Funktioner och räta linjens ekvation

Ämne: Matematik – Funktioner och räta linjens ekvation
Årskurs: 9
Ansvarig: Madelene Larsson
När: v 2-6

Varför?

Vi människor har ett behov av att kunna tolka, förstå och förklara saker. Det kan vara små saker som att förstå kostnaden för ett mobilabonnemang påverkar antalet samtalade minuter, eller stora saker som sambandet mellan hur snabbt polarisen smälter och mängden koldioxid som släpps ut. För att matematiskt kunna studera och förstå samband och förändringar kan man ta hjälp av funktionsbegreppet och räta linjens ekvation.

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar:

  • förmåga att använda och
  • beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Vad?

Vad är en funktion?
När används funktioner?
Hur kan man uttrycka en funktion på fyra olika sätt?
Vilken information kan man få ut av en funktion?

Vad innebär en linjär funktion och en proportionalitet?
Vad innebär räta linjens ekvation?
Hur kan man utifrån en linjär funktion ta ut räta linjens ekvation?

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio9 från Sanoma.

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att göra en inlämningsuppgift för att visa vad du förstått.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt egen färdighetsträning.

Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då vi tittar på exempel/starters på olika nivåer samt att det finns olika nivåer att jobba på i den egna färdighetsträningen.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share.

Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetsanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.

Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.

Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan lösa/tänka kring olika uppgifter.

Numeriska och algebraiska uttryck kapitel 1 5B

Lokal pedagogisk planering

Ämne: Matematik

Årskurs: 5

Ansvarig: Maria Troedsson

När: 3-

 

Varför?

I kursplanen för matematik står det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Hur gör vi då för att lektionerna ska utveckla elevernas intresse? Ni kommer att under följande veckor tillsammans få tänka och laborera med olika problemlösningar där ni på olika sätt kommer fram till lösningar. I kursplanen står det också att du ska få möjlighet att öva på din problemlösningsförmåga, detta får du genom att göra de kluringar som varje lektion avslutas med. Under följande veckor kommer du under varje lektion att utveckla din förmåga att argumentera och föra matematiska resonemang genom startuppgifterna som varje lektion inleds med.

 

Vad?

Under första delen av 5B boken kommer vi att få lära oss om numeriska och algebraiska uttryck. Första kapitlet handlar om att upptäcka prioriteringsreglerna och hur vi använder dessa. Därefter ska vi tolka och beräkna värdet av numeriska uttryck och hur vi kan skriva egna algebraiska uttryck. Slutligen kommer ni att få upptäcka växande mönster och beskriva växande mönster med varandra. Kapitlet avslutas med en kunskapslogg för att se vad ni lärt er under kapitlet. 

 

Fokus för kunskapsloggen kapitel 1

  • vilka prioriteringsreglerna är
  • ge exempel på ett uttryck som innehåller minst två räknesätt och en parentes
  • vad som skiljer ett numeriskt uttryck från ett algebraiskt uttryck
  • vad ett växande mönster är
  • ge exempel på en regel i ett mönster
  • vad ett på varandra följande heltal är
  • hur man fortsätter en talföljd med på varandra följande heltal som börjar med talet q

 

Hur?

  • Läraren presenterar dagens startuppgift där eleverna först får tänka själva vad lektionen kommer att handla om. Därefter får eleverna samtala med varandra hur de resonerar och vad de tror att dagens lektion handlar om. Därefter har vi en dialog i klassrummet där grupperna får presentera deras resonemang.
  • Läraren går igenom dagens startuppgift och beskriver vad de tillsammans ska utforska med uppgiften, därefter får eleverna lösa uppgiften. Frågorna som kontinuerligt ställs är “hur kan vi ta reda på det?” och “finns det fler sätt?”.
  • Efter vi haft en dialog kring startuppgiften får du möjlighet att se hur barnen i läroboken har löst uppgiften, finns det någon metod som de använt som vi inte har pratat om?
  • Därefter får du arbeta med uppgifterna i övningsboken.
  • För att få färdighetsträning får du göra de digitala övningarna som finns på NOK. För att öva på din problemlösningsförmåga ska du göra de kluringar som finns i slutet av varje lektion.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – under startuppgiften ges möjlighet att först tänka själv, därefter med din bänkkamrat och sedan i helklass.

Möjligheter – genom rutiner och samarbete arbetar vi med startuppgifterna ges möjliget att dela med sig av sina funderingar och lösningar.

Förväntningar – vi tillsammans kommer att skapa det klassrum där alla får möjlighet att känna sig lyssnade till och delaktiga.

Rutiner – rutinerna till think pair share används för att göra samtliga elevers tänkande synligt.

Interaktion –  genom startuppgifterna ges möjlighet att interagera med varandra och ta del av varandras resonemang och lösningar.

Miljö – De begrepp som vi lär oss under kapitlets gång kommer att synliggöras i klassrummet för att ständigt repeteras för lärandet.

Språk – läraren använder sig av de begrepp som synliggörs i varje kapitel

Modellering – läraren ställer kontinuerligt frågor till eleverna för att väcka deras intresse att tänka själva och tillsammans med varandra.

Lycka till!

Maria

 

Koordinatsystem och programmering kapitel 6

Lokal pedagogisk planering

Ämne: Matematik

Årskurs: 5

Ansvarig: Maria Troedsson

När: 2-3

 

Varför?

I kursplanen för matematik står det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Hur gör vi då för att lektionerna ska utveckla elevernas intresse? Ni kommer att under följande veckor tillsammans få tänka och laborera med olika problemlösningar där ni på olika sätt kommer fram till lösningar. I kursplanen står det också att du ska få möjlighet att öva på din problemlösningsförmåga, detta får du genom att göra de kluringar som varje lektion avslutas med. Under följande veckor kommer du under varje lektion att utveckla din förmåga att argumentera och föra matematiska resonemang genom startuppgifterna som varje lektion inleds med.

 

Vad?

Under första delen av kapitel 6 kommer vi att få lära oss om programmering. Kapitlet inleds med att vi utvecklar förståelsen för programmering och bekanta oss med koordinatsystem. Vidare kommer vi att öva på att använda koordinatsystem och beskriva förflyttningar i ett sådant. VI kommer dessutom att använda blockprogrammering och skapa algoritmer till dessa. Slutligen kommer vi att använda villkorssatser. Under arbetets gång kommer vi att utforska och lära oss tillsammans. Kapitlet avslutas med en kunskapslogg där eleverna får reflektera över och visa sin kunskap om programmering. Under kunskapsloggen får eleverna göra en självskattning av sin kunskap och därmed få reda på vad hen behöver öva mer på.

Fokus för kunskapsloggen kapitel 6

  • vad ett koordinatsystem är
  • hur vi kan använda ett koordinatsystem för att beskriva en förflyttning
  • vad blockprogrammering är
  • vad en algoritm är
  • vad villkorssatser är och hur de används vid programmering

Hur?

  • Läraren presenterar dagens startuppgift där eleverna först får tänka själva vad lektionen kommer att handla om. Därefter får eleverna samtala med varandra hur de resonerar och vad de tror att dagens lektion handlar om. Därefter har vi en dialog i klassrummet där grupperna får presentera deras resonemang.
  • Läraren går igenom dagens startuppgift och beskriver vad de tillsammans ska utforska med uppgiften, därefter får eleverna lösa uppgiften. Frågorna som kontinuerligt ställs är “hur kan vi ta reda på det?” och “finns det fler sätt?”.
  • Efter vi haft en dialog kring startuppgiften får du möjlighet att se hur barnen i läroboken har löst uppgiften, finns det någon metod som de använt som vi inte har pratat om?
  • Därefter får du arbeta med uppgifterna i övningsboken.
  • För att få färdighetsträning får du göra de digitala övningarna som finns på NOK. För att öva på din problemlösningsförmåga ska du göra de kluringar som finns i slutet av varje lektion.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – under startuppgiften ges möjlighet att först tänka själv, därefter med din bänkkamrat och sedan i helklass.

Möjligheter – genom rutiner och samarbete arbetar vi med startuppgifterna ges möjliget att dela med sig av sina funderingar och lösningar.

Förväntningar – vi tillsammans kommer att skapa det klassrum där alla får möjlighet att känna sig lyssnade till och delaktiga.

Rutiner – rutinerna till think pair share används för att göra samtliga elevers tänkande synligt.

Interaktion –  genom startuppgifterna ges möjlighet att interagera med varandra och ta del av varandras resonemang och lösningar.

Miljö – De begrepp som vi lär oss under kapitlets gång kommer att synliggöras i klassrummet för att ständigt repeteras för lärandet.

Språk – läraren använder sig av de begrepp som synliggörs i varje kapitel

Modellering – läraren ställer kontinuerligt frågor till eleverna för att väcka deras intresse att tänka själva och tillsammans med varandra.

Lycka till!

Maria

 

Tid

Ämne: Matematik
Årskurs:
4
Ansvarig:
Sofia Landberg och Catrin Colliander
När: 
v. 50-51

Varför?

Vilken tid börjar vi? Hur lång är rasten? När ska vi äta? Vi delar hela tiden upp våra dagar i tid, och tid är något som alltid är med oss. 

Vi kommer i detta avsnitt att titta närmare på just tid och på hur klockan fungerar. Hur många sekunder är 1 minut? Och hur många sekunder är 7 minuter? Klockan är nu 7 minuter över 12 och vi ska äta lunch halv ett – hur lång tid är det kvar? Den här typen av frågor, och många andra, kommer vi tillsammans att utforska. 

Vad? 

  • Omvandla minuter och sekunder
  • Omvandla timmar och minuter
  • Tidsskillnad
  • Beräkna tid

Hur?

Vår matematikundervisning utgår från Singaporemodellen – ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse, dialog, samarbete och tydlig lektionsstruktur. I stort sett varje lektion innehåller följande delar. 

  1. Vi utforskar – Varje lektion inleds med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans. 
  2. Vi lär och övar – Vi undersöker fler lösningar tillsammans i Läroboken och fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter som är snarlika startuppgiften. 
  3. Mattelogg – Vi dokumenterar, reflekterar och sammanfattar vårt lärande. 
  4. Jag övar – Vi arbetar sedan vidare självständigt i Övningsboken som innehåller uppgifter för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. 

Tillskillnad från en del andra läromedel så sker inte lärandet enbart eller till största del i den egna färdighetsträningen utan den ses här istället som ett komplement till det lärandet som sker sammantaget i alla lektionens delar. 

Matematikens fem förmågor

Inom matematiken talas det ofta om de fem förmågorna; problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, metodförmågan, resonemangsförmågan och kommunikationsförmågan. Dessa förmågor arbetar vi med under varje matematiklektion.

Problemlösningsförmågan handlar om att formulera och lösa problem, samt att värdera valda strategier och metoder. Varje lektion inleds med en startuppgift där eleverna tränar på att hitta på flera olika sätt att lösa uppgiften. Vi arbetar kontinuerligt med frågor som ”Hur vet vi det?”, ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt? för att hjälpa eleverna att utveckla sin problemlösningsförmåga. 

Begreppsförmågan innebär att kunna använda och analysera matematiska begrepp och sambanden dem emellan. Varje mattelektion har alltid ett tydligt fokus på ett eller flera matematiska begrepp som vi diskuterar tillsammans. 

Beträffande metodförmågan läggs tonvikten på att kunna välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar. Under lektionerna, när de olika matematiska begreppen behandlas, diskuterar vi olika typer av metoder. Eleverna får möjlighet att ge förslag på olika metoder och läraren ger ytterligare exempel på hur uppgifter kan lösas. En fråga som ständigt återkommer är ”Finns det fler sätt?”.

Resonemangsförmågan handlar om att kunna föra och följa matematiska resonemang. Resonemang är en central del i Singaporemodellen, och under varje lektion tränar eleverna på att resonera kring uppgifter, lösningar och metodval. Genom att förklara för klasskamrater och lärare sätter eleverna ord på sina resonemang och läraren hjälper till genom att modellera och genom att ställa relevanta följdfrågor. 

Kommunikationsförmågan innebär att kunna använda matematiska uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Kommunikation är centralt i Singaporemodellen och under varje lektion övar vi på att kommunicera vår kunskap i olika former; muntligt, skriftligt, med bilder och med konkret material. 

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla delar av matematiklektionen. 

Möjligheter – Singaporemodellens uppbyggnad och de olika lektionsdelarna skapar ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna och enligt Singaporemodellen nödvändigt. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar ständigt med konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.  

Statistik

Statistik

Ämne: Matematik
Årskurs:
4
Ansvarig:
Sofia Landberg och Catrin Colliander
När: 
v. 49-51

Varför?

Statistik är något vi möter i vardagen hela tiden. Vi kanske ser statistik när vi bläddrar i en tidning, möter statistik när vi tittar på tv eller stöter på statistik när vi läser en bok. Att förstå statistik hjälper oss att kunna ta in information om massvis med olika saker i livet (vilket ofta kan vara väldigt spännande!). 

Vi kommer arbeta med olika typer av statistik, lära oss att tolka och tyda men även att själva skapa. 

Vad? 

  • Läsa av och tolka tabeller och diagram
  • Skapa egna tabeller och diagram
  • Stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram
  • Göra egna undersökningar och presentera resultaten

Hur?

Vår matematikundervisning utgår från Singaporemodellen – ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse, dialog, samarbete och tydlig lektionsstruktur. I stort sett varje lektion innehåller följande delar. 

  1. Vi utforskar – Varje lektion inleds med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans. 
  2. Vi lär och övar – Vi undersöker fler lösningar tillsammans i Läroboken och fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter som är snarlika startuppgiften. 
  3. Mattelogg – Vi dokumenterar, reflekterar och sammanfattar vårt lärande. 
  4. Jag övar – Vi arbetar sedan vidare självständigt i Övningsboken som innehåller uppgifter för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. 

Tillskillnad från en del andra läromedel så sker inte lärandet enbart eller till största del i den egna färdighetsträningen utan den ses här istället som ett komplement till det lärandet som sker sammantaget i alla lektionens delar. 

 

Matematikens fem förmågor

Inom matematiken talas det ofta om de fem förmågorna; problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, metodförmågan, resonemangsförmågan och kommunikationsförmågan. Dessa förmågor arbetar vi med under varje matematiklektion.

Problemlösningsförmågan handlar om att formulera och lösa problem, samt att värdera valda strategier och metoder. Varje lektion inleds med en startuppgift där eleverna tränar på att hitta på flera olika sätt att lösa uppgiften. Vi arbetar kontinuerligt med frågor som ”Hur vet vi det?”, ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt? för att hjälpa eleverna att utveckla sin problemlösningsförmåga. 

Begreppsförmågan innebär att kunna använda och analysera matematiska begrepp och sambanden dem emellan. Varje mattelektion har alltid ett tydligt fokus på ett eller flera matematiska begrepp som vi diskuterar tillsammans. 

Beträffande metodförmågan läggs tonvikten på att kunna välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar. Under lektionerna, när de olika matematiska begreppen behandlas, diskuterar vi olika typer av metoder. Eleverna får möjlighet att ge förslag på olika metoder och läraren ger ytterligare exempel på hur uppgifter kan lösas. En fråga som ständigt återkommer är ”Finns det fler sätt?”.

Resonemangsförmågan handlar om att kunna föra och följa matematiska resonemang. Resonemang är en central del i Singaporemodellen, och under varje lektion tränar eleverna på att resonera kring uppgifter, lösningar och metodval. Genom att förklara för klasskamrater och lärare sätter eleverna ord på sina resonemang och läraren hjälper till genom att modellera och genom att ställa relevanta följdfrågor. 

Kommunikationsförmågan innebär att kunna använda matematiska uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Kommunikation är centralt i Singaporemodellen och under varje lektion övar vi på att kommunicera vår kunskap i olika former; muntligt, skriftligt, med bilder och med konkret material. 

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla delar av matematiklektionen. 

Möjligheter – Singaporemodellens uppbyggnad och de olika lektionsdelarna skapar ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna och enligt Singaporemodellen nödvändigt. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar ständigt med konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.

LPP Statistik

Statistik

Ämne: Matematik

Årskurs: 7

Ansvarig: Malin Björn

När: v. 46 – 50

 

Varför?

Innehållet i kunskapsområdet ”Statistik” omfattar kunskaper om statistik, avläsning och tolkning av diagram och tabeller samt beräkningsmetoder, samt hur dessa kunskaper kan användas i matematiska och vardagliga sammanhang. Kunskapsområdet ”Sannolikhet och statistik” tar avstamp i kursplanens syfte om att elevernas ska kunna fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och delta i samhällets beslutsprocesser. Statistik handlar om att samla in, bearbeta, beskriva och dra slutsatser från olika typer av data eller undersökningar. Mycket av den information som möter oss i vardagen är statistisk information. Det kan vara idrottsresultat, ekonomiska kalkyler eller geografiska data. Statistik kan presenteras på en mängd olika sätt och den används ibland i syfte att vilseleda. Det är därför centralt att ha kunskaper om statistik för att kunna tolka, bedöma och värdera olika typer av information.

(Skolverket, kommentarmaterial till Kursplanen i matematik)

 

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar: 

  • förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp, 
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, 
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier, 
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och 
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Vad? 

  • Sammanställa information i tabeller
  • Läsa av diagram
  • Olika diagramtyper (stapel-, stolp-, cirkel-, linjediagram) och när de är lämpliga
  • Ljuga med statistik – felvisande diagram
  • Skapa frekvenstabeller och diagram
  • Lägesmått (typvärde, median, medelvärde)
  • Planering, genomförande och presentation av statistisk undersökning
  • Resonemang kring tolkning och rimlighet
  • Problemlösning på området

 

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio7 från Sanoma.

 

De flesta lektioner innehåller följande delar: 

  1. Lektionerna inleds ofta med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans enligt rutinen Think – pair – share. Ibland har vi istället lärarledd genomgång.
  2. Vi undersöker fler lösningar tillsammans och tar upp klassens exempel till diskussion där vi tittar på styrkor och utmaningar enligt formen Two stars and a wish. Vi fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter eller aktiviteter som knyter an till startuppgiften.
  3. Vi arbetar sedan vidare självständigt i boken Prio7 som innehåller uppgifter på tre olika svårighetsnivåer för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. Målet är att de flesta elever ska hinna träna två olika nivåspår.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsätts under alla delar av matematiklektionen. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter – Uppstartsuppgifter med låg tröskel och högt i tak väcker tanken hos alla elever och de olika inslagen i lektionerna syftar till att skapa ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna nödvändigt. Vi startar med en eller flera gemensamma problemställningar där eget tänkande och sedan gemensamt utbyte, i par och i helklass är ett viktigt inslag. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta matematikbegrepp och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.