Algebra – mönster och bokstäver :)

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mr H. Forselius
När, under vilka veckor? v 41-48

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är en aritmetisk talföljd? Vad är en geometrisk talföljd?
  • Hur kan man se ett mönster och sedan uttrycka det?
  • Hur kan man hitta en formel till mönstret?
  • Vad är algebra?
  • Hur och varför använder vi variabler? Vad är en obekant? Vad är en konstant?
  • Vad är ett uttryck (algebraiskt/numeriskt)? Vilka prioriteringsregler har vi?
  • Hur förenklar man?
  • Hur multiplicerar man med parenteser?
  • Vad betyder likhet inom algebra?
  • Hur går balansmetoden till? Finns det andra lika användbara metoder?
  • Vad innebär prövning?
  • Hur kan ekvationer bidra till effektivare problemlösning? Hur kan man ta hjälp av ekvationer i andra områden inom matematiken?
  • Hur kan man använda sig av algebra/ekvationer i vardagen?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  •  formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  •  välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  •  föra och följa matematiska resonemang, och
  •  använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för   frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
  • Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Metoder för ekvationslösning.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
  • Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan lösa… Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkändasammanhang på ett i huvudsakfungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekantasammanhang på ett relativt välfungerande sätt. Eleven har mycket godakunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nyasammanhang på ett välfungerande sätt.
Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för… Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
I redovisningar och diskussioner… I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.  I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.  I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Arbeta med problemlösningar som handlar om att hitta mönster. Skapa förutsättningar för alla att hitta egna strategier för att konstruera egna formler till mönster. Mycket eget tränande i att lösa ekvationer samt resonerande under lektionstid över hur man använder ekvationer vid problemlösning.

Facit övningsblad

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Resonemang och problemlösning under lektionstid. Aktivt deltagande under lektionsuppgifter samt avslutande prov under v.48??

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 41

Lektion 1: Vad var ett mönster inom matematiken för något? Visst fanns det olika sorters talföljder? Vi dammar av vår tidigare kunskap inom området.

Veckans beting: Två nivåer på sid 49-50 + Arbetsblad 2.1

Lektion 2: Vi gör en parvis aktivitet om “Mönster med tal”. Därefter ges tid till att hinna klart med veckans beting.

Vecka 42

Lektion 1: Mönster och formler – Kapitel 2.2. Hur var det nu man gjorde för att skriva en formel till ett mönster? Vi lyfter upp och repeterar fyrfältaren innan du tränar i boken.

Film om mönster och formler

Fyrfältaren

Veckans beting: Två nivåer på sid 53-54 + Parvis aktivitet om mönster.

Lektion 2: Vi inleder med den parvisa aktiviteten om mönster och blir man klar fortsätter du med veckans beting.

Vecka 43

Lektion 1:

Lektion 2:

Lektion 3:

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att kunna använda och växla mellan representationsformer som ord, tabell och formler är av betydelse för att senare kunna lösa problem även i andra sammanhang. Algebran är ett eget område inom matematiken, men också ett hjälpmedel inom många matematiska och naturvetenskapliga områden.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

• Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
• Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
• Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

LPP Tal och taluppfattning

LPP Tal och taluppfattning

Ansvarig/Ansvariga lärare: Malin Björn

Klass: Venus år 7

När, under vilka veckor? v 35-45

Vad?

Vi kommer repetera och befästa grundläggande kunskaper om tal och räknemetoder. Mycket av det som vi ska arbeta med har ni mött tidigare, men erfarenheten visar att det behövs ordentlig repetition av grundläggande moment för att klara kommande delar i matematiken och att ha bra användbara verktyg för de fyra räknesätten.

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är positionssystemet? Kan du använda och förstå det när du multiplicerar/dividerar med 10, 100, 1000?
  • Är du säker på de fyra räknesätten? Vilka användbara och effektiva metoder finns? Kan du och använder du med säkerhet bra skriftliga räknemetoder?
  • Vilka är sambanden mellan räknesätten?
  • Hur gör man när man multiplicerar och dividerar med tal mellan 0 och 1? Är du helt säker på det och kan förklara varför tex att en multiplikation kan ge en mindre produkt eller att kvoten av en division kan bli större än det tal man utgick från? Vilka smarta strategier kan man använda?
  • Vilka olika metoder finns? Vilken passar mig?
  • Vilka innebär prioriteringsreglerna?
  • Vad innebär begreppen udda tal, jämna tal, sammansatta tal, primtal och delbarhet?
  • Vilka är våra avrundningsregler och hur överslagsräknar vi?
  • Kan du lösa problem som är kopplade till tal och taluppfattning?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte – förmågor

  • Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder
  • Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

  • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
  • Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som använts i olika historiska och kulturella sammanhang.
  • Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Du kommer få bedömningar i följande förmågor: Problemlösning, Metod och Kommunikation. Tanken är att ha fler kortare bedömningstillfällen som komplement till avslutande prov.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att varva genomgångar, diskussioner och ”starters” som vi löser gemensamt och pratar med varandra om. Vi kommer  att arbeta med uppgifter på olika nivåer utifrån elevens individuella förmåga. 

Vi kommer att se hur innehållet är kopplat till historia och samhället: Hur används denna matematik i samhället? Hur såg räknemetoderna ut förr? Hur ser de ut i andra länder? Vilken metod passar mig bäst?

Läxa kommer vara en betingläxa – att ligga i fas i planeringen varje vecka. Det är viktigt att du tar ansvar och följer tidsplanen kring hur mycket och vad du räknar på varje kapitel. Det är bra att repetera multiplikationstabellerna på egen hand under tiden också. Detta kan man med fördel göra på ipad.

För att utvecklas och lära så mycket som möjligt är det värdefullt att vara aktiv i gemensamma uppgifter och att träna mycket och på rätt nivå.

  • Några elever arbetar i en skriva-direkt-i bok som ersätter nivå ett och halva två. Det motsvarar E – lättare C-nivå. Därefter fortsätter man om man i huvudboken.
  • Nivå ett och två motsvarar kunskapskrav på E – C-nivå.
  • Nivå två – tre motsvarar kunskapskraven på C – A-nivå. Det finns dessutom fördjupningsuppgifter att välja på A-nivå.
  • För alla gäller att säkerhet i multiplikationstabellerna 1-10 kommer att underlätta arbetet i matematik avsevärt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Samtal och diskussioner där eleverna får berätta hur de tänkt och resonerar. Exit-tickets. Större reflektionsuppgifter och arbetsblad som lämnas in. Skriftligt prov v. 45 efter avslutat kapitel.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka Vad Träningsbeting Extra
35 Siffror och tal – taluppfattning och tals värde

Uppstarts-kahoot

Storleksordna tal

Tallinje

Spel “Algebrakapplöpning”

Flytta positioner – gemensam talövning

Två spår på kap 2.1
36 Multiplicera med 10, 100, 1000

Rörelselek “Hoppa positioner”

Två spår på kap 2.2

Arbetsblad 10, 100, 1000

Problem, resonemang, kommunikation” s. 66-67
37 Addition och subtraktion

Begreppen

Decimaltal

Två spår på kap 2.3

Arbetsblad “Addition och subtraktion med huvudräkning”

Utmanings- uppgifter
38 Studiebesök + Lemshagaspel

Intro “Multiplikation och division” – hitta egna siffror som passar med olika regler

Spel “Först till 1000,…)

Utmanings- uppgifter
39 Multiplikation och division

Fyra olika sätt att räkna multiplikation + reflektion

Multiplicera för förändring – med rektanglar

Två spår på kap 2.4

Arbetsblad “2.4 Multiplikationsalgoritm” minst fem uppg.

40 Multiplicera och dividera med tal mellan 0 och 1

Divisionsalgoritmer

Två spår på kap 2.5 Magisk triangel och kvadrat
41
42
43
44 höstlov
45 Träna inför matteprov

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbetssätt- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet – nivå på innehåll och utformning, tillsammans med eleverna.

 

Addition och subtraktion 0 till 100

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1: Hur många apelsiner är det sammanlagt? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många apelsiner är det i varje låda?
  • På vilka olika sätt kan vi addera talen?
  • Skulle vi kunna använda tiobasmaterialet för att addera

Lektion2: Elin har 24 kritor, Oliver har 7 kritor, Hur många har de sammanlagt?Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många kritor har Elin? Hur många har Oliver?
  • Hur många kritor har barnen sammanlagt?
  • På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 3: Hur många muffins har de sammanlagt? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många muffins är det på första plåten? Den andra plåten?
  • Hur många muffins är det sammanlagt?
  • På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 4: Det är 36 äpplen. 22 av dem är röda. Hur många är gröna? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många äpplen är det? Hur många är röda?
  • Hur tar vi reda på hur många som är gröna?
  • Ska vi addera eller subtrahera?
  • På vilka olika sätt kan vi subtrahera?

Lektion 5: Det är 23 pennor. 5 pennor plockas bort. Hur många pennor är kvar i burken? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många pennor är det från början?
  • Hur många pennor tas bort?
  • På vilka olika sätt kan vi subtrahera?

Lektion 6: I affären finns 32 burkar med soppa. Under en dag säljs 16 burkar. Hur många burkar finns sedan kvar? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många burkar med soppa är det?
  • Hur många burkar såldes?
  • På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?
  • Hur många burkar är det kvar vid dagens slut?

Lektion 7: Hur kan vi ta hjälp av att 13 – 7 = 6 för att räkna ut 53 – 7? Förklara för dina kompisar.

  • Hur kan vi addera ental och tiotal med uppställning?
  • Hur kan vi subtrahera ental och tiotal med uppställning?
  • Hur adderar vi med växling?
  • Hur subtraherar vi med växling?

Lektion 8 : Jag klurar

  • Vilket är det största talet vi kan bilda?
  • Vilken siffra ska vi börja med för att bilda ett så stort tal som möjligt?
  • Vilket är det minsta talet vi kan bilda?
  • Vilken siffra ska vi börja med för att bilda ett så litet tal som möjligt?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan

Eleverna möter problem i vardagsnära situationer som de löser med hjälp av addition och subtraktion. De diskuterar och synliggör olika sätt att lösa problem- uppgifterna.

Begreppsförmågan

Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som addition och subtraktion. De använder sig av positionssystemet när de adderar och subtraherar tiotal och ental.

Metodförmågan

Eleverna tränar på att använda olika strategier vid addition och subtraktion, bland genom att dela upp i tiotal och ental samt använda additions- och subtraktionsalgoritmerna med stöd av tiobasmaterial.

Resonemangsförmågan

Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring begreppen addition och subtraktion samt på att beskriva valda strategier. Frågor som ”Hur vet vi det?” och ”Finns det fler sätt?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar sin kunskap om addition och subtraktion på många sätt, bland annat genom att förklara på vilka olika sätt de kan addera och subtrahera och genom att redovisa sina lösningar. De får både se och använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

Eleverna möter naturliga tal och tränar på att dela upp dem i tiotal och ental. Eleverna använder positionssystemet när de beskriver och grupperar talen i tiotal och ental. Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer. Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation. Eleverna använder olika metoder för att addera och subtrahera. De resonerar om metodernas lämplighet beroende på situation. Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i svar och jämför sina lösningar med varandra.

Algebra

Eleverna tränar på att skriva likheter med addition och subtraktion och bygger förståelse för hur en uppgift kan uttryckas som en likhet.

Problemlösning

Eleverna tränar på att lösa problem med bildstöd utifrån vardagsnära situationer. Eleverna möter olika typer av frågeställningar och resonerar kring lämpliga sätt att lösa problemen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med två av de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-100, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna fortsätter att arbeta med addition och subtraktion i ett utökat talområde. De använder strategier som de mött tidigare men får även arbeta med additions- och subtraktionsalgoritmerna. Tiobasmaterialet som eleverna är vana vid används som grund när algoritmen introduceras och kopplas till algoritmen för att eleverna lättare ska förstå dess struktur. Eleverna adderar och subtraherar tvåsiffriga tal med och utan växling och bygger successivt upp sin förståelse under varje lektion. Eleverna använder sina kunskaper om ental och tiotal för att dela upp tal och för att addera eller subtrahera tal. De visar uppdelningen med hjälp av talcirklarna. Eleverna löser uppgifter i vardagsnära situationer kopplade till addition och subtraktion och använder begrepp som sammanlagt och kvar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: 1 Addera ental och tiotal

  • Kunna använda olika metoder för att addera tvåsiffriga tal.
  • Kunna använda uppställning vid addition.

Lektion 2: Addition med växling

  • Kunna använda olika metoder vid addition med växling – ett tvåsiffrigt och ett ensiffrigt tal.
  • Kunna använda uppställning vid addition med växling.

Lektion 3: Addition med växling

  • Kunna använda olika metoder vid addition med växling – två tvåsiffriga tal.
  • Kunna använda uppställning vid addition med växling.

Lektion 4: Subtrahera ental och tiotal

  • Kunna använda olika metoder för att subtrahera tvåsiffriga tal.
  • Kunna använda uppställning vid subtraktion.

Lektion 5: Subtraktion med växling

  • Kunna använda olika metoder vid subtraktion med växling – ett tvåsiffrigt och ett ensiffrigt tal.
  • Kunna använda uppställning vid subtraktion med växling.

Lektion 6: Subtraktion med växling

  • Kunna använda olika metoder vid subtraktion med växling – två tvåsiffriga tal.
  • Kunna använda uppställning vid subtraktion med växling.

Lektion 7: Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion inom talområdet 0 till 100.
  • Göra en självskattning av sin kunskap

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Blockmodellen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen & Eva Lorne

När, under vilka veckor? 39-41

Vad? Blockmodellen

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1

  • Hur många pennor har Oliver?
  • Hur många pennor har David?

Lektion 2

  • På vilka olika sätt kan vi ta reda på hur många det är sammanlagt?
  • Hur många pajer har Elin?
  • Hur många pajer gav hon bort?
  • Hur många pajer är kvar?
  • Hur kan vi ta reda på det?
  • Kan vi använda blockmodellen för att visa uppgiften?

Lektion 3

  • Hur många ben har spindeln?
  • Hur många ben har myran?
  • Hur många fler ben har spindeln än myran?
  • Hur kan vi ta reda på det?
  • Kan vi använda blockmodellen för att visa uppgiften?

Lektion 4

  • Hur många sudd är det i låda A?
  • Hur många sudd är det i låda B?
  • Är det fler eller färre sudd i låda B än låda A?
  • Hur många färre sudd är det i låda B?
  • Kan vi använda blockmodellen för att visa uppgiften?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter problem i vardagsnära situationer som de löser med hjälp av addition och subtraktion. De diskuterar och synliggör med hjälp av blockmodellen hur de kan lösa problemuppgifterna.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som addition och subtraktion. De använder sig av begrepp som sammanlagt, skillnad, fler och färre när de löser problemuppgifterna. Blockmodellen hjälper eleverna att synliggöra och förstå begreppen.

Metodförmågan
Eleverna väljer olika strategier vid addition och subtrak­tion, bland annat att addera och subtrahera genom att dela upp i tiotal och ental eller att använda additions­ och subtraktionsalgoritmerna.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring begreppen addition, subtraktion, fler än och färre än samt resonera kring valda strategier och räknesätt. Frågor som ”Hur vet vi det?” och ”Finns det fler sätt?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänk­ ande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap bland annat genom att förklara på vilka olika sätt de kan addera och subtrahera och genom att redovisa sina lösningar. De får använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel blockmodellen, konkret material och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situatio­ner.

Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egen­skaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.

Eleverna använder olika metoder för att addera och subtrahera samt resonerar om metodernas lämplighet.

Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i svar utifrån blockmodellen och jämför sina lösningar med varandra.

Algebra
Eleverna tränar på att skriva likheter med addition och subtraktion kopplat till olika problemsituationer.

Samband och förändringar
Eleverna tränar på modelltänkande utifrån bilder på blocken och när de ritar egna block. De får förståelse för proportionalitet när de ritar och delar upp blocken i lämpliga delar samt jämför blockens längd.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa problem med blockmodel­len som bildstöd utifrån vardagsnära situationer.

Eleverna möter olika typer av frågeformuleringar i problemuppgifterna.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 2 introduceras blockmodellen som ett visuellt verktyg vid problem­ lösning. Läs mer om vad blockmodellen innebär i I Blickfånget.

Eleverna är vana vid att använda multilink­kuber för att lösa uppgifter. Nu får de använda kuber parallellt med ritade block för att synliggöra kopplingen mellan dem.

Blockmodellen introduceras i enkla uppgifter för att eleverna ska fokusera på att förstå modellen. Blocken är färdigritade och de får träna på att tolka vad de visar och hur de olika delarna i blocken kopplar till uppgif­ ten. Senare i kapitlet får eleverna även pröva att rita egna block.

Eleverna använder blockmodellen i olika vardagsnära problemuppgifter med addition och subtraktion. De får använda strategier som de mött tidigare och pro­ blemen tar upp begrepp som: sammanlagt, ta bort, skillnad, fler än och färre än.

Eleverna får bekanta sig med proportionella samband när de resonerar kring hur de ska rita och dela upp blocken samt när de uppskattar och jämför blockens längd.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1 Använda block­ modellen

• Förstå vad blockmodellen innebär.
• Kunna lösa problem med blockmodellen.

s. 26

s. 24

2 Problemlösning del – helhet

• Kunna lösa problem med blockmodellen.
• Kunna använda blockmodellen i uppgifter med

perspektivet del – helhet.

s. 29

s. 26

3 Problemlösning fler – färre

• Kunna lösa problem med blockmodellen.
• Kunna använda blockmodellen i uppgifter med ett

jämförande perspektiv.

s. 32

s. 28

4 Problemlösning fler – färre

• Kunna lösa problem med blockmodellen.
• Kunna använda blockmodellen i uppgifter med ett

jämförande perspektiv.
• Kunna rita egna block kopplat till uppgiften.

s. 35

s. 30

5 Kunskapslogg

• Reflektera över och visa sin kunskap om att lösa uppgifter med blockmodellen.

• Göra en självskattning av sin kunskap.

s. 38

s. 32

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Solen Grön – Tal och Algebra

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v.40-

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är ett bråk?
  • Hur räknar man bråk med de fyra räknesätten?
  • Varför är det bra att kunna räkna med bråk?
  • Hur används bråk i vardagen?
  • Vilka prioriteringsregler är det som gäller?
  • Vad har parenteser för betydelse?
  • Hur förenklar man uttryck?
  • Hur kan man använda ekvationer vid problemlösning?
  • Kan vi räkna algebra i potensform?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.

  • att alla tal i bråkform inte kan skrivas som tal i decimalform med ändligt antal decimaler
  • att kvoten av två heltal kan uppfattas som andel, som en division, eller som ett förhållande (proportionalitet) t ex = 0,75 ; 3:4
  • att olika bråk kan beteckna samma tal
  • storleksordnar heltal och tal i bråk och decimalform
  • använder reella tal i vardagliga och matematiska situationer
  • växlar mellan procentform, decimalform och bråkform

• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform

  • addition, subtraktion, multiplikation och division av bråk och sambanden mellan dessa.
  • någon metod för att bestämma (minsta) gemensamma nämnaren och att detta bara behövs vid addition och subtraktion och inte vid multiplikation och division av tal i bråkform

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer.

  • kunna se/känna/veta att ett svar på en uppgift är rimligt.
  • räkna i huvudet på ett ungefär.

Algebra

• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.

  • vad kan de olika bokstäverna stå för?
  • hur tolkar du in variabelns betydelse?

• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.

  • tolka olika uttryck
  • skriva egna uttryck till problem
  • skapa ekvationer utifrån givna problem
  • tolka vad ekvationerna står för.

• Metoder för ekvationslösning.

  • behärska olika metoder (fingermetoden och balansmetoden)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tilllämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god an- passning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Resonemang Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Metod Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredställande resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.
Kommunikation Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
Begrepp Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha genomgångar, självständigt arbete, diskussioner och arbeta med problemlösning.

Övningsblad för extra träning: extra-material
FACIT TILL EXTRA MATERIAL Facit – Extra material
För extra träning kan jag rekommendera Rasmus – Mattehjälpen.
Egen övning kan oxå ske på Kunskapsmatrisen.
Facit kapiteltest och begreppstest: Facit kapitel och begreppstest

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bli bedömd under lektionstid, inlämningar samt på ……….??????

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 40

Måndag: Första 30 min får ni jobba klart med Casino Lemshaga. Därefter blir det bokutdelning, LPP-genomgång samt någon mindre aktivitet för att väcka bråkräkningen till liv.

Torsdag: Vi följer upp aktiviteten från i måndags och går igenom begreppen: förlänga, förkorta, enklaste form, blandad form och bråkform. Därefter repeterar vi hur man adderar och subtraherar två bråk. Hur gjorde man när nämnarna inte var lika?
Egen träning: kap 1.1 och 1.2 + övningsblad 1.1B och 1.2 eller rasmus.is (se extramaterial)

Film om addition och subtraktion av bråk:

Vecka 41

Måndag: Vi startar upp lektionen med en parvis aktivitet – Bråkpussel.
Därefter går vi in på multiplikation av bråk. Hur gjorde man när man multiplicerar bråk med ett heltal och multiplicerar två tal i bråkform? Vi tittar gemensamt på några tal på olika nivåer.

Film om multiplikation av bråk

Egen träning: Två nivåer på kapitel 1.3 på sid. 17-18 + övningsblad 1.3.

Torsdag:Vi startar upp lektionen med en parvis aktivitet. Därefter går vi in på det sista räknesättet, nämligen division av bråk. Hur gör vi det? Vi kopplar samman det till gammal kunskap om division med tal mellan 0 och 1.

Film om division av bråk

Egen träning: Två nivåer på kapitel 1.4, sid 19-22

Vecka 42

Måndag: Vi börjar med färdighetsträning för främst division med bråk. I slutet av lektionen gör vi ännu ett bråkpussel, men den här gången med multiplikation och division.

Torsdag: Sista lektionen innan bråktestet på måndag. Ni behöver idag testa att allt funkar på Kunskapsmatrisen! Egen färdighetsträning av bråkavsnittet, sid 8-22., kunskapsmatrisen, rasmus samt hög höjd. Under lektionen kommer ni även att få konstruera egna bråkpussel.

Fler uppgifter att träna på: Extrauppgifter att träna påFacit extrauppgifter

Vecka 43

Måndag: Bråktest på kunskapsmatrisen, exam.net. Ta med dig en laddad iPad!

Solen Röd – Tal och Algebra!

Ansvarig lärare: Monsieur Forselius

När, under vilka veckor? v.40-v.48??

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är ett bråk?
  • Hur räknar man bråk med de fyra räknesätten?
  • Varför är det bra att kunna räkna med bråk?
  • Hur används bråk i vardagen?
  • Vilka prioriteringsregler är det som gäller?
  • Vad har parenteser för betydelse?
  • Hur förenklar man uttryck?
  • Hur kan man använda ekvationer vid problemlösning?
  • Kan vi räkna algebra i potensform?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.

  • att alla tal i bråkform inte kan skrivas som tal i decimalform med ändligt antal decimaler
  • att kvoten av två heltal kan uppfattas som andel, som en division, eller som ett förhållande (proportionalitet) t ex = 0,75 ; 3:4
  • att olika bråk kan beteckna samma tal
  • storleksordnar heltal och tal i bråk och decimalform
  • använder reella tal i vardagliga och matematiska situationer
  • växlar mellan procentform, decimalform och bråkform

• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform

  • addition, subtraktion, multiplikation och division av bråk och sambanden mellan dessa.
  • någon metod för att bestämma (minsta) gemensamma nämnaren och att detta bara behövs vid addition och subtraktion och inte vid multiplikation och division av tal i bråkform

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer.

  • kunna se/känna/veta att ett svar på en uppgift är rimligt.
  • räkna i huvudet på ett ungefär.

Algebra

• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.

  • vad kan de olika bokstäverna stå för?
  • hur tolkar du in variabelns betydelse?

• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.

  • tolka olika uttryck
  • skriva egna uttryck till problem
  • skapa ekvationer utifrån givna problem
  • tolka vad ekvationerna står för.

• Metoder för ekvationslösning.

  • behärska olika metoder (fingermetoden och balansmetoden)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tilllämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god an- passning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Resonemang Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Metod Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredställande resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.
Kommunikation Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
Begrepp Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha genomgångar, självständigt arbete, diskussioner och arbeta med problemlösning.

Övningsblad för extra träning: extra-material
FACIT TILL EXTRA MATERIAL Facit – Extra material
För extra träning kan jag rekommendera Rasmus – Mattehjälpen.
Egen övning kan oxå ske på Kunskapsmatrisen.
Facit kapiteltest och begreppstest: Facit kapitel och begreppstest

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bli bedömd under lektionstid, inlämningar samt på ……….??????

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 40

Måndag: Första 30 min får ni jobba klart med Casino Lemshaga. Därefter blir det bokutdelning, LPP-genomgång samt någon mindre aktivitet för att väcka bråkräkningen till liv.

Torsdag: Genomgång av begreppen; förlänga, förkorta enklaste form, blandad form. Vi tittar sedan vidare på addition och subtraktion av bråk. Hur gjorde man nu när inte nämnarna var lika?

Film om addition och subtraktion av bråk

Egen räkning i boken på kapitel 1.1 och 1.2 samt på rasmus.is för er som vill ha lite utmaningar.

Vecka 41

Måndag:  (Vikarie)
Multiplikation av bråk. Hur gjorde man när man multiplicerar bråk med ett heltal och multiplicerar två tal i bråkform? Vi tittar gemensamt på några tal.

Film om multiplikation av bråk

Eget jobb: Två nivåer på kapitel 1.3 på sid. 17-18.

Torsdag: Vi startar upp lektionen med en parvis aktivitet – Bråkpussel. Därefter tänker jag visa på några uppgifter på C- och A-nivå gällande multiplikation av bråk. Sista delen av lektionen tar vi oss an det sista räknesättet, nämligen division av bråk. Hur gör vi det? Vi kopplar samman det till gammal kunskap om division med tal mellan 0 och 1.

Film om division av bråk

Eget jobb: Två nivåer på kapitel 1.4, sid 19-22

Vecka 42

Måndag: Eftersom det var så lyckat med bråkpusslet så startar vi upp lektionen med ytterligare ett sådant, men nu med multiplikation och division.
Därefter ges ordentligt med tid för färdighetsträning inom de fyra olika räknesätten med bråk.

Torsdag: Sista lektionen innan bråktestet på måndag. Ni behöver idag testa att allt funkar på Kunskapsmatrisen! Egen färdighetsträning av bråkavsnittet, sid 8-22., kunskapsmatrisen, rasmus samt hög höjd. Under lektionen kommer ni även att få konstruera egna bråkpussel.

Fler uppgifter att träna på: Extrauppgifter att träna påFacit extrauppgifter

Vecka 43

Måndag:

Torsdag:

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation: