta med din tolkning

Lektion 4. Redovisning och utvärdering

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom att tolka en modern konstnär och gestalta något eget får du chansen att utveckla ett eget bildspråk och uttrycka dig konstnärligt. Modern konst säger något om din samtid och det är viktigt att du får ta del av den.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Utvärdering

Vi utvärderar gemensam under redovisningstillfället.

Kolteckning

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff

När?

Mars v35 och framåt

Vad?

Flera konstnärer målar samma tavla! Ni ska samarbeta i grupp och tillsammans skapa en gemensam kolteckning.

Frågeställning och följdfrågor

-Kan man måla en tavla tillsammans?

-Kan det finnas konstnärer som gör det? 

-Hur kan det gå till?

Övergripande mål från LGR11 2.2

– kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Du får tillfälle att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

Centralt innehåll från kursplanen

-Du skapar en bild utifrån givna förutsättningar

-Du provar en undersökande teknik där du använder kolkritan och formen på ett medvetet sätt.

Kunskapskrav: kunskapskrav mars

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  1. Jag presenterar uppgiften och visar inspirationsbilder. Vi tittar på filmer som handlar om kolteckning, och hur man gör skuggningar. 

Bildspel med inspiration:kolteckning

Film om Ljus och Skugga med kol: https://www.youtube.com/watch?v=4M80KK4Stwc

  1. Vi ska använda oss av kolkritor i den gemensamma bilden. Därför vill jag först gå igenom några övningar för att vi ska bli kompis med materialet kol. Vi övar på att rita hårt och löst med kritan och hur man gör skuggor och övergångar. Jag har en genomgång kring kolkritan och vilka andra material som kan vara bra att ha när man tecknar med kol.
  2. Jag skapar grupper. Varje grupp får ett stort papper (1×1 meter), en bild på ett OH-papper, och en OH-apparat. Sen ska ni med hjälp av kolkritor fylla i bilden på det stora pappret. Här får ni chansen att visa vad ni lärt er i övningarna innan. Det viktigaste i den här uppgiften är att ni samarbetar och hjälper varandra. Då blir det en så bra kolteckning som möjligt!

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi har en gemensam redovisning i klassen där varje grupp får berätta om sin kolteckning och hur samarbetet har gått. Jag bedömer hur ni löser uppgiften i grupp och hur varje elev arbetar i gruppen. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1 presentation av uppgiften. Övningsuppgifter med kol.

Lektion 2 vi påbörjar grupparbetet med den gemensamma bilden.

Lektion 3 arbetar med bilden

Lektion 4 arbetar med bilden

Lektion 5 redovisning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom att samarbeta och att arbeta mot ett gemensamt mål som resten av gruppen, övar du dig i att ta hänsyn till andras önskemål och färdigheter. men du har också chansen att träna på att ta din egen plats och uttrycka hur just du vill ha det.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att träna på att samarbeta och ta hänsyn till andra genom ett kreativt och estetiskt arbetssätt. 

Utvärdering

Vi utvärderar projektet tillsammans under redovisningstillfället.

Bildframställning- serieteckning

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Mia Widoff

När?

Tellus v35 och framåt

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad är en serie för dig? 

Läser du egna serier?

Vad behöver finnas med för att det ska bli en serie?

Hur skulle du kunna skapa en serie själv?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas.

-Framställa och presentera egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer.

-Arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

-Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning

Framställning av berättande och informativa bilder, tex serier.

Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.

Återanvändning av bilder i eget bildskapande, tex från andra serietecknare.

Redskap för bildframställning

Verktyg för teckning och måleri.

Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Olika element som bygger upp och skapar rumsligt i bilder.

Bildanalys

Konst-, dokumentärbilder, från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.

Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen kunskapskrav-serieteckning

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi börjar projektet med serieteckning genom att jag presenterar olika typer av serier. Vi bläddrar i olika serietidningar. Vi pratar om vad som kännetecknar en serie. Vad en serie betyder för just dig. Vad behöver vara med för att det ska bli en serie?

Bildspel med inspiration: serier

Film från Berättarskolan: https://www.youtube.com/watch?v=hiLYZSDzG58&list=PLqH8hzCPNSquiHSOmuG-n4THiKLPPUu41&index=2

Vi tittar vidare på hur figurer, symboler, pratbubblor och uttryck oftast brukar gestaltas i serieteckningar. Testa att göra en serie på tre rutor utan pratbubblor. Här är det viktigt att figurerna i rutorna har tydliga uttryck för att man ska förstå handlingen. Därefter använder vi oss av tidningsurklipp och lägger till egna pratbubblor och symboler. Detta för att testa hur berättandet ändrar sig beroende på vad man lägger till för symboler.

Det stora arbetet i det här projektet blir att du ska göra din egen serie på minst 6 rutor. Man får göra fler om man vill. Steg 1 i det stora arbetet är att du ska göra en plan kring vad din serie ska handla om, vem/vilka det ska handla om, vad den ska ha för rubrik samt hur den slutar. Var och en får ett papper där jag har förberett rubriker kring detta. Steg 2 är då att rita upp dina rutor (det kan ju behövas fler rutor efterhand) och börja teckna berättelsen i blyerts. Steg 3 är färgläggning. Serien ska färgläggas med tuschpennor. ALLA rutor ska var ordentligt ifyllda och figurerna ska ha svart ifyllda konturer för att få en ”seriekänsla”.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar i klassen där var och en får chansen att visa upp sin serie och svara på frågorna;

Vad var svårt? Förklara

Vad var lätt? Förklara

Vad var roligt? Förklara

Vad kunde du gjort bättre? Förklara

Vad tycker du om resultatet? Förklara

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1. Vi pratar om olika serier. Presentation av projektet. Övning med och utan pratbubblor.

Lektion 2. Börjar på det stora arbetet. Skissa på en plan kring din serie

Lektion 3. Arbeta med din serie.

Lektion 4. Arbeta med din serie.

Lektion 5. Redovisning och sammanfattning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom att titta på hur andra serier runtomkring dig ser ut, bli inspirerad av dem och skapa din egen, övar du dig i ett berättande, som är utvecklande för både din fantasi och ditt bildskapande.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande. Vi inspireras av Reggio Emilia-pedagogiken.

Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans. Under redovisningen pratar vi tillsammans om hur vi upplevde projektet, hur arbetsprocessen gått till och våra tankar kring resultatet.

Pop Art!

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff

När? 

Mars från v 35

Vad?

PopArt- Roy Lichtenstein. Med inspiration av konstnären Roy Lichtenstein och med fördjupad kunskap om konststilen PopArt ska du skapa ett eget personligt verk.

Frågeställning och följdfrågor

-Vad är PopArt?

-Hur ser man på ett konstverk att det är PopArt?

-Vem är Roy Lichtenstein?

-Hur skulle du göra ett konstverk inspirerat av PopArt-konstnären Roy Lichtenstein?

Övergripande mål från LGR11 2.2

– kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Du får tillfälle att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.
-Du fördjupar dig i en konstnär och en konststil, och får möjlighet att fundera på bildernas uttryck och innehåll.
-Du får möjlighet att öva upp din förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka ett personligt budskap
-Du får lära dig ett sätt att analysera en bild.

Centralt innehåll från kursplanen

-Du skapar en bild utifrån givna förutsättningar
-Din bild bygger på dina egna erfarenheter, fantasi, drömmar och upplevelser med inspiration från en konstnär.
-Du skriver en text som beskriver din målning, hur du tänkt och hur du gjorde den
-Du provar en undersökande teknik där du använder färgen och formen på ett medvetet sätt

Kunskapsmatris kunskapskrav mars

Hur?

-Vi inleder med att jag presenterar uppgiften. Jag visar ett bildspel med exempel på hur PopArt kan se ut och vi tittar på en liten film om PopArt-konstnären Roy Lichtenstein.

-Varje elev får välja ut en målning som Roy Lichtenstein har gjort. Du ska måla en bild med inspiration från PopArt och konstnären Roy Lichtenstein. Jag vill att det ska synas i din målning att du också har tagit inspiration från din egen omgivning och vardag. Det ska synas att just DU har gjort den. 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar gemensamt i klassen. Varje elev får svara på frågorna:

-var i din bild syns det att du har blivit inspirerad av Roy Lichtenstein?

-var i din bild syns det att just DU har gjort den?

-Vad är du mest nöjd med?

-vad hade kunnat förbättrats?

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1 Presentation av uppgiften. Inspirationsstund.

Lektion 2 Arbeta med uppgiften

Lektion 3 Arbeta med uppgiften

Lektion 4 Arbeta med uppgiften

Lektion 5 Gemensam redovisning

Varför?

Med inspiration från en konstnär har du möjligheten att använda din egen fantasi, erfarenheter och upplevelser i ditt skapande. Du utvecklar din förmåga att uttrycka dig i skapandet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande. Vi inspireras av Reggio Emilia-pedagogiken.

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande , ett lärande för förståelse och mening. Bland annat frågar jag eleverna vad de Ser, vad de Tänker om det de ser och vad de Undrar när jag tittar på olika bilder. Tillsammans resonerar vi oss fram, beskriver och förklarar kring det vi tittar på. Allt för att synliggöra lärandet.

Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Vi pratar tillsammans om de färdiga bilderna samt hur det har gått under arbetets gång under redovisningstillfället.

Konstens grunder-linjer och former

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff

När?

Jupiter v 36 och framåt

Vad?

Vi ska börja höstterminens bildlektioner med att gå igenom hur man arbetar i bildsalen, hur man tar hand om bildsalens material och hur vi tillsammans skapar arbetsro.

Vi startar upp första bildlektionen med att gå igenom konstens grunder, med fokus på linjer och former.

Vi pratar om varför man har bild i skolan och vilka olika typer av bildyrken det finns.

Frågeställning och följdfrågor

Vad tänker du på när jag säger linje?

Kan linjer bygga upp en hel bild?

Finns det olika typer av linjer?

Känner du till några bildyrken?

Förmågor vi utvecklar i detta projekt

– kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,

– skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika

material

  • pröva sig fram och skapa en bild med olika tekniker och material för att hitta fram till ett uttryck som du tycker visar vem du är, eller vill vara.
  • Presentera och kunna tala kring din bild när den är klar.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning/Redskap för bildframställning:

Vi använder oss av olika plana och formbara material så som färg, papper, tidningar, pärlor, tyger.. för att göra ett porträtt som visar och berättar om dig.

Bildanalys:

Historiska och samtida porträttbilder om deras uttryck och hur de är utformade.

Läsa, skriva och samtala om porträttens utformning och budskap

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen Kunskapskrav-konstens grunder

Hur?

Jag går igenom konstens grunder utifrån linjer och former. Vi tittar tillsammans på olika bilder där linjer och former skapar en helhet.

Jag visar på tavlan två olika sätt som man kan använda linjer på. Var och en ska sedan teckna vidare utifrån dessa linjer, så att det blir till en egen bild.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

När alla är klara tittar vi tillsammans på era bilder och pratar om hur olika bilder ändå kan bli, trots att man utgick från samma sorts linjer från början.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Jag vill med denna introduktion ge eleverna inblick i vad som är viktigt med ämnet bild och hur man kan ha användning av kunskapen i arbetslivet.

Genom att starta höstterminens första bildlektioner med delar ur konstens grunder vill jag ge eleverna en trygg bas för kommande bildprojekt från åk 4-6.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

-Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika

personlighet.

-Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Vi redovisar tillsammans i klassen och var och en få berätta hur deras arbete har gått.

1. Hur har ditt arbete gått?

2. Var det svårt att komma på vad du skulle göra? 

3. Vad var roligast med uppgiften?