Personlig Tränare (PT)

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.43-50

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är träning för mig?
  • Hur kan jag påverka min hälsa?
  • Hur ska jag lägga upp ett tränings- och kostprogram?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?
  • Hur ska jag lägga upp ett hälsofrämjande program till en kompis?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom mycket diskussion skapa sin syn på hälsa och hjälpa en kompis till att nå ett mål. Det blir både teoretiska inslag och att praktiskt träna sin kompis.

Uppgift: PT-Solen 20:21

Tips på styrkeövningar hittar du härStyrkeövningar

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom muntlig aktivitet i gruppen och enskilt. Inlämning av de sakerna som står beskrivna i uppgiften.

Sista inlämningsdatum är fredag vecka 48 klockan 22:00

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Se classroom för lektionsplanering:

Grön: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3NDY4MDIyNzk2/t/all

Röd: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3NDY4MDIyODA0/t/all

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Hållrbar utveckling för kropp och knopp

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v.35-38, 42-43

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Vilka positiva effekter uppnår du i hjärnan genom fysisk aktivitet?
  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med friidrott och andra aktiviteter?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till i våras?
  • Vad har pulspasset (på tisdagar) bidragit med till min fysiska hälsa?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.

Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.

Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.

Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta praktiskt och utomhus under första delen av perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. Vi fortsätter även med ett 55 minuters pass på måndagar (MR)tisdagar (MG) där pulshöjande aktiviteter skall ligga i fokus. Några kortare reflektioner kommer att fyllas i runt de pulshöjande lektionerna.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under lektionerna,  en kortare inlämning av reflektion efter fyspass, en utvärdering av dina mål inför Lemshaga spelen samt en avstämning över ditt fysiska mående innan höstlovet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 35

må-ti ingen idrott då ni har Ladandagar

Torsdag (gemensamma lektioner): Vi har dubbeltimme med No. Plocka bär, göra sylt och steka krabbelurer. Se LPP Orientering och Friluftsliv

Att planera ett individuellt träningspass – Uppgift

Fredag (MG): Intro Lemshagaspelen. Vi provar alla grenar i friidrott för denna dag och skriver ned våra resultat.

Vecka 36

Måndag/tisdag: Pulsfys på Ip. Vi pratar om Kondition och Puls. Vi tar puls,  joggar/springer Lemshaga loppet 3km och uppskattar vår anträngningsgrad enligt Borgskalan.

Torsdag: se Orientering/Friluftsliv.

Fredag (MR):Intro Lemshagaspelen. Vi provar alla grenar i friidrott för denna dag och skriver ned våra resultat.

Vecka 37

Måndag/tisdag: Genomgång av stafett inför Lemshaga spelen och övning på dina grenar/mål. Tisdagen blev konfotboll då vädrets makter inte var med oss!

Torsdag(båda): arbeta med våra mål i friidrott.

Fredag (röd-grön): Lemshagaspelen se separat information på schoolsoft

Vecka 38

Måndag/tisdag: Pulsfys/ inställd då jag var sjuk

torsdag: Samplanering med NO- Vatten prover vid sjö.

Fredag (MG): Ekedalsgymet. Att sätta mål för lektionen i jogg och styrka med utvärdering.

Vecka 39

Må/ti Coopers test- sätta mål och utvärdera

Torsdag: se Lpp för orientering och friluftsliv

Fredag:  MR- Ekedalsgymet. Att sätta mål för lektionen i jogg och styrka med utvärdering.

Vecka 40

Må/ti Pulsfys Amfieteatern- Pulsbingo

To– Samverkan No/Friluftsliv med lite längre pass.

Fre: Se Lpp Orientering/ Friluftsliv

Vecka 41

Må/ti Coopers test omgång 2 med satta mål.

To: Se Lpp Orientering och friluftsliv

Vecka 42

Måndag/tisdag: Pulsfys i Amfieteatern- fortsättning pulspapper.

Torsdag: Komp

Fredag (röd-grön) Oreineteringsprov/teoretiskt och praktiskt på Lemshaga. Se info Schoolsoft.

Vecka 43

Måndag/tisdag : Pulsfys i Amfieteatern- fortsättning pulspapper.

Torsdag:

Fredag (röd/grön): Info nytt projekt som startar efter lovet

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället.  Vi knyter även an till den forskning om hjärnan som så tydligt visar på positiva effekter av olika slag.Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

[stc-subscribe category_in=’Lokala planeringar’]

 

Orientering och friluftsliv

Ansvarig lärare: Henrik
När, under vilka veckor? v.38-42

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är Orientering? Bara lika med skog?
  • Varför är det bra att kunna läsa kartor?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur lyder allemansrätten?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Aktivitet/tema E C A
Orientering och friluftslivOrientering i kända och okända marker med kartan som hjälpmedel. Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Söker stora ledmarkeringar, vågar inte ta risker. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Kan värdera vägval och vågar sig utanför de tänkta lederna. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftslivKartkunskap med teckenförklaringar. Kunna de vanliga karttecknen och skala. Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala. Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala, både i praktiken och i teorin.
Orientering och friluftslivUtevistelser i alla årstider. Viss anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Vad har friluftslivet för betydelse för din hälsa? God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Vad har friluftslivet för betydelse för din hälsa nu och i framtiden?
Orientering och friluftslivAllemansrätten, rättigheter och skyldigheter Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att inleda perioden med att ha en teoritimme där vi repeterar orienteringens grunder( karttecken, kartans färger, skala, passa kartan, ledstång mm.). Vi kommer praktiskt att träna på att orientera både i känd och okänd miljö med hjälp av karta och annat hjälpmedel. Vi avslutar perioden med en schemabrytande dag ( v.42 fredagen den 16:e oktober) med orientering i okänd miljö. Under den här dagen kommer du även att få skriva ett prov som testar dina orienteringskunskaper.

Orienteringsteori

Orienteringsteori – bildspel

Karttecken – Facit

  • aktivt deltagande både praktiskt och muntligt.
  • Prov på orienteringskunskaper (praktiskt och teoretiskt) fredag v.42

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

För detaljplanering om vad vi gör när så gå in på classroom.

Venus Röd: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3NDcwOTkwNDc3/t/all

Venus Grön: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3NDcwOTkwNTI4/t/all

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. 
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Orientering

Ansvarig lärare: Henrik Forselius

När, under vilka veckor? vecka 38-42

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • När kan du ha nytta av att kunna läsa en karta?
  • Vad finns det för hjälpmedel att använda när jag ska orientera förutom en karta?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur påverkas jag av allemansrätten?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Aktivitet/tema E C A
Orientering och friluftslivOrientering i okända marker med karta och andra hjälpmedel. Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Söker stora ledmarkeringar, vågar inte ta risker. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Kan värdera vägval och vågar sig utanför de tänkta lederna. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftslivKartkunskap med teckenförklaring.Kompassen-hur fungerar den?

 

Kunna de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta ut kompassriktningen till några enkla kontroller. Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta sig mellan olika kontroller med hjälp av en kompass med viss säkerhet. Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta sig mellan kontroller med hjälp av en kompass på ett säkert sätt.
Orientering och friluftslivUtevistelser i alla årstider. Viss anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Anpassa val av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.
Orientering och friluftslivAllemansrätten, rättigheter och skyldigheter Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer praktiskt att träna på att orientera både i känd och okänd miljö med hjälp av karta och annat hjälpmedel.

Eftersom vi det här året valt att inte åka iväg till Hellasgården kommer ni få två möjlighet till orientering i okänd terräng relativt nära skolan.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • aktivt deltagande både praktiskt och muntligt.

Vanliga karttecken: karttecken

Film om kompassriktning: https://www.youtube.com/watch?v=4O8DmkAC2wI

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

För lektionsplanering se classroom.

Solen Grön: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3NDY4MDIyNzk2/t/all

Solen Röd: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3NDY4MDIyODA0/t/all

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. Under lägerskolan på Björnö ger vi eleverna en inblick i hur man kan finna styrka och rekreation genom friluftslivets mångfald.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Den magiska skogen

När, under vilka veckor? HT och VT 20/21

Ansvarig: Camilla Mauritzson, Sara Sandström och Gottis Olofsson

Vad ska vi göra?
Tillsammans så ska vi ta oss in i “Den magiska skogen” och göra en fantasivärld. Vi ska tillsammans utforska om våra djur i vår närmiljö. Djur som vi själva fått förvandlas till under sommaren då vi tog oss in i vårt klassrum. 

Hur ska vi arbeta?
Vi kommer lära oss om våra djur genom att läsa faktatexter samt se på filmer där vi visuellt får uppleva djuret.

Vi kommer enskilt skriva om våra djur i vår no bok. Samt rita bilder av vårt djur för att få en tydligare beskrivning av djuret.

Varannan vecka kommer vi gå ut i skogen för att uppleva naturens magi. Vi kommer här bygga upp en värld med alla våra djur så att vår kunskap kan gå vidare till andra kompisar som går vår stig.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
v. 34 Lägerskoledagar

– Allemansrätten, vi läser om Allemansråttan som berättar om Allemansrätten. 

– Vi arbetar med materialet Hitta vilse.

v. 35 Myran

– vi lär oss om myran genom att läsa och titta på en kort film kring myran. 

– Vi samtalar och reflekterar kring det vi har lärt oss genom VT rutinen ”Think pair share”

– Vi skriver om myran och ritar en bild.

– vi går ut i skogen för att upptäcka naturens magi och hitta våra små myror ute i skogen och här få möjlighet att smaka på deras myrsyra.

v. 36 Fjärilen

– Vi lär oss om fjärilen genom att läsa en faktatext och titta på en kort film.

– Vi samtalar om vad vi lärt oss med hjälp av VT – rutinen ”think pair share”

– Vi skriver om fjärilen och ritar upp fjärilens livscykel.

v. 37 Spindeln

– Vi lär oss om spindeln genom att läsa en faktatext och titta på en kort film.

– Vi skriver om spindeln och ritar en bild över spindelns olika delar. 

– Vi går ut till vår magiska stig där vi tittar på möjliga platser för att bygga små hus där våra djur kan bo. Vi samlar stenar.

v. 38 Ekoxen

– Vi lär oss om ekoxen genom att läsa en faktatext och titta på en kort film om ekoxen. 

– Vi skriver om ekoxen och ritar en ekoxe i verklig storlek i våra böcker.

v. 39 Daggmasken

–  text: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/daggmaskar

– Bild: Rita en mask. film: https://urplay.se/program/209827-djurverket-daggmask

– Vi skriver om daggmasken och ritar hur masken ser ut samt skriver ut delar på masken.

– Vi går till scoutstugan för att leka olika lekar och samlar stenar att måla till djur.

v. 40 Flugan

– Text: https://illvet.se/djur/insekter/varfor-tycker-flugor-om-att-sitta-paa-manniskor

https://illvet.se/djur/insekter/forskare-insekter-ser-manga-fler-detaljer-an-vad-vi-trott

eller: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/flugor

– Berättare: https://urplay.se/program/180368-en-flugas-liv-ovader?autostart=true

– Vi skriver om flugan och tittar på flugans livscykel och klistrar in en bild.

v. 41 Grodan

Film: https://urplay.se/program/209847-djurverket-groda

– Text: https://naturkul.com/grodans-livscykel/

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/vanlig-groda

– Vi skriver om grodan samt klistrar in en bild på grodans livscykel.

– Vi målar våra stenar till djur.

– Vi går ut i skogen för att uppleva hösten. I skogen lyssnar vi till Djuren i skogen del 3: Hösten https://sverigesradio.se/avsnitt/1174265. Innan vi går ut tittar vi på: Hösten https://www.ne.se/play/ur/program/194694

v. 42 Vi skriver brev från våra stendjur som vi har målat i par.

– Vi klistrar in tankar om hösten i vår bok.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

0 – Eleven kan beskriva… Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
0 – I samtal om årstider… I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.

 

1 – Eleven gör enkla… Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. 

 

1 – I det undersökande arbetet… I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat.
1 – Eleven dokumenterar… Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi arbetar just nu med småkryp i NO. Här tar vi reda på fakta om alla de djur som eleverna har föreställt sig att vara under sommaren då de smög sig in på Lemshaga.

 

Centralt innehåll från kursplanen

BIOLOGI

Året runt i naturen

Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.

Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Berättelser om natur och naturvetenskap

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,

kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi använder oss av ett utforskande arbetssätt där elevernas intresse och engagemang driver arbetet framåt. Vi använder oss av VT rutiner för att få en större förståelse för vår miljö och våra djur.

Orientering och Friluftsliv

Orientering och friluftsliv

När, under vilka veckor? vecka 34-50

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • När kan du ha nytta av att kunna läsa en karta?
  • Vad finns det för hjälpmedel att använda när jag ska orientera förutom en karta?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur påverkas jag av allemansrätten?
  • Hur ska jag tillsammans i en grupp laga mat/dessert på stormkök på ett säkert sätt.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Aktivitet/tema E C A
Orientering och friluftslivOrientering i okända marker med karta och andra hjälpmedel. Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Söker stora ledmarkeringar, vågar inte ta risker. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Kan värdera vägval och vågar sig utanför de tänkta lederna. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftslivKartkunskap med teckenförklaring.

Kompassen-hur fungerar den?

Rita i kontroller på en karta med kontrollbeskrivningar.

Kunna de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta ut kompassriktningen till några enkla kontroller.

Rita i kontroller på en karta.

Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta sig mellan olika kontroller med hjälp av en kompass med viss säkerhet.

Rita i kontroller på en karta med rätt kontrollbeskrivning.

Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta sig mellan kontroller med hjälp av en kompass på ett säkert sätt.

Rita kontroller på en karta med rätt kontrollbeskrivning och kompassrikting. Samt skriva en förklaring för hur du tar dig till varje kontroll.

Orientering och friluftslivUtevistelser i alla årstider. Planering och organisering av vistelse ute en hel dag med aktivitet och matlagning  

Viss anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.Kunna laga mat med hjälp/stöd av andra i gruppen.

 

Anpassa val av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.Kunna laga mat med viss säkerhet. God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.Kunna organisera gruppen och laga mat tillsammans med dem på ett säkert sätt.
Orientering och friluftslivAllemansrätten, rättigheter och skyldigheter Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att starta perioden med en lägerskoledag med orientering med uppdrag/ Turf Hunt.  Under hösten kommer vi även att samverka med No och friluftlivsdelen i Idrott och Hälsa.

Senare på terminen kommer vi ha en teoritimme där vi repeterar orienteringens grunder( karttecken, kartans färger, skala, passa kartan, ledstång mm.). Vi kommer praktiskt att träna på att orientera både i känd och okänd miljö med hjälp av karta och annat hjälpmedel.

Vi avslutar perioden med en heldag ( v.42 fredagen den 15:e oktober) på Lemshaga med orientering i okänd miljö. Under den dagen kommer du även att skriva ett teoretiskt prov om orientering.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • aktivt deltagande både praktiskt och muntligt.
  • Prov på orienteringskunskaper v.42

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 39

Torsdag:Orienteringsteori! Merkurius R och G en lektion/klass i L1.
Du behöver inte byta om till idrottskläder utan vi skall gå igenom och träna på kompassen och de teoretiska delarna som du skall kunna.

Fredag: Merkurius G Ekedal sätta Mål för lektionen i styrka och jogg.

Vecka 40

Må/ti  Pulsfys

Torsdag:  Övning kompass- karta

Fredag: MG Orientering i närområdet/ Södersved. Träning med karta och kompass.

Vecka 41

Må/ti Pulsfys- Coopers test omgång två med utsatt mål.

Torsdag: Friluftsliv/ NO samverkan- längre pass med komp. vecka 42

Fredag: MR Orientering i närområdet/Södersved . Träning med karta och kompass.

Vecka 42

Må/ti Pulsfys

Torsdag: Orienteringsträning träning för de som vill alternativt fotboll.

Fredag: Orienteringsdag på Lemshaga. Både praktiskt och teoretiskt!!! Tider och mer info kommer på schoolsoft när vi närmar oss dagen.

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. Under lägerskolan på Björnö ger vi eleverna en inblick i hur man kan finna styrka och rekreation genom friluftslivets mångfald.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.
I Friluftslivet grupp reflektion efter genomförda uppgifter samt egen reflektion runt Orienteringsperioden.

[stc-subscribe category_in=’Lokala planeringar’]