Sannolikhet – Chans eller risk??

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor?  22-38?

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka begrepp används inom sannolikhet?
  • Hur används sannolikhet i spel och andra sammanhang?
  • Är det en chans eller risk att något skall inträffa?
  • Hur beräknar vi olika kombinationer på ett effektivt sätt?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
  • Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
  • Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
  • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
  • Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Metod Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Begrepp Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Via genomgångar från mig och via olika internetsidor lägger vi grunden för sannolikhetsbegreppet. Jag kommer förse er med material för egen färdighetsträning och vi kommer tillsammans att titta på hur man använder sannolikhet i vardagen.

Begrepp och metoder

Basläger + Hög höjd + facit

Facit uppgift 12-21 på hög höjd

Facit arbetsblad

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer kontinuerligt att bedöma dig utifrån vad du presterar på lektionerna och hur du klarar av en mindre diagnos i slutet av perioden. Vi kommer också att ha några läxor på kunskapsmatrisen som du lämnar in och jag bedömer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektionsplaneringen hittar ni i classroom

Röd: https://classroom.google.com/u/0/w/NTQxNzExNDM0MzBa/t/all

Grön: https://classroom.google.com/u/0/w/NTUyODUxMjU2NDRa/t/all

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Hela livet är en lärdom i hur chans och risk spelar in. Vi alla kommer någon gång att söka vår lycka genom olika spel så varför inte fördjupa vårt lärande inom området.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

v 18-19 – Omkrets, area och skala

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? v.18-19

Vad? Omkrets, area och skala

I FOKUS
– mäta och beräkna omkrets
– mäta och beräkna area
– skala – förminska
– skala – förstora

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1

Vad är omkrets?
På vilka sätt är formerna lika/olika?
Hur lång är varje sida på rutorna?
Hur lång är omkretsen på formen?
På vilka olika sätt kan vi beräkna omkretsen?

Lektion 2

Vad påstår varje barn?
Stämmer det?
Hur kan vi testa?
Hur kan jag räkna ut area?

Lektion 3

Vad betyder skala 1:1?
Hur långt är leksaksflygplanet i verkligheten?
Är det en förminskning eller en förstoring?
Kan ni föreställa er en förminskning av leksaksplanet?
Hur kan vi förminska till skala 1:3?

Lektion 4

Vad är skala?
Vad betyder förstora?
Hur långt är gemet i verkligheten, skala 1:1?
Hur långt är det förstorade gemet?
Hur många gånger längre är det förstorade gemet?
Hur kan vi ta reda på vilken skala gemet är förstorat?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, 
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna löser vardagsnära problem kopplade till begreppen omkrets, area och skala. De diskuterar och synliggör olika sätt att lösa uppgifterna och resonerar om hur de kan jämföra omkrets och area.

Begreppsförmåga:
Eleverna utforskar och diskuterar innebörden av begreppen omkrets, area och skala. De möter och använder begrepp som centimeter, meter, kvadratenheter och kvadratcentimeter vid mätning av omkrets och area. Eleverna använder begrepp som naturlig stolek  och exempelvis skala 1:1, 1:3 och 3:1, för att beskriva förstoring och förminskning.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att beräkna och area. De använder addition genom att räkna kvadrater eller använder addition genom att räkna kvadrater eller använder multiplikation för att beräkna hur många kvadratenheter det är sammanlagt. De uppskattar omkrets och area och mäter med hjälp av olika mätredskap.

Resonemangsförmågan:
Eleverna tärnar på att förklara för andra och resonera om hur de beräknar omkrets, area och skala. De lyssnar på och följer kompisars resonemang och lösningar. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Finns det fler sätt?” Uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om omkrets, area och skala på många sätt, bland annat genom att uppskatta, mäta och beskriva för varandra. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar, visar med konkret material, visar med bilder och skriver.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna använder naturliga tal och tal i decimalform i vardagsnära situationer.
Eleverna möter addition och multiplikation i vardagliga sammanhang för att lösa uppgifter och tränar på olika beräkningsmetoder. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra. Eleverna använder huvudräkning för att addera och multiplicera.
Eleverna bedömer rimligheten i sina uppskattningar av mätetal. De kontrollerar sedan sina svar när de beräknar area och omkrets, samt när de förstorar och förminskar.

Geometri:
Eleverna tränar på skala och hur de användes i vardagliga situationer som på förenklade kartor och ritningar. De ritar former och använder kartor och ritningar. De ritar former och använder skala vid förstoring och förminskning.
Eleverna lär sig olika metoder för hur omkretsen och area hos tvådimensionella former kan bestämmas och uppskattas.
Eleverna tränar på att uppskatta, jämföra och mäta omkrets och area. De utvecklar förståelse för olika enheter som centimeter, meter, kvadratenheter och kvadratcentimeter, samt hur de används vid mätning. De för prova att använda olika mätredskap.

Samband och förändring:
Eleverna möter proportionella samband vid förminskning och förstoring. De använder skala och förstorar former till dubbel storlek respektive förminskar till hälften.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till omkrets, area och skala i vardagsnära situationer. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa problem. De synliggör och löser problem med hjälp av konkret material.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Åk 4-6

Kunskapskrav 1 2 3
0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 4 arbetar eleverna vidare med begreppen omkrets, area och skala. De tränar på att mäta omkrets och att förstå att omkrets är den sammanlagda längden runt en form. De utgår från former ritade på cm-rutat papper och fortsätter sedan att använda linjal för att beräkna omkrets i både centimeter och i meter. Eleverna använder addition, men också multiplikation, för att beräkna omkretsen av kvadrater eller rektanglar.
Eleverna arbetar vidare med begreppen area. De utgår ifrån former i rutnät, räknar antalet rutor och beskriver area i kvadratenheter. Eleverna lär sig också att beräkna area med hjälp av multiplikation och enheten kvadratcentimeter.
Kapitlet innehåller även många praktiska moment där eleverna först får uppskatta omkrets eller area för att sedan mäta med olika mätredskap, samt skapa egna former med en given omkrets eller area.
Kapitlet avslutas med att eleverna arbetar med förstoring och förminskning och begreppet skala. De tränar på att ta reda på och på och beskriva verklig storlek utifrån en förstoring eller en förminskning. Likaså ta reda på vilken skala något är ritat i. 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare. Vi gör även ett prov efter två kapitel som bedöms i elevernas matris. Detta prov görs v. 20.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion

Uppgift

Lärobok

Övningsbok

1. Mäta omkrets i centimeter och i meter. – Kunna beskriva omkrets i centimeter och meter.
– Kunna beräkna omkrets med addition och multiplikation.
– Kunna mäta omkrets genom avläsning.
– Kunna rita egna former med en bestämd omkrets.
s. 114- 118 s. 102-106
2. Mäta omkrets och area – Kunna beskriva vad omkrets är och area är.
– Kunna mäta omkrets och area.
– Kunna visa samband mellan omkrets och area.
– Kunna mäta med hjälp av kvadratenheter.
– Kunna skapa olika former med samma area
– Kunna beräkna area av kvadrater och rektanglar med multiplikation.
– Kunna använda enheten kvadratcentimeter vid beräkning av area.
s. 119 – 127 s. 107- 112
3. Skala – förminska – Förstå och använda skala.
– Kunna beskriva förminska utifrån verklig storlek och vice versa.
– Kunna förminska till olika skalor.
s. 128-130 s. 113-114
4. Skala – förstora – Förstå och använda skala.
– Kunna beskriva förstoring utifrån verklig storlek och vice versa.
– Kunna förstora till olika skalor.
s. 131- 133 s. 115-117

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Statisktik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.19-20

Vad? 

Statistik

I FOKUS:

  • läsa av tabeller och diagram
  • beskriva och jämföra resultat
  • skapa tabeller och diagram
  • göra egna undersökningar

 

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi jämföra antalet stjärnorna? Kan vi lägga stjärnorna så det blir lättare att jämföra? Hur ska vi lägga dem då?
  • Vad visar diagrammet? Hur många bollar har varje barn? • Vem har flest bollar? Vem har minst antal bollar?
  • Hu kan vi visa antalet djur? På vilka olika sätt kan vi visa antalet djur, så det blir lättare att se hur många det är? Hur många djur är det av varje sort? Vilken sorts djur är det flest av? Vilken sorts djur är det minst antal av? Är det lika många av några djur? Vilken rubrik passar till tabellen/diagrammet?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik:

Problemlösningsförmågan

  • Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför antal och tolkar resultat utifrån tabeller och diagram. De sorterar data och lär sig att symboler i diagram representerar ett värde.

Begreppsförmågan

  • Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som tabeller, diagram och avprickning. De använder bland annat begrepp som fler, färre och lika många när de beskriver och jämför innehåll i tabeller och diagram.

 

Metodförmågan

  • Eleverna tränar på att använda och välja olika sätt att synliggöra information i diagram med bilder eller sym- boler samt i avprickningstabeller.

 

Resonemangsförmågan

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring fakta i tabeller och diagram. De resonerar kring valda metoder för att visa och tydliggöra information. Frågor som ”hur vet vi det?” och ”på vilka olika sätt kan vi visa det?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda metoder.

 

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar sin kunskap om statistik genom att till exempel förklara på vilka olika sätt de visar sina lösningar. De får både se och använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som konkret material, bilder och symboler.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

  • Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situatio- ner för att ange och jämföra antal.
  • Eleverna gör enkla beräkningar med huvudräkning för att addera och subtrahera när de beskriver och jämför antal i diagram.

Sannolikhet och statistik

  • Eleverna tränar på att läsa av enkla tabeller och diagram. De jämför och beskriver resultatet. De sorterar data utifrån bilder och tabeller och skapar egna dia- gram med hjälp av konkret material. Eleverna gör egna undersökningar i klassen och presenterar resultatet i avprickningstabeller och diagram.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1.  Läsa av diagram
    • Kunna läsa av diagram med bilder.
    • Kunna beskriva och jämföra resultat.
  2. Läsa av tabeller och diagram
    • Kunna läsa av tabeller och diagram.
    • Kunna beskriva och jämföra resultat.
  3. Skapa tabeller och diagram
    • Kunna sortera data i tabeller.
    • Kunna utföra egna undersökningar.
    • Kunna skapa tabeller och diagram.
  4. Kunskapslogg
    • Reflektera över och visa sin kunskap om statistik.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt med Josefine Reijler som är en av dem som tagit fram materialet Singma.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Massa

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.17-19

Vad?

Massa

 

I fokus:

  • jämföra massa
  • uppskatta massa
  • mäta massa

 

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur vet vi om sakerna är tunga eller lätta? Vilka ord kan vi använda när vi jämför?  Vilka saker tycker ni är lätta?  Vilka saker tycker ni är tunga?  Har alla grupperat sakerna på samma sätt?
  • Hur kan vi ta reda på vad leksaksbilen väger? Kan vi använda balansvågen? Hur gör vi då? Kan vi jämföra bilens massa med ett antal kuber?
  • Vad ser ni på bilden? Hur kan vi ta reda på vad de olika påsarna väger? Det står kg på socker- och rispåsarna och på vågarna. Vad betyder det? Hur många kilogram väger de olika påsarna?
  • Hur kan vi jämföra massa? Vilka ord kan vi använda när vi beskriver och jämför massa? Hur kan vi uppskatta massa? Hur kan vi mäta massa? Vilka enheter kan vi använda?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan 

  • Eleverna formulerar och löser problem samt värderar valda strategier kopplade till begreppet massa. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmågan 

  • Eleverna möter begrepp som massa, lättare, tyngre och kilogram. De använder och resonerar kring begreppen samt tränar på att sätta in dem i vardagliga samman- hang.

Metodförmågan 

  • Eleverna lär sig olika metoder för att jämföra och mäta massa. De jämför genom att hålla föremål i händerna och uppskatta massan. De använder även balansvågar och andra vågar för att jämföra och mäta olika föremåls massa.

Resonemangsförmågan 

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring olika begrepp kopplat till massa. De följer kompisarnas resonemang och lösningar. Frågor som ”hur kan vi ta reda på det?” och ”stämmer det?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan 

  • Eleverna får många tillfällen att samtala om och uttrycka sina tankar om massa. De tränar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift när de arbetar med de olika uppgifterna.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning 

  • Eleverna använder naturliga tal och gör egna uppskattningar och rimlighetsbedömningar kopplade till massa.

Geometri 

  • Eleverna tränar på att jämföra, uppskatta och mäta massa. De bygger förståelse för hur olika enheter, både informella enheter och kilogram, används vid mätning av massa.

Problemlösning 

  • Eleverna tränar på att lösa problem kopplade till massa, och får exempelvis hitta strategier för att ta reda på vad ett föremål väger när det inte går att läsa av föremålets massa direkt. 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1.Jämföra massa

  • Bygga förståelse för begreppet massa. Kunna jämföra olika sakers massa och beskriva med lämpliga begrepp.

2.Mäta massa

  • Kunna uppskatta och mäta massa med en balansvåg. Kunna använda informella måttenheter för att mäta och beskriva massa.
  1. Mäta massa i kg
  • Bygga förståelse för enheten kilogram.Kunna uppskatta och mäta massa i kilogram.
  1. Kunskaplogg
  • Reflektera över och visa sin kunskap om massa.Göra en självskattning av sin kunskap.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt med Josefine Reijler som är en av dem som tagit fram materialet Singma.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Tid

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.15-17

Vad?

Tid

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1:

  • Hur tar vi reda på vad klockan är när Elsa går till skolan? • Vad visar klockan? Kan ni visa samma tid på era egna klockor? • Hur skiljer vi på minutvisaren och timvisaren? • Min kompis säger att klockan är 12. Har han rätt? • Är det morgon eller kväll? Kan vi se det när vi tittar på klockan?

Lektion 2:

  • Hur kan vi ta reda på när Elin och Oliver går och lägger sig? • Hur mycket är klockorna på bilden? Kan ni visa på er klocka? • Är det morgon eller kväll? Hur vet vi det? • Min kompis säger att Elins klocka är 12 och Olivers klocka är 6. Stämmer det? • Varför pekar minutvisaren nedåt på Olivers klocka?

Lektion 3:

  • Vad ser vi på bilderna? 
  • Ligger bilderna i ordning? 
  • Hur vet vi när Gustav gör de olika sakerna?
  • Hur kan vi sortera händelserna i tidsordning? 
  • Tittar vi på minutvisaren eller timvisaren först?
  • Vad gör Gustav först? Vad gör Gustav sedan? 
  • Vad gör Gustav före- och efter badet?

Lektion 4:

  • Vad gör barnen på bilderna? 
  • Hur lång tid tror ni att de olika aktiviteterna tar? 
  • Hur lång är en sekund? 
  • Hur lång är en minut? 
  • Hur lång är en timme? 
  • Min kompis säger att en minut är längre än en timme, stämmer det? 
  • Kan ni ge fler exempel på aktiviteter som tar en sekund, en minut och en timme?

Lektion 5:

  • Vem var snabbast? 
  • Vem var långsammast? 
  • Hur vet vi det? 
  • Startade vi med att vika planen samtidigt? 
  • Varför är det viktigt att starta samtidigt när vi jämför tid?

Lektion 6:

  • Vad är en kalender? 
  • Vad heter veckodagarna? 
  • Var hittar vi veckodagarna på kalendern? 
  • Vilken är första dagen i en vecka?  
  • Vilken är sista dagen i en vecka? 
  • Kan vi säga att första dagen i en månad alltid är en måndag? Förklara. 
  • Kan ni se hur många dagar det är i april? 
  • Kan ni någon sång eller ramsa med veckodagarna?

Lektion 7:

  • Hur visar vi hel timme på klockan? 
  •  Hur visar vi halv timme? 
  • Kan ni ge exempel på saker som tar en sekund, en minut och en timme? 
  • Vilka ord kan vi använda när vi jämför tid? 
  • Vilka är veckodagarna? Hur många veckodagar går det på en vecka? 
  • Vilka är årets alla månader? Hur många månader går det på ett år?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

 

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan: 

  • Eleverna formulerar och löser problem samt värderar valda strategier kopplade till olika aspekter av begreppet tid. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmågan: 

  • Eleverna möter begrepp som sekunder, minuter och timmar samt före, efter, tidigare och senare. De använder och resonerar kring begreppen, tränar på att se samband mellan dem och sätter in begreppen i vardagliga sammanhang.

Metodförmågan: 

  • Eleverna tränar på hur de använder en klocka för att läsa av och visa klockslag, med fokus på hel- och halv timme. De lär sig även att använda en kalender för att få information om datum, veckodagar och månader.

Resonemangsförmågan: 

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring olika tidsbegrepp och uppgifter. De följer kompisarnas resonemang och lösningar. Frågor som ”hur vet du det?” och ”hur lång tid tar det?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan: 

  • Eleverna får många tillfällen att samtala och uttrycka sina tankar om tid. De tränar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, bilder och i skrift när de arbetar med de olika uppgifterna.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning: 

  • Eleverna använder både numeriska tal och ordningstal när de arbetar med kalendern. De samtalar exempelvis om att en vecka har sju dagar och att den sjunde veckodagen heter söndag.

Geometri: 

  • Eleverna tränar på läsa av, jämföra och uppskatta tid samt att visa tider genom att rita tim- och minutvisare på en analog klocka. Eleverna bygger förståelse för tidsenheter som sekunder, minuter, timmar, dagar, veckor och månader och tränar på att använda begreppen i vardagliga sammanhang.

Problemlösning: 

  • Eleverna tränar på att lösa problem kopplade till tidsbegrepp och får till exempel resonera kring hur de kan uppskatta tidsåtgång och ta reda på information genom att koppla ihop bild, text och klockslag. De möter problem som handlar om att sortera händelser i rätt tidsordning och får formulera egna händelser i tidsordning.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 6 arbetar eleverna med begreppet tid ur olika perspektiv, till exempel hur tid används för att ange en tidpunkt och hur de visar det på klockan, hur de tidsordnar händelser och hur de tidsuppskattar en aktivitet. Eleverna tränar på att läsa av tid och visa klockslag på en analog klocka, med fokus på hel och halv timme. De beskriver och ordnar vardagsnära händelser i en tidsföljd genom att använda ord som före, efter och sedan. De tränar också på att jämföra tid genom att använda begrepp som snabbare och långsammare, tidigare och senare. Eleverna utvecklar sin tidsuppfattning, och bygger en känsla för hur lång tid olika aktiviteter tar, genom att uppskatta tid kopplat till olika tidsenheter. De använder då begrepp som timme, minut och sekund för att uppskatta tidsåtgången för aktiviteter som de känner igen i sin vardag. I slutet av kapitlet tränar eleverna på att använda kalendern och får förståelse för hur den är uppbyggd, med fokus på veckodagar och månader. Eleverna arbetar både med ordningstal och numeriska tal kopplade till kalendern.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Klockan – hel timme

  • Kunna läsa av hel timme på en analog klocka.
  • Kunna använda tim- och minutvisare för att visa hel timme.

 

Lektion 2: Klockan – halv timme

  • Kunna läsa av hel- och halv timme på en analog klocka.
  • Kunna använda tim- och minutvisare för att visa hel- och halv timme

 

Lektion 3: Tidsordning

  • Kunna ordna och beskriva händelser i tidsordning.

 

Lektion 4: Uppskatta tid

  • Kunna uppskatta hur lång tid olika saker tar.
  • Kunna använda tidsenheterna sekunder, minuter och timmar.

 

Lektion 5: Jämföra tid

  • Bygga förståelse för begrepp som används för att jämföra tid.

 

Lektion 6: Använda kalendern

  • Lära sig veckodagarnas och månadernas namn och ordningsföljd.
  • Kunna använda en kalender

 

Lektion 7: Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om tid.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Talen till 100

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.13-14

Vad?

Talen till 100

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1:

  • Är det en lämplig metod att räkna alla? Varför? Varför inte? • Varför är det svårt att räkna när kritorna ligger löst? • Min kompis föreslog att lägga kritorna i grupper om tio. Kan det vara användbart? Vad menar min kompis? • Finns det fler sätt?

 

Lektion 2:

Vilket tal visar tiobasmaterialet? Hur vet vi att det är just det talet? • Hur många tiotal är det? • Hur många ental är det? • Vad står varje siffra i talet för? • Hur kan vi visa talet med talcirklar eller i en positionstabell? • Min kompis säger att det är talet 65 som visas för att det är sex tiotal och fem ental. Stämmer det?

 

Lektion 3:

Hur många mynt var har Gustav, Elin och Tom? • Hur kan vi lägga mynten för att det ska bli lättare att jämföra antalet? • Kan det vara användbart att skapa högar med tio mynt i varje? • Behöver vi räkna tio mynt igen för att göra en ny hög? • På vilka olika sätt kan vi jämföra mynten? • Vad kan vi använda för material för att jämföra?

 

Lektion 4:

Vad lägger ni märke till hos talen om ni tittar längs raderna? • Vad lägger ni märke till hos talen om ni tittar i varje kolumn? • Ser ni några mönster? • Min kompis säger att talen ökar med tio varje gång. Stämmer det? • Kan ni se ett mönster där talen minskar?

 

Lektion 5:

Vad lägger ni märke till i lådorna med chokladmuffins? • Vad lägger ni märke till i lådorna med jordgubbsmuffins? • Kan vi dela chokladmuffinsen i två lika stora grupper? • Kan vi dela jordgubbsmuffinsen i två lika stora grupper?

 

Lektion 6:

  • Hur kan vi räkna antal upp till 100? • Vilka ord kan vi använda när vi jämför tal? • Hur gör vi när vi storleksordnar tal? • Vad är en talföljd? • Hur kan vi beskriva udda och jämna tal?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

 

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan: 

  • Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder.

Begreppsförmågan: 

  • Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tiotal och ental, och upptäcker sambanden mellan dessa begrepp. De bekantar sig med innebörden av begreppen udda och jämna tal.

Metodförmågan: 

  • Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att bilda tio, använda talcirklar och visa med konkret tiobasmaterial.

Resonemangsförmågan: 

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring begreppen ental och tiotal samt udda och jämna tal. De resonerar kring valda strategier för att beräkna och jämföra antal och vad som kännetecknar de olika begreppen. Frågor som ”hur vet vi det?” och ”finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier.

Kommunikationsförmågan: 

  • Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 100 och innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:

  •  Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 100 och tränar på hur de kan delas upp i tiotal och ental, och i udda och jämna tal. Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån tiotal och ental. De bygger förståelse för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har. Talen 0 till 100 används i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.

Algebra: 

  • Eleverna hittar och beskriver mönster i talföljder samt fortsätter talföljder

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 5 arbetar eleverna med talområdet 0 till 100 och fortsätter träna på begrepp och metoder som de mött tidigare. Kapitlet inleds med att eleverna utforskar, läser och skriver för att öva på att känna igen talen upp till 100. De lär sig att bilda grupper om tio och att räkna tio steg i taget både framåt och bakåt. Eleverna förstärker förståelsen för positionssystemet och använder konkret material, tiobasmaterial och positionstabeller för att räkna och dela upp tvåsiffriga tal i tiotal och ental. De tränar även på hur denna uppdelning av tvåsiffriga tal kan presenteras med hjälp av talcirklar. Eleverna använder sina kunskaper i positionssystemet när de jämför och storleksordnar tal. De möter symbolerna för större än och mindre än. Eleverna beskriver mönster i talföljder för att se vad som saknas i dem och kunna fortsätta dem. I slutet av kapitlet introduceras eleverna för udda och jämna tal, och utforskar vad som kännetecknar dessa tal.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Räkna till 100

  • Kunna räkna och känna igen talen till 100.
  • Kunna bilda tio för att räkna antal.
  • Kunna räkna framåt och bakåt tio steg i taget.

 

Lektion 2: Tiotal och ental

  • Bygga förståelse för positionssystemet.
  • Kunna visa tal med tiobasmaterial.
  • Kunna dela upp tal i tiotal och ental

 

Lektion 3: Jämföra och storleksordna tal

  • Kunna jämföra tal utifrån tiotal och ental.
  • Kunna använda symbolerna för större än och mindre än.
  • Kunna storleksordna tal.

 

Lektion 4: Talföljder

  • Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.
  • Kunna fortsätta talföljder

 

Lektion 5: Udda och jämna tal

  • Upptäcka och beskriva udda och jämna tal.
  • Förstå om ett tal är udda eller jämnt.

 

Lektion 6: Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om talen till 100.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.