Vår egna LPP om rörelse – Solen Grön

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.10-14

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter?
  • Hur kan vi bygga upp ett spel/aktivitet så att alla känner sig delaktiga?
  • Vad är Fair Play?
  • Varför skall vi delta i aktiviteterna?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

E

C

A

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta praktiskt och inomhus under hela perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under lektionerna har du som elev möjlighet att förbättra din bedömning.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 10: Bollekar

Vecka 11: Lagspel

Vecka 12: Ögat ser/Inte nudda golv

Vecka 13: Racketspel

Vecka 14: Bollekar

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Vår egna LPP om rörelse – Solen Röd

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.10-14

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter?
  • Hur kan vi bygga upp ett spel/aktivitet så att alla känner sig delaktiga?
  • Vad är Fair Play?
  • Varför skall vi delta i aktiviteterna?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

E

C

A

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta praktiskt och inomhus under hela perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under lektionerna. Ha extra fokus på hur varje elev uppträder mot och med varandra.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 10: Bollekar

Vecka 11: Yoga

Vecka 12: Inspirationsmässa – ingen idrott

Vecka 13: Lagspel

Vecka 14: Dans som uppvärmning sedan halvplan med bollek och trampett/pingis andra halvan.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Skadeförebyggande och HLR

Ansvarig lärare: Henrik Forselius

När, under vilka veckor? v.50-8

Vad?

Frågeställningar:

  • Vad betyder L-ABC och hur hanterar jag en situation i ”skarpt läge”?
  • Vad är HLR?
  • Hur kan jag förebygga skador och vilka olika skador kan jag råka ut för?
  • Vad är doping och hur förhåller jag mig till det?
  • Vad kan dagens kroppsideal få för konsekvenser?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning.
  • Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta.
  • Första hjälpen och hjärt- och lungräddning.
  • Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Skadeförebyggande Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter.
Livräddning Eleven kan hantera nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider. Eleven kan hantera nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider. Eleven kan hantera nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom några teoretiska genomgångar av nedanstående material. HLR-träning med dockor.

L-ABC-HLR

Skador-forebygga-och-ta-hand-om

Kroppsideal

Dopning

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Aktivt deltagande vid praktiska moment samt delaktighet vid gemensamma diskussioner.
Skriftligt prov på de praktiska och teoretiska delarna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 50

Torsdag (grön+röd): Vi ses för varsin lektion i L1. Vi kommer idag att prata om och diskutera olika typer av skador. Vad kan vi göra själva för att undvika dessa och om oturen är framme, vad gör vi då?

Fragor om Skador

Vecka 51

Torsdag (grön+röd): Idag kommer ni i grupper att få läsa om och diskutera hur kroppsidealet förändrats med tiden.

Gleerups – Kroppsideal och dopning

Fragor om Kroppsideal

Vecka 2

Torsdag (grön+röd): Idag blir det fokus på dopning. Vad är det? Vilka lagar och regler finns kring dopning?

Gleerups – Kroppsideal och dopning

Fragor om Dopning

Vecka 3

Torsdag (solen grön):  HLR på/med dockor samt teorin bakom. Vi ses i L1!!

Gleerups – Text och film om HLR

Vecka 4

Torsdag (solen röd):  HLR på/med dockor samt teorin bakom. Vi ses i L1!!

Gleerups – Text och film om HLR

Vecka 8

Tisdag: Idrottsprov om HLR, Kroppsideal, Dopning och Skador. Sal L4

Onsdag: Idrottsprov om HLR, Kroppsideal, Dopning och Skador. Sal L1

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Har vi alla de grundläggande kunskaperna i livräddning och HLR så kommer vi kunna hjälpas åt.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna ergonomi, rädda liv och även L-ABC. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med livräddning (L-ABC och HLR).
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Ergonomi och skadeförebyggande

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.49-12??

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Arbetsställningar och belastning – hur ser det ut på era Prao-platser?
  • Vad menas med ergonomi? Är det mer än bara lyfta rätt?
  • Hur tar vi hand om en stukad fot?
  • Vilka skaderisker följer oss inom idrotten samt hur kan vi motverka dessa?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

E C A
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Filmer och föreläsningar kring teorin som ni sedan ska visa praktiskt.
  • Under er prao-vecka ska ni undersöka hur arbetsställningar, belastning samt miljön och den psykosociala hälsan är. Skriva en reflektion utifrån givna frågeställningar.
  • Inlämning av en personlig reflektion utifrån risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter.

ergonomi bildspel 7-9 pdf

Ergonomi kompendie

Skadeförebyggande – PDF

Linda en stukad fot – film

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Inlämning av reflektion utifrån PRAO-perioden.
  • Förebyggande av skador följer med oss hela tiden. Det kan vara allt ifrån vilken utrustning du har till hur man hanterar och visar varandra respekt under olika aktiviteter. Att förstå sambandet mellan uppvärmning och skaderisk.
  • Inlämning av en personlig reflektion utifrån risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter.

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 49

Onsdag (varsin lektion): Skadeförebyggande – vad kan vi tänka på. Vi tränar sedan praktiskt på att linda en “stukad” fot.

Vecka 50

Onsdag (varsin lektion): Föreläsning och gruppdiskussioner kring ergonomi. Vad är det? Varför är det viktigt?

Vecka 2

Onsdag (varsin lektion): Idag blir det jobb i Gleerups om skadeförebyggande.

Takt och rytm på olika sätt!!

Ansvarig: Teacher Forselius
När, under vilka veckor? 48-50 + 3-7

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Varför dansa?
Hur kan dansen vara ett redskap för motion?
Hur kan dansen påverka vår självkänsla?
Vad menas med att vara i takt till musiken?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven relativt väl sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven väl sina rörelser till takt, rytm och sammanhang.



Förklaring till kunskapskravet ovan med bedömningsaspekter.

E C A
Eleven kan till viss del anpassa rörelserna i relation till den valda musiken Eleven kan anpassa rörelserna relativt väl i relation till den valda musiken Eleven kan anpassa rörelserna väl i relation till den valda musiken
Eleven kan till viss del röra sig i förhållande till musikens grundpuls med olika rytmiseringar Eleven kan röra sig relativt väl i förhållande till musikens grundpuls med olika rytmiseringar Eleven kan röra sig väl i förhållande till musikens grundpuls med olika rytmiseringar
Eleven kan till viss del anpassa rörelsen till syfte och sammanhang. Eleven kan anpassa rörelsen relativt väl till syfte och sammanhang och välja strategi för detta. Eleven kan anpassa rörelsen väl till syfte och sammanhang och även välja en väl fungerande strategi för detta

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Praktiskt deltagande under lektionerna samt ensam eller i par skapa en del av ett motionsprogram.

Motionsprogram år 8

Hur gör man en musikanalys

Tips på olika rörelser

Friskis och svettis – medelpass

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker kontinuerligt under våra gemensamma pass där varje lektion skall ses som ett tillfälle att visa sin förmåga. En slutlig bedömning görs när du/ni leder klassen i en låt som en del av ett motionsprogram samt när du själv deltar under de andra klasskompisarnas låtar.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 48

Fredag (röd+grön): Idag startar vi upp takt och rytm delen. Du kommer idag att jobba med en uppgift där vi går från att vara ensam och hitta på ett steg till att på slutet vara 4-5 stycken och sätta ihop och visa upp en kortare dans.

Vecka 49

Fredag (röd+grön): Idag testar vi på lite olika danser. En gruppdans som vi gör hela klassen samt att vi även kommer testa på bugg med grundsteg och någon tur.

Vecka 50

Fredag (röd+grön): Efter en kort uppvärmningsdans tar vi sedan paus från takt och rytm och ägnar lektionen åt tre planer samtidigt som jag finns tillgänglig för betygsamtal.

Vecka 3

Onsdag (Grön): Intro och jobb med motionsprogrammen. Vi går igenom uppgiften, parar ihop oss, väljer moment samt börjar göra en förenklad musikanalys.

Fredag (röd): Intro och jobb med motionsprogrammen. Vi går igenom uppgiften, parar ihop oss, väljer moment samt börjar göra en förenklad musikanalys.

Fredag (grön): Eget jobb med att sätta rörelser till låtarna.

Vecka 4

Onsdag (Röd): Eget jobb med att sätta rörelser till låtarna.

Fredag (röd+grön): Eget jobb med att sätta rörelser till låtarna. Idag skall musikanalyserna samt rörelsebeskrivningarna lämnas in!!

Vecka 5

Fredag (röd+grön): Sista lektionen att träna på sina låtar samt att välja ut vilken låt man helst vill ha.

Vecka 6

Onsdag (röd):

Fredag (röd+grön): Motionsprogram. Idag gäller det. Cirka 10 ”grupper” kommer hinna hålla sin del idag.

Vecka 7

Onsdag (grön):

Fredag (röd+grön): Idag kör de grupperna som inte hann göra förra lektionen.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Träningslära- Med kroppen som redskap

Träningslära – Med kroppen som redskap

Ansvarig/Ansvariga lärare: Gottis

När, under vilka veckor? v.45- 2020 v.14

Frågeställning:

Hur kan vi stärka vår kropp?

Varför ska vi stärka vår kropp?

Vad är det för skillnad på att träna på gym och i hallen med kroppen som redskap?

Hur använder vi styrka/mod i redskapsgymnstiken?

Hur bygger vi tillsammans upp ett cirkelträningsprogram i klassen?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E: Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Hälsa och livsstil
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.
Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom små korta genomgångar av teorin runtom träningslära och träning med kroppen. Vi jobbar med olika former av styrketräning som tafata, cirkelträning, övningar i redskap samt gör i grupp egna cirkelträningsprogram.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skriftligt prov om tränings- näringslära samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten.

Material att läsa inför provet:

anatomi- muskler pdf

Instuderingsuppgifter Träningslära åk 7

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media. Med rätt kunskap om kroppens rörelseanatomi kan eleven göra genomtänkta val och värderingar i fortsatta livet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.