En sista/extra chans!!

Ansvarig pedagog: Henrik

När, under vilka veckor? v.10-20

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur skall jag kunna komplettera redan avklarade moment?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil
  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:


Orientering/friluftsliv

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering


Hälsa och Livsstil

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Skadeförebyggande

  • Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning.
  • Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta.

Dans/Takt och rörelse

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Se de LPP:er där vi redan jobbat med dessa delar.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

På egen hand (du får såklart fråga mig) har du nu möjligheten att göra en komplettering för att kunna påverka min bedömning av dig i redan avslutade moment.

Orientering: Mer info kommer när vi börjar med utomhusidrotten. Det kommer med största sannolikhet att erbjudas en eftermiddag när vi tar oss iväg för att springa en bana med olika svårighetsgrader. Viktigt att du tar kontakt med mig om du vill få möjlighet att komplettera.

Hälsa/livsstil: Se bifogad pdf för vidare instruktioner.

Hälsocoach

Skadeförebyggande: Se bifogad pdf för vidare instruktioner.

Uppgift – Skadeförebyggande

Dans/Takt och rörelse: Du skall sätta rörelser till en redan vald låt och sedan filma dig själv när du kör din dans/rörelseprogram. Du får gärna använda de stegen som redan finns i musikanalysen eller hitta på egna.

Easy love – Musikanalys med rörelse

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Absolut deadline är den 21/5 klockan 22.00. Jag behöver ha den extra tiden för bedömning så inga arbeten inskickade efter deadline kommer att bedömas.

Skapa en egen dans!!

Ansvarig: Henke F.

När, under vilka veckor? v.3-v.8

Frågeställning:

  • Varför dansa?
  • Hur påverkas din hälsa vid dans?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt

-röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
-planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

Centralt innehåll från kursplanen:

-Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
-Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
-Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen :

Aktivitet/tema E C A
Välj den låt som passar dig bäst. 
Gå igenom musikanalysen.
Väljer en låt.
Repeterar musikanalysen där du hittar de stora dragen i din valda låt.
Väljer en låt med rätt tempo och känsla till ditt syfte.
Tittar på musikanalysen för att kunna dela in i de rörelser som du tänker använda.
Väljer låt med rätt tempo och där musiks känsla speglar syftet.
Förstår musikanalysens uppbyggnad och följer den då du gör ditt program.
Rörelse till musikKunna forma egna rörelser till valfri musik som följer musikens teman. Anpassar dina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Du väljer rörelser som passar till sammanhanget.Du är oftast i takt, kan vara svårt att själv hitta tillbaka till takten när du tappar bort den.Dina rörelser är enkla och lätta att följa med i. Du väljer rörelser som passar väl in på sammanhanget och tanken.Du är oftast i takt, du hittar snabbt tillbaka om du tappar bort dig.Du varvar enkla rörelser med mer komplexa där både armar och ben inkluderas. Du väljer rörelser som passar mycket väl in på sammanhanget och din tanke med programmet. Du är genomgående i takt och har ett bra flyt genom hela programmet.Du varvar enkla rörelser med mer komplexa och använder även rummet på ett bra sätt med olika förflyttningar.
Rörelse till musikSvarar på frågorna på bifogat dokument. Förmågan till att samtala om den egna upplevelsen samt utvärdera aktiviteten och föra resonemang kring hur sambandet till hälsan finns.

 

Hur ska vi arbeta?

Inspiration av mig samt teorigenomgångar om hur man kan lägga upp ett dansprogram till musik.
Egna övningstillfällen där jag finns som handledare.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Spela in sig själv och om man vill visa upp sitt program. Skickas in senast fredag vecka 7 för grön och vecka 8 för röd.
Inlämning av rörelsebeskrivning – Senast idrottslektionen vecka 5 för grön och vecka 6 för röd.
Inlämning av reflektion.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Lektionsplaneringen ligger på classroom.

Lek, spel och redskap

Ansvarig: Krister Andersson
När, under vilka veckor? v.2-8 – 10-14 kommer senare.

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilken inställning behövs för att deltaga i spel?
  • Fairplay – vad menas med det och hur kan vi göra i praktiken?
  • Hur bygger vi upp ett spel så att alla får chans att visa vad de kan och bidra med sin kunskap?
  • Hur kan vi stärka vår kropp? Varför skall vi göra det? Skadeförebyggande!
  • Styrka/mod – båda behövs i redskapsgymnstiken.



Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

 

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang
  • förebygga risker vid fysiskt aktivitet

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

  • Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap.
  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.
  • Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.
  • Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Aktivitet/tema 1 2 3
Lek och spel 

Motoriska färdigheter öga-hand motoriken

Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en viss anpassning, rytm och teknik. Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en god anpassning, rytm och teknik. Komplexa och sammansatta rörelser löp, fånga och kasta genomförs med en mycket god anpassning, rytm och teknik.
Lek och spel m. boll

Det färdiga spelet. Spelförståelse, taktik och teknik. Olika positioner

Är med i spelet och har godtagbar spelförståelse. Jobbar med jaget. Förstår huvuddraget i de olika positionerna. Har god spelförståelse. Kan se utanför sig själv och stötta sitt lag för att förbättra andras förståelse. Kan innebörden av de olika spelpositionerna. Har mycket god spelförståelse. Kan se utanför sig själv och stötta sitt lag för att förbättra andras förståelse och självförtroende. Kan innebörden av de olika spelpositionerna och visar det under spelets gång.
Redskap Komplexa rörelser genomförs med viss anpassning, rytm och teknik. Du försöker och gör ditt bästa Komplexa rörelser genomförs med en god anpassning, rytm och teknik.
Du är duktig och klarar de flesta övningarna.
Komplexa rörelser genomförs med en mycket god anpassning, rytm och teknik.
Du är duktig och klarar av de olika övningarna samt tar ansvar och försöker lära ut till kompisar.
Dans Du är oftast i takt, kan vara svårt att själv hitta tillbaka till takten när du tappar bort den. Du är oftast i takt, du hittar snabbt tillbaka om du tappar bort dig. Du är genomgående i takt och har ett bra flyt genom hela dansen.



Lek och spel m. boll

Skadeförebyggande

Förstår syftet med uppvärmning. Förstår och visar både praktiskt och muntligt syftet med uppvärmning. Kan även se till andra omständigheter för att jobba skadeförebyggande Förstår och visar både praktiskt och muntligt syftet med uppvärmning, kan förklara för sina klasskamrater varför. Ser till andra omständigheter för att jobba skadeförebyggande

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

 

  • Spelförståelse, speluppbyggnad av olika bollspel under fler lektioner.
  • Vara aktiv under lektioner, både fysiskt och muntligt.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Genom aktivitet och delaktighet.
  • Muntlig diskussion kring frågorna i matrisen ovan.



Tidsplan, när ska vi göra vad?:

 

Vecka Onsdag grön,röd Torsdag grön, röd
2 Vinterjogging Vinterlekar
3 Redskap Bollek
4 Redskap Bollek
5 Hinderbana Workout
6 Kondition/styrka Boxning
7 Volleyboll Tabata
8 Volleyboll Lek
10
11
12
13

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

 

Hela storgården och lillgården involveras i innebandyturneringen

Olika idrottsföreningar på Värmdö.



Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

  • Fairplay är ett tänk man måste ha i allt man gör. inte bara olika spel och lekar

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna röra på sig, leka och arbeta i grupp.
Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i idrotten, genom att arbete med rörelseglädje i undervisningen.
Vi vill att eleverna blir medvetna om hur och att de själva kan påverka sin hälsa och rörelseförmåga med redskap som vi lär oss i idrotten.

