De kidnappade instrumenten

När, under vilka veckor?  v. 6-23

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström 

Vad ska vi göra?

Vi ska tillsammans lära oss om olika instrument.

Hur ser de ut?
Vad heter några av deras delar?
Hur låter de olika instrumenten?

Hur ska vi arbeta?

För att upptäcka instrumenten kommer vi att tillsammans lyssna till UR:s serie De försvunna instrumenten.

Om programserien De kidnappade instrumenten är ett actionfyllt musikäventyr i konserthusets vindlande korridorer. Här har instrument efter instrument spårlöst försvunnit från den stora scenen. Nu hålls de inlåsta mot sin vilja i ett förråd längst ner i konserthusets källare. Det är den ondskefulla vaktmästaren som tagit instrumenten till fånga. Nu måste instrumenten försöka fly innan något ännu hemskare kommer ske. Men kommer de att lyckas?

I Neptunus har vi musik varannan vecka vilket göra att den röda gruppen kommer att starta vecka 6. Därefter kommer den gröna gruppen göra samma sak v. 7 OSV.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

I Neptunus har vi musik varannan vecka vilket göra att den röda gruppen kommer att starta vecka 6. Därefter kommer den gröna gruppen göra samma sak v. 7 OSV.

v. 6 eller 7: Del 1 –  Tuba och klarinett

Vi möter instrumenten tuba och klarinett, och får höra hur de ser ut och låter. Tuba tillhör bläckblåsfamiljen och klarinett tillhör träblåsfamiljen. Vi lär oss om tuba och får höra den spela olika stycken med varierande rytm, tempo, tonläge och känsloläge.

Värdegrund – rättvisa Vännerna Tuba och Klarinett diskuterar orättvisa kring hur man ser ut. Orättvisa kan även diskuteras utifrån varför just dessa instrument blivit kidnappade. Den onda vaktmästaren presenteras också.

Vi lära oss om tuban och klarinettens olika delar.

v. 8 eller 10: Del 2 – Trumpet

Vi möter huvudpersonen, instrumentet trumpet, och lär oss hur den ser ut och låter. Trumpet hör till samma familj som tubai bleckblåsfamiljen. Vi fördjupar oss även i klarinett och får höra den spela olika stycken med varierande rytm, tempo, tonläge och känsloläge.

Värdegrund – rättvisa Trumpet har blivit tagen av vaktmästaren och är inlåst i källaren. Där träffar han Tuba och Klarinett som förklarar att han, precis som dem, har blivit kidnappad. Men Trumpet vill inte förstå det. Han tycker att det är orättvist och undrar varför just han har blivit kidnappad.

Vi lära oss om trumpetens olika delar.

v. 11 eller 12: Del 3 – Cello

Vi möter cello eller violoncell som den också kallas. Vi lär oss hur den ser ut och låter. Cello tillhör stråkfamiljen och har fyra strängar som spelas med stråke. Vi hör cello spela med olika rytm, tempo och tonläge. Med cello tas begreppet klang upp, med koppling till instrumentets varma klang.

Värdegrund – göra fel och säga förlåt Trumpet är arg över att ha hamnat i källarförrådet och kallar de andra instrumenten för elaka saker. Värdegrund kan diskuteras utifrån hur man behandlar andra när man själv är upprörd.

Vi lära oss om cellons olika delar.

v. 13 eller 15: Del 4 – Harpan

Vi möter harpa och lär oss hur den ser ut och låter. Harpa är ett knäppinstrument och tillhör strängfamiljen. Den spelar med olika rytm, tempo och tonläge. Harpa och trumpet spelar duett i programmet. Det visar hur det låter när två instrument spelar tillsammans och kompletterar varandra.

Värdegrund – göra fel och säga förlåt Cello blir jättearg på̊ Trumpet efter att han har varit elak mot instrumenten. Trumpet får dåligt samvete och Harpa hjälper Trumpet att inse att hen gjort fel och borde säga förlåt. Värdegrund kan diskuteras både utifrån Trumpet och Cellos agerande i konflikten.

Vi lära oss om Harpans olika delar.

v. 16 eller 17: Del 5 – Dragspel

Vi möter dragspel, eller ackordeon som det även kallas. Vi lär oss hur det ser ut och låter samt i vilka sammanhang instrumentet ofta hörs. Dragspel spelar i olika stilar med varierande rytm, dynamik och tempo. Dragspelet tillhör blåsfamiljen i släktet fritungeinstrument trots att det har tangenter och knappar och är ett tangentinstrument.

Värdegrund – vem bestämmer? Instrumenten får en chans att fly och diskuterar om de ska ge sig av fastän alla inte kan följa med. Cello får sista ordet och alla lyssnar på̊ hen. Värdegrund kan diskuteras utifrån varför Cello får bestämma. Även Dragspel försöker bestämma över de andra instrumenten.

Vi lära oss om dragspelets olika delar.

v. 18 eller 19: Del 6 – Synth

Vi möter synth och lär oss hur instrumentet ser ut, låter och är kopplad till sin genre synthmusik. Synthen tillhör familjen elektriska instrument och har oftast tangenter. Detär ett elektroniskt instrument som behöver el för att fungera. Synthens ljud har man skapat själv med hjälp av en dator.

Värdegrund – vem bestämmer? Instrumenten stoppas av Dragspel och de försöker bestämma vad de ska göra nu. Trumpet tar en tydligare ledarroll och Cello får backa. Synth försöker bestämma över Dragspel. Värdegrund kan diskuteras utifrån vem som har rätt att bestämma.

Vi lära oss om synthens olika delar.

v. 20 eller 21: Del 7 – Puka

Vi möter puka och lär oss hur den ser ut och låter. Puka tillhör slagverksfamiljen. Man använder klubbor eller trumstockar för att spela på pukorna. Puka spelar med olika takt, ton, rytm och dynamik. Vi får veta att pukans ljud kan uppfattas som läskigt.

Värdegrund – utanförskap Puka är lämnad ensam och utanför i källaren. Han är ofta rädd, trots att han är den som kan låta läskig. Även Harpa är ensam kvar i källaren. Värdegrund kan diskuteras utifrån hur det känns att vara ensam, utanför och missförstådd.

Vi lär oss om Pukans olika delar.

v. 22: Del 8 – Marimba

Vi möter marimba och lär oss hur den ser ut, låter och var den kommer ifrån. Marimba tillhör slagverksfamiljen och är ett melodiskt instrument, vilket betyder att det kan producera en melodi som kan följa en sång. Marimban består av plattor som är ordnade som en klaviatur med ett resonansljud som förstorar ljudet. Man spelar på en marimba med marimbaklubbor. Ofta har man två klubbor i varje hand. Marimba spelar med olika takt, ton, rytm och dynamik. Vi får veta att marimbas ljud finns med i tv-spel.

Värdegrund – utanförskap Marimba kom från ett annat land till konserthuset och var utanför tills hon träffade Puka. Värdegrund kan diskuteras utifrån hur det är att komma ensam till en ny plats.

Vi lär oss om Marimbans olika delar.

v. 23: Del 9 – Tillbaka på scenen och Del 10 – Dirigenten

Instrument från varje instrumentgrupp är presenterade. Instrumenten spelar tillsammans i en orkester. Vi lär oss vad en dirigent är och lyssnar till musikstycken med olika rytm, tempo, tonhöjd och dynamik.

Värdegrund – allas lika värde Kampen mellan ont och gott når sin kulmen där det goda kämpar för allas rätt att finnas till. Värdegrund kan diskuteras kring allas lika värde. Vi får också lära känna vaktmästaren och veta mer om hans bakgrundshistoria, och varför han är så arg. Värdegrund kan därför diskuteras utifrån förståelse för antagonisten trots att hans handlingar är fel.

Vi gör olika övningar för att minnas våra instrument, korsord, hitta instrumenten och memory.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi har tidigare fått spåna fritt kring hur olika instrument kan skapas samt hur de kan se ut. Vi kommer därför nu titta vidare på hur våra instrument kan se ut i verkligheten samt få höra hur de kan låta.

För att kunna skapa en spänning och mystik i ämnet musik valde vi även att lyssna till en spännande berättelse.

Centralt innehåll från kursplanen

Samhällskunskap – centralt innehåll, 1–3

Att leva tillsammans
  • Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden. Att leva i världen
  • Grundläggande mänskliga rättigheter och alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Musik – centralt innehåll, 1–3

Musikens verktyg
  • Slagverksinstrument, stränginstrument, tangentinstrument och digitala verktyg för musicerande och musikskapande.
  • Röstvård och hörselvård vid sång, spel och lyssnande. Musikens sammanhang och funktioner
  • Olika musikinstrument. Hur de låter, vad de heter och hur de ser ut
  • Associationer i form av tankar, känslor och inre bilder som uppkommer genom musikupplevelser.

Förankring i kursplanens syfte

Samhällskunskap
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Musik
  • spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
  • skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
  • analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi låter elevens nyfikenhet till sagornas värld komma till tals för att lära oss om nya instrument. Vi undersöker instrument och tittar närmare på hur de låter och hur de kan se ut. Vi diskuterar och reflekterar tillsammans.

Sånguppgift/karaokeuppgift

Alla elever behöver få tid att öva sin sångröst. För många känns det inte alls svårt men för andra känns det lite klurigt för att man inte sjunger så ofta. Av den orsaken är det extra viktigt att vi övar! För att det ska bli lite lättare för dig kan du göra detta hemma, i lugn och ro.

Jag har byggt en uppgift där du sjunger med till en låt du kan och som känns bra i din röst. Det viktigaste är att du lägger lite tid på att hitta en låt som passar din röst så att du klarar att sjunga med i melodin, så att den inte blir för ljus eller för mörk för dig. Vi kommer göra detta flera gånger under dina år på skolan och det brukar vara både kul och ett bra sätt att ta bort nervositet.

Gör så här:

1. Välj en låt du tycker om i lyrics-version (musikvideo med text) på Youtube. Var noga med att hitta en låt som inte är alldeles för mörk eller ljus för din egen röst. (Jag har förslag om du behöver tips)

2. Träna låten till dess du känner dig säker.

3. Filma dig själv när du sjunger med till låten, med artistens röst i bakgrunden. Vill du ha en större utmaning kan du se om det finns en instrumental version. Då sjunger du låten utan artistens röst i bakgrunden, det är ganska mycket mer klurigt, men prova om du vill. Var noga med att musiken är lagom stark så att du hörs.

4. Lämna in din film i Classroom!

Såhär skickar du låten:
– Gå till dina Bilder
– Markera din låt
– Dela din film via Classroom, “Bifoga uppgift” välj Musikens Classroom och rätt musikuppgift.

Extra:
1. Gör ett litet rörelsemönster (koreografi) till refrängen om du vill.
2. Välj en instumental bakgrund utan artistens röst, ibland kallas dessa för karaoke-version. Detta är frivilligt!

OBS! Det är bara jag som kommer se din inspelning!

Musikinstrument

När, under vilka veckor? 35-

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström

Vad ska vi göra?

  • sjunga
  • rörelse till musik
  • uppleva instrument
  • skapa instrument
  • skapa musik

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer tillsammans titta på olika program där musik och rörelse ger uttryck. Vi kommer tillsammans härma och sjunga med. Vi kommer titta på olika typer av instrument och även se hur de låter. Detta för att kunna skapa egna instrument utifrån återvunnet material.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

  • Lyssnar på olika program som skapar rörelse och musik.
  • Tittar på olika instrument för att uppleva takt och musik. Vi spelar tillsammans och försöker tillsammans hålla samma takt.
  • Vi delas in i grupper om 3 -4 elever. Här får vi möjlighet att titta vidare på ett instrument och fundera kring hur det ser ut. Detta för att sedan fundera kring hur vi skulle kunna bygga ett liknande instrument.
  • Vi bygger våra instrument.
  • Vi dokumenterar våra instrument.
  • Vi skapar musik tillsammans.
  • Lyssnar på musik för att skapa känslor.
  • Skapa musik via ipad

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi skapar musik utifrån vårt bokstavsarbete.

Centralt innehåll från kursplanen årskurs 1-3

Musik:

Musicerande och musikskapande:

  • Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel.
  • Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner.
  • Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild.
  • Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

Musikens verktyg:

  • Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik.
  • Slagverk, stränginstrument och tangentinstrument med variation av rytm, klang och dynamik.
  • Rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenar för att musicera och komponera musik.

Musikens sammanhang och funktioner:

  • Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik.
  • Olika instrument från grupperna blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument.
  • Hur instrumenten låter och ser ut.
  • Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.

Teknik:

Tekniska lösningar:

  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.

Arbetsätt för utveckling av tekniska lösningar:

  • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik.

  • spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
  • skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
  • analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Musik år 2

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark.

När, under vilka veckor? 2020/2021

 

Vad? 

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är musik?
  • Hur kan vi uttrycka oss genom skapande av musik?
  • Vilka sånger använder vi vid vardagliga och högtidliga sammanhang?  

 

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, och
Förankring i kursplanens syfte
  • Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik.
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang.
  • Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet.

 

Centralt innehåll från kursplanen år 1-3
Musicerande och musikskapande
  • Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel.
  • Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner.
  • Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild.
  • Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.
Musikens verktyg
  • Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik.
  • Rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenar för att musicera och komponera musik.
Musikens sammanhang och funktioner
  • Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik.
  • Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Eleverna i Uranus har musik varannan vecka. Under detta läsår kommer vi att sjunga och skapa musik på olika sätt. 
  • Vi kommer att “känna” musik genom att lyssna på olika musikgenrer. 
  • I våra olika projekt  och ämnen kommer vi att sjunga sånger som är kopplade till området.
  • Vi sjunger olika sånger som är kopplade till våra högtider och traditioner. 
  • Genom sång och lek utvecklar vi förmågan att uppleva och reflektera över musik. 
  • Vi kommer att skapa instrument med hjälp av återvunnet material. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Vi utvärderar kontinuerligt genom aktiviteter och samtal. Genom att dokumentera med hjälp av bild, observationer, etc. synliggör vi gruppens process och var den befinner sig.

 

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare. Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

 

Instrumentspel

Ansvarig/Ansvariga: Jonas Karlhager

 

Vad?

Spelundervisning i gitarr, piano, bas o trummor.

LGR11:

Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former.

Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet.

  • spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
  • skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer
  • Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform med genretypiska musikaliska uttryck.

Hur?

Genomgång av ett instrument i taget, spelsätt och olika tekniker, till vi provat oss igenom de sk. bruksinstrumenten eller bandinstrumenten.

Sätta ihop till bandkonstellation.

Låtar i olika svårighetsgran från olika genrer.

Redovisning genom uppspel tillsammans, själv eller i par.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Att lära sig ett nytt instrument är att lära sig ett nytt språk. Plötsligt öppnas en ny kanal, både för den egna personens känsloliv och i dialog med andra människor.

Forskning visar att musicerande stimulerar och skapar mängder av nya synapser i hjärnan. Det underhållande är att det inte spelar särskilt stor roll om du är skicklig eller tycker att det är svårt, utdelningen är sensationellt stor ändå!

 

Musicerande, ett sätt att hitta till både sig själv och andra?

Musikhistoria Antiken-Romantiken

Ansvarig/Ansvariga: Jonas Karlhager

 

Vad?

Hur ser epokerna ut i stil, miljö och historia?

Vad är kännetecknande och hur låter musiken?

 

LGR11:

’I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv.’

’Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som andras.’

  • Instrument och deras funktion i olika genrer och sammanhang, till exempel i en symfoniorkester eller i ett rockband.
  • Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av
    olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.

Hur?

Genomgång av Antik, Medeltid, Renässans (Barock), Wienklassicism och Romantik.

Keynotepresentation med lyssning, bilder och lärarens berättelser.

Samla anteckningar så gott du kan.

 

Uppgift:

Observera att denna redovisning bara är en skrivuppgift. Ingen presentation ska hållas för klassen. Om du tycker att det är besvärligt att skriva så går det fint att spela in din presentation där du berättar det du vill säga.

Välj en epok som du vill fördjupa dig i.

1. Berätta om den epok du valt. Vad är typiskt för epoken i stort. Nämn gärna vilka som verkade men fastna inte i de kända profilerna utan fokusera på periodens kännetecken. Koppla gärna till epoken innan den du valt.
2. Vad hände samtidigt i världen?
3. Hur har omvärldens händelser påverkat musiken i din epok tror du? Jämför gärna med perioden innan, dvs det man kommer ifrån.
4. Skriv källhänvisning. Du behöver inte göra en genomarbetad källkritik men dock berätta var du hittat din info.

Skriv max 1,5 sida med strl 12. (minst 600, max 800-900 ord).
Du kommer behöva jobba en del hemma med detta men du får även lektionstid för frågor och skrivtid.

Vi kommer tillsammans överens om ett bra inlämningsdatum!
(Titta gärna in på Classroom för ännu mer info)

 

Varför?

Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Förutom det självklara kunskapsvärdet, där man tydligare ser sin egen koppling med historien och andra människor, bidrar redovisningsformen till att utvecklas till en tänkande individ. Här finns inga teorier som är fel, istället finns elevens egen koppling bredvid historien.

Utvärdering

Efter genomförd kurs.

Think pair share för att delge våra tankar. Detta utifrån ett par enkla frågor: Vad var lätt/svårt? Vad kan jag förbättra?

 

Mina slides om du inte fick till att anteckna eller vill dubbelkolla något:

Musikhistoria antik-romantik