Valaffisch-jämställdhet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff

När?

Merkurius Grön v 35-37, Merkurius Röd v 4-6  

Vad?

Nu är det det dags för nytt Riksdagsval här i Sverige. Valkampanjerna är i full gång och partierna vill genom sina affischer visa vad som är viktigast för dem.

Du ska planera och skapa en egen valaffisch. Budskapet ska handla om jämställdhet, och det ska framgå tydligt i din affisch.

Frågeställning och följdfrågor

Hur ska ett budskap i en valaffisch nå ut till folk på bästa sätt? Färg? Form?

Vad är jämställdhet för dig?

Vad är viktigt för dig att propagera för ur perspektivet jämställdhet?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning

-Framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

-Återanvändning av bilder eget bildskapande, till exempel reklam, konst och nyhetsbilder.

-Presentationer av eget bildskapande

Redskap för bildframställning

-Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i skapande arbete.

-Material och verktyg för att skapa berättelser med bilder och hur dessa kan användas för bestämda syften.

Bildanalys

– Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.

-Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar samt hur de kan återanvändas och förändra budskap när de sätts i ett nytt sammanhang.

Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap

Kunskapskrav: Kunskapskrav valaffisch

Hur?

Genom att undersöka hur de olika partierna har arbetat med sina budskap, ska du planera och genomföra en egen valaffisch. Budskapet ska på något sätt handla om jämställdhet. Affischen ska genomföras digitalt.

Keynote med genomgång: Valaffisch-jämställdhet

Två filmer om jämställdhet och jämlikhet:

“varför jämställdhet” https://www.youtube.com/watch?v=9B88Z0Nfgw8

“vad är jämlikhet” https://www.youtube.com/watch?v=8M6JFBwK74M

Hur ska vi arbeta?

  1. Börja med att bestämma dig för vad ditt budskap ska handla om. Temat är alltså jämställdhet. Vad vill du säga med din affisch? Vad är viktigast för dig? Vad ska du propagera för? Välj ETT ämne. Om du tycker att det är svårt att välja: utgå från årets valaffischer eller googla på Propaganda.
  2. Sök bilder som du kan använda till ditt arbete. Samla bilder som handlar om jämställdhet i en mapp på datorn. OBS! Du får bara använda lagliga bilder, dvs bilder som får användas och ändras. Kolla exempelvis in Pixabay.
  3. Skissa din idé i din skissbok. Prova olika varianter. Tänk på att en skiss behöver inte vara noggrann, det är bara ett sätt att dokumentera dina tankar och idéer.
  4. Öppna Pixlemator och börja med den bild som ska vara bakgrund i din bild. Sedan kan du redigera in fler bilder ovanpå. Tänk på att vara noggrann med att redigera in detaljerna. En annan viktig del är bildens komposition (hur bilder och text samverkar med varandra).
  5. Skicka in din färdiga bild till mig (som en j-peg). (Gå in under “arkiv – spara -j-peg”).

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi har en gemensam redovisning där var och en får chansen att berätta om sin affisch. Jag bedömer redovisningen, det färdiga resultatet och arbetsprocessen.

Varför?

Mål för eleven i detta projekt: 

  • Träna på att framställa informativa och samhällsorienterade bilder utifrån dina egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
  • Kombinera bild och text i en bild. Arbeta med färg, form och bildkomposition.
  • Träna på att redigera bilder digitalt
  • Få lära dig om rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang.

Sammanhang och aktualitet

Eleven får öva på att själv fundera över vad som är viktigt att förmedla nu i valtider. De får chansen att fördjupa sig i hur man förmedlar ett budskap på ett tydligt och slagkraftigt sätt, samt hur de olika partierna har gjort.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

De får på ett kreativt sätt fördjupa sig i hur de olika partierna i Riksdagsvalet 2018 arbetar för att nå ut med sitt budskap, genom att själva få göra det.

Utvärdering

Eleverna skriver utvärdering av projektet i sina skissböcker. De beskriver sin arbetsprocess när de redovisar.

Logotyp

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff

När?

Venus Grön v 35 -37, Venus Röd v 4-7

Vad?

Du ska skriva ditt eget namn med inspiration från en välkänd logotyp.

Frågeställning och följdfrågor

Vad betyder logotyp?

Känner du till några?

Är det viktigt att logotypen har ett tydligt budskap?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Centralt innehåll från kursplanen

Bildframställning

-Framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

-Återanvändning av bilder eget bildskapande, till exempel reklam, konst och nyhetsbilder.

-Presentationer av eget bildskapande

Redskap för bildframställning

-Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i skapande arbete.

-Material och verktyg för att skapa berättelser med bilder och hur dessa kan användas för bestämda syften.

Bildanalys

– Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.

-Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar samt hur de kan återanvändas och förändra budskap när de sätts i ett nytt sammanhang.

Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:kunskapskrav logotyp

Hur?

Du ska välja en välkänd logotyp, inspireras av den och skriva ditt eget namn. Fundera över hur just ditt namn skulle kunna se utifrån den logga du väljer. Du kan till exempel skriva ditt namn som Coca-cola (försöka härma bokstäver, layout och stil). De snirkliga delarna får du då anpassa till ditt eget namn. 

Keynote på genomgången: logotyp

Film på handmålade logotyper: https://tjock.se/sinnet/art/324099/grym_kalligrafi/

Kända logotyper: https://www.videoman.gr/sv/76262

Hur ska vi arbeta?

  1. Vi börjar med att prata om vad det finns för olika logotyper och vi tittar på exempel. Var och en får googla runt lite för inspiration. 
  2. Skissa på olika idéer i din skissbok. Sök på nätet. Tips på logotyper som du kan söka på: godis, chips, kläder, Instagram, popgrupp, TV-spel.
  3. När du har bestämt dig för vilken logotyp du vill använda dig av till ditt namn börjar du skissa upp det på ett A3-papper. Använd blyerts!!
  4. Färglägg med vanliga kritor. Tryck hårt för att få till starka färger!
  5. Var och en ska redovisa sitt namn sista lektionen.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar i klassen sista lektionen. Jag bedömer redovisningstillfället och hur du har arbetat under processen.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Du har möjlighet att uttrycka dig bildligt med ditt eget namn. Genom att undersöka hur logotyper ser ut i din närhet får du en ökad förståelse för hur du själv kan bli påverkad av olika bildspråk. Vi pratar tillsammans i gruppen om hur färg och form kan kan ge så olika budskap och uttryck.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Under den gemensamma redovisningen får varje elev möjlighet att säga två saker som hen tyckte fungerade bra och en sak som skulle kunna förbättras.

Grön flagg-Stad och samhälle

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Mia Widoff

När?

Solen Röd v 47-51, Solen Grön v 17-23

Vad?

Stad och samhälle -Vår stadsmiljö ska ge oss förutsättningar för ett bra liv och vara byggd på ett

hållbart sätt. Vi tittar närmare på våran närmiljö, mötesplatser och vad som anses vara fint och fult i vår omgivning.

Frågeställning och följdfrågor

-Hur ser vårt närområde ut? 

-Hur lever vi här och hur skulle det kunna förbättras ur ett hållbarhets/ estetiskt perspektiv?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

-Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Centralt innehåll från kursplanen

-Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

-Presentationer av eget bildskapande

-Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

-Material och verktyg för två- och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften

-Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

-Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapsmatrisen: kunskapskrav stad och samhälle

Förenkling av kunskapskraven:

Hur?

Vi ska tillsammans undersöka hur vår stadsmiljö ser ut och vad den har för förutsättningar när det gäller hållbarhet och trivsel. Vi diskuterar i grupper hur våran stadsmiljö ser ut och hur man skulle kunna förändra den. Vi pratar om utrymmen som ingen bryr sig om och som man aldrig tidigare tänkt på att den finns. Hur skulle man kunna förändra stadsmiljön till en bättre, mer hållbar och mysigare plats?

Varje elev väljer ut en plats, byggnad, vägg, gatuhörn eller något annat som man vill förbättra i sin stadsmiljö på något sätt. Utgå ifrån hållbarhet, estetik, trivsel, lekplatser, grönområden, kulturell mångfald. Välj ett eller flera. Du måste kunna motivera varför du vill förbättra och på vilket sätt.

Hur ska vi arbeta?

  1. Antingen väljer du ut en plats som du redan vet finns, googlar upp den och sparar en bild på den. Eller så går det bra att gå ut i din stadsmiljö och letar upp en plats som du vill förändra och fotograferar den.
  2. Skissarbetet är viktigt för din arbetsprocess och det är också en viktig del när jag bedömer. Så spara alla skisser och lägg mycket tid på det!
  3. Materialet i det här projektet är valfritt. Du får måla en tavla (minst A3) med valfri färg eller collage, bygga skulptur i valfritt material (minst 25 cm hög) eller arbeta i fotoprogram på datorn eller Ipad. 
  4. Jag vill ha en liten beskrivande text som berättar val av plats eller byggnad eller annat, samt vad du har förbättrat och varför. Tänk dig att texten ska passa en besökare på en utställning. 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi har en avslutande redovisning sista lektionen där var och en får chansen att berätta något om sitt arbete. Jag bedömer hela arbetet, från idé/skissarbete till färdigt resultat.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Det händer mycket i vår direkta närhet men även längre bort i vår stad och i vårt samhälle. Genom att reflektera kring hur vi upplever våran närmiljö lyfter vi blicken, blir mer kritisk och det öppnar upp för samtal för hur man gemensamt skulle kunna påverka hur den ser ut. 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vi utvärderar i slutet av terminen där vi samlar ihop projektet och pratar om hur arbetet har gått. 

Identitet och könsnormer i Bildspråket

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff

När?

Solen Röd v 41-46, Solen Grön v 11-15

Vad?

I det här projektet vill jag utmana dig genom att fundera över din identitet. Ställ dig frågorna; Vad har jag för självbild? Hur ser andra på mig? Vi ska arbeta med identitet på två olika sätt. Identitet som i självbild, och identitet kring normer.

Frågeställning och följdfrågor

Fundera kring din identitet.

Vad är viktigt för dig?

Vad är dina intressen?

Hur uttrycker du din identitet? tex kläder, musiksmak, intressen.

Fundera kring ordet könsnorm.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

-Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

-Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

-Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

-Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Centralt innehåll från kursplanen

-Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

-Presentationer av eget bildskapande

-Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

-Material och verktyg för två- och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften

-Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

-Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap

Kunskapskrav, matrisen med enklare ord: 

Matris – Identitet och könsnormer

Betyg: E Betyg: C Betyg: A
Bildspråk: 

Du har ett

enkelt bildspråk = 

Du har provat på att skissa och sedan bearbeta dina idéer utifrån de tekniker du valt att arbeta med. Dina motiv är enkla och delvis genomtänkta och bearbetade. Dina bilder har en enkel bildkomposition.

Resultatet: Man

förstår budskapet. 

Teknik: 

I huvudsak

fungerande teknik = 

Du använder pennor, färg 

eller den teknik du valt på ett 

enkelt sätt, och du arbetar ganska spontant utifrån ditt budskap. Dina bilder är enkelt komponerade och kräver inga större svårigheter att lösa bildmässigt.

Arbetsprocess/loggbok: 

Du behöver en del hjälp för att välja handlingsalternativ som utvecklar ditt arbete.

Du svarar enkelt

på frågorna om ditt eget

arbete med det tema du valt. Du visar på enkla samband

mellan uttryck, innehåll,

och kvalitet i ditt  arbete. 

(Dina reflektioner kopplade till uppgiften är enkla.)

Du använder ord och begrepp på ett enkelt sätt.

Bildspråk:

Du har ett utvecklat 

bildspråk = 

Du har planerat dina bilder väl och tänkt 

på: en personlig idé, vilken teknik du ska ha, bildens komposition, hur du ska tydliggöra ditt budskap. Detta har du gjort genom att skissa och prova dig fram till en bra lösning.

Resultatet visar intressanta bilder med tydligt budskap och ev. symboler som förstärker dina idéer.

Teknik:

Relativt väl fungerande teknik =  Du har arbetat med pennor/färg eller den teknik du valt att arbeta med på ett aktivt och noggrant sätt. Du har provat och omprövat dina idéer, och varit noggrann i din layout 

och bildkompositon. Dina bilder känns genomarbetade och innehåller inte alltför enkla bildidéer. Tekniken passar bra ihop med idén.

Arbetsprocess/loggbok:

Du har arbetat ganska självständigt.

Du svarar utvecklat

på frågorna om ditt eget

arbetet med temat du valt. Du visar på utvecklade samband mellan uttryck, innehåll,

och kvalitet i ditt  arbete. 

(Dina reflektioner kopplade till uppgiften är utvecklade.)

Du använder ord och begrepp på ett utvecklat sätt

Bildspråk:

Välutvecklat bildspråk=

Du har planerat dina bilder kreativt och väl och tänkt på: bildteknik, komposition/layout, 

hur budskapet ska tydliggöras på ett effektivt och personligt sätt.

Du har använt intressanta, personliga idéer och tydliga symboler i ditt arbete. Resultatet visar bilder med tydliga och starka budskap, gjorda med en personlig touch.

Teknik:

Väl fungerande teknik = Du har arbetat med pennor/färg eller den teknik du valt att arbeta med på ett aktivt  och 

mycket noggrant sätt och provat dig fram systematiskt för att få fram budskapet på det sätt du planerat. Dina bilder är mycket genomarbetade.

Du har provat och omprövat dina idéer, och varit mycket noggrann i din layout och komposition. Ditt arbete innehåller något som är lite mer avancerat, till exempel perspektiv eller människor med korrekta proportioner. 

(Tekniken blir oftast mer

avancerad med ett mer genomtänkt

planering) Tekniken passar mycket bra ihop med idén.

Arbetsprocess/loggbok: 

Du har arbetat mycket självständigt.

Du svarar välutvecklat

på frågorna om ditt eget

arbete med temat identitet. Du visar på välutvecklade samband mellan uttryck, innehåll, och kvalitet i ditt  arbete. 

(Dina reflektioner kopplade till uppgiften är välutvecklade.)

Du använder ord och begrepp på ett välutvecklat sätt.

Hur?

Under 5 veckor ska vi arbeta med identitet på olika sätt. Projektet är uppdelat i två olika uppgifter. Du kan välja att arbeta med dem parallellt eller var för sig. Det viktiga är att båda är klara under sista redovisningstillfället. 

Uppgift 1. Du ska skapa en bild som speglar dig och din personlighet.

Uppgift 2. Du ska fotografera och redigera en bild som utmanar könsnormer. 

Hur ska vi arbeta?

UPPGIFT 1

-Vi börjar med att tillsammans titta på hur konstnärer arbetar kring identitet och normer, för att inspireras. 

Exempel på konstnärer:

Carolina Falkholt: Svensk graffitikonstnär som här har gjort en bild om yttrandefrihet:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Carolina_Falkholt#/media/File:Carolinafalkholt_alingsas_yttrandefrihet_2012.jpg

Cindy Sherman: Amerikansk konstnär/fotograf som arbetar med självporträtt. Hon arbetar mycket med scenografi och utklädnad, och visar olika roller/sidor man kan ha:

http://www.artnet.com/artists/cindy-sherman/

Sadegh Tirafkan: Samtida konstnär från Iran som arbetat med viktiga teman som identitet, manlighet-kvinnlighet, historia, kultur, religion och historia:

http://payvand.com/blog/files/2009/11/Sadegh-Tirafkan-loss-of-our-identity- series.jpg

 

-Planera och fundera över hur du vill visa upp vem du är och vad som är viktigt för dig. Det här ska inte bli ett klassiskt självporträtt, utan bilden ska avspegla dig och din personlighet.

-SKISSA fram olika förslag i din skissbok.

-Nu kan du börja arbeta med din bild. Ibland kan en text i form av en rubrik, låttext, eller egen åsikt förstärka ditt budskap. Då är det viktigt med layouten! Alltså balansen mellan text och bild sak vara genomtänkt.

UPPGIFT 2

Utmana könsnormer i bildspråket. Det kan t ex vara att man gör en reklambild med en kvinna som utför ett typiskt manligt yrke utifrån de normer vi har i samhället.

-Planera ditt fotografi väl genom att skissa, kolla på nätet och i tidningar. Man får gärna samarbeta två-och-två i den här uppgiften.

-För att budskapet ska bli så tydligt som möjligt är det viktigt att du tänker på helheten av bilden. Hur du komponerar den, bildutsnitt, var du ska fotografera din bild (miljö), kläder/smink och rekvisita, ljus (belysning), vem som ska agera framför kameran och om du behöver text för att belysa din idé.

-Fotografera. Ta flera olika bilder så att du har mycket att välja på inför redovisningen. Tänk på att bilderna ska vara skarpa och rätt komponerade.

4. Välj ut en bild som du är nöjd med. Arbeta gärna vidare med den i något bildredigeringsprogram för att förstärka budskapet i den.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

-Utvärdering av arbetsprocessen och resultatet. Svara på frågorna och maila mig:

1.Vad handlar din bild om? Vad vill du förmedla? 

2.Vad gick bra? Vad gick mindre bra? Utveckla dina svar.

Hur gjorde du för att göra ditt budskap tydligt? Vad har du använt för färgteknik och material? Varför valde du just dessa?

Med utgångspunkt från skissarbetet, arbetsprocessen och de färdiga bilderna redovisar vi tillsammans i klassen. 

Jag bedömer arbetet utifrån hur du planerar, genomför och presenterar dina bilder.

I arbetet kommer du få visa hur bra du hanterar de tekniker du valt att arbeta med, att du kan lösa problem som uppstår på ett kreativt sätt och att du har ett tydligt bildspråk där bild och text samverkar på ett genomtänkt sätt (om du väljer att arbeta med både bild och text). En del av arbetet handlar också om att arbeta självständigt och kunna ta passande beslut. Alla dessa delar ingår sedan i bedömningen av ditt arbete. Tänk på att varje bild ska vara genomarbetad och ha ett tydligt budskap!

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1 Presentation av uppgifterna. Skissarbete av uppgift 1.

Lektion 2 Fortsätter skissarbete, börjar arbeta med bilden

Lektion 3 Fortsätter arbeta med bilden

Lektion 4 Uppgift 2

Lektion 5 Redovisning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom att vi tillsammans och enskilt arbetar med temat identitet och normer kan du få en djupare förståelse för vem du är för dig själv och omvärlden. Ämnen som Vad som är viktigt för dig och Hur normer ser ut i vår ojämställda omvärld är mycket aktuellt och viktigt att prata om. 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande , ett lärande för förståelse och mening.

Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Vi utvärderar projektet tillsammans under redovisningstillfället.

Livet efter Lemshaga-modellbygge

Bild – åk 9- Livet efter Lemshaga-modellbygge

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mia Widoff

När 

Solen Röd v- 35-40, Solen Grön v- 4-10

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad kan man behöva i ett hem när man bor själv?

Vad ingår i ett boende för att man ska klara vardagslivet?

Vad tycker du är viktigast om du skulle bo i en egen lägenhet?

Hur ser ett trivsamt hem ut för dig?

Hur skulle ditt boende se ut?

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt kan utveckla kännedom om samhällets kulturutbud.

-Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

-Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

-Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

Eleverna ska få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

Ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Centralt innehåll från kursplanen

Framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Eleverna ska kunna kommunicera genom bilder för att ta ställning i olika sammanhang.

-Återanvändning av bilder, material och föremål i eget bildskapande, till exempel i installationer.

-Möta presentationer av eget bildskapande. Presentationen utgör ett viktigt led i arbetet med bildframställning. Hur man väljer att presentera en bild påverkar dess uttryck och styr hur den kommer att tolkas.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

kunskapskrav-livet-efter-lemshaga

Hur? 

Hur ska vi arbeta?

Uppgiften är:

I det här projektet kommer du genom olika ämnen lära dig en massa matnyttigt inför Livet efter Lemshaga. På bilden ska vi bygga modeller utifrån hur ett första boende kan se ut. Med hjälp av foamkartong vill jag att du bygger en modell av en 1:a. Lägenheten ska innehålla allt det som ett boende kan tänkas behöva. Både praktiska och trivsamma inventarier ska vara noga genomtänkta.   Tänk på färg och form när du skapar lägenhetens inventarier. Det ska synas att det är DU som bor där.

Vi börjar med att tillsammans fundera över vad man kan behöva i ett hem om man bor själv. Think, Pair, Share!

Därefter tittar vi på en keynote med exempel på hur olika boenden kan se ut. Vi tittar på vilka maskiner, apparater, och andra hjälpmedel som ingår i det grundläggande behovet i ett hem. Vi pratar också om vilken stil man vill ha i sitt boende. Vad gör färger och mjuka textilier för trivseln i ett hem? Vi tittar också på en film som handlar om hur man på ett enkelt sätt kan bygga modeller av kartong.

Keynote:livet-efter-lemshaga

Film om modellbygge i kartong: Youtube-“Enkelt modellbygge med KAPA-kartong”   https://www.youtube.com/results?search_query=enkelt+modellbygge+med+kapa

  1. Planera ditt modellbygge genom skissarbete. Tänk ut hur 1:an ska vara utformad, var inventarierna ska stå, vilka färger den ska ha och vilka material som skulle passa bäst att arbeta med.
  2. Du ska också göra en moodboard med inspirationsbilder från tidningar, för att skapa en känsla för hur du vill att  din lägenhet ska se ut. Uppgiften Moodboarden syftar till att man ska göra ett collage där färg, form, materialval och design ska visa vem det är som ska bo i lägenheten. Färgval i en lägenhet säger mycket om bostadens identitet och vad dem som bor där vill förmedla till besökare och vad man trivs med i sitt hem. Det ska framgå tydligt. Kan också göras i Pixlemator om man vill.

3.   När modellen är klar vill jag att du skriver en förklarande text som talar om Hur du har tänkt, (förklara valen av material, placeringar i rummet, färgval) Hur arbetet har gått (stötte du på några problem på vägen och hur löste du dem) och Beskriv det färdiga resultatet. 

Dokumentera under projektets gång. Dokumentationen kan vara små noteringar, foton eller skisser och ska ligga på classroom och uppdateras efter/under varje lektion.

Detta ska finnas med efter avslutat projekt:

-skiss över lägenheten

-moodboarden

-dokumentation under arbetsprocessen efter varje lektion

-den färdiga modellen

-förklarande text

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Med svaren från din förklarande text och keynoten som grund redovisar vi tillsammans i klassen, där var och en får chansen att berätta om sitt modellbygge. Jag bedömer både modellbygget under arbetets gång, den förklarande texten samt hur du presenterar ditt arbete.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1. Presentation av projektet. Skissarbete. Moodboard

Lektion 2. Moodboard och modellbygge

Lektion 3. Modellbygge

Lektion 4. Modellbygge

Lektion 5. Modellbygge

Lektion 6. Presentation och utvärdering

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom att med händerna undersöka hur ditt framtida boende kan se ut får du en mer fördjupad förståelse för hur de grundläggande behoven kan se ut i ett hem och hur ett vardagslivet på egen han kan se ut. Parallellt med andra ämnen får du lära dig massor av viktiga saker inför Livet efter Lemshaga.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Kunskapssyn och lärande;

-Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

-Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Samhället omkring oss- det livsvida lärandet;

-Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi,        och till vilket samhälle.

Utvärdering

Vi utvärderar projektet tillsammans genom att prata om arbetsprocessen och de färdiga resultaten. Vi använder de individuella texterna som grund för samtalet.

Fåglar i luften

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Eva Lorne

När, under vilka veckor? 17-24

Vad? Fåglar i luften

Frågeställning och följdfrågor

Vilka fåglar kan vi se runt Lemshaga?
Vad vet vi om våra fåglar på Lemshaga?
Hur kan fåglar flyga?

Vad är luft?
Finns det olika typer av luft?
Hur rör sig luften?
Hur kan vi få föremål att glida på bästa sätt i luften?
Hur fungerar en fallskärm?

Elevernas frågeställningar:

Ta reda på vad fåglarna heter.
Vad gör fåglarna på dagen (förmiddagen/eftermiddagen)?
Jag vill ta reda på hur många mil fåglarna flyger/dag.
Hur mycket fåglar väger i förhållande till deras vingspann.
Jag undrar vad fåglar äter?
Jag vill veta om den fågeln som flyger och sover samtidigt.
Hur flyger fåglar?Vet fåglar att de flyger? Jag vill ta reda på hur många vingslag fåglar tar på en dag?
Sover fåglar? Hur länge sover fåglarna? När sover
Jag vill ta reda på om alla fåglar gör bon. Hur ofta lägger fåglarna ägg? Jag vill ta reda på hur många ägg fåglarna
Jag vill ta reda på mer om
Vad finns i luften?
Finns det bakterier i luften?
Moln?
Jag vill ta reda på hur träd skapar luft.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • an använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor.

Centralt innehåll från kursplanen

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll. I årskurs 1–3

  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.

Metoder och arbetssätt

  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Undervisningen i svenska ska behandla följande centrala innehåll.

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Undervisningen i bild ska behandla följande centrala innehåll.

Bildframställning

  • Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.
  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.

Undervisningen i matmatik ska behandla följande centrala innehåll.

Sannolikhet och statistik

  • Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
  • Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

No:

0 – Eleven kan beskriva… Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
0 – Eleven kan berätta om… Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser.
1 – Utifrån tydliga instruktioner… Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.
1 – Eleven gör enkla… Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor.
1 – Eleven dokumenterar… Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Svenska:

0 – Genom att kommentera… Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
0 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
1 – Eleven kan skriva… Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
1 – I texterna kan eleven… I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
1 – De berättande texter eleven skriver… De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
1 – Eleven kan söka information… Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.
1 – Texterna innehåller… Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.
1 – Genom att kombinera… Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.
1 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.
2 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
2 – När eleven berättar om… När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.
2 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

Matematik:

0 – Eleven kan lösa enkla problem… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
3 – Eleven kan dessutom… Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi ska undersöka och upptäcka våra fåglar i vår närmiljö och deras värld i luften. Vi utför experiment där vi upptäcker och synliggör vår luft runt omkring oss. Vi besöker olika platser i vår närmiljö för att upptäcka nya fågelarter.Vi tittar på Skrutts Fågelbok för att få syn på våra fåglar på nära håll. 

Elevernas tankar kring vad de önskar göra:

Att göra bon till fåglarna. Bygga en fågelholk.
Jag vill göra en teater med manus där hela klassen är med.
Jag vill göra en saga om fåglar.
Jag vill måla fåglar.
Jag vill gå ned till Lemshaga sjön och titta på fåglar där.
Jag vill veta mer om fåglar.
Titta på film.
Göra sånger.
Jag vill gå ut i skogen och titta på fåglar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske kontinuerligt genom samlingar i klassen samt diskussioner i mindre grupper. Även genom den dokumentation som eleverna skapar genom olika typer av rapporter och faktatexter samt då de konstruerar och målar under våra exkusioner.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Vi frågar eleverna vilka fåglar de har upptäckt här på Lemshaga. Vi skapar en tankekarta (griffeltavlan) på en karta över Lemshaga vad vi vet om fåglar och vad vi tror oss veta om fåglar. Eleverna får även skriva hur de skulle vilja arbeta med projektet för att ge dem möjlighet till delaktighet i projektets uppstart. Vi tittar på Skrutts fågelbok om fåglar (https://urskola.se/Produkter/174524-Skrutts-fagelbok-Faglar-som-badar ).
  2. Vi går ned till Lemshaga sjön för att upptäcka våra fåglar där. Vi uppmanar eleverna att ta med kikare inför denna lektion. Vi fotograferar de fåglar vi ser räknar och räknar hur många vi ser. Eleverna noterar vilka fåglar de ser och hur många de ser i deras bok. Eleverna väljer att rita av en fågel.
  3. Eleverna får klistra in klassens gemensamma tankar i sin bok. Eleverna får rita en valfri fantasifågel på framsidan.Vi samtalar om vilka fåglar vi fått se och dokumenterar i vår bok. Vi funderar på vilka fåglar som skulle kunna finnas i skogen. Finns de som var vid vattnet även i skogen. Vi lyssnar på fågelläten från fåglar som vi tror finns i skogen.
  4. Vi går ut i skogen “raketen” för att upptäcka och lyssna efter de fåglar som vi tror ska finnas här. Vi leker fågel lekar där vi får öva på hur de ser ut.
  5. Alla får välja sin favorit fågel att skriva en faktatext om. Vi tittar på Skrutts fågelbok.
  6. Vi visa upp våra faktatexter (Keynote presentation/Chatterkid) i par och ger varandra respons.
  7. Vi skapar en presentation av våra faktatexter på ipaden via Keynote eller appen chatterkid. Eleverna tar kort på sin fågel och spelar in ljud.
  8. Samling: Hur kan fåglar flyga? Vi viker falkar flygplan mfl och testar vilket typ av modell som flyger bäst och ställer hypotes kring varför.
  9. Vi funderar kring luft, griffeltavlan. Experiment colaburk sugrör ballong. Vi gör en labbrapport. Hypotes utförande resultat slutsats.
  10. Vi besöker hemmesta sjöäng. Städar, leker och picknick. Vi pratar om vilka risker som finns för fåglarna då vi människor råkar slänga skräpet i vår natur.  https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-ater-havsfaglar-plast
  11. Vi målar stora bilder av fåglar
  12. Vi skapar berättelser om våra fåglar vi genom scratch jr.
  13. Vi fortsätter våra berättelser
  14. Vi fortsätter genom att ge varandra respons.
  15. Vi visar upp

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi har under våren arbetat med tidslinjen och då fått höra att våra fåglar är nutidens dinosaurier. Något vi tyckte var roligt och spännande. Vi såg även våra fåglar på Lemshaga sjön och förundrades över att de var här igen.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi samtalar och reflekterar utifrån våra kunskaper för att lära av varandra. Vi använder oss av vt rutiner för att få fatt på våra tankar och funderingar. Vi skapar och försöker använda oss av så många olika språk vi kan genom, samtal, konstruktion, skriva, observera, måla för att kunna synliggöra våra tankar.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.