Nu går vi ut:)

Nu kliver vi ut 🙂

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v.19-23

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika utomhusaktiviteter?
  • Hur kan vi skapa förutsättningar för alla under gemensamma spel?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till förra året?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.

 Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta praktiskt och utomhus under hela perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. Två kortare reflektioner kommer att fyllas i i samband med lektioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under lektionerna samt en kortare inlämning av reflektion efter pulsfys samt lektion

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

 

Vecka 19

Onsdag: Pulsfys jogg

Torsdag: Uppvärmning genom olika stagetter, Catch the flag.

Fredag: Orientering i grupp på Lemshaga, Allemansrätten tipspromenad samt fika.

Vecka 20

Onsdag: Pulsfys vid Amfieteatern. Styrka/ löpning( Bingo)

Torsdag:

Fredag: Orientering i grupp på Lemshaga, Allemansrätten tipspromenad samt fika.

 

Vecka 21

Studiedagar samt Kristi Himmelsdagslov.

Ingen idrott på skolan.

Vecka 22

Vecka 23

Vecka 24

Skolavslutning och slut vt- 2020

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Rörelse på olika sätt

Rörelse på olika sätt 🙂

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson

När, under vilka veckor? v. 2-19

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter?
  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Hur kan vi bygga upp ett spel så att alla känner sig delaktiga?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

Hur ska vi arbeta?

Genom olika praktiska pass där vi utmanar vår rörelse- och styrkeförmåga.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under de olika lektionerna.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:

Livräddning vid vatten

Livräddning vid och i vatten!

Ansvarig: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v. 16-20

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur livräddar vi i och vid vattnet?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika simsätt i mag- och ryggläge.
  • Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

E C A
Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.
Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.


Hur ska vi arbeta?

  • Livräddning i vatten på Gustavsbergsbadet.
  • Teorilektion/ Gleerups med en kort sammanfattning av det viktigaste du ska tänka på vid en livräddning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Aktivt deltagande under livräddningsdelen på Gustavsbergsbadet.

Länk till teori: Livräddning vid vatten 7-9 pdf

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi kommer att besöka Gustavsbegsbadet vid ett tillfälle då Coronaviruset inte ger oss möjlighet till fler tillfällen.

På lektion eller på distans kommer du att få läsa en text och göra en sammanfattning av vad som är viktigt att tänka på vid en nödsituation vid vatten.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Samhället i stort. Har vi alla de grundläggande kunskaperna i livräddning och HLR så kommer vi kunna hjälpas åt.

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Sista tiden ute på Lemshaga!!

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.16-23

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika utomhusaktiviteter?
  • Hur kan vi skapa förutsättningar för alla under gemensamma spel?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till förra året?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur förhåller jag mig till allemansrätten vid vistelse i naturen?
  • Hur gör jag i praktiken vid användandet av vindskydd. stormkök och eldning.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.

 Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.
Friluftsliv Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta praktiskt och utomhus under större delen av perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. Friluftslivet kommer vägas in under ganska många lektioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under lektionerna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 16

Tisdag Grön: Catch the Flag på IP

Onsdag Röd: Fotboll

Torsdag (grön): GPS-orientering. Skattjakt med start utanför Ladan.

Vecka 17:

Tisdag Grön: Fotboll

Onsdag Röd: Catch the Flag

Tordag Röd: Ekedalsspåret med inslag av kondition, styrka och friluftsliv

Vecka 18

Tisdag Grön: Volleyboll – Teknik, spelregler och matchspel

Onsdag Röd: Volleyboll – Teknik, spelregler och matchspel

Torsdag Grön: Ekedalsspåret med inslag av kondition, styrka och friluftsliv

Vecka 19

Tisdag Grön: Volleyboll inne och basket ute.

Onsdag Röd: Volleyboll inne och basket ute.

Torsdag (var sin): Samling i L1: 8:20-9:10 Grön, 9:30-10:20 Röd. Det blir en teoretisk lektion inom friluftsliv. Info finns på classroom.

Vecka 20

Tisdag Grön: Idag samlas vi utanför Ladan. Det blir pingis, king, basket samt volleyboll (inne/ute??). Jag kommer även ta lite tid för att prata om torsdagens friluftsliv..!!

Onsdag Röd: Idag samlas vi utanför Ladan. Det blir pingis, king, basket samt volleyboll (inne/ute??). Jag kommer även ta lite tid för att prata om torsdagens friluftsliv..!!

Torsdag (var sin): Vi kommer träna på att göra upp eld med hjälp av tändstål.

Vecka 22

Tisdag Grön: Softboll eller brännboll – klassen väljer

Onsdag Röd: Softboll eller brännboll – klassen väljer

Torsdag:

Vecka 23

Tisdag Grön:

Onsdag Röd:

Torsdag:

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

 

Vi planerar en vandring! (Lektionen på onsdagar)

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.17-22 (enbart onsdagar)

Vad?

Frågeställning:

  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur förhåller jag mig till allemansrätten vid vistelse i naturen?
  • Hur ser man på en karta och planerar en vandring med lämplig längd och rastplats? Hur ska jag packa för en lättare tvådagarsvandring?
  • Vad är viktigt att tänka på vid en övernattning?
  • Hur hanterar jag säkerheten i samband med matlagning på stormkök?
  • Vad menas med att friluftsliv kan vara som “Balsam för själen”?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten
  • Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Kunskapskrav för betyget E:
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Eleven anpassar till viss del sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella området. Eleven anpassar relativt väl sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella om- rådet. Eleven anpassar väl sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella området.
Kunskapskrav för betyget E: 
Eleven …genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven…genomför friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven…genomför friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Eleven anpassar till viss del valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningställandet av detta är till viss del anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig till viss del till principer för matlagning utomhus. Eleven anpassar relativt väl valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningställandet av detta är relativt väl anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig relativt väl till principer för matlagning utomhus. Eleven anpassar väl valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningställandet av detta är väl anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig väl till principer för matlagning utomhus.
Kunskapskrav för betyget E:
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter
Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter
Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter
Eleven kan utvärdera den genomförda färden genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten tillämpats under dagen. Eleven kan utvärdera den genomförda färden genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten till- lämpats under dagen. Eleven kan utvärdera färden genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten tillämpats under dagen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I grupp planera och genomföra en vandring med tillhörande frågor.

Vi skall göra en vandring år8

Länk till kartan

Allemansrätten

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande både praktiskt och muntligt samt en efterföljande skriftlig reflektion.
Delar av vandringen skall även dokumenteras och lämnas in.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 17 (Röd): Planera en vandring! Vi ses med iPad i Klockrummet

Vecka 18 (Grön): Planera en vandring! Vi ses med iPad i Klockrummet

Vecka 19 (varsin): Planera en vandring. Stormkök och Vindskydd – Hur gör man??

Vecka 20 (Röd): Kortare vandring med matlagning i närområdet.

Vecka 22 (Grön): Kortare vandring med matlagning i närområdet.

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. Under vandringen ger vi eleverna en inblick i hur man kan finna styrka och rekreation genom friluftslivets mångfald.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Fysisk aktivitet ute!! (Lektionen på fredagar)

Ansvarig lärare: Henrik Forselius

När, under vilka veckor? v.16-23 (endast fredagslektionen)

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter?
  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Hur kan vi bygga upp ett spel så att alla känner sig delaktiga?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget.

 

 

 

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget.

 

 

 

 

 

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

 

Hur ska vi arbeta?

Genom olika praktiska pass där vi utmanar vår rörelse- och styrkeförmåga.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under de olika lektionerna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 16: Catch the Flag samt en mjölksyrastafett på slutet 🙂

Vecka 17: Fotboll

Vecka 18: LOVDAG

Vecka 19: Praktiskt träna på att bygga vindskydd samt montera stormkök + basket utanför Ladan.

Vecka 20: Grön: Coopertest + reflektion
Röd: Personlig reflektion efter friluftsliv

Vecka 21: LOVDAG

Vecka 22: Röd: Coopertest + reflektion
Grön: Personlig reflektion efter friluftsliv

Vecka 23: Softboll

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.