 

Utvärdering

 

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

  • Hur handskas gruppen med begreppet Fair Play?
  • Lyckades vi skapa ett gynnsamt inlärningsklimat för alla elever?

 

Pedagogisk dokumentation





Länktips:

Skadeförebyggande och HLR

Ansvarig lärare: Henrik Forselius

När, under vilka veckor? v.49-8

Vad?

Frågeställningar:

  • Vad betyder L-ABC och hur hanterar jag en situation i ”skarpt läge”?
  • Vad är HLR?
  • Hur kan jag förebygga skador och vilka olika skador kan jag råka ut för?
  • Vad är doping och hur förhåller jag mig till det?
  • Vad kan dagens kroppsideal få för konsekvenser?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning.
  • Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta.
  • Första hjälpen och hjärt- och lungräddning.
  • Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Skadeförebyggande Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter.
Livräddning Eleven kan hantera nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider. Eleven kan hantera nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider. Eleven kan hantera nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom några teoretiska genomgångar av nedanstående material. HLR-träning med dockor.

L-ABC-HLR

Skador-forebygga-och-ta-hand-om

Kroppsideal

Dopning

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Aktivt deltagande vid praktiska moment samt delaktighet vid gemensamma diskussioner.
Skriftligt prov på de praktiska och teoretiska delarna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektionsplanering hittar ni i classroom.

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Har vi alla de grundläggande kunskaperna i livräddning och HLR så kommer vi kunna hjälpas åt.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna ergonomi, rädda liv och även L-ABC. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med livräddning (L-ABC och HLR).
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Hälsa och Livsstil – Träningslära och kroppens anatomi

Hälsa och Livsstil – Träningslära och kroppens anatomi

Ansvarig: Gottis
När, under vilka veckor? vecka 45-49

Vad?

Frågeställning:

  • Hur är rörelseapparaten uppbyggd?
  • Hur samspelar skelett och muskler?
  • Hur ska jag lägga upp ett styrkeprogram för hela kroppen?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av allmän styrka.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav för betyget E: Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Hälsa och livsstil
Eleven kan sätta upp mål som i huvudsak är realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är relativt realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är realistiska och motiverade.
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.




Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom föreläsning om träningslära. Eget konstruerande av cirkelträningsprogram. Praktiskt genomförande av cirkelträningen och andra aktiviteter.
kroppen skelett

kroppen-muskler

Överkurs för dig som vill veta merkroppens-anatomi

NE

Allt material kommer att finnas i Classroom

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämning och genomförande av eget träningsprogram och skriftligt prov på rörelseapparaten samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten.

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Att skapa sig en hälsosam livsstil och förstå hur rörelseapparaten och motion hör ihop för att må bra är en kunskap för livet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:



Pedagogisk dokumentation

[stc-subscribe category_in=’Lokala planeringar’]

 

Träningslära – Med kroppen som redskap.

Ansvarig/Ansvariga lärare: Henrik

När, under vilka veckor? v.45-50

Frågeställning:

Hur kan vi stärka vår kropp?

Varför ska vi stärka vår kropp?

Vad är det för skillnad på att träna på gym och i hallen med kroppen som redskap?

Hur använder vi styrka/mod i redskapsgymnstiken?

Hur bygger vi tillsammans upp ett cirkelträningsprogram i klassen?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E: Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Hälsa och livsstil
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.
Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom små korta genomgångar av teorin runtom träningslära och träning med kroppen. Vi jobbar med olika former av styrketräning som tabata, hinderbana, cirkelträning, övningar i redskap samt gör i grupp ett cirkelträningsprogram utifrån olika muskelgrupper.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skriftligt prov om tränings- näringslära samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

För lektionsplanering se classrooom.

Grön: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3NDcwOTkwNTI4/t/all

Röd: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3NDcwOTkwNDc3/t/all

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media. Med rätt kunskap om kroppens rörelseanatomi kan eleven göra genomtänkta val och värderingar i fortsatta livet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.