Idrott och hälsa – åk 9 – Friluftsliv

Ansvarig lärare: Henrik Forselius

 

När, under vilka veckor? Vecka 16-21

 

Vad?

Frågeställningar:

  • Hur klär jag mig för vistelse i naturen?
  • Hur bygger jag ett enkelt skydd för natten?
  • Hur kan jag göra upp eld med eldstål?
  • Kan jag hantera stormköket på ett lämpligt sätt?
  • Vad ger allemansrätten mig för möjligheter/skyldigheter i naturen?
  • Hur påverkar friluftslivet min mentala hälsa?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
  • Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

 

Kunskapskrav:
Friluftsliv
E C A
Genomförande av moment Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler.
Utrustning/klädsel Viss anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Anpassa val av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.
Allemansrätten Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lite teori kommer blandas med mycket praktisk träning. Vissa enskilt medan de flesta momenten kommer ske i grupp.

Friluftsliv år 9 en dubbellektion

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande både i de praktiska momenten samt i gemensamma diskussioner.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

 

Vecka Måndag Onsdag (dubbel) Torsdag
16 Röd: Samling i L1 för teoretisk genomgång
Därefter olika moment i skogen.
17 NP-Eng NP-Eng
18 Grön: Samling i L1 för teoretisk genomgång
Därefter olika moment i skogen.
19 NP-Matte Träna på eld + 
kondition
20 Träna på eld + 
kondition
Röd: Friluftsliv på Södersved. Gör upp eld samt 
lite annat småpyssel…….
21 Grön: Friluftsliv på Södersved. Gör upp eld samt 
lite annat småpyssel…….
22 ????

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Vi knyter an till tidigare delar inom friluftslivet där matlagning och planering av vandringar varit ett inslag. Nu tar vi det ett steg längre genom att praktisera vissa delar, som enligt eleverna är förknippade med friluftslivet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar omvärlden tillsammans med dem.

Träningslära

Ansvarig/Ansvariga: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v.10-18

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är träning för mig?
  • Hur kan jag påverka min hälsa?
  • Hur ska jag lägga upp ett träningsprogram?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

 

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.



Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (gärna med förklaringar då det behövs för att eleverna ska förstå):

 

Kunskapskrav för betyget E: Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Hälsa och livsstil
Eleven kan sätta upp mål som i huvudsak är realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är relativt realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är realistiska och motiverade.
Eleven kan välja aktiviteter/ övningar, träningsfrekvens och intensitet som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja aktiviteter/ övningar, träningsfrekvens och intensitet som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja aktiviteter/ övningar, träningsfrekvens och intensitet som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.




Eleven kan ge en enkel och till viss del underbyggd beskrivning av träningsprogrammets förväntade effekter på den fysiska förmågan och hälsan samt sätta detta i relation till egna upplevelser. Eleven kan ge en utvecklad och relativt väl underbyggd beskrivning av träningsprogrammets förväntade effekter på den fysiska förmågan och hälsan samt sätta detta i relation till egna upplevelser. Eleven kan ge en väl utvecklad och väl underbyggd beskrivning av träningsprogrammets förväntade effekter på den fysiska förmågan och hälsan samt sätta detta i relation till egna upplevelser.
Eleven kan ge enkla exempel på och föra en till viss del underbyggt resonemang om hur fysiska, psykiska och sociala aspekter av hälsan påverkas av träning och andra faktorer. Eleven kan ge utvecklade exempel på och föra ett relativt underbyggt resonemang om hur fysiska, psykiska och sociala aspekter av hälsan påverkas av träning och andra faktorer. Eleven kan ge välutvecklade exempel på och föra ett väl underbyggt resonemang om hur fysiska, psykiska och sociala aspekter av hälsan påverkas av träning och andra faktorer
Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

 

Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)

 

Hur ska vi arbeta?

Genom föreläsning om träningslära. Eget konstruerande av träningsprogramm. Möjligheten att prova på olika sätt att nå sitt mål.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämning av eget träningsprogramm och en egen reflektion efter träningsperiodens slut samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v. 10- 13 dubbeltimme: simning/livräddning, spinning på BJ med mål.

enkeltimme: dans, uppvärmning, redskapsträning- trampett, handstående, föreläsning att sätta mål.
v.14



Ladda ner dokumentet "Träningslära.key"

Ladda ner dokumentet "Uppgift träningslära-Lemshaga.pdf"


Ladda ner dokumentet "Utvärdering - träningsprogram.pdf"
Elevexempel på träningsprogram:


Ladda ner dokumentet "Träningsprogram E.N.pdf"
v.15 Påsklov
v.16
v.17
v.18 inlämning av uppgift samt utvärdering senast torsdagen den 30 april.



Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?
Att skapa sig en hälsosam livsstil och förstå hur mat, vila och motion hör ihop för att må bra är en kunskap för livet.

Varför?


Sammanhang och aktualitet: Hela skolan är just nu aktiv kring begreppen hälsa och livsstil. De kommer att möta och bemöta dessa begrepp på olika sätt det kommande året i och med det arbete Lemshaga gör kring Grön Flagg

Dans och rörelse

Ansvarig/Ansvariga: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v.2-8

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

 

Varför dansa?

Vilka är våra vanligaste traditionella danser?

Hur påverkas din hälsa vid dans?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

-röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,

-planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

-Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

-Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

-Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (gärna med förklaringar då det behövs för att eleverna ska förstå):

 

Rörelse till musik E C A
Du behärskar grundstegen
och någon tur i bugg, vals 
och foxtrot.
Du behärskar minst 3 turer 
i bugg och klarar av vändning
i foxtrot.
Du behärskar flera turer 
i bugg och kan växla mellan
de med flyt samt har ett
bra flyt i foxtrot och vals.
Du kan till viss del anpassa
rörelsen till syfte och sammanhang.
Du kan anpassa rörelsen relativt
väl till syfte och sammanhang 
och välja strategi för detta.
Du kan anpassa rörelsen väl till 
syfte och sammanhang och även 
välja en väl fungerande strategi för detta
Du är oftast i takt, kan vara svårt
att själv hitta tillbaka till takten 
när du tappar bort den.
Du är oftast i takt, du hittar 
snabbt tillbaka om du tappar bort dig.
Du är genomgående i takt och 
har ett bra flyt genom hela programmet.

Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)

 

Hur ska vi arbeta?

Inspiration av mig och varandra.

Egna övningstillfällen där jag finns som handledare

Genomgång av våra vanligaste traditionella danser

Danstillfälle med Dansinspiratörerna på Brunns skola

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

En förmiddag på Brunns skola.

Danskväll i Hemmesta med alla kommunens nior.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

 

Sammanhang och aktualitet

Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

 

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagareVi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmågaVi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Orientering och Friluftsliv

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v. 35-43

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor)

Vad är Orientering?

När kan du ha nytta av att kunna läsa en karta?
Vad finns det för hjälpmedel att använda när jag ska orientera förutom en karta?
Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
Hur påverkas jag av allemansrätten?
Hur ska jag planera en hel dag ute med orientering och matlagning?
 
 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll (från kursplanen med en förklaring som alla ska förstå)

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering
  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten

 

Hur?

Tillsammans med eleverna samtalar vi om och enas kring

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att starta perioden med en teoritimme där vi repeterar orienteringens grunder( karttecken, kartans färger, skala, passa kartan, ledstång mm.). Vi kommer att praktiskt träna på att orientera i okänd miljö med hjälp av karta och annat hjälpmedel.
Vi avslutar perioden med en hel dag ( v.41 torsdagen den 9 oktober) ute med orientering i okänd miljö och matlagning. Vecka 42 måndagen den 13 oktober kommer vi även ha ett teoretiskt prov.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • aktivt deltagande både praktiskt och muntligt.
Lokala mål för åk 9 på Lemshaga akademi:
Friluftsliv och utevistelse:
Aktivitet/tema E C A
Orientering och friluftsliv

Orientering i okända marker med karta och andra hjälpmedel.

Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Söker stora ledmarkeringar, vågar inte ta risker. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Kan värdera vägval och vågar sig utanför de tänkta lederna. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftsliv

Kartkunskap med teckenförklaring.

Kompassen-hur fungerar den?

Rita i kontroller på en karta med kontrollbeskrivningar.

Kunna de vanliga karttecknen och skala.

Kunna ta ut kompassriktningen till några enkla kontroller.

Rita i kontroller på en karta.

Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala. Kunna ta sig mellan olika kontroller med hjälp av en kompass med viss säkerhet.

Rita i kontroller på en karta med rätt kontrollbeskrivning.

Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala. Kunna ta sig mellan kontroller med hjälp av en kompass på ett säkert sätt.

Rita kontroller på en karta med rätt kontrollbeskrivning och kompassrikting. Samt skriva en förklaring för hur du tar dig till varje kontroll.

Orientering och friluftsliv

Utevistelser i alla årstider. Planering och organisering av vistelse ute en hel dag med aktivitet och matlagning.

Viss anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.

Kunna laga mat med hjälp/stöd av andra i gruppen.

Anpassa val av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.

Kunna laga mat med viss säkerhet.

God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Kunna organisera gruppen och laga mat tillsammans med dem på ett säkert sätt.
Orientering och friluftsliv

Allemansrätten, rättigheter och skyldigheter

Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.

Tidsplan, när ska vi göra vad?

v. 38 ( enkeltimme) Friidrott
tisdag- heldag: Lemshagaspelen åk7-9
Onsdag-dubbeltimme- Grön: Teori att orientera, träna på att rita en bana och beskriva vägen
Ladda ner dokumentet "Orientering.key"
Ladda ner dokumentet "Orienterings teori 2014.pdf"
v. 39 ( enkeltimme) Softboll
Onsdag-dubbeltimme- Röd: Teori att orientera, träna på att rita en bana och beskriva vägen


v.40 (enkeltimme) Orientering i känd miljö
Onsdag-dubbeltimme-Grön: Orientering Naturpasset i känd/okänd miljö


v.41 (enkeltimme) Fotboll alt. egen träning orientering
Onsdag dubbeltimme-Röd: Orientering Naturpasset i känd/okänd miljö

torsdag- heldag: Orientering på Hellasgården mer info kommer



v.42 (enkeltimme) Teoriprov Orientering
Ondsdag dubbeltimme-Grön: Ekedal jogging/utegym
v.43 Prao



Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Övergripande mål från läroplanen 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Friluftsliv/Clean the coast

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.19-22

 

Vad?

 

Frågeställning:

  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur förhåller jag mig till allemansrätten vid vistelse i naturen?
  • Hur ser man på en karta och planerar en vandring med lämplig längd och rastplats? Hur ska jag packa för en lättare tvådagarsvandring?
  • Vad är viktigt att tänka på vid en övernattning?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

 

  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten
  • Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Kunskapskrav för betyget E:
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhål- landen, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Eleven anpassar till viss del sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella området. Eleven anpassar relativt väl sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella om- rådet. Eleven anpassar väl sitt val av färdsätt, möjliga rastplat- ser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella området.
Kunskapskrav för betyget E: 
Eleven …genomför friluftsaktiviteter med viss anpass- ning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven…genomför friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhål- landen, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven…genomför friluftsaktiviteter med god anpass- ning till olika förhållanden, miljöer och regler
Eleven anpassar till viss del valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningsställandet av detta är till viss del anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig till viss del till principer för matlagning utomhus. Eleven anpassar relativt väl valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningsställandet av detta är relativt väl anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig relativt väl till principer för matlagning utomhus. Eleven anpassar väl valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningsställandet av detta är väl anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig väl till principer för matlagning utomhus.
Kunskapskrav för betyget E:
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter
Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt före- bygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter
Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter
Eleven kan utvärdera den genomförda färden genom att föra enkla och till viss del underbyggda resone- mang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten tilllämpats under dagen. Eleven kan utvärdera den genomförda färden genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda reso- nemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten till- lämpats under dagen. Eleven kan utvärdera färden genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten tillämpats under dagen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I grupp planera och genomföra en vandring med tillhörande frågor.


Ladda ner dokumentet "Vi skall göra en vandring år8.pdf"

Packlista

 

Allemansrätten

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande både praktiskt och muntligt samt en efterföljande skriftlig reflektion.
Delar av vandringen skall även dokumenteras och lämnas in.



Tidsplan, när ska vi göra vad?:

 

Vecka Tisdag (dubbel) Torsdag Fredag
19 Röd: Planera en vandring
Samling: Storgården
IP: Sätta mål till hösten: Kondition Skolans dag
20 Grön: Planera en vandring
Samling: Storgården
Lovdag Lovdag
21 Röd: Planera vandring 1h (L2)
Fysisk aktivitet 1h: Sätta mål till hösten
Kondition
Planera vandring IP: Stafetter + softboll
22 Röd+Grön: Genomförande av vanring,
matlagning och clean the coast
Reflektion efter vandring
Inlämning av dokumentation
Reflektion efter vandring
Inlämning av dokumentation
23 Vikarie: Softboll/Brännboll Friluftsdag Ladan

Näringslära

Ansvarig/Ansvariga: Henrik och Ann
När, under vilka veckor? v.13-18

 

Vad?

 

Frågeställning:

  • Hur tar jag reda på mitt energiintag och energiuttag?
  • Hur ser min vardag ut?
  • Påverkar kosten hur jag mår?
  • Vilka olika saker påverkar min hälsa?
  • Råder det balans i min kropp beträffande mat och motion?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

 

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil. (Idh)
  • planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang. (Hkk)

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Individuella behov av energi och näring , tex vid idrottande. (Hkk)
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa. (Idh)

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

E C A
Hkk Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierande och balanserade måltider kan anpassas till individuella behov Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierande och balanserade måltider kan anpassas till individuella behov. Eleven kan föra väl utvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierande och balanserade måltider kan anpassas till individuella behov.
Idh Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

På hemkunskapen har ni alla fått den teoretiska genomgången i näringslära. Under idrotten kommer det fyllas på med lite mer diskussioner. Ni kommer sedan att på egen hand få föra en kost- och aktivitetsdagbok. När det är gjort kommer vi räkna på intag och uttag för att se om du har balans i kroppen.

Ladda ner dokumentet "Inlämningsuppgift - Näringslära.pdf"

OBS!! Merkurius röd lämnar in sin uppgift senast fredag vecka 17.

Merkurius grön lämnar in sin uppgift senast torsdag vecka 18.

Ladda ner dokumentet "Näringslära-Elevexempel 1.pdf"

Ladda ner dokumentet "Näringslära-Elevexempel 2.pdf"

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Individuell skriftlig inlämning av kost- och aktivitetsdagbok samt en personlig reflektion utifrån frågeställningar. Ditt arbete kommer att läsas av både Ann och Henrik utifrån ämnenas olika synvinklar.


Tidsplan, när ska vi göra vad?

Vecka 13:

Tisdag – Röd (dubbeltimma): Vi samlas i L2 för en introduktion av arbetet och en teoretisk genomgång. Sista delen av lektionen går vi och byter om och ägnar 30-45 min åt konditionsträning utomhus.

Vecka 14:

Tisdag – Grön (dubbeltimma): Vi samlas i L2 för en introduktion av arbetet och en teoretisk genomgång. Sista delen av lektionen går vi och byter om och ägnar 30-45 min åt konditionsträning utomhus.

Vecka 16:

Tisdag – Röd (dubbeltimma): Samling i Storgården. Tills idag måste du vara klar med din “dagbok”. Tiden ägnas sedan åt att räkna fram energiintag och energiuttag. Har du redan gjort det får du tid till att börja skriva din personliga reflektion.

Vecka 17:

Tisdag – Grön (dubbeltimma): Samling i Storgården. Tills idag måste du vara klar med din “dagbok”. Tiden ägnas sedan åt att räkna fram energiintag och energiuttag. Har du redan gjort det får du tid till att börja skriva din personliga reflektion.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Att skapa sig en hälsosam livsstil och förstå hur rörelseapparaten,motion och kost hör ihop för att må bra är en kunskap för livet.