Rörelse på olika sätt :)

Ansvarig lärare: Henrik Forselius

När, under vilka veckor? v.7-16

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter?
  • Hur påverkas din hälsa vid dans?
  • Vilka är våra vanligaste traditionella danser?
  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Hur kan vi bygga upp ett spel så att alla känner sig delaktiga?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.
Rörelse till musik E C A
Du behärskar grundstegen
och någon tur i bugg, vals 
och foxtrot.
Du behärskar minst 3 turer 
i bugg och klarar av vändning i foxtrot.
Du behärskar flera turer i bugg och kan
växla mellan de med flyt samt har ett
bra flyt i foxtrot och vals.
Du kan till viss del anpassa
rörelsen till syfte och sammanhang.
Du kan anpassa rörelsen relativt
väl till syfte och sammanhang 
och välja strategi för detta.
Du kan anpassa rörelsen väl till 
syfte och sammanhang och även 
välja en väl fungerande strategi för detta
Du är oftast i takt, kan vara svårt
att själv hitta tillbaka till takten 
när du tappar bort den.
Du är oftast i takt, du hittar 
snabbt tillbaka om du tappar bort dig.
Du är genomgående i takt och 
har ett bra flyt genom en hel låt i både foxtrot och bugg.

Hur ska vi arbeta?

Genom olika praktiska pass där vi utmanar vår rörelse- och styrkeförmåga. En del pass kommer såklart att ske via distans då din egna ambition och delaktighet blir viktig.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under de olika lektionerna. Detta gäller såklart både i skolan och via distans.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Lektionsplanering hittar du som vanligt på classroom.

Rörelse på olika sätt :)

Ansvarig lärare: Henrik Forselius

När, under vilka veckor? v.10-15

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter?
  • Hur skapar vi en gruppdans?
  • Kan vi sätta ihop en kort gruppdans på en lektion?
  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Hur kan vi bygga upp ett spel så att alla känner sig delaktiga?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.
Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven relativt väl sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven väl sina rörelser till takt, rytm och sammanhang.

Hur ska vi arbeta?

Genom olika praktiska pass där vi utmanar vår rörelse- och styrkeförmåga.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under de olika lektionerna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Lektionsplaneringen hittar du som vanligt på classroom.

Takt och rörelse- Att göra ett eget träningsprogram

Takt och rytm på olika sätt!!

Ansvarig: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? 10-?

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Varför dansa?
Hur kan dansen vara ett redskap för motion?
Hur kan dansen påverka vår självkänsla?
Vad menas med att vara i takt till musiken?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven relativt väl sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven väl sina rörelser till takt, rytm och sammanhang.



Förklaring till kunskapskravet ovan med bedömningsaspekter.

E C A
Eleven kan till viss del anpassa rörelserna i relation till den valda musiken Eleven kan anpassa rörelserna relativt väl i relation till den valda musiken Eleven kan anpassa rörelserna väl i relation till den valda musiken
Eleven kan till viss del röra sig i förhållande till musikens grundpuls med olika rytmiseringar Eleven kan röra sig relativt väl i förhållande till musikens grundpuls med olika rytmiseringar Eleven kan röra sig väl i förhållande till musikens grundpuls med olika rytmiseringar
Eleven kan till viss del anpassa rörelsen till syfte och sammanhang. Eleven kan anpassa rörelsen relativt väl till syfte och sammanhang och välja strategi för detta. Eleven kan anpassa rörelsen väl till syfte och sammanhang och även välja en väl fungerande strategi för detta

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Praktiskt deltagande under lektionerna samt ensam eller i par skapa en del av ett motionsprogram.

Tips på olika rörelser

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker kontinuerligt under våra gemensamma pass där varje lektion skall ses som ett tillfälle att visa sin förmåga. En slutlig bedömning görs när du/ni leder klassen i en låt som en del av ett motionsprogram samt när du själv deltar under de andra klasskompisarnas låtar.

