Träningslära- Med kroppen som redskap

Träningslära – Med kroppen som redskap

Ansvarig/Ansvariga lärare: Gottis

När, under vilka veckor? v.45- 2020 v.14

Frågeställning:

Hur kan vi stärka vår kropp?

Varför ska vi stärka vår kropp?

Vad är det för skillnad på att träna på gym och i hallen med kroppen som redskap?

Hur använder vi styrka/mod i redskapsgymnstiken?

Hur bygger vi tillsammans upp ett cirkelträningsprogram i klassen?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E: Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Hälsa och livsstil
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.
Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom små korta genomgångar av teorin runtom träningslära och träning med kroppen. Vi jobbar med olika former av styrketräning som tafata, cirkelträning, övningar i redskap samt gör i grupp egna cirkelträningsprogram.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skriftligt prov om tränings- näringslära samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media. Med rätt kunskap om kroppens rörelseanatomi kan eleven göra genomtänkta val och värderingar i fortsatta livet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Idrott

Ansvarig/ansvariga lärare:

Maria Jones-Bentzer

 

När, under vilka veckor?

Läsåret 2019-2020

Vad?

Idrott i förskoleklass Pluto

Frågeställning (och följdfrågor):

-Hur kan vi öva oss på att uppfatta och följa en instruktion?

-Hur kan vi öva oss på att samarbeta?

-Hur kan eleverna utveckla sin grovmotoriska förmåga genom olika lekar och övningar?

 

Övergripande mål från LGR 11

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola,

2.2 Kunskaper

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Vidare ska undervisningen bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet kan påverka hälsa och välbefinnande.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  1. Förskoleklassen

Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse

  • Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.
  • Fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder.
  • Kost, sömn och fysisk aktivitet och hur de påverkar hälsa och välbefinnande.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I förskoleklass har vi idrott i våra basgrupper röd och grön. Grupperna har en idrottslektion varannan vecka (45 min). Under läsåret deltar förskoleklassen också på skolans friluftsdagar.

Upplägg av undervisningen som kan ske både inne och utomhus.

  • Uppvärmning.
  • Huvudaktivitet.
  • Avkoppling / utvärdering.

Eleverna kommer under lektionerna att ges möjlighet till att utmana och utveckla de olika förmågorna, sin motorik samt rörelseglädje genom:

  • Redskapsbanor och redskapsstationer.
  • Bollekar och bollövningar.
  • Olika typer av stafetter, lekar, och samarbetsövningar.
  • Att byta om och duscha.
  • Genom samtal om kost kopplat till måltiderna vi äter under en dag och vad vi behöver få i oss för att må bra.

Ombyte: Under höstterminen har vi medvetet valt att inte lägga fokus på ombyte och dusch. Dels för att vår lektionstid ligger i direkt anslutning till vår lunchtid och för att vi vill nyttja lektionstiden till att hinna röra på oss så mycket som möjligt. Under vårterminen tar vi en del av lektionstiden till att byta om innan samt duscha efteråt som ett led i förberedelserna inför nästa läsår.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Syftet är att skapa meningsfulla sammanhang för eleverna där det ges möjlighet till att utveckla en rörelseglädje och tilltro till sin egen motoriska förmåga. Men även skapa en vi-känsla, där vi ser styrkan i att vara en del av en grupp, som lär av varandra och tillsammans.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet.
  • Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana.

Utvärdering

Ansvarig pedagog gör en snabb mentalreflektion efter lektionen för att få syn på utvecklingsområden.

Utvärdering sker annars en gång per läsår på utvärderingsdagen.

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna:

Vi utvärderingar tillsammans med eleverna efter lektionen eller efter avslutat block. Vi använder oss av verktyget ”Tummen” och delar med oss av våra reflektioner.

 

 

 

Simskola

Ansvarig/ansvariga lärare:

Stina och Helen (simlärare på Gustavsbergs badhus)

Pedagoger från förskoleklass: Maria Jones-Bentzer, Anna Berlind, Lisa Webering. 

 

När, under vilka veckor?

Tisdagar, under höstterminen 2019.

Onsdagar under vårterminen 2020.

Vad?

Simskola i förskoleklass Pluto.

 

Frågeställning och följdfrågor:

-Vad är viktigt att tänka på när vi åker skolskjuts?

-Vad behöver du för utrustning när du åker till badhuset?

-Vilka regler och rutiner finns att förhålla sig till på ett badhus?

-Vad innebär vattenvanan och hur får vi det?

-Hur utvecklar vi våra simkunskaper?

 

Övergripande mål från LGR 11

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola,

2.2 Kunskaper

  • Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Vidare ska undervisningen bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet kan påverka hälsa och välbefinnande.

Centralt innehåll från kursplanen

  1. Förskoleklassen
  • Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse
  • Fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder.
  • Kost, sömn och fysisk aktivitet och hur de påverkar hälsa och välbefinnande.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna har simskola tillsammans i den mångrupp (Nix, Charon, Hydra) som de är indelad i på skolan. I varje mångrupp är det 12-13 elever. Varje grupp har 7 st sammanhängande simtillfällen under läsåret 2019-2020. Simskolan är förlagd på Tisdagar och onsdagar och eleverna åker med skolskjuts med någon av de ansvariga pedagogerna från skolan (tur och retur) till Gustavsbergs badhus.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Efter elevens nio simtillfällen bedömer simlärarna hur simfärdigheterna har utvecklats hos varje enskild elev.

De tittar på följande punkter:

  • vågar doppa huvudet / tvätta ansiktet. (vattenvana)
  • flyta.
  • bröstsim 5 simtag.
  • bröstsim 10 eller fler simtag.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Under de sju simtillfällena kommer eleverna att få öva på att: doppa sig under vattenytan, hoppa från kanten, flyta, bentag, armtag, bröstsim, ryggsim, livräddning med hansalina och livboj samt att ta sig genom en vattenhinderbana.

Flythjälpmedel som korvar och plattor används varierande utifrån elevernas förkunskaper.

Varför?

Värmdö kommun har gjort en satsning där man erbjuder simskola för alla elever i förskoleklass. Som skärgårdskommun vill de ge alla barnen lika förutsättningar för att kunna lära sig simma. Vi åker i grupper om 12-13 barn i varje där eleverna utöver simträningen ges möjlighet till att lära känna varandra i ett mindre sammanhang och samverka med närsamhället.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet.

Vi utvecklar skolans verksamhet i dialog och samverkan med närsamhälle, näringsliv och forskning

Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle?

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna

Vi utvärderar kontinuerligt efter varje tillfälle genom samtal om dagens innehåll och elevernas upplevelser.

 

Rörelse till musik/dans/redskap

Ansvarig lärare: Krister Andersson

När, under vilka veckor? v.45-51

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Varför dansa?
  • Hur påverkas din hälsa vid dans?
  • Hur påverkar musiken dina rörelser?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Dans Du är oftast i takt, kan vara svårt att själv hitta tillbaka till takten när du tappar bort den. Du är oftast i takt, du hittar snabbt tillbaka om du tappar bort dig. Du är genomgående i takt och har ett bra flyt genom hela dansen.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under de olika lektionerna och uppvisning av gruppuppgift.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

 

Vecka Måndag röd Tisdag röd/grön Onsdag grön
45 Matta Matta Bollek/stationer
46 Hopp/räck/ringar Hopp/räck/ringar Hopp/räck/ringar
47 Bollek Workout Bollek
48 Cirkelträning Tabata Cirkelträning
49 Dans Dans Dans
50 Dans Innebandy Dans

V51 vi får se vad vi inte har hunnit med.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:




Eventuell pedagogisk dokumentation:

Personlig Tränare (Pt)

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.42-50

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är träning för mig?
  • Hur kan jag påverka min hälsa?
  • Hur ska jag lägga upp ett tränings- och kostprogram?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?
  • Hur ska jag lägga upp ett hälsofrämjande program till en kompis?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom mycket diskussion skapa sin syn på hälsa och hjälpa en kompis till att nå ett mål. Det blir både teoretiska inslag och att praktiskt träna sin kompis.

Uppgift: PT-Solen 19:20

Tips på styrkeövningar hittar du här: Styrkeövningar

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom muntlig aktivitet i gruppen och enskilt. Inlämning av de sakerna som står beskrivna i uppgiften.

Sista inlämningsdatum är fredag vecka 48!!!

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 42

Torsdag (röd): Vi ses i L1 mellan 8:20-9:50. Intro av PT-projekt. Hur jobba med målsättning? Intervju av kompis samt påbörja en skiss av arbetet.

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 43

Tisdag (röd+grön): Lekar av olika slag

Torsdag (grön): Vi ses i L1 mellan 8:20-9:50. Intro av PT-projekt. Hur jobba med målsättning? Intervju av kompis samt påbörja en skiss av arbetet.

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 46

Tisdag (grön): Eget jobb med arbetet som sker i idrottshallen.

Onsdag (röd): Eget jobb med arbetet som sker i idrottshallen.

Torsdag: Var sin lektion idag med att jobba på era arbeten. Röd: 8:20-9:10, Grön: 9:30-10:20

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 47

Tisdag (grön): Eget jobb med arbetet som sker i idrottshallen. Idag kan vara smart att testa träningsprogrammet själv!!

Onsdag (röd): Eget jobb med arbetet som sker i idrottshallen. Idag kan vara smart att testa träningsprogrammet själv!!

Tordag: Gymnasiemässan – ingen idrott.

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 48

Tisdag (grön): PT-pass med kund. En i paret kör sitt pass!

Onsdag (röd): Utgår – Muntliga NP

Torsdag (båda): Idag kommer ni ha var sin lektion för att skriva klart och lämna in era PT-arbeten.

Fredag (pulsfys): Tabata

Vecka 49

Tisdag (grön): PT-pass med kund. En i paret kör sitt pass!

Onsdag (röd): PT-pass med kund. En i paret kör sitt pass!

Torsdag: Utgår – UF-dag

Fredag (pulsfys): Tabata

Vecka 50

Tisdag (grön):

Onsdag (röd): PT-pass med kund. En i paret kör sitt pass!

Torsdag:

Fredag:

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Hälsa och Livsstil – Träningslära och kroppens anatomi

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? vecka 43 – 47

Vad?

Frågeställning:

  • Hur är rörelseapparaten uppbyggd?
  • Hur samspelar skelett och muskler?
  • Hur ska jag lägga upp ett styrkeprogram för hela kroppen?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av allmän styrka.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav för betyget E: Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Hälsa och livsstil
Eleven kan sätta upp mål som i huvudsak är realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är relativt realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är realistiska och motiverade.
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.




Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom föreläsning om träningslära. Eget konstruerande av cirkelträningsprogram. Praktiskt genomförande av cirkelträningen och andra aktiviteter.
kroppen skelett

kroppen-muskler

Överkurs för dig som vill veta merkroppens-anatomi

Gleerups: Om kroppen och styrketräning

 

Uppgiften: Uppgift i Träningslära år8 – 19/20

Lathund cirkelprogram: bygga-upp-ett-cirkelprogram

Länktips: http://www.styrkeprogrammet.se/ovningsarkiv/

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämning och genomförande av eget träningsprogram och skriftligt prov på rörelseapparaten samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 42

Onsdag (röd): Genomgång av LPP samt uppgiften. Därefter föreläsning om skelettet och ledernas uppbyggnad.

Fredag (röd+grön): Coopertest samt individuell reflektion.

Vecka 43

Onsdag (grön): Genomgång av LPP samt uppgiften. Därefter föreläsning om skelettet och ledernas uppbyggnad.

Fredag (röd+grön): Olika sorters LEKAR.

Vecka 45

Onsdag (röd): Föreläsning om kroppens muskler samt tid för att jobba med programmen.

Fredag (röd+grön): Jag planerar och leder en cirkelträning som skall ses som inspiration till era egna program.

Vecka 46

Onsdag (grön): Föreläsning om kroppens muskler samt tid för att jobba med programmen.

Fredag (röd+grön): Eget jobb med cirkelprogrammet.

Vecka 47

Onsdag (båda): Teoretiskt prov om kroppens anatomi. Röd 8:20-9:10, Grön 9:30-10:20. Båda klasserna skriver sitt prov i Klockrummet.

Fredag (röd+grön): Inlämning och genomförande av cirkelprogrammet.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Att skapa sig en hälsosam livsstil och förstå hur rörelseapparaten och motion hör ihop för att må bra är en kunskap för livet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:



Pedagogisk dokumentation