Dans och takt genom pardans

Dans och takt genom pardans 🙂

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson

När, under vilka veckor? Vecka 2-6

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Varför dansa?
  • Hur påverkas din hälsa vid dans?
  • Vilka är våra vanligaste traditionella danser?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

 

Rörelse till musik E C A
Du behärskar grundstegen
och någon tur i bugg, vals 
och foxtrot.
Du behärskar minst 3 turer 
i bugg och klarar av vändning i foxtrot.
Du behärskar flera turer i bugg och kan
växla mellan de med flyt samt har ett
bra flyt i foxtrot och vals.
Du kan till viss del anpassa
rörelsen till syfte och sammanhang.
Du kan anpassa rörelsen relativt
väl till syfte och sammanhang 
och välja strategi för detta.
Du kan anpassa rörelsen väl till 
syfte och sammanhang och även 
välja en väl fungerande strategi för detta
Du är oftast i takt, kan vara svårt
att själv hitta tillbaka till takten 
när du tappar bort den.
Du är oftast i takt, du hittar 
snabbt tillbaka om du tappar bort dig.
Du är genomgående i takt och 
har ett bra flyt genom en hel låt i både foxtrot och bugg.

 

Hur ska vi arbeta?

  • Inspiration av mig och varandra.
  • Inspiration av instruktör på Body Joy.
  • Egna övningstillfällen där jag finns som handledare
  • Genomgång av våra vanligaste traditionella danser
  • Danstillfälle med Dansinspiratörerna på Brunns skola

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Aktivt deltagande under lektionerna
  • En förmiddag på Brunns skola. Måndag v.5 8.30-11.30
  • Danskväll i Hemmesta med alla kommunens nior. Tisdag v.5 30/1 kl. 18.15 -21.30- OBLIGATORISKT!

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 2

Tisdag: SR Genomgång av LPP:n och börja dansa.

Fredag:  SG BJ hamnen kl. 13.15. Vi dansar!

Vecka 3

Måndag: SG Genomgång av LPP:n och börja dansa.

Tisdag: SR- fortsättning dans

Fredag:

Vecka 4

Måndag: SG fortsättning dans

Tisdag: SR fortsättning dans

Fredag: SG BJ – hamnen. Vi dansar!

Vecka 5

Måndag: Dansinspiration i Brunns skola båda klasserna. Kl. 8.30-11.15

Tisdag: Dans kväll i Hemmesta kl. 18.20-21.30

Fredag: BJ- hamnen Danspass

Vecka 6

Ti

Fre: BJ- hamnen Danspass

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

 

Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagareVi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmågaVi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

 

Vi skapar ett motionsprogram tillsammans :)

Ansvarig: Teacher Forselius
När, under vilka veckor? 2-10

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Varför dansa?
Hur kan dansen vara ett redskap för motion?
Hur kan dansen påverka vår självkänsla?
Vad menas med att vara i takt till musiken?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven relativt väl sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven väl sina rörelser till takt, rytm och sammanhang.



Förklaring till kunskapskravet ovan med bedömningsaspekter.

E C A
Eleven kan till viss del anpassa rörelserna i relation till den valda musiken Eleven kan anpassa rörelserna relativt väl i relation till den valda musiken Eleven kan anpassa rörelserna väl i relation till den valda musiken
Eleven kan till viss del röra sig i förhållande till musikens grundpuls med olika rytmiseringar Eleven kan röra sig relativt väl i förhållande till musikens grundpuls med olika rytmiseringar Eleven kan röra sig väl i förhållande till musikens grundpuls med olika rytmiseringar
Eleven kan till viss del anpassa rörelsen till syfte och sammanhang. Eleven kan anpassa rörelsen relativt väl till syfte och sammanhang och välja strategi för detta. Eleven kan anpassa rörelsen väl till syfte och sammanhang och även välja en väl fungerande strategi för detta

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Praktiskt deltagande under lektionerna samt ensam eller i par skapa en del av ett motionsprogram.

Motionsprogram år 8

Hur gör man en musikanalys

Tips på olika rörelser

Friskis och svettis – medelpass

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker kontinuerligt under våra gemensamma pass där varje lektion skall ses som ett tillfälle att visa sin förmåga. En slutlig bedömning görs när du/ni leder klassen i en låt som en del av ett motionsprogram samt när du själv deltar under de andra klasskompisarnas låtar.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 2

Tisdag -Grön: Redskap (matta, räck och ringar)

Onsdag – Röd: Teoretisk start av projektet. Vi går tillsammans igenom uppgiften och börjar sakta men säkert att välja musik.

Torsdag – Röd: Redskap (matta, räck och ringar)

Vecka 3

Tisdag – Grön: Redskap (matta, räck, ringar, hopp)

Onsdag – Grön: Teoretisk start av projektet. Vi går tillsammans igenom uppgiften och börjar sakta men säkert att välja musik.

Torsdag – Röd: Jobba med motionsprogrammet.

Vecka 4

Tisdag – Grön: Jobba med motionsprogrammet.

Onsdag – Röd:

Torsdag – Röd: Jobba med motionsprogrammet. Efter dagens lektion skall rörelsebeskrivningen och den förenklade musikanalysen vara klar och lämnas in till mig.

Vecka 5

Tisdag – Grön: Jobba med motionsprogrammet. Efter dagens lektion skall rörelsebeskrivningen och den förenklade musikanalysen vara klar och lämnas in till mig.

Onsdag: Utvecklingssamtal

Torsdag – Röd: Allaktivitetsdag

Vecka 6

Tisdag: Se annan LPP (ergonomi)

Onsdag:

Torsdag: Annan skolaktivitet. Ingen idrott.

Vecka 7

Tisdag: Livskunskap (ingen idrott)

Onsdag (röd): Se annan LPP (ergonomi).

Torsdag: Motionsprogram. Idag gäller det. Cirka 10 ”grupper” kommer hinna hålla sin del idag.

Vecka 10

Tisdag: Motionsprogram. Idag gäller det. Cirka 10 ”grupper” kommer hinna hålla sin del idag.

Onsdag (grön): Se Lpp om Ergonomi

Torsdag: Vikarie då jag är på utbildning.

Fredag: Idag kör de grupperna som inte hann göra förra lektionen.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation

Dansprojekt – Skapa din egna dansvideo

Ansvarig: Henke F.

När, under vilka veckor? vecka 50-6

Frågeställning:

  • Varför dansa?
  • Hur påverkas din hälsa vid dans?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt

-röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
-planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

Centralt innehåll från kursplanen:

-Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
-Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
-Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen :

Aktivitet/tema E C A
Välj den låt som passar dig bäst. 
Gå igenom musikanalysen.
Väljer en låt.
Repeterar musikanalysen där du hittar de stora dragen i din valda låt.
Väljer en låt med rätt tempo och känsla till ditt syfte.
Tittar på musikanalysen för att kunna dela in i de rörelser som du tänker använda.
Väljer låt med rätt tempo och där musiks känsla speglar syftet.
Förstår musikanalysens uppbyggnad och följer den då du gör ditt program.
Rörelse till musikKunna forma egna rörelser till valfri musik som följer musikens teman. Anpassar dina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Du väljer rörelser som passar till sammanhanget.Du är oftast i takt, kan vara svårt att själv hitta tillbaka till takten när du tappar bort den.Dina rörelser är enkla och lätta att följa med i. Du väljer rörelser som passar väl in på sammanhanget och tanken.Du är oftast i takt, du hittar snabbt tillbaka om du tappar bort dig.Du varvar enkla rörelser med mer komplexa där både armar och ben inkluderas. Du väljer rörelser som passar mycket väl in på sammanhanget och din tanke med programmet. Du är genomgående i takt och har ett bra flyt genom hela programmet.Du varvar enkla rörelser med mer komplexa och använder även rummet på ett bra sätt med olika förflyttningar.
Rörelse till musikSvarar på frågorna på bifogat dokument. Förmågan till att samtala om den egna upplevelsen samt utvärdera aktiviteten och föra resonemang kring hur sambandet till hälsan finns.

 

Hur ska vi arbeta?

Inspiration av mig samt teorigenomgångar om hur man kan lägga upp ett dansprogram till musik.
Egna övningstillfällen där jag finns som handledare.

Egen danskoreograrfi år7

Att göra musikanalys

mall-musikanalys

mall musikanalys-PDF

Färdiga musikanalyser


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Spela in sig själv och om man vill visa upp sitt program. Skickas in senast fredag vecka 6.
Inlämning av rörelsebeskrivning – Senast idrottslektionen vecka 4.
Inlämning av reflektion.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 50

Onsdag: Grön (dubbelpass). Vi ses i L2 och kommer teoretiskt att börja titta på musikanalyser och olika rörelser. Det blir även egen tid till att börja välja låt och få ner tankar kring olika rörelser.

Vecka 51

Onsdag: Röd (dubbelpass). Vi ses i L2 och kommer teoretiskt att börja titta på musikanalyser och olika rörelser. Det blir även egen tid till att börja välja låt och få ner tankar kring olika rörelser.

Vecka 2

Onsdag: Grön (dubbelpass). BodyJoy i Hamnen. Samling 12:50 utanför. Vi kommer få en instruktör från BodyJoy som kommer hålla i ett danspass.

Fre: Lekar

Vecka 3

Onsdag: Röd (dubbelpass). BodyJoy i Hamnen. Samling 12:50 utanför. Vi kommer få en instruktör från BodyJoy som kommer hålla i ett danspass.

Mån/Fre: Eget jobb med den individuella dansen.

Vecka 4

Onsdag:

Mån/Fre: Eget jobb med den individuella dansen. Samt inlämning av rörelsebeskrivning.

Vecka 5

Onsdag: Utvecklingssamtal

Vecka 6

Fredag: Inlämning av dansen för båda klasserna.

Sammanhang och aktualitet:

Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.


Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare.
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):


Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation (länkas):

Rörelse till musik/dans

Rörelse till musik/dans

Ansvarig lärare: Krister Andersson

När, under vilka veckor? v.45-50

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Varför dansa?
  • Hur påverkas din hälsa vid dans?
  • Hur påverkar musiken dina rörelser?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Dans Du är oftast i takt, kan vara svårt att själv hitta tillbaka till takten när du tappar bort den. Du är oftast i takt, du hittar snabbt tillbaka om du tappar bort dig. Du är genomgående i takt och har ett bra flyt genom hela dansen.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under de olika lektionerna och uppvisning av gruppuppgift.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

 

Vecka Tisdag (grön/röd) Onsdag(grön) Torsdag ( Röd)
45 Bollek Bollek Bollek
46 Tabata Hinderbana Hinderbana
47 Bollek Workout Workout
48 Dans Bollek Bollek
49 Dans Dans Dans
50 Innebandy Innebandy Innebandy

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:




Eventuell pedagogisk dokumentation:

Uteperiod ht-18

Uteperiod ht-18

Ansvarig: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? 34-43

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Samarbete, vad betyder det för er?
  • Hur kan eleven utveckla sina grovmotoriska förmåga genom olika lekar och friidrottsövningar?
  • Hur kan eleven uppleva lekar i naturen?
  • Vad betyder allemansrätten?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

 

  • allsidig rörelseförmåga
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

  • Vi kommer leka lekar utomhus och göra olika övningar för att träna samarbete, grundformerna: springa, hoppa, kasta.
  • Vi kommer att samtala kring begrepp som rör lek, hälsa och utomhusaktivitet samt rumsuppfattning.
  • Vi kommer prata om och öva på säkerhet och hänsynstagande vid lek/övningar.


Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)
Vi samtalar om innehållet av lektionen. Utvärderar vad som har fungerat bra och vad vi kan utveckla mer. Eleverna får inför varje lov vara med och planera sista veckans lektioner och vi arbetar med Öppet hus.

 

Hur ska vi arbeta?


Vi kommer att utomhus till vecka 42 och avsluta perioden inne, både i grupp och enskilt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?


Genom aktivt deltagande under de olika aktiviteterna.

Efter period 1 kommer eleverna att få göra en egen reflektion. Vad har vi jobbat med? vad har varit roligt? vad har jag lärt mig, detta vill jag göra med av…

Tidsplan, när ska vi göra vad?:


Vi inleder perioden med att leka, känna rörelseglädje, gå igenom regler dessutom ta upp vikten av att kunna samarbeta samt att värma upp inför olika fysiska aktiviteter.
Vi kommer arbeta och samtala om olika grovmotoriska grundformer.

Vi jobbar med begreppet kondition både praktiskt och teoretiskt. 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

 

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna vara ute i olika miljöer. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i olika rörelse aktiviteter. 
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.



Utvärdering

 

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

  • Vi kommer samtala kring utomhusperioden, vad har vi lärt oss?



 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

 

  • Hur har gruppen fungerat?
  • Vad behöver vi bli bättre på?



Pedagogisk dokumentation (länkas):




Utevistelse och Orientering

Utevistelse och Orientering

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v.36-43

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är Orientering?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur lyder allemansrätten?
  • Hur kan jag hitta kraft och energi i naturen?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att orientera sig i närliggande natur/utemiljö med hjälp av kartor.
  • Kartans uppbyggnad och symboler( enkla karttecken- kartans färger, skala och symboler)
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten
  • Säkerhet och hänsynstagande vid natur och utevistelse
  • kroppsliga och mentala effekter av träning.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Aktivitet/tema 1 2 3
Orientering och friluftslivOrientering i kända och okända marker med kartan som hjälpmedel. Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftslivKartkunskap med teckenförklaringar. Kunna de vanliga karttecknen och skala. Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala. Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala, både i praktiken och i teorin.
Orientering och friluftslivUtevistelser i alla årstider. Vandring och reflektion. Viss anpassa av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Anpassa av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Vad har friluftslivet för betydelse för din hälsa? God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Vad har friluftslivet för betydelse för din hälsa nu och i framtiden?
Orientering och friluftslivAllemansrätten, rättigheter och skyldigheter Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Fokus på Hälsa. Vi kommer att arbeta utomhus nästan hela perioden. Eleverna får prova på att orientera i Lemshagas närmiljö på olika sätt samt ta del av orienteringsteori. V 40 har vi en heldag med en vandring i naturen.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • aktivt deltaga på lektionerna
  • genomföra en vildmarks vandring i okänd terräng, v 40
  • Teoriprov- kartecken, kartans färger och vägval. v 42

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka Måndag  (röd och grön) Fredag (röd och grön)
36 Friidrott Catch the flag/ skattjakten
37 Puls/jogg Konfotboll
38 Friidrott Coopers IP
39 Orientering teori Doppboll/handboll
40 Orientering på skolgården med kon. Catch the Flag/fotboll
41 Kartpromis/ uppfångade Orientering
 42  Orientering Teoriprov orientering/skolgårdslek
 43  Tabata/Ambassaden  Öppet hus

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. 
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.