Multiplikation och division

Multiplikation och division

Ämne: Matematik
Årskurs:
4
Ansvarig:
Sofia Landberg och Catrin Colliander
När: 
v. 39-42

Varför?

Nu går vi in i kapitel 3 som handlar om multiplikation och division, och har precis lämnat addition och subtraktion bakom oss. Eller har vi det? Nej, såklart inte! Exempelvis är ju multiplikation samma sak som addition – fast upprepat flera gånger. Allting hänger ihop och utgör grunden i all matematik. 

I kapitel 3 riktar vi blicken mot de två räknesätten multiplikation och divison och utforskar grunderna i räknesätten, likheterna emellan och utforskar metoder för att kunna ta oss an dem. 

Vi övar bland annat på att välja lämpliga metoder, förstå de matematiska begreppen samt att se sambanden dem emellan. 

Vad? 

  • Multiplikationstabellerna 1 till 10
  • Multiplicera och dividera med 10 och 100
  • Multiplicera och dividera tvåsiffriga tal
  • Se samband mellan multiplikation och division
  • Division med rest

Hur?

Vår matematikundervisning utgår från Singaporemodellen – ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse, dialog, samarbete och tydlig lektionsstruktur. I stort sett varje lektion innehåller följande delar. 

  1. Vi utforskar – Varje lektion inleds med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans. 
  2. Vi lär och övar – Vi undersöker fler lösningar tillsammans i Läroboken och fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter som är snarlika startuppgiften. 
  3. Mattelogg – Vi dokumenterar, reflekterar och sammanfattar vårt lärande. 
  4. Jag övar – Vi arbetar sedan vidare självständigt i Övningsboken som innehåller uppgifter för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. 

Tillskillnad från en del andra läromedel så sker inte lärandet enbart eller till största del i den egna färdighetsträningen utan den ses här istället som ett komplement till det lärandet som sker sammantaget i alla lektionens delar. 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla delar av matematiklektionen. 

Möjligheter – Singaporemodellens uppbyggnad och de olika lektionsdelarna skapar ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna och enligt Singaporemodellen nödvändigt. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar ständigt med konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.  

Taluppfattning

Ämne: Matematik

Årskurs: 8

Ansvarig: Henrik Forselius

När: v. 37-43?

Varför?

Innehållet i kunskapsområdet ”Taluppfattning och tals användning” omfattar kunskaper om tal och hantering av tal samt beräkningsmetoder, och hur dessa kunskaper kan användas i matematiska och vardagliga sammanhang. Taluppfattning är grundläggande för att kunna utveckla kunskaper i matematik. Genom att eleverna successivt får möta tal och beräkningar i utvidgade talområden och med nya talmängder, kan förståelse och uppfattning av tal och olika räknesätt fördjupas. (Skolverket, kommentarmaterial till Kursplanen i matematik)

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar:

  • förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Vad? 

  • Vad är positiva respektive negativa tal?
  • Hur använder vi algoritmer i de fyra räknesätten?
  • Hur används de fyra räknesätten med de negativa talen som ni mött tidigare?
  • Vad är kvadratrötter och när och hur använder vi det?
  • Vad är potenser? När används de? Hur räknar vi med de?
  • Vad innebär tiopotens- och grundpotensform?
  • Underlättar prefixen?

 

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio8 från Sanoma.

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att under det skriftliga provet visa vad du kan.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsätts under alla delar av matematiklektionen. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter – Uppstartsuppgifter med låg tröskel och högt i tak väcker tanken hos alla elever och de olika inslagen i lektionerna syftar till att skapa ett klassrum där tänkandet synliggörs.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna nödvändigt. Vi startar med en eller flera gemensamma problemställningar där eget tänkande och sedan gemensamt utbyte, i par och i helklass är ett viktigt inslag. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta matematikbegrepp och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till.

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.

LPP Tal och siffror

Ämne: Matematik

Årskurs: 7

Ansvarig: Malin Björn

När: v. 35-41

 

Varför?

Innehållet i kunskapsområdet ”Taluppfattning och tals användning” omfattar kunskaper om tal och hantering av tal samt beräkningsmetoder, och hur dessa kunskaper kan användas i matematiska och vardagliga sammanhang. Taluppfattning är grundläggande för att kunna utveckla kunskaper i matematik. Genom att eleverna successivt får möta tal och beräkningar i utvidgade talområden och med nya talmängder, kan förståelse och uppfattning av tal och olika räknesätt fördjupas. (Skolverket, kommentarmaterial till Kursplanen i matematik)

 

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar: 

  • förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp, 
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, 
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier, 
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och 
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Vad? 

  • Vårt talsystem – Talens värde och positionernas namn
  • Räkna med 10, 100, 1000
  • De fyra räknesätten – begrepp och algoritmer
  • Räkna med tal i decimalform
  • Prioriteringsregler
  • Primtal och delbarhetsregler
  • Avrundning och överslagsräkning, huvudräkningsstrategier
  • Problemlösning på området

 

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio7 från Sanoma.

 

De flesta lektioner innehåller följande delar: 

  1. Lektionerna inleds med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans, enligt rutinen Think-Pair-Share.
  2. Vi undersöker fler lösningar tillsammans och tar upp klassens exempel till diskussion där vi tittar på styrkor och utmaningar enligt formen Two stars and a wish. Ibland bygger vi på med en lärarledd genomgång.
  3. Vi fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter eller aktiviteter som knyter an till startuppgiften.
  4. Vi arbetar sedan vidare självständigt i boken Prio7 som innehåller uppgifter på tre olika svårighetsnivåer för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. Målet är att de flesta elever ska hinna träna två olika nivåspår.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsätts under alla delar av matematiklektionen. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter – Uppstartsuppgifter med låg tröskel och högt i tak väcker tanken hos alla elever och de olika inslagen i lektionerna syftar till att skapa ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna nödvändigt. Vi startar med en eller flera gemensamma problemställningar där eget tänkande och sedan gemensamt utbyte, i par och i helklass är ett viktigt inslag. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta matematikbegrepp och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.  

Sannolikhetslära

Lokal pedagogisk planering

Ämne: Matematik – Sannolikhetslära
Årskurs: 9
Ansvarig: Madelene Larsson
När: v 34-

Varför?

Sannolikhet handlar om slumpmässiga händelser – det vill säga händelser där man inte med säkerhet kan förutse vad som kommer att hända. Många lekar och spel bygger på slumpmässiga händelser och kunskaper om sannolikhet, men sannolikheter är även en viktig del i att beskriva mer påtagliga händelser i vardagen såsom strömavbrott, väder eller att saker går sönder. Chans och risk berör därför eleverna på flera sätt. Eleverna ska kunna fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och delta i samhällets beslutsprocesser.

Vi kommer även att jobba med kombinatorik – det är användbart för att bedöma sannolikheter i spel och andra sammanhang.

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar:

  • förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Vad?

  • Är det en chans eller risk att något skall inträffa?
  • Vilka begrepp används inom sannolikhet?
  • Vilka metoder kan man använda för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer?
  • Hur används sannolikhet i spel och andra sammanhang?
  • Hur beräknar vi olika kombinationer på ett effektivt sätt?

Hur?
Vi kommer genom genomgångar från mig samt via olika starters lägga grunden för sannolikhetsbegreppet. Det kommer även ges tid till grupp- och parövningar samt egen färdighetsträning. Vi avslutar med en gruppuppgift där ni kommer att få hitta på ett eget casinospel samt ett litet test på grunderna kring sannolikhet och kombinatorik.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt egen färdighetsträning.

Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då vi tittar på exempel/starters på olika nivåer samt att det finns olika nivåer att jobba på i den egna färdighetsträningen.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share.

Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetsanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.

Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.

Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan lösa/tänka kring olika uppgifter.

Addition och subtraktion

Addition och subtraktion

Ämne: Matematik
Årskurs:
4
Ansvarig:
Sofia Landberg och Catrin Colliander
När: 
v. 37-39

Varför?

Addition och subtraktion, plus och minus, är något vi använder hela tiden i vårt vardagsliv. Hur många godisar kan jag köpa för 30 kronor? Om du och jag lägger ihop våra pengar – hur dyr godispåse kan vi köpa då?

I kursplanen för matematik skriver Skolverket bland annat att eleverna ska möta olika matematiska metoder, men också att eleverna ska lära sig att använda dem när de löser problem. 

I kapitel 2 riktar vi blicken mot de två räknesätten addition och subtraktion och utforskar olika strategier såsom huvudräkningsstrategier och uppställning, med och utan växling. Vi kommer även att öva vår problemlösningsförmåga och hitta strategier för hur vi tar oss an problem som vid första anblick kan kännas kluriga. 

Vad? 

  • Addera ental, tiotal, hundratal och tusental
  • Addition med växling
  • Subtrahera ental, tiotal, hundratal och tusental
  • Subtraktion med växling
  • Olika strategier vid addition och subtraktion
  • Problemlösning

Hur?

Vår matematikundervisning utgår från Singaporemodellen – ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse, dialog, samarbete och tydlig lektionsstruktur. I stort sett varje lektion innehåller följande delar. 

  1. Vi utforskar – Varje lektion inleds med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans. 
  2. Vi lär och övar – Vi undersöker fler lösningar tillsammans i Läroboken och fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter som är snarlika startuppgiften. 
  3. Mattelogg – Vi dokumenterar, reflekterar och sammanfattar vårt lärande. 
  4. Jag övar – Vi arbetar sedan vidare självständigt i Övningsboken som innehåller uppgifter för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. 

Tillskillnad från en del andra läromedel så sker inte lärandet enbart eller till största del i den egna färdighetsträningen utan den ses här istället som ett komplement till det lärandet som sker sammantaget i alla lektionens delar. 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla delar av matematiklektionen. 

Möjligheter – Singaporemodellens uppbyggnad och de olika lektionsdelarna skapar ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna och enligt Singaporemodellen nödvändigt. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar ständigt med konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.  

Statistik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Henke

När, under vilka veckor? v34-36

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är statistik?
  • Hur gör man en statistisk undersökning? Hur sammanställer man data i en frekvenstabell och i lämpligt diagram?
  • Hur läser man av en tabell och ett diagram?
  • Vad är x-axel, y-axel i ett diagram?
  • Vad är viktigt att tänka på när man ritar upp olika diagram?
  • Hur används diagram för att förvilla/ge en falsk bild?
  • Hur tar man fram/beräknar de olika lägesmåtten – medelvärde, median och typvärde?
  • När är det lämpligt att använda respektive lägesmått?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

  • Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp
  • Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • Förmåga att föra och följa matematiska resonemang
  • Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Centralt innehåll från kursplanen

  • Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar.
  • Hur lägesmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven för… Eleven för enkla och till viss delunderbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra tillatt ge någotförslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven för utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge någotförslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven för välutveckladeoch väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkändasammanhang på ett i huvudsakfungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekantasammanhang på ett relativt välfungerande sätt. Eleven har mycket godakunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nyasammanhang på ett välfungerande sätt.
Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerandematematiska metoder med vissanpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställanderesultat. Eleven kan välja och användaändamålsenligamatematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gottresultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektivamatematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för… Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerandesätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med vissanpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligtsätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
I redovisningar och diskussioner… I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, diskussioner, starters, individuell räkning samt en egen uppgift om en statistisk undersökning.

OBS! Följ tidsplanen som står för varje vecka. Om du inte är klar så blir det läxa till veckan därpå.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Aktivt deltagande under lektionstid. Inlämning av egen kort uppgift om en statistisk undersökning. Mycket muntlig diskussion kring olika uttrycksformer för statistik.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektionsplaneringen ligger på classroom.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Statistik handlar om att samla in, bearbeta och presentera information av olika slag. Som samhällsmedborgare är det viktigt att även kunna tolka, granska och värdera den information som presenteras.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.