Swift – programmering

När, under vilka veckor? v 18-20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är en algoritm?
  • Vad innebär binär kod och hur skriver man binär kod?
  • Vad innebär ett kommando?
  • Vad innebär funktioner?
  • Vad innebär for-loopar?

Övergripande mål från LGR11 2.2

•Eleven kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.

•Eleven kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

•Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

•Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. (Problemlösningsförmåga)

•Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (Begreppsförmåga)

Centralt innehåll från kursplanen

  • Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Matris matematik

Förmågor som bedöms:

Problemlösningsförmågan, begreppsförmågan.

Hur ska vi arbeta?

Utforskande arbetssätt.

Samtal och diskussioner i par och i hela klassen.

Egen träning i skolan.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

se classroom

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Kunskapssyn och lärande – Det livslånga lärandet

Detta arbetsområde är grundläggande för det livslånga lärandet och en viktig grund att stå på i allt som kommer framöver. Att ha en förståelse för den grundläggande matematiken är viktigt. Lärandet sker med förståelse och genom att vi tar tillvara elevernas olika egenskaper och sätt att lära. Frågor som Hur vet du det? Finns det fler sätt? skapar en nyfikenhet och lust att lära.

Värdegrund – Det livsdjupa lärandet

Att eleverna får möjlighet att utvecklas, utmanas och nyfiket tillägna sig nya kunskaper. Att eleverna får en djup förståelse för hur saker hänger ihop och kopplas till deras egen verklighet och erfarenhet. Eleverna blir sedda och bekräftade.

Samhället omkring oss – Det livsvida lärandet

Eleverna får se hur kunskaperna kommer till praktisk användning ute i samhället.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

LPP kap 4-6

När, under vilka veckor? v.20-23

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?
Under resterande veckor av terminen kommer vi att ha enstaka lektioner från varje kapitel för att förberedas inför årskurs 6. Dem kapitel vi ska rikta vårt fokus kring är följande:

  • Vinklar och geometriska former
  • Omkrets och area
  • Statistik, sannolikhet och kombinatorik


Fokusområden:
– parallella och rätvinkliga linjer
– symmetri och symmetrilinjer
– räta, spetsiga och trubbiga vinklar
– jämföra och mäta storleken på vinklar
– liksidiga, likbenta och oliksidiga trianglar
– vinkelsumma i trianglar och fyrhörningar

– mäta och beräkna omkrets
– beräkna omkrets av sammansatta former
– mäta och beräkna area
– beräkna area av rektanglar och trianglar
– beräkna area av sammansatta former

– beskriva typvärde, medelvärde och median
– tolka och skapa tabeller och diagram
– använda stapeldiagram, stolpdiagram, linjediagram och cirkeldiagram
– göra egna undersökningar
– beskriva och jämföra sannolikhet
– använda kombinatorik

 

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 2 kap 4
Symmetri i tvådimensionella former

  • Vilka former ser ni?
  • Vad kännetecknar dem?
  • Är formerna symmetriska?
  • Hur många symmetrilinjer har de?
  • Jämför antal sidor och antal symmetrilinjer. Vad lägger ni märke till?

Lektion 4 kap 4
Jämföra och mäta vinklar

  • Vilka slags vinklar se ni på triangeln?
  • Är vinklarna lika stora? Kan ni uppskatta hur stora de är?
  • Hur tar vi reda på den exakta storleken på vinklarna?
  • Hur läser vi av antalet grader på gradskivan?

Lektion 6 kap 4
Vinklar och räta linjer

  • Vilka slags vinklar ser på bilden?
  • Kan ni uppskatta ungefär hur stor varje vinkel är?
  • Hur kan vi mäta den exakta storleken?
  • Hur kan vi ta reda på hur stora vinklarna är sammanlagt?
  • Finns det fler sätt?

Lektion 5 kap 5
Area av trianglar

  • Vilken form är det i startuppgiften?
  • Hur kan vi ta reda på formens area?
  • Hur kan använda oss av en rektangels area för att beräkna triangelns area?
  • Om vi multiplicerar 5*6, vilken area får vi då?

Lektion 7 kap 5
Kunskapslogg

  • hur kan vi beskriva och beräkna omkrets?
  • vilka olika enheter kan vi använda?
  • hur beräknar vi omkretsen av sammansatta former?
  • hur kan vi beskriva och beräkna area?
  • vilka olika enheter kan vi använda?
  • hur beräknar vi arean av rektanglar och trianglar?
  • hur beräknar vi arean av sammansatta former?

Lektion 2 kap 6
Upptäcka medelvärde och median

  • hur många barn är det?
  • hur många pizzabitar äter var och en?
  • kan vi beskriva hur många pizzabitar ett barn äter?
  • kan ni föreslå ett tal som ger en bra beskrivning av vad var och en äter?

Lektion 3 kap 6
Beräkna medelvärde

  • vad ser ni på bilden?
  • vad ska vi ta reda på?
  • hur många länder är det i varje grupp?
  • hur många mål gör lager i genomsnitt i varje grupp?
  • hur kan vi ta reda på det?

Lektion 9 kap 6
Upptäcka kombinatorik

  • vad betyder kombinationer?
  • vad kan man välja att ha glassen i?
  • vilka olika smaker finns det att välja på?
  • på vilka olika sätt kan vi kombinera behållare och glass?
  • min kompis sa att han visar antalet kombinationer i en tabell. Stämmer det?

Lektion 10 kap 6
Använda kombinatorik

  • hur många vägar finns det att välja mellan från Samirs hus till Annas hus?
  • hur många vägar finns det att välja mellan från Annas hus till skolan?
  • på vilka olika sätt kan vi kombinera vägarna?
  • hur kan vi visa antalet kombinationer? Rita? Tabell? Multiplicera?


Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 : kap 4 lek 2 Kunna namnge och beskriva olika månghörningar.

Kunna rita symmetriska former och visa symmetrilinjer.

Kunna skilja på regelbundna och oregelbundna månghörningar.

Kunna skilja på symmetriska och asymmetriska månghörningar.

s.104 s.98
2: kap 4 lek 4 Kunna uppskatta och mäta vinklars storlek.

Kunna använda en gradskiva för att mäta vinklar.

Kunna jämföra och storleksordna vinklar.

s.111 s.104
3: kap 4 lek 6  Undersöka vinklar mot en punkt på en rät linje.

Upptäcka att summan av vinklarna mot en punkt på en rät linje är 180 grader.

s.119 s.110
4: kap 5 lek 5 Kunna beräkna area av rätvinkliga trianglar.

Kunna förklara beräkningen av triangelns area.

s.145 s.133
5: kap 5 lek 7 Reflektera över och visa sin kunskap om omkrets och om area.

Göra en självskattning av sin kunskap

s.152 s.138
6: kap 6 lek 2 Upptäcka och förstå vad medelvärde är.

Upptäcka och förstå vad median är.

Räkna ut medelvärde och median utifrån information i diagram och tabeller.

s.158 s.149
7: kap 6 lek 3 Kunna beräkna medelvärde.

Kunna beskriva och jämföra flera medelvärden.

Kunna beskriva typvärde och median.

s.162 s.152
8: kap 6 lek 9 Kunna beskriva vad kombinatorik är.

Kunna kombinera mellan två kategorier.

Kunna beräkna antalet kombinationer genom att rita eller använda en tabell.

Kunna beräkna antalet kombinationer med multiplikation.

s.180 s.167
9: kap 6 lek 10 Kunna använda kombinatorik.

Kunna kombinera mellan tre kategorier.

Kunna beräkna antalet kombinationer med träddiagram.

Kunna beräkna antalet kombinationer med multiplikation.

s.183 s.180

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet
Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Centralt innehåll från kursplanen
Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.

  • Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
  • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
  • Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
  • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.
  • Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

Förankring i kursplanens syfte
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Lycka till!
Maria

Kolla vad vi kan – inför de nationella proven

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? Lite då och då under terminen + v 16.

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

•Vad har jag lärt mig i åk 4-åk 6 i matematik?

Övergripande mål från LGR11 2.2

•Eleven kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.

•Eleven kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

•Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

•Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. (Problemlösningsförmåga)

•Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (Begreppsförmåga)

•Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. (Metodförmåga)

•Förmåga att föra och följa matematiska resonemang. (Resonemnagsförmåga)

•Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (Kommunikationsförmåga)

Centralt innehåll från kursplanen

• Taluppfattning och tals användning

decimalsystemet

tallinjen

räknesätten, prioriteringsregler

räknemetoder

bråk

tal i procent, bråk decimalform

• Geometri

Geometriska objekt och begrepp

skala och konstruktion av geometriska objekt

Symmetri

omkrets och area, beräkningar

Mätning och måttenheter (längd, area, volym, massa, tid, vinklar)

• Algebra

numeriska och algebraiska uttryck

ekvationer

mönster

• Samband och förändring

proportionalitet

koordinatsystem

grafer

• Problemlösning

strategier för matematiska problemlösning i vardagliga situationer, samt matematiska

formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

• Sannolikhet och statistik

sannolikhet 

lägesmått

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Matris matematik

Förmågor som bedöms:

Problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, metodförmågan, resonemangsförmågan och kommunikationsförmågan. Alla delar av matrisen i matematik.

Hur ska vi arbeta?

Utforskande arbetssätt.

Samtal och diskussioner i par och i hela klassen.

Egen träning både i skolan och hemma på olika övningsblad, gamla nationella prov samt olika gruppövningar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Samtal och diskussioner.

Mindre förhör.

Nationella prov (april)

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

se classroom

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här i slutet av mellanstadiet är det bra att titta tillbaka och sammanfatta de områden i matematiken som vi arbetat med. Det finns kunskapskrav i åk 6 som vi arbetat mot i snart 3 år och som nu bör vara uppfyllda. Genom att titta igenom och repetera saker vi gjort tidigare så får vi dels en känsla att ”Så mycket jag kan” men kanske också att ”Det här behöver jag träna mera på”.

Våra kunskaper kommer bland annat mätas i de nationella proven i april.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Kunskapssyn och lärande – Det livslånga lärandet

Detta arbetsområde är grundläggande för det livslånga lärandet och en viktig grund att stå på i allt som kommer framöver. Att ha en förståelse för den grundläggande matematiken är viktigt. Lärandet sker med förståelse och genom att vi tar tillvara elevernas olika egenskaper och sätt att lära. Frågor som Hur vet du det? Finns det fler sätt? skapar en nyfikenhet och lust att lära.

Värdegrund – Det livsdjupa lärandet

Att eleverna får möjlighet att utvecklas, utmanas och nyfiket tillägna sig nya kunskaper. Att eleverna får en djup förståelse för hur saker hänger ihop och kopplas till deras egen verklighet och erfarenhet. Eleverna blir sedda och bekräftade.

Samhället omkring oss – Det livsvida lärandet

Eleverna får se hur kunskaperna kommer till praktisk användning ute i samhället.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Algebra – att räkna med bokstäver

När, under vilka veckor? v.17-

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur kan vi uttrycka vardagliga händelser matematiskt?
Vad är ett uttryck?
Vad är ett numeriskt uttryck? Hur skriver man och hur tolkar man?
Vad är ett algebraiskt uttryck? Hur skriver man ett algebraiskt uttryck och hur tolkar man ett algebraiskt uttryck?
Hur förenklar man ett uttryck och varför?
Vad är en variabel?
Vad är en formel?
Vad är ett mönster? Hur kan vi beskriva ett mönster mer generellt?
Vad är en ekvation? Vad har likhetstecknet för betydelse?
Hur löser man en ekvation?
Hur kan vi använda ekvationer vid problemlösning i vardagliga situationer?

Vad betyder följande begrepp? Beskriv och förklara!

algebra, numeriska uttryck, algebraiska uttryck, variabel, förenkla uttryck, formel, mönster, likhet, ekvation, obekant, vänster led, höger led, ekvationslösning, prövning.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.

Förankring i kursplanens syfte – förmågor:

  • Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder
  • Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp
  • Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • Förmåga att föra och följa matematiska resonemang
  • Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Algebra
• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler
och ekvationer.
• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
• Metoder för ekvationslösning.
Problemlösning
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnes områden
samt värdering av valda strategier och metoder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Förmåga

E

C

A

Begrepp och samband

Förstå de vanliga begreppen inom Algebran, såsom variabel, ekvation mm

Förstå och använda de vanliga begreppen inom Algebran. Se vissa samband

Förstå, använda och kunna förklara de olika begreppen. Dra paralleller och se sambanden mellan de.

Metoder vid rutinberäkningar

Att lösa enkla ekvationer med fingermetoden. Att använda prioriteringsreglerna och veta hur man förenklar.

Att lösa ekvationer med valfri metod. Att använda prioriteringsreglerna och veta hur man förenklar.

Att lösa ekvationer med valfri metod och kunna värdera valet. Att använda prioriteringsreglerna med gott resultat och förstå hur man förenklar.

Föra och följa matematiskt resonemang

Att kunna ställa frågor kring området. att tolka ett algebraiskt uttryck. Förstå en skriftlig instruktion.

Att kunna ställa relevanta frågor kring området som för diskussionen framåt. Att tolka ett algebraiskt uttryck samt skriva ett utifrån en text. Förstå en skriftlig instruktion med gott resultat.

Att kunna ställa relevanta frågor kring området som för diskussionen framåt och fördjupar den. Att tolka ett algebraiskt uttryck samt skriva ett utifrån en text. Förstå en skriftlig instruktion med mycket gott resultat

Problemlösning

Att med lite hjälp och tips från lärare eller kamrat lösa en problemlösning, inte alltid komma fram till rätt svar men komma en bit på vägen. Kunna få en känsla för svarets rimlighet.

Att kunna lösa en problemlösning med minst två av sätten bild, tal, ord och formel. Fundera kring svarets rimlighet i förhållande till frågan.

Att kunna lösa ett problem med alla fyra sätten bild, ord, tal och formel. Kunna växla mellan dessa uttrycksformer. Känna av svarets rimlighet.

Kommunikation Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer varje vecka att gemensamt diskutera de olika begreppen. Ni kommer hela tiden få visa att ni förstår och vara aktiva på lektionerna genom att ni får berätta för varandra.

”Starters” som ger bra diskussioner och får oss att se kritiska punkter inom avsnittet. Vi kommer att arbeta med uppgifter på olika nivåer (1,2 och 3) utifrån din individuella förmåga. Vi kommer att se hur innehållet är kopplat till historia och samhället t ex sträcka, tid och hastighet.

OBS!
Läxa blir att räkna och ”nöta” och repetera hemma samt att ligga i fas med betinget under veckan.  Vi kommer att hålla ett högt tempo så det är viktigt att du tar ansvar och följer tidsplanen samt hur mycket och vad du räknar på varje kapitel. Det är bra att repetera multiplikationstabellerna på egen hand under tiden också.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Samtal och diskussioner där eleverna berättar hur de tänkt och resonerar, regelbundna läxor samt ett större avslutande prov.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Se planering i classroom.

Varför?

Sammanhang och aktualitet :

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation

LPP längd, massa, volym och tid vecka 16-18

När, under vilka veckor? 16-18

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?
Längd, massa, volym och tid
Fokusområden:

  • Omvandla längdenheter
  • Omvandla massenheter
  • Omvandla volymenheter
  • Omvandla tidsenheter
  • Läsa av mätinstrument med olika graderingar
  • Jämföra och storleksordna måttenheter
  • Problemlösning

    Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1
Omvandla längdenheter

– hur långt har Samir/Lovisa sprungit?
– vilken enhet kan vi omvandla till?
– vilket är sambandet mellan kilometer och meter?
– hur kan vi jämföra sträckorna?

Lektion 2
Omvandla längdenheter

– hur lång är Tom/Elsa/Oliver?
– kan vi beskriva längden på flera sätt?
– vilken längdenhet kan vi omvandla till?
– vilket är sambandet mellan meter och centimeter?
– hur kan vi jämföra längderna?

Lektion 3
Omvandla massenheter

– vad väger varje kyckling/kycklingdel?
– vad betyder varje markering mellan 0 kg och 1 kg på vågen?
– vilka massenheter kan vi omvandla till?
– vilket är sambandet mellan kilo och gram?
– hur kan vi ta reda på om vi har tillräckligt med kyckling?

Lektion 4
Omvandla massenheter

– vad står varje markering för på våg A?
– hur mycket väger leksaksbilen?
– hur kan vi uttrycka massan i kilogram respektive i gram?
– vad står varje markering för på våg B? Våg C? Våg D?

Lektion 5
Omvandla volymenheter

– vad står varje markering för på respektive bägare?
– hur mycket vatten innehåller bägare A respektive bägare B och hur mycket är det tillsammans?
– vad visar graderingen på bägare C?
– hur många små bägare behöver vi?

Lektion 6
Omvandla volymenheter

– hur många liter innehåller varje flaska?
– vad påstår Elin, Samir, Fatima och Oliver?
– hur kan vi omvandla respektive enhet till liter?
– vilka är sambanden mellan volymenheterna liter, deciliter, centiliter och milliliter?
– stämmer barnens påståenden?

Lektion 7
Omvandla tidsenheter

– hur lång tid tar det för Fatima att lägga pusslet?
– vilket är sambandet mellan tidsenheterna minuter och sekunder?
– hur kan vi omvandla till minuter och sekunder?
– slog Fatima rekordet? Hur vet vi det?

Lektion 8
Omvandla tidsenheter

– vad visar respektive klocka?
– hur lång tid (timmar och minuter) står rostbiffen/kycklingen i ugnen?
– vilket är sambandet mellan tidsenheterna minuter och sekunder?
– behöver vi informationen om massa och temperatur för att lösa uppgiften?

Lektion 9
Kunskapslogg kap 3

Fokusområden

  • Vilka enheter använder vi för att mäta längd?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur kilometer, meter, decimeter, centimeter och millimeter hänger ihop?
  • Vilka enheter använder vi för att mäta volym?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur liter, deciliter, centiliter och milliliter hänger ihop?
  • Vilka enheter använder vi för att mäta massa?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur gram, hektogram och kilogram hänger ihop?
  • Vilka enheter använder vi för att mäta tid?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur timme, minuter och sekunder hänger ihop?

 

 

 

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Omvandla längdenheter Kunna omvandla mellan enheterna meter och kilometer.

Kunna uttrycka längd i decimalform.

Kunna jämföra och storleksordna längdenheter.

s.72 s.66
2 Omvandla längdenheter Kunna omvandla mellan enheterna meter, decimeter, centimeter och milliliter.

Kunna uttrycka längd i decimalform.

Kunna jämföra och storleksordna längdenheter.

Kunna läsa av mätverktyg med olika gradering.

s.75 s.69
3 Omvandla massenheter Kunna omvandla mellan enheterna kilogram och gram.

Kunna uttrycka massa i decimalform.

Kunna jämföra och storleksordna massenheter.

s.78 s.71
4 Omvandla massenheter Kunna omvandla mellan enheterna kilogram, hektogram och gram.

Kunna uttrycka massa i decimalform.

Kunna läsa av vågar med olika gradering.

s.81 s.73
5 Omvandla volymenheter Kunna omvandla mellan enheterna liter, deciliter och milliliter.

Kunna uttrycka volym i decimalform.

Kunna läsa av volym i bägare med olika gradering.

Kunna jämföra och storleksordna volymenheter.

s.85 s.76
6 Omvandla volymenheter Kunna omvandla mellan enheterna liter, deciliter, centiliter och milliliter.

Kunna uttrycka volym i decimalform.

Kunna läsa av volym i bägare med olika gradering.

Kunna jämföra och storleksordna volymenheter.

s.89 s.78
7 Omvandla tidsenheter Kunna omvandla mellan enheterna minuter och sekunder.

Kunna jämföra och storleksordna tidsenheter.

s.92 s.81
8 Omvandla tidsenheter Kunna omvandla mellan enheterna timmar och minuter.

Kunna beräkna tid.

Kunna läsa av analoga och digitala klockor.

s.94 s.83
9 Kunskapslogg Reflektera över och visa din kunskap och längd, massa, volym och tid.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.98 s.86

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

0 – Eleven kan lösa…
  Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
  Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
  Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
 
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
  Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
  Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
  Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
 
1 – Eleven har…
  Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
  Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
 
1 – Eleven kan även beskriva…
  Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
  Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
  Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
 
1 – I beskrivningarna kan eleven…
  I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
  I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
  I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
 
2 – Eleven kan välja och använda…
  Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
  Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
  Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
 
3 – Eleven kan redogöra för..
  Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
  Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
 
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
  I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
  I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
  I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 
 

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

Centralt innehåll från kursplanen

  •  Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Taluppfattning och tals användning
Eleverna använder naturliga tal och tal i decimalform när de mäter, beskriver och beräknar längd, massa, volym och tid.

De använder de fyra räknesätten i vardagliga sammanhang för att lösa uppgifter och tränar på olika beräkningsmetoder. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra.

Eleverna gör uppskattningar, bedömer rimlighet och kontrollerar genom att mäta längd, massa, volym och tid.

Geometri
Eleverna tränar på att jämföra och mäta längd, volym, massa och tid. De arbetar delvis praktiskt, använder olika mätredskap och följande måttenheter:

– meter, millimeter, centimeter, decimeter och kilometer.
– gram, hektogram och kilogram.
– liter, deciliter, centiliter och milliliter.
– timmar, minuter och sekunder.

De övar på att välja lämplig enhet beroende på situationen, tränar på att se samband mellan måttenheter och göra enhetsbyten.

Algebra
Eleverna utvecklar förståelse för likheter när de arbetar med att se samband och göra omvandlingar mellan olika måttenheter.

Sannolikhet och statistik
Eleverna använder tabeller för att sortera och beskriva sina resultat när de undersöker och mäter längd, massa, volym och tid.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa och formulera matematiska problem i elevnära situationer kopplade till längd, massa, volym och tid. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa problem och göra enhetsbyten. De diskuterar också rimligheten i sina svar.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Lycka till!
Maria

 

 

v. 16-20 – Vinklar och geometriska former

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? 16-20

Vad? Vinklar och geometriska former

I FOKUS
– räta, spetsiga och trubbiga vinklar
– mäta och jämföra storleken på vinklar
– symmetri och symmetri-linjer
– beskriva, jämföra och rita tvådimensionella former
– beskriva, jämföra och konstruera tredimensionella former

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1

Vad är en vinkel?
Hur ser en rät vinkel ut?
Var finns den räta vinkeln på vinkelhaken?
Var hittar ni räta vinklar? Hur vet ni det?
Var hittar ni vinklar som är större eller mindre än de räta?

 

Lektion 2

Vilka slags vinklar ser ni i trianglarna?
Hur mäter ni storleken på vinklarna?
Kan ni använda en vinkelhake/gradskiva?
Hur läser ni av antalet grader på gradskivan?

 

Lektion 3

Kan ni uppskatta vilken om är störst respektive minst genom att titta på bilden?
Hur kan ni jämföra och mäta storleken på vinklarna?
Finns det flera sätt?
Kan ni använda en vinkelhake eller gradskiva?
Kan ni klippa ut vinklarna?
Hur läser ni av antalet grader på gradskivan?
Hur storleksordnar ni vinklarna?

 

Lektion 4

Vilka olika former ser ni?
På vilka olika sätt kan ni beskriva dem?
Hur många sidor och hörn har den?
Hur kan ni beskriva vinklarna?

 

Lektion 5

Vilka olika former ser ni?
På vilka olika sätt kan ni beskriva dem?
Vilka former är regelbundna? Hur vet ni det?
Vad betyder symmetrisk?
Vilka olika former är symmetriska?

 

Lektion 6

Hur kan hela formen se ut?
Var tror ni att symmetri-linjen är?
Finns det fler möjligheter?
Hur många sidor, hörn och vinklar har formen?
Hur många sidor, hörn och vinklar har hela formen?

 

Lektion 7

Vilka olika former ser ni?
På vilka olika sätt kan ni beskriva dem?
Vilka olika former har fyra räta vinklar? Vad kallas de?
Hur kan ni sortera formerna?

 

Lektion 8

Hur ser en kub ut? Hur många sidytor har den?
Vilka mallar tror ni kan vikas till kuber?
Vilken del ska vara botten? Vilka ska vara överst?
Är det några delar som kommer att överlappa varandra?
Kan ni se vilka mallar som inte kan vilkas till kuber?

 

Lektion 9

Vilka former ser ni på bilden?
Vilka tredimensionella former för ni om ni viker mallarna?
Vad kännetecknar formerna?
På vilka sätt är de lika/olika?

 

Lektion 10 Kunskapslogg

Vad kännetecknar en rät, spetsig respektive trubbig vinkel?
Hur kan vi mäta storleken på vinklar?
Vilka tvådimensionella former har vi arbetat med? Vad kännetecknar dem?
Vad kännetecknar regelbundna former?
Vad är symmetri?
Vad är symmetrilinje?
Hur kan vvi pröva om en form är symmetrisk?
Vilka tredimensionella former har vi arbetat med? Vad kännetecknar dem?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna formulerar och löser problem kopplade till vinklar och geometriska former. Eleverna arbetar även med symmetri utifrån ett problemlösande förhållningssätt och tränar på hur symmetri kan konstrueras.

Begreppsförmågan:
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som rät, spetsig och trubbig vinkel. De namnger och beskriver tvådimensionella och tredimensionella former utifrån deras egenskaper och använder då begrepp som sida, hörn, vinkel, kant, sidoyta och basyta. De lär sig innebörden av begrepp som regelbundna/oregelbundna former, respektive symmetriska/asymmetriska former.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att jämföra vinklar och att mäta vinklar med mätredskap som vinkelhakar och gradskivor. De lär sig hur de ritar tvådimensionella och tredimensionella former med hjälp av linjal och prickpapper, samt hur de konstruerar tredimensionella former utifrån mallar. De ritar även symmetrilinjer för att visa att olika former är symmetriska.

Resonemangsförmågan:
Eleverna följer och för resonemang om vinklar, samt om olika tvådimensionella och tredimensionella former. De jämför och resonerar om likheter och skillnader mellan geometriska former. De följer kompisars resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Kan vi beskriva formerna på fler sätt” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna uttrycker sina tankar om vinklar och geometriska former genom att rita och berätta om vinklars och formernas egenskaper. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med konkret material eller genom att rita och konstruera egna former.

Centralt innehåll från kursplanen

Geometri :
Eleverna lär sig namnge, beskriva och rita olika vinklar. De lär sig att mäta vinklar och att uttrycka vinklars storlek i  enheten grader.
Eleverna tränar på att namnge, beskriva och rita tvådimensionella geometriska former som exempelvis triangelm femhörning och sexhörning. De lära sig att skilja på olika fyrhörnngar som kvadrat, rektangel, parallellogram, romb och parallellopets. De jämför och beskriver formernas egenskaper och diskuterar likheter och skillnader. ELeverna arbetar även med symmetri i tvådimensionella former. Dee tränar på att identifiera symmetriska former och rita symmetrilinjer. De övar ochså på hur symmetri konstrueras genom att rita färdigt symmetriska former utifrån bilder på halva former.
Eleverna övar även på att namnge, beskriva och konstruera tredimensionella geometriska objekt som exempelvis kub, rätblock, triangel och prisma. De tränar på att identifiera vilka mallar som kan vikas till olika tredimensionella former. De jämför och beskriver formernas egenskaper och diskuterar likheter och skillnader.

Sannolikhet och statistik:
Eleverna använder tabeller för att sortera och jämföra geometriska formers olika egenskaper.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formulera matematiska problem kopplade till vinklar och geometriska former. De prövar och resonerar om olika sätt att jämföra, beskriva och konstruera geometriska former. De arbetar även med symmetri utifrån ett problemlösande förhållningssätt när de exempelvis ritar olika symmetriska former.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Åk 4-6

Kunskapskrav 1 2 3
0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Kapitlet inleds med att eleverna arbetar med vinklar. De beskriver olika vinklar och vad som kännetecknar räta, spetsiga och trubbiga vinklar. De lär sig att en vinkels storlek mäts i enheten grader och prövar att mäta och jämföra vinklar med både vinkelhakar och gradskivor. De ritar egna vinklar, jämför och storleksordnar vinklar samt beskriver vinklarnas storlek i olika geometriska former. Eleverna fortsätter sedan att arbeta med tvådimensionella geometriska former. De namnger, beskriver och ritar olika månghörningar, samt lär sig att de kan vara både regelbundna och oregelbundna. De utforskar även symmetri i månghörningar och lär sig känna igen och visa symmetri med hjälp av symmetrilinjer. Kapitlet avslutas med området tredimensionella former och eleverna tränar på att känna igen, beskriva och jämföra dessa former, samt på att konstruera egna tredimensionella objekt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore Maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.