Rörelse till musik/dans/redskap

Ansvarig lärare: Krister Andersson

När, under vilka veckor? v.45-51

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Varför dansa?
  • Hur påverkas din hälsa vid dans?
  • Hur påverkar musiken dina rörelser?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Dans Du är oftast i takt, kan vara svårt att själv hitta tillbaka till takten när du tappar bort den. Du är oftast i takt, du hittar snabbt tillbaka om du tappar bort dig. Du är genomgående i takt och har ett bra flyt genom hela dansen.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under de olika lektionerna och uppvisning av gruppuppgift.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

 

Vecka Måndag röd Tisdag röd/grön Onsdag grön
45 Matta Matta Bollek/stationer
46 Hopp/räck/ringar Hopp/räck/ringar Hopp/räck/ringar
47 Bollek Workout Bollek
48 Cirkelträning Tabata Cirkelträning
49 Dans Dans Dans
50 Dans Innebandy Dans

V51 vi får se vad vi inte har hunnit med.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:




Eventuell pedagogisk dokumentation:

Personlig Tränare (Pt)

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.42-50

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är träning för mig?
  • Hur kan jag påverka min hälsa?
  • Hur ska jag lägga upp ett tränings- och kostprogram?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?
  • Hur ska jag lägga upp ett hälsofrämjande program till en kompis?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom mycket diskussion skapa sin syn på hälsa och hjälpa en kompis till att nå ett mål. Det blir både teoretiska inslag och att praktiskt träna sin kompis.

Uppgift: PT-Solen 19:20

Tips på styrkeövningar hittar du här: Styrkeövningar

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom muntlig aktivitet i gruppen och enskilt. Inlämning av de sakerna som står beskrivna i uppgiften.

Sista inlämningsdatum är fredag vecka 48!!!

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 42

Torsdag (röd): Vi ses i L1 mellan 8:20-9:50. Intro av PT-projekt. Hur jobba med målsättning? Intervju av kompis samt påbörja en skiss av arbetet.

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 43

Tisdag (röd+grön): Lekar av olika slag

Torsdag (grön): Vi ses i L1 mellan 8:20-9:50. Intro av PT-projekt. Hur jobba med målsättning? Intervju av kompis samt påbörja en skiss av arbetet.

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 46

Tisdag (grön): Eget jobb med arbetet som sker i idrottshallen.

Onsdag (röd): Eget jobb med arbetet som sker i idrottshallen.

Torsdag: Var sin lektion idag med att jobba på era arbeten. Röd: 8:20-9:10, Grön: 9:30-10:20

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 47

Tisdag (grön): Eget jobb med arbetet som sker i idrottshallen. Idag kan vara smart att testa träningsprogrammet själv!!

Onsdag (röd): Eget jobb med arbetet som sker i idrottshallen. Idag kan vara smart att testa träningsprogrammet själv!!

Tordag: Gymnasiemässan – ingen idrott.

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 48

Tisdag (grön): PT-pass med kund. En i paret kör sitt pass!

Onsdag (röd): Utgår – Muntliga NP

Torsdag (båda): Idag kommer ni ha var sin lektion för att skriva klart och lämna in era PT-arbeten.

Fredag (pulsfys): Tabata

Vecka 49

Tisdag (grön): PT-pass med kund. En i paret kör sitt pass!

Onsdag (röd): PT-pass med kund. En i paret kör sitt pass!

Torsdag: Utgår – UF-dag

Fredag (pulsfys): Tabata

Vecka 50

Tisdag (grön):

Onsdag (röd): PT-pass med kund. En i paret kör sitt pass!

Torsdag:

Fredag:

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Hälsa och Livsstil – Träningslära och kroppens anatomi

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? vecka 43 – 47

Vad?

Frågeställning:

  • Hur är rörelseapparaten uppbyggd?
  • Hur samspelar skelett och muskler?
  • Hur ska jag lägga upp ett styrkeprogram för hela kroppen?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av allmän styrka.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav för betyget E: Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Hälsa och livsstil
Eleven kan sätta upp mål som i huvudsak är realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är relativt realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är realistiska och motiverade.
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.




Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom föreläsning om träningslära. Eget konstruerande av cirkelträningsprogram. Praktiskt genomförande av cirkelträningen och andra aktiviteter.
kroppen skelett

kroppen-muskler

Överkurs för dig som vill veta merkroppens-anatomi

Gleerups: Om kroppen och styrketräning

 

Uppgiften: Uppgift i Träningslära år8 – 19/20

Lathund cirkelprogram: bygga-upp-ett-cirkelprogram

Länktips: http://www.styrkeprogrammet.se/ovningsarkiv/

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämning och genomförande av eget träningsprogram och skriftligt prov på rörelseapparaten samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 42

Onsdag (röd): Genomgång av LPP samt uppgiften. Därefter föreläsning om skelettet och ledernas uppbyggnad.

Fredag (röd+grön): Coopertest samt individuell reflektion.

Vecka 43

Onsdag (grön): Genomgång av LPP samt uppgiften. Därefter föreläsning om skelettet och ledernas uppbyggnad.

Fredag (röd+grön): Olika sorters LEKAR.

Vecka 45

Onsdag (röd): Föreläsning om kroppens muskler samt tid för att jobba med programmen.

Fredag (röd+grön): Jag planerar och leder en cirkelträning som skall ses som inspiration till era egna program.

Vecka 46

Onsdag (grön): Föreläsning om kroppens muskler samt tid för att jobba med programmen.

Fredag (röd+grön): Eget jobb med cirkelprogrammet.

Vecka 47

Onsdag (båda): Teoretiskt prov om kroppens anatomi. Röd 8:20-9:10, Grön 9:30-10:20. Båda klasserna skriver sitt prov i Klockrummet.

Fredag (röd+grön): Inlämning och genomförande av cirkelprogrammet.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Att skapa sig en hälsosam livsstil och förstå hur rörelseapparaten och motion hör ihop för att må bra är en kunskap för livet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:



Pedagogisk dokumentation

Idrott och hälsa inneperiod 1 Saturnus

Idrott och hälsa inneperiod 1

Ansvarig: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? 40-51

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Samarbete, vad betyder det för er?
  • Hur kan eleven utveckla sina grovmotoriska förmåga genom olika lekar och friidrottsövningar?
  • Hur kan eleven med hjälp av enkla kartor orientera sig i sin närmiljö.

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

 

  • allsidig rörelseförmåga
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Rörelse

  • Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik.
  • Enkla lekar och danser och deras regler.
  • Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.

Hälsa och livsstil

  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser.


Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)
Vi samtalar om innehållet av lektionen. Utvärderar vad som har fungerat bra och vad vi kan utveckla mer. Eleverna får inför varje lov vara med och planera sista veckans lektioner och vi arbetar med Öppet hus.

 

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta både inomhus både i grupp och enskilt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under de olika aktiviteterna.

Efter period 1 kommer eleverna att få göra en egen reflektion. Vad har vi jobbat med? vad har varit roligt? vad har jag lärt mig, detta vill jag göra med av…

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi inleder perioden med att leka, känna rörelseglädje, gå igenom regler dessutom ta upp vikten av att kunna samarbeta samt att värma upp inför olika fysiska aktiviteter.
Vi kommer arbeta och samtala om olika grovmotoriska grundformer.Vi jobbar med begreppet kondition både praktiskt och teoretiskt.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

 

Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna använda sig fysiskt av sin kropp på ett säkert sätt. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med lekar, rörelse till musik, bollekar och enklare spel, kroppen som redskap i styrka mm.
Som pedagog är jag  en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.


Utvärdering: 

 

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

  • Vi kommer samtala kring utomhusperioden, vad har vi lärt oss?

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Hur har gruppen fungerat?

Vad behöver vi bli bättre på?

Hur kan jag utveckla mig själv och känna mig stolt över mina resultat?

Vad kan jag bidra med för att andra ska lyckas?



Pedagogisk dokumentation (länkas):





Länktips:

Idrott och Hälsa period 1

Idrott och hälsa- Saturnus period 1

Ansvarig/Ansvariga: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? 33-40

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Samarbete, vad betyder det för er?
  • Hur kan eleven utveckla sina grovmotoriska förmåga genom olika lekar och friidrottsövningar?
  • Hur kan eleven med hjälp av enkla kartor orientera sig i sin närmiljö.

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

 

  • allsidig rörelseförmåga
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

  • Vi kommer leka lekar utomhus och göra olika övningar för att träna samarbete, grundformerna: springa, hoppa, kasta.
  • Vi kommer att samtala kring begrepp som rör lek, hälsa och utomhusaktivitet samt rumsuppfattning.
  • Vi kommer teoretiskt och praktiskt gå igenom enkla kartor
  • Vi kommer prata om och öva på säkerhet och hänsynstagande vid lek/övningar.


Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)
Vi samtalar om innehållet av lektionen. Utvärderar vad som har fungerat bra och vad vi kan utveckla mer. Eleverna får inför varje lov vara med och planera sista veckans lektioner och vi arbetar med Öppet hus.

 

Hur ska vi arbeta?


Vi kommer att arbeta både inom- och utomhus, både i grupp och enskilt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?


Genom aktivt deltagande under de olika aktiviteterna.

Efter period 1 kommer eleverna att få göra en egen reflektion. Vad har vi jobbat med? vad har varit roligt? vad har jag lärt mig, detta vill jag göra med av…

Tidsplan, när ska vi göra vad?:


Vi inleder perioden med att leka, känna rörelseglädje, gå igenom regler dessutom ta upp vikten av att kunna samarbeta samt att värma upp inför olika fysiska aktiviteter.
Vi kommer arbeta och samtala om olika grovmotoriska grundformer.
Därefter arbetar vi kring kartkunskap teoretiskt och praktiskt.

Vi jobbar med begreppet kondition både praktiskt och teoretiskt. 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

 

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.



Utvärdering

 

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

  • Vi kommer samtala kring utomhusperioden, vad har vi lärt oss?

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

 

Hur har gruppen fungerat?

Vad behöver vi bli bättre på?



Pedagogisk dokumentation (länkas):





Länktips:

Idrott och Hälsa period 1

Idrott och hälsa Uranus period 1

Idrott och hälsa- Uranus period 1

Ansvarig/Ansvariga lärare: Gottis

När, under vilka veckor? v.33-43

Frågeställning (och följdfrågor):

  • hur kan eleven utveckla sin grovmotoriska förmåga genom olika lekar och rörelseövningar?
  • hur kan eleven utveckla sin samarbetsförmåga?
  • hur är jag en god vän och hur visar jag respekt till andra?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa, klättra
  • ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser.
  • lekar och rörelse i natur- och utemiljö.
  • allemansrättens grunder.
  • säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

– kunna delta i lekar, spel och idrotter.

– utveckla sina motoriska grundformer.

  • delta i samtal om upplevelser av fysiska aktiviteter samt utifrån sin mognad förstå vad som påverkar en god hälsa.

Följa regler i samband med lek, spel och idrotter samt kunna visa hänsyn och respekt till andra.

Att utifrån sin mognad förstå hur man undviker olyckor( både för sig själv och andra).

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer arbeta med olika lekar stora som små, lära oss om Allemansrätten- vad vi får och inte göra, Jobba med våra grundformer- springa, hoppa, kasta, balansera mfl. Koppla vår rörelse till människokroppen, prata om kondition- styrka, avslappning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker fortlöpande under årets gång i motorik, rytmik, kropps- och rumsuppfattning. Samt delaktighet i samtal kring hälsa och fysisk aktivitet, samarbetsförmåga och hänsynstagande.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vi kommer att ha en motoriklektion- startar ute och går in när vädret blir kyligare- vecka 40.

Den andra lektionen är vi ute- friluftsliv. Vi klär oss rätt och följer naturens växlingar. Vi samverkar då med andra ämnen som NO, So, svenska och matte. Då är vi flera pedagoger.

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana
  • vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation: