Idrott och hälsa

Skadeförebyggande, dopning samt HLR

Ämne: Idrott och Hälsa
Årskurs: 9
Ansvarig: Henke och Yulia
När: v.8-16

 

Varför?

Kursplanen föreskriver att eleverna ska få möjlighet att koppla samman aktiviteter med fysisk förmåga och hälsa. Utgångspunkten är en holistisk syn på såväl kroppen som på hälsan. När eleverna ges förutsättningar att reflektera över sina upplevelser kan de dra slutsatser av sina erfarenheter och koppla dessa till fakta om hälsa och fysisk förmåga. På så sätt kan eleverna lägga grunden för en medvetenhet om sina egna beteenden och sina levnadsvanor.

 

Vad?

  • Vad betyder L-ABC och hur hanterar jag en situation i ”skarpt läge”?
  • Vad är HLR?
  • Hur kan jag förebygga skador och vilka olika skador kan jag råka ut för?
  • Vad är doping och hur förhåller jag mig till det?
  • Vad kan dagens kroppsideal få för konsekvenser?
  • Hur livräddar jag någon i vatten?

Hur?

 

Genom mycket diskussion skapa sin syn på skadeförebyggande arbet. Hur kroppsideal ser ut idag och hur det har förändrats genom åren. Vi kommer även komma in på dopning. Vi kommer praktiskt att göra livräddning i vatten samt ha en dubbletimme med HLR.
Vi kommer avsluta med ett skriftligt prov på genomgångna delar.

 

Aktuella delar av matrisen:

Hälsa & Levnadsvanor

E

  • Eleven värderar på ett enkelt sätt hur olika aktiviteter och andra faktorer påverkar den egna och andras fysiska förmåga och hälsa.
  • Eleven planerar och genomför rörelse- och friluftsaktiviteter på ett i huvudsak fungerande sätt utifrån hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och olika aspekter av hälsa.

C

  • Eleven värderar på ett utvecklat sätt hur olika aktiviteter och andra faktorer påverkar den egna och andras fysiska förmåga och hälsa.
  • Eleven planerar och genomför rörelse- och friluftsaktiviteter på ett fungerande sätt utifrån hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och olika aspekter av hälsa.

A

  • Eleven värderar på ett välutvecklat sätt hur olika aktiviteter och andra faktorer påverkar den egna och andras fysiska förmåga och hälsa.
  • Eleven planerar och genomför rörelse- och friluftsaktiviteter på ett väl fungerande sätt utifrån hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och olika aspekter av hälsa.

 

Skadeförebyggande

 

E

  • Eleven förebygger på ett i huvudsak fungerande sätt risker i samband med olika aktiviteter. Eleven hanterar nödsituationer på land och vid vatten samt simmar 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge.

C

  • Eleven förebygger på ett fungerande sätt risker i samband med olika aktiviteter. Eleven hanterar nödsituationer på land och vid vatten samt simmar 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge.

 

A

  • Eleven förebygger på ett väl fungerande sätt risker i samband med olika aktiviteter. Eleven hanterar nödsituationer på land och vid vatten samt simmar 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

 

Tid – Används för att hinna reflektera både enskilt och i grupp

Möjligheter – Genom att skapa olika övningar och lektionsupplägg ges alla möjligheter till deltagande på sina villkor.

Förväntningar – Tänker och utgår ifrån att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar för dagen.

Rutiner – Aktivt få in ett upplägg med uppvärmning, aktivitet samt avslut.

Interaktion – Detta synliggörs med hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på varandras inställning till ämnet.

Miljö – Vi skall ta tillvara på de olika rum vi kommer använda oss av. Både teorisal, idrottshallen och badhuset.

Språk – Vi använder ett inbjudande och peppande språk för att lyfta varandras insatser ytterligare.

Modellering – Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur övningar skall utföras. Vi tränar och rör oss tillsammans.

Hälsogåtan – Hur kan och bör vi förhålla oss?

Ämne: Idrott och Hälsa
Årskurs: 8
Ansvarig: Henke
När: v.8 – 14

 

Varför?
Kursplanen föreskriver att eleverna ska få möjlighet att koppla samman aktiviteter med fysisk förmåga och hälsa. Utgångspunkten är en holistisk syn på såväl kroppen som på hälsan. När eleverna ges förutsättningar att reflektera över sina upplevelser kan de dra slutsatser av sina erfarenheter och koppla dessa till fakta om hälsa och fysisk förmåga. På så sätt kan eleverna lägga grunden för en medvetenhet om sina egna beteenden och sina levnadsvanor.

Genom att synliggöra upplevelser av fysisk, psykisk och social hälsa i aktiviteter kan eleverna utveckla erfarenhet av vad som påverkar hälsa och levnadsvanor.

 

Vad?

  • Hur ser mina veckor ut beträffande hälsans olika delar?
  • Påverkar kosten hur jag mår?
  • Vilka olika saker påverkar min hälsa?
  • Råder det balans i min kropp beträffande mat, motion och andra faktorer?
  • Hur sätter jag upp ett SMART-mål?
  • Hur kan jag ändra min vardag för att öka mina levnadsvanor?

Hur?

Vi kommer börja med att prata om vilka olika faktorer som kan påverka den egna hälsan. Du sätter sedan upp ett hälsomål efter SMART-principen. Ni kommer sedan att under två veckor få fylla i ett krysschema över hur dina dagar ser ut. Avslutningsvis kommer du att reflektera skriftligt över hur det gått med ditt mål samt hur dina veckor ser ut utifrån ett hälsoperspektiv.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

 

Tid – Används för att hinna reflektera både enskilt och i grupp

Möjligheter – Genom att skapa olika övningar och lektionsupplägg ges alla möjligheter till deltagande på sina villkor.

Förväntningar – Tänker och utgår ifrån att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar för dagen.

Rutiner – Aktivt få in ett upplägg med uppvärmning, aktivitet samt avslut.

Interaktion – Detta synliggörs med hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på varandras inställning till ämnet.

Miljö – Vi skall ta tillvara på de olika rum vi kommer använda oss av.

Språk – Vi använder ett inbjudande och peppande språk för att lyfta varandras insatser ytterligare.

Modellering – Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur övningar skall utföras. Vi tränar och rör oss tillsammans.

Rörelseträning inomhus på olika sätt.

Ämne: Idrott och Hälsa
Årskurs: 8
Ansvarig: Henke
När: v.49-14

 

Varför?
Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället.  Vi knyter även an till den forskning om hjärnan som så tydligt visar på positiva effekter av olika slag. Med en inspirerande och variationsrik undervisning hoppas jag på ett fortsatt intresse för en hållbar egen kropp.

 

Vad?

  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Vilka positiva effekter uppnår du i hjärnan genom fysisk aktivitet?
  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter på idrotten?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till i våras?
  • Vad har pulspasset bidragit med till min fysiska hälsa?
  • Varför dansa?
  • Hur kan dansen vara ett redskap för motion?
  • Hur kan dansen påverka vår självkänsla?
  • Vad menas med att vara i takt till musiken?

Hur?

Vi kommer att arbeta praktiskt och inomhus under hela perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. Vi fortsätter även med ett pass i veckan där pulshöjande aktiviteter skall ligga i fokus.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Används för att hinna reflektera både enskilt och i grupp

Möjligheter – Genom att skapa olika övningar och lektionsupplägg ges alla möjligheter till deltagande på sina villkor.

Förväntningar – Tänker och utgår ifrån att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar för dagen.

Rutiner – Aktivt få in ett upplägg med uppvärmning, aktivitet samt avslut.

Interaktion – Detta synliggörs med hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på varandras inställning till ämnet.

Miljö – Vi skall ta tillvara på de olika rum vi kommer använda oss av. Både på skolan och på Nordic.

Språk – Vi använder ett inbjudande och peppande språk för att lyfta varandras insatser ytterligare.

Modellering – Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur övningar skall utföras. Vi tränar och rör oss tillsammans.

Rörelseträning inomhus på olika sätt.

Ämne: Idrott och Hälsa
Årskurs: 9
Ansvarig: Henke och Yulia
När: v.47-14

 

Varför?
Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället.  Vi knyter även an till den forskning om hjärnan som så tydligt visar på positiva effekter av olika slag. Med en inspirerande och variationsrik undervisning hoppas jag på ett fortsatt intresse för en hållbar egen kropp.

 

Vad?

  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Vilka positiva effekter uppnår du i hjärnan genom fysisk aktivitet?
  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter på idrotten?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till förra terminen?
  • Vad har pulspasset bidragit med till min fysiska hälsa?
  • Hur påverkas din hälsa vid dans?
  • Vilka är våra vanligaste traditionella danser?

Hur?

Vi kommer att arbeta praktiskt och inomhus under hela perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. Vi fortsätter även med ett pass i veckan där pulshöjande aktiviteter skall ligga i fokus.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Används för att hinna reflektera både enskilt och i grupp

Möjligheter – Genom att skapa olika övningar och lektionsupplägg ges alla möjligheter till deltagande på sina villkor.

Förväntningar – Tänker och utgår ifrån att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar för dagen.

Rutiner – Aktivt få in ett upplägg med uppvärmning, aktivitet samt avslut.

Interaktion – Detta synliggörs med hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på varandras inställning till ämnet.

Miljö – Vi skall ta tillvara på de olika rum vi kommer använda oss av. Både på skolan och på Nordic.

Språk – Vi använder ett inbjudande och peppande språk för att lyfta varandras insatser ytterligare.

Modellering – Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur övningar skall utföras. Vi tränar och rör oss tillsammans.

Personlig Tränare – PT

Ämne: Idrott och Hälsa
Årskurs: 9
Ansvarig: Henke
När: v.43-49

 

Varför?

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället.  Vi knyter även an till den forskning om hjärnan som så tydligt visar på positiva effekter av olika slag. Med en inspirerande och variationsrik undervisning hoppas jag på ett fortsatt intresse för en hållbar egen kropp. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

 

Vad? 

  • Vad är träning för mig?
  • Hur kan jag påverka min hälsa?
  • Hur ska jag lägga upp ett tränings- och kostprogram?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?
  • Hur ska jag lägga upp ett hälsofrämjande program till en kompis?

Hur?

Genom mycket diskussion skapa sin syn på hälsa och hjälpa en kompis till att nå ett mål. Det blir både teoretiska inslag och att praktiskt träna sin kompis.
Genom muntlig aktivitet i gruppen och enskilt. Inlämning av de sakerna som står beskrivna i uppgiften.

Aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Hälsa
&
Levnadsvanor		 Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.
Hälsa
&
Levnadsvanor		 Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse

Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar komplexa rörelser i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser till viss del till syftet med aktiviteterna.

Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar komplexa rörelser i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser relativt väl till syftet med aktiviteterna.

Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar komplexa rörelser i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser väl till syftet med aktiviteterna.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Används för att hinna reflektera både enskilt och i grupp

Möjligheter – Genom att skapa olika övningar och lektionsupplägg ges alla möjligheter till deltagande på sina villkor.

Förväntningar – Tänker och utgår ifrån att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar för dagen.

Rutiner – Aktivt få in ett upplägg med uppvärmning, aktivitet samt avslut.

Interaktion – Detta synliggörs med hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på varandras inställning till ämnet.

Miljö – Vi skall ta tillvara på den härliga utomhusmiljö som vi har runt omkring oss för att på det viset jobba med alla våra sinnen.

Språk – Vi använder ett inbjudande och peppande språk för att lyfta varandras insatser ytterligare.

Modellering – Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur övningar skall utföras. Vi tränar och rör oss tillsammans.

Hälsa och Levnadsvanor – Träningslära och kroppens anatomi

Ämne: Idrott och Hälsa
Årskurs: 8
Ansvarig: Henrik Forselius
När: v.43-49

Varför?

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället.  Vi knyter även an till den forskning om hjärnan som så tydligt visar på positiva effekter av olika slag. Med en inspirerande och variationsrik undervisning hoppas jag på ett fortsatt intresse för en hållbar egen kropp.

Att skapa sig hälsosamma levnadsvanor och förstå hur rörelseapparaten och motion hör ihop för att må bra är en kunskap för livet.

Vad? 

  • Hur är rörelseapparaten uppbyggd?
  • Hur samspelar skelett och muskler?
  • Hur ska jag lägga upp ett styrkeprogram för hela kroppen?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?

Hur?
Genom föreläsning om kroppens anatomi. Eget konstruerande av cirkelträningsprogram. Inlämning och genomförande av eget träningsprogram och skriftligt prov på rörelseapparaten samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten.

Aktuella delar av matrisen

Betygskriterier för betyget E: Betygskriterier för betyget C Betygskriterier för betyget A
Hälsa och levnadsvanor
Eleven kan sätta upp mål som i huvudsak är realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är relativt realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är realistiska och motiverade.
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.




Rörelse
  1. Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar komplexa rörelser i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser till viss del till syftet med aktiviteterna.
  1. Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar komplexa rörelser i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser relativt väl till syftet med aktiviteterna.
  1. Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar komplexa rörelser i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser väl till syftet med aktiviteterna.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Används för att hinna reflektera både enskilt och i grupp

Möjligheter – Genom att skapa olika övningar och lektionsupplägg ges alla möjligheter till deltagande på sina villkor.

Förväntningar – Tänker och utgår ifrån att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar för dagen.

Rutiner – Aktivt få in ett upplägg med uppvärmning, aktivitet samt avslut.

Interaktion – Detta synliggörs med hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på varandras inställning till ämnet.

Miljö – Vi skall ta tillvara på den härliga utomhusmiljö som vi har runt omkring oss för att på det viset jobba med alla våra sinnen.

Språk – Vi använder ett inbjudande och peppande språk för att lyfta varandras insatser ytterligare.

Modellering – Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur övningar skall utföras. Vi tränar och rör oss tillsammans.