Tidsplan, när ska vi göra vad? Se classroom om upplägg

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Livräddning på is och vatten!

Livräddning på is och i vatten!!

Ansvarig: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? 6-?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur livräddar vi på isen?
  • Hur ska man förbereda sig för en dag på isen?
  • Hur livräddar vi i och vid vattnet?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika simsätt i mag- och ryggläge.
  • Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

E C A
Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.
Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.


Hur ska vi arbeta?

  • Filmer och föreläsningar kring teorin som ni sedan ska visa praktiskt.
  • På isen kommer ni göra en liten dramatisering av ett livräddningscase. Detta ska filmas under lektionerna. Jag finns som handledare.
  • Livräddning i vatten på Gustavsbergsbadet. Kommer ske när badhuset åter öppnar upp. Återkommer om dag/vecka,

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Inlämning av film från islivräddningen.
  • Aktivt deltagande under livräddningsdelen på Gustavsbergsbadet.

Isvett och islivräddning

Film om säkerhet – innan du ger dig ut

Film om säkerhet – om olyckan är framme

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Lektionsplaneringen hittar du som vanligt på Classroom!!

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Samhället i stort. Har vi alla de grundläggande kunskaperna i livräddning och HLR så kommer vi kunna hjälpas åt.

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Livräddning på is och i vatten!!

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.5-????

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur livräddar vi på isen?
  • Hur ska man förbereda sig för en dag på isen?
  • Hur livräddar vi i och vid vattnet?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika simsätt i mag- och ryggläge.
  • Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

E C A
Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.
Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.


Hur ska vi arbeta?

  • Filmer och föreläsningar kring teorin som ni sedan ska visa praktiskt.
  • På isen kommer ni göra en liten dramatisering av ett livräddningscase. Detta ska filmas under lektionerna. Jag finns som handledare.
  • Livräddning i vatten på Gustavsbergsbadet. Kommer ske när badhuset åter öppnar upp. Återkommer om dag/vecka,

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Inlämning av film från islivräddningen.
  • Aktivt deltagande under livräddningsdelen på Gustavsbergsbadet.

Isvett och islivräddning

Film om säkerhet – innan du ger dig ut

Film om säkerhet – om olyckan är framme

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Lektionsplaneringen hittar du som vanligt på Classroom!!

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Samhället i stort. Har vi alla de grundläggande kunskaperna i livräddning och HLR så kommer vi kunna hjälpas åt.

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

En sista/extra chans!!

Ansvarig pedagog: Henrik

När, under vilka veckor? v.10-20

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur skall jag kunna komplettera redan avklarade moment?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil
  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:


Orientering/friluftsliv

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering


Hälsa och Livsstil

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Skadeförebyggande

  • Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning.
  • Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta.

Dans/Takt och rörelse

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Se de LPP:er där vi redan jobbat med dessa delar.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

På egen hand (du får såklart fråga mig) har du nu möjligheten att göra en komplettering för att kunna påverka min bedömning av dig i redan avslutade moment.

Orientering: Mer info kommer när vi börjar med utomhusidrotten. Det kommer med största sannolikhet att erbjudas en eftermiddag när vi tar oss iväg för att springa en bana med olika svårighetsgrader. Viktigt att du tar kontakt med mig om du vill få möjlighet att komplettera.

Hälsa/livsstil: Se bifogad pdf för vidare instruktioner.

Hälsocoach

Skadeförebyggande: Se bifogad pdf för vidare instruktioner.

Uppgift – Skadeförebyggande

Dans/Takt och rörelse: Du skall sätta rörelser till en redan vald låt och sedan filma dig själv när du kör din dans/rörelseprogram. Du får gärna använda de stegen som redan finns i musikanalysen eller hitta på egna.

Easy love – Musikanalys med rörelse

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Absolut deadline är den 21/5 klockan 22.00. Jag behöver ha den extra tiden för bedömning så inga arbeten inskickade efter deadline kommer att bedömas.