Idrott och Hälsa period 1 inne

Idrott och Hälsa Neptunus period 1

Idrott och Hälsa – åk 1 period 1, HT -19
Ansvarig lärare: Gottis
När, under vilka veckor? v. 35-43

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor)

  1. Uppmärksamhet, hur följer man en instruktion?
  2. Samarbete, vad betyder det?
  3. Hur kan eleven utveckla sina grovmotoriska förmåga genom olika lekar och övningar.
  4. Vad heter redskapen i gympasalen och vad kan man göra med/ på dem?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt

  • allsidig rörelseförmåga
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll (från kursplanen med en förklaring som alla ska förstå).

  • Vi kommer leka lekar och göra olika övningar för att träna uppmärksamhet och samarbete.
  • Vi kommer att prova olika handredskap såsom ärtpåse, rockring, boll och hopprep
  • Vi kommer att samtala kring begrepp som rör lek, hälsa och utomhusaktivitet samt rumsuppfattning.
  • Vi kommer göra grundformer( såsom springa, hoppa, krypa, rulla mfl. ) i olika lekar och banor.
  • Vi kommer att vara inne.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi kommer att arbeta inomhus både i grupp och enskilt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Tidsplan, när ska vi göra vad?

Vi inleder perioden med att leka, känna rörelseglädje, gå igenom regler samt uppmärksamhet.
Vi kommer arbeta och samtala om olika grovmotoriska grundformer.
Vi provar olika handredskap och gör olika banor där vi övar de motoriska grundformerna.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Andra pedagoger som jobbar med klasserna, klasserna som grupper.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Övergripande mål från läroplanen 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord)

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna

Vi kommer samtala kring perioden, vad har vi lärt oss och vad behöver vi bli bättre på?

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer

Hur har gruppen fungerat?

Pedagogisk dokumentation (länkas)

Länktips

Orientering och friluftsliv

Orientering och friluftsliv

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson

När, under vilka veckor? vecka 39-42

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är Orientering?

  • Varför är det bra att kunna läsa kartor?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur kan jag hitta kraft och energi i naturen?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Att orientera sig i närliggande natur/utemiljö med hjälp av kartor.
  • Kartans uppbyggnad och symboler( enkla karttecken- kartans färger, skala och symboler)
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten
  • Säkerhet och hänsynstagande vid natur och utevistelse
  • kroppsliga och mentala effekter av träning.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Aktivitet/tema E C A
Orientering och friluftslivOrientering i kända och okända marker med kartan som hjälpmedel. Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftslivKartkunskap med teckenförklaringar. Kunna de vanliga karttecknen och skala. Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala. Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala, både i praktiken och i teorin.
Orientering och friluftslivUtevistelser i alla årstider. Vandring och reflektion. Viss anpassa av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Anpassa av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Vad har friluftslivet för betydelse för din hälsa? God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Vad har friluftslivet för betydelse för din hälsa nu och i framtiden?
Orientering och friluftslivAllemansrätten, rättigheter och skyldigheter Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Fokus på Hälsa. Vi kommer att arbeta utomhus nästan hela perioden. Eleverna får prova på att orientera i Lemshagas närmiljö på olika sätt samt ta del av orienteringsteori i lektionsal. Under perioden kommer vi även att jobba med och genomföra en lite längre vandring med tillhörande reflektion. Perioden avslutas med ett kortare teoretiskt prov på dina orienteringskunskaper samt en orientering i närområdet.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • aktivt deltaga på lektionerna samt under vandringsdagen.
  • lämnar in en reflektion kring “hälsa i skogen”. Vad får mig att må bra?
  • Teoriprov- karttecken, kartans färger, vägval mm
  • Praktiskt prov

orienterings-teori

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Planering i klassrummet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet.

Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utevistelse-rörelse/hälsa

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v. 35-43

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är hälsa?
  • Hur kan jag påverka min hälsa?
  • Kan jag sätta ord på min upplevelse av fysisk aktivitet?
  • Vad kan bidra till att jag mår bra?
  • Hur hittar vi tillsammans ett lekfullt och behagligt klimat genom rörelse?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus
  • Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Hälsa och livsstil Eleven kan enkelt beskriva vad hon/han har övat på och samtala om sina upplevelser av aktiviteterna med hjälp av några relevanta ord och begrepp. Eleven kan beskriva vad hon/han har övat på och samtala om sina upplevelser av aktiviteterna med hjälp av i huvudsak relevanta ord och begrepp. Eleven kan utförligt beskriva vad hon/han har övat på och samtala om sina upplevelser av aktiviteterna med hjälp av rele- vanta ord och begrepp.
Hälsa och livsstil Eleven kan i någon mån identifiera vad som tränas och till viss del beskriva vad som kännetecknar träningen i genomförda aktiviteter. Eleven kan i huvudsak identifiera vad som tränas och relativt väl beskriva vad som kännetecknar träningen i genomförda aktiviteter. Eleven kan identifiera vad som tränas och väl beskriva vad som kännetecknar träningen i genomförda aktiviteter.
Hälsa och livsstil Eleven kan ge enkla exempel, i någon mån motivera sina ställningstaganden och föra ett till viss del underbyggt resonemang om hur aktiviteterna kan påverka hälsan (fysiskt, psykiskt och socialt) och den fysiska förmågan. Eleven kan ge utvecklade exempel, i huvudsak motivera sina ställningstaganden och föra ett relativt väl underbyggt resonemang om hur aktiviteterna kan påverka hälsan (fysiskt, psykiskt och socialt) och den fysiska förmågan. Eleven kan ge välutvecklade exempel, motivera sina ställningstaganden med hjälp av sakliga argument och föra ett väl underbyggt resonemang om hur aktiviteterna kan påverka hälsan (fysiskt, psykiskt och socialt) och den fysiska förmågan.
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att behandla de teoretiska bitarna i samband med praktiska aktiviteter. Tillfällen för såväl gruppdiskussion samt egen personlig reflektion kommer att ges vid olika tillfällen.

De fysiska aktiviteterna vi kommer ägna oss åt kommer både att ske inomhus samt utomhus och behandla många olika saker. Att aktivt deltaga under de olika momenten är av stor vikt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Genom aktivitet och delaktighet.
  • Muntlig diskussion och skriftlig personlig reflektion kring frågorna i matrisen ovan.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Schema i klassrummet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Genom en ökad medvetenhet hos dig som elev beträffande hälsa och välbefinnande ges en ökad kunskap över vad just du behöver för att må bra.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna röra på sig, leka och arbeta i grupp.
Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i idrotten, genom att arbete med rörelseglädje i undervisningen.
Vi vill att eleverna blir medvetna om hur och att de själva kan påverka sin hälsa och rörelseförmåga med redskap som vi lär oss i idrotten.

Orientering och friluftsliv

Orientering och friluftsliv

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v.39-42

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är Orientering? Bara lika med skog?
  • Varför är det bra att kunna läsa kartor?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur lyder allemansrätten?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Aktivitet/tema E C A
Orientering och friluftslivOrientering i kända och okända marker med kartan som hjälpmedel. Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Söker stora ledmarkeringar, vågar inte ta risker. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Kan värdera vägval och vågar sig utanför de tänkta lederna. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftslivKartkunskap med teckenförklaringar. Kunna de vanliga karttecknen och skala. Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala. Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala, både i praktiken och i teorin.
Orientering och friluftslivUtevistelser i alla årstider. Vandring och reflektion. Viss anpassa av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Anpassa av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Vad har friluftslivet för betydelse för din hälsa? God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Vad har friluftslivet för betydelse för din hälsa nu och i framtiden?
Orientering och friluftslivAllemansrätten, rättigheter och skyldigheter Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att inleda perioden med att ha en teoritimme där vi repeterar orienteringens grunder( karttecken, kartans färger, skala, passa kartan, ledstång mm.). Vi kommer praktiskt att träna på att orientera både i känd och okänd miljö med hjälp av karta och annat hjälpmedel. Vi avslutar perioden med en hel dag ( v.42 ti 15/10 Hellasgården) ute med orientering i okänd miljö. Under den här dagen kommer du även att få skriva ett prov som testar dina orienteringskunskaper.

Orienteringsteori

Orienteringsteori – bildspel

  • aktivt deltagande både praktiskt och muntligt.
  • Prov på orienteringskunskaper tisdag v.42

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Planering genom schoolsoft

Fysisk aktivitet och rörelse

Fysisk aktivitet och rörelse

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v.35-38

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med friidrott och andra aktiviteter?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till förra året?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta praktiskt och utomhus under hela perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. En kortare reflektion kommer att fyllas i i samband med coopertestet om varför resultatet möjligtvis skiljer sig från förra gången.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under lektionerna, puslfys och Lemshagaspelen samt en kortare inlämning av reflektion efter lektion.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Eget schema på schoolsoft.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Orientering och friluftsliv

Ansvarig lärare: Henrik Forselius

När, under vilka veckor? vecka 39-42

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • När kan du ha nytta av att kunna läsa en karta?
  • Vad finns det för hjälpmedel att använda när jag ska orientera förutom en karta?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur påverkas jag av allemansrätten?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Aktivitet/tema E C A
Orientering och friluftslivOrientering i okända marker med karta och andra hjälpmedel. Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Söker stora ledmarkeringar, vågar inte ta risker. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Kan värdera vägval och vågar sig utanför de tänkta lederna. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftslivKartkunskap med teckenförklaring.Kompassen-hur fungerar den?

 

Kunna de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta ut kompassriktningen till några enkla kontroller. Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta sig mellan olika kontroller med hjälp av en kompass med viss säkerhet. Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta sig mellan kontroller med hjälp av en kompass på ett säkert sätt.
Orientering och friluftslivUtevistelser i alla årstider. Viss anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Anpassa val av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.
Orientering och friluftslivAllemansrätten, rättigheter och skyldigheter Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer praktiskt att träna på att orientera både i känd och okänd miljö med hjälp av karta och annat hjälpmedel.

Vi avslutar perioden med en heldag ( v.42 tisdagen 15:e oktober) på Hellasgården med orientering i okänd miljö.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • aktivt deltagande både praktiskt och muntligt.

Vanliga karttecken: karttecken

Film om kompassriktning: https://www.youtube.com/watch?v=4O8DmkAC2wI

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 39

Tisdag: Prat om kompassen (hur tar man ut kompassriktning?) + bana i närområdet

Torsdag (var sitt pass): Personlig reflektion kring vårt friluftsprojekt.

Vecka 40

Tisdag: Orientering! Kommer finnas några olika banor att välja mellan. Jag vill såklart att du nu utmanar dig själv och springer ensam om du inte redan gjort det.

Onsdag – dubbel (röd): Längre bana med individuell start. Ett bra test inför Hellasgården….

Vecka 41

Tisdag: Orientering på andra sidan Lemshagavägen alternativt lagspel på IP om du känner dig “färdigtränad”.

Onsdag – dubbel (grön): Längre bana med individuell start. Ett bra test inför Hellasgården….

Vecka 42

Tisdag – Heldag: Orienteringsdag på Hellasgården!! Se separat PM på schoolsoft.

Torsdag: 

 

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. Under lägerskolan på Björnö ger vi eleverna en inblick i hur man kan finna styrka och rekreation genom friluftslivets mångfald.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering