Organisk kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn 

När, under vilka veckor? V3-V8

Läsanvisningar i boken Spektrum Kemi
Organisk kemi s.156-185
Kol och förbränning s. 244-265

Ne: Kommer

Keynotes: Kommer

Extrafrågor: Extrafrågor organisk kemiFacit extrafrågor

Vad?

Frågeställning och följdfrågor:

• Vad menas med organiska ämnen och organisk kemi?
• Vilka är de fyra (fem) vanligaste formerna av grundämnet kol? Vad är amorft kol?
• Vad är nanoteknik?
• Hur går kolatomerna runt i ett kretslopp (kolets kretslopp)? (gjort tidigare)
• Du skall kunna namnge, rita upp strukturformel och molekylformel för alkaner, alkener, alkyner, alkoholer (+ 3 st) och organiska syror med kedjor på upp till 10 kolatomer
• Vad är skillnaden mellan ett mättat och omättat kolväte?
• Vad är isomerer?
• Hur och vad används kolväten till i vår vardag?
• Hur påverkar användning av olja, naturgas och kol (fossila bränslen) miljön?
• Hur bildas etanol?
• Känna till följande alkoholer: metanol, etanol, (teknisk sprit), glykol, glycerol – faror, nyttjor och användningsområden?
• Känna till några vanliga organiska syror – var de finns och vad de används till i vardagen?
• Känna till vad en ester bildas av – var man kan hitