Världens Mat

Hemkunskap- åk 9- Världens mat och religioner

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann Kerstis
När, under vilka veckor? v 35-46 ( varannan vecka)

Vad?

-Vi ska jobba med livsmedel och maträtter från olika delar av världen.
-Olika religioners livsmedels och dryckesvanor.

-Kryddor

Frågeställning (och följdfrågor):

Det svenska köket har alltid varit öppet för främmande influenser, allt ifrån kåldolmar som Karl XII:s soldater tog med sig hem från Turkiet, till dagens sushi.

Men det var först efter andra världskriget som vi på allvar fick in andra råvaror och maträtter till Sverige. Det skedde framför allt genom arbetskraftsinvandringen från sydeuropa och att vi började resa utomlands.

Religionen har alltid haft visst inflytande över vad vi äter. Inom alla religioner finns mer eller mindre stränga råd och regler för när och vad man bör äta. Ofta är det i samband med religiösa högtider som man äter traditionellt.

1/Val av Land och Religion ( Vi lottar ut på lektionen)

2/ Välj en eller flera maträtter som ni ska servera på en buffé.3-4 port. Lämna inköpslista till Ann på dagens lektion.

3/ Fakta om landet: Geografi, odling.

4/ Vad äter invånarna till frukost, lunch och middag.

5/ Helger och Traditioner.

6/ Fakta om livsmedel, drycker från landet.

7/Några vanliga kryddor i ditt land.

Hur ska vi arbeta?

Vi ska arbeta i grupp om 2 i det praktiska och teoretiska.

Vi kommer att arbeta i ett projekt  tillsammans med SO där ni ska studera olika religioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Praktisk redovisning av sitt lands maträtt.  Muntlig redovisning om sitt land och dess religion.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Lektion 1 Gå igenom året.Planering av Länders mat och Religion. Val av Länder och Religion. Inköpslista till Ann.
Lektion 2 Tillagning praktiskt av sitt Lands maträtt. (medelhavet, Nordafrika, Thailand. De som ej lagar mat jobbar med de teoretiska uppgifterna och blir bjudna på buffé.

Lektion 3  Tillagning praktiskt av sitt Lands maträtt. ( Indien,Sydamerika,Japan).
Lektion 4 Redovisning Muntligt av sitt land och dess Religion.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Eleven har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.
Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjligheter att reflektera över, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet.
Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.
Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.

Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E : Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.
Kunskapskrav för betyget C :Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och relativt väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.Därutöver kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Kunskapskrav för betyget A :Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och välfungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklademotiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också gevälutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.Därutöver kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Hur?

Varför?
Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Eleverna ska lära sig om andra kulturers livsmedel och maträtter. Öka förståelsen för andra kulturers vardagliga liv inom Mat och Hälsa. Få möjlighet att smaka på olika maträtter och livsmedel och därigenom bredda sitt matkunnande.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Våra internationella relationer och det globala perspektivet är en naturlig del av vår verksamhet
Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Våra Livsmedel

Våra Livsmedel

Ansvarig/Ansvariga lärare:Ann Kerstis

När, under vilka veckor? Halvklass  v35-4

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vi ska lära oss Matcirkelns olika livsmedelsgrupper.
-Fakta
-Tillverkning( Odling,växer vilt i naturen, djur)
-Produkter ( Vilka produkter kan man tillverka )
-Näringsämnen
-Förvaring.
-Tillagning, Recept och provsmakning
-Hållbara livsmedel. Årstidsmat, svenskt, ekologiskt

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Lektion 1 Vi går igenom HT planering och delar sen in livsmedelsgrupperna. Ni kommer att jobba i par.
  Planering av din Livsmedelsgrupp. Betygssamtal, Gå igenom Hkk för Merkurius.
Lektion 2   Grönsaker.
Lektion 3  Matfett, Frukt och Bär
Lektion 4 Potatis och Rotfrukter
Lektion 5  Bröd, Flingor, Gryn och Pasta
Lektion 6  Mjölk och ost
Lektion 7   Kött och Protein alternativ
Lektion 8 Städning jultraditioner.
Lektion 9 Fisk, Skaldjur

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att gå igenom för varje livsmedelsgrupp; Du ska ta fram fakta för din livsmedelsgrupp.
Fakta om din Livsmedelsgrupp.
1.-Tillverkning, Odling, Namn och Utseende.
2.-Produkter
3.-Näringsinnehåll
4.-Förvaring
5 -Hållbara livsmedel.Tänk grönt.
Vi kommer att lära oss om en livsmedelsgrupp vid varje lektion.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer att bedöma er vid varje lektion. Både teoretiskt och praktiskt. Du kommer att redovisa din livsmedelsgrupp vid din livsmedelsvecka.
Vi utvärderar varje veckas lektion.Repeterar förra veckan och förbereder oss inför nästa vecka.
Jag bedömer följande:
Lyssna till fakta och instruktioner.
Praktiska arbetet; metod,redskap,hantering av livsmedel.
Måltid: Gemenskap,resultat.
Efterarbete; Disk, rengöring av arbetsplats, förvaring av livsmedel.
Utvärdering; Förstå och förklara hur livsmedel,metoder, redskap och näringsämnen har betydelse för resultatet=maträtten, hälsan, ekonomin och miljön.Praktiska läxor

Övergripande mål från LGR11 2.2:
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet.

Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

 

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert ochrelativt väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklademotiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

 

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och välfungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också gevälutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Under förra läsåret har ni jobbat med  metoder, planera egen lunch, använda rätt redskap, förvaring, hållbara livsmedel
Nu kommer vi sätta livsmedlet i fokus och sen träna på fakta, tillagning, tänka hållbara livsmedel, ta fram recept.



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utveckla.åra

Matlagningens grunder.

Matlagningens grunder;

Måltider,Metoder och Redskap

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann Kerstis
När, under vilka veckor? V 35-V 8( Varannan vecka)

Vad;     Frågeställning (och följdfrågor):

  • Utveckla ett kunnande som rör mat, förmågan att planera och tillaga mat.
  • Utveckla sin initiativförmåga vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
  • Utveckla sin förmåga att värdera sina handlingar.
  • Förstå vikten av att äta varierat ur kostcirkelns alla delar var dag.
  • Äta regelbundet och varierat samt fördela måltiderna jämnt över dagen så fungerar du och din kropp bättre.
  • Lyckas i köket- Lära sig grunderna i matlagning och bakning.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Lektion 1; Planering av Hkk, Gå igenom kunskapskrav, bedömning, kökets regler mm
Diskning. Frukost.
Lektion 2; Mellanmål, Mått och vikt, Kostcirkel, Sockernivå, Hygien.
Lektion 3 ; Lunch, Finfördela livsmedel,s 154 Redskap för att rensa, skala och finfördela.Kyl och frys s.150,  Tips och Råd.
Lektion 4 ; Middag, Koka och sjuda s 155-158  Redskap s 149, 152 , spis.

Lektion 5 ;Steka,s 159-160. Redskap. Ugn, Stekpannor, Stekredskap, Formar. s 149,153.
Lektion 6 ;Redning 162-163, Redskap; Bunkar, Redningsbägare, Vispar ,Förvara mat.
Lektion 7 ; Baka med jäst.s 164 Redskap; Plåtar,trä och plastredskap, kavel,degskrapa, Bakdukar.

Lektion 8; Städning av kök, Jultraditioner.

Lektion 9: Baka med bakpulver s 165. Redskap: elvisp, formar. gummiskrapa.

Lektion 10; Praktiskt prov.

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att jobba i par i det praktiska arbetet.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar varje veckas lektion.Repeterar förra veckan och förbereder oss inför nästa vecka.
Jag bedömer följande:
Lyssna till fakta och instruktioner.
Praktiska arbetet; metod,redskap,hantering av livsmedel.
Måltid: Gemenskap,resultat.
Efterarbete; Disk, rengöring av arbetsplats, förvaring av livsmedel.
Utvärdering; Förstå och förklara hur livsmedel,metoder, redskap och näringsämnen har betydelse för resultatet=maträtten, hälsan, ekonomin och miljön.
Praktiskt prov
Praktiska läxor

Varför?

Mat och hälsa är bland det mest grundläggande för människan. Måltiden är en njutning för både kropp och själ och en stund av gemenskap.Dina matvanor och andra vanor i hemmet plus de val du gör dvs din livsstil- påverkar hur du mår men också samhället och miljön.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte:

Ett syfte med undervisningen i Hkk är att den ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om arbete i hemmet. Arbetet i hemmet är något som ständigt pågår, oavsett människors olika yttre omständigheter.Resultatet av arbetet med en välsmakande måltid,städad bostad eller rena kläder är kortvarigt men på lång sikt är det ett arbete som är avgörande för både hälsan och det sociala välbefinnandet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Bakning och matlagning och olika metoder för detta. 
Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt.
Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. 

Dagens Måltider. 

Måltidens betydelse för gemenskap.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett i huvudsak fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla resonemang om varierade och balanserade måltider.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett relativt väl fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett väl fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utveckla.

Hälsa och Livsstil – Mat och Idrott

Ansvarig/Ansvariga: Henrik och Ann
När, under vilka veckor? vecka 12-17?

Vad?

Frågeställning:

  • Hur tar jag reda på mitt energiintag och energiuttag?
  • Hur ser min vardag ut?
  • Påverkar kosten hur jag mår?
  • Vilka olika saker påverkar min hälsa?
  • Råder det balans i min kropp beträffande mat och motion?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil. (Idh)
  • planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang. (Hkk)

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Individuella behov av energi och näring , tex vid idrottande. (Hkk)
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa. (Idh)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

E C A
Hkk Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierande och balanserade måltider kan anpassas till individuella behov Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierande och balanserade måltider kan anpassas till individuella behov. Eleven kan föra väl utvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierande och balanserade måltider kan anpassas till individuella behov.
Idh Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

På hemkunskapen har ni alla fått den teoretiska genomgången i näringslära. Under idrotten kommer det fyllas på med lite mer diskussioner. Ni kommer sedan att på egen hand få föra en kost- och aktivitetsdagbok. När det är gjort kommer vi räkna på intag och uttag för att se om du har balans i kroppen.

Uppgift – Mat och Idrott

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Individuell skriftlig inlämning av kost- och aktivitetsdagbok samt en personlig reflektion utifrån frågeställningar. Ditt arbete kommer att läsas av både Ann och Henrik utifrån ämnenas olika synvinklar.
Arbetet skall lämnas in senast fredag vecka 18

Tidsplan, när ska vi göra vad?

Hkk:

Idrotten

Vecka 12

Onsdag (båda): Intro av uppgift samt lite teoretisk bakgrund från Henrik. Till nästa vecka måste ni ha gjort klart er aktivitets/mat – dagbok.

Vecka 13

Onsdag (båda): Räkna på intag och uttag för att lägga grunden för er skriftliga inlämning.

Vecka 14

Onsdag (båda): Räkna på intag och uttag för att lägga grunden för er skriftliga inlämning.

Vecka 15

Onsdag (grön): Egen tid för att skriva på arbetet.

Vecka 17

Onsdag (röd): Egen tid för att skriva på arbetet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att skapa sig en hälsosam livsstil och förstå hur rörelseapparaten,motion och kost hör ihop för att må bra är en kunskap för livet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation

Min Favoriträtt

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann Kerstis

När, under vilka veckor? V8-V17( Varannan vecka)

Vad;     Frågeställning (och följdfrågor): Du ska göra ett projekt, både praktiskt och teoretiskt och muntligt.

  1. Du ska laga en favoriträtt för 2 port. Namnge maträtten.
  2. Skriva en inköpslista till Ann.
  3. Du ska ha med 5 av 7 matcirkelgrupper. Beskriv Vilka?
  4. Du ska med minst 3 matlagningsmetoder. Vilka?
  5. Tänk på tallriksmodellen. Rita eller beskriv upp hur din tallrik ska se ut.
  6. Var kommer dina livsmedel ifrån. Tänk klimatsmart. Vilket land kommer dina varor från?
  7. Tänk på maträttens utseende.

 

  • Utveckla ett kunnande som rör mat, förmågan att planera och tillaga mat.
  • Utveckla sin initiativförmåga vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
  • Utveckla sin förmåga att värdera sina handlingar.
  • Förstå vikten av att äta varierat ur kostcirkelns alla delar var dag.
  • Äta regelbundet och varierat samt fördela måltiderna jämnt över dagen så fungerar du och din kropp bättre.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte:

Ett syfte med undervisningen i Hkk är att den ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om arbete i hemmet. Arbetet i hemmet är något som ständigt pågår, oavsett människors olika yttre omständigheter.Resultatet av arbetet med en välsmakande måltid,städad bostad eller rena kläder är kortvarigt men på lång sikt är det ett arbete som är avgörande för både hälsan och det sociala välbefinnandet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet.
Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.
Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E
Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö.Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet.

Kunskapskrav för betyget C

Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och relativt välfungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö.Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.

Kunskapskrav för betyget A
Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö.Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.

Hur?
Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att jobba i par i det praktiska arbetet. En som är huvudchef och en som följare.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du ska göra en praktisk,en teoretisk och en muntlig redovisning av din favoriträtt.

  1. Praktisk; Du ska tillaga din maträtt för 2 pers med hjälp av en hjälpkock. Tänk på metoder, redskap, Disk, rengöring och ordning och reda i ditt kök. Du ska duka och presentera maten för din gäst. Du som är hjälpkock ska utvärdera den praktiska tillagningen ( processen ) och den färdiga maträtten (resultatet).
  2. Teoretiskt; Du ska göra ett receptblad med bild på din maträtt , ingridienser och hur man ska tillaga. Du ska också svara på följande frågor i inledningen på LPP. Utvärdera din process och resultat. Bifoga din kompis utvärdering.
  3. Du ska muntligt redovisa ditt arbete . Visa ditt receptblad och presentera svaren i ditt arbete, Avsluta med att berätta om utvärderingen.

Vi utvärderar varje veckas lektion.Repeterar förra veckan och förbereder oss inför nästa vecka.
Jag bedömer följande:
Lyssna till fakta och instruktioner.
Praktiska arbetet; metod,redskap,hantering av livsmedel.
Måltid: Gemenskap,resultat.
Efterarbete; Disk, rengöring av arbetsplats, förvaring av livsmedel.
Utvärdering; Förstå och förklara hur livsmedel,metoder, redskap och näringsämnen har betydelse för resultatet=maträtten, hälsan, ekonomin och miljön.
Praktiskt prov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Lektion 1 : Du ska planera din favorit maträtt för 2 port. Skriv en inköpslista och skicka den till Ann. Arbeta med de teoretiska frågorna i början av Lpp.

Lektion 2 : Praktisk tillagning;

Lektion 3 Gör klart ditt teoretiska arbete. Vara hjälpkock.

Lektion 4 ; Redovisa muntligt.

 

Varför?

Mat och hälsa är bland det mest grundläggande för människan. Måltiden är en njutning för både kropp och själ och en stund av gemenskap.Dina matvanor och andra vanor i hemmet plus de val du gör dvs din livsstil- påverkar hur du mår men också samhället och miljön.

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Vi fortsätter nu i åk 7 med matlagningens grunder. I åk 6 så gick vi igenom dagens måltider och vikten av att äta och fördela dagens intag på flera måltider. Vi pratade om vikten av att äta bra och näringsrik kost för att orka med dagen i skolan, träning och att kroppen ska växa och utvecklas på ett bra sätt.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utveckla.

Hållbar Mat

Hållbar Mat

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann/ Hanan

När, under vilka veckor? v 12-17

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

 
Hållbar mat. 
 1/ Vilka livsmedel  är det ok att äta utifrån ett etiskt, miljö, och hälsoskäl.
2/ Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte:

Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.

  • värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Därutöver kan eleven föra enkla resonemang om varierade och balanserade måltider.

Eleven kan föra enkla resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6

Därutöver kan eleven förautvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.

Eleven kan föra utvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa.

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6

Därutöver kan eleven föra välutvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.

Eleven kan föra välutvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa.

 Hur?

Hur ska vi arbeta?

1/ Du ska välja ett livsmedel av följande.

Nötkött, Bananer, Torsk, Räkor,palmolja,soja,kyckling,ris, vindruvor,Tonfisk,Odlad Lax, Fiskpinnar,Färska grönsaker på vintern till Sverige,

Ta fram fakta utifrån frågorna i början av Lpp

Källor;     Hkk boken s 86-96, Nätet

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Konsumtion-och-produktion/Hallbar-mat/

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekologiska-fotavtryck/hallbar-mat-for-alla/1547846-ekologiska-fotavtryck-hallbar-mat-for-alla

Mat på hållbar väg

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/miljo/miljosmarta-matval2/kott

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

V 12 -17  Varje grupp får två gånger.

 



Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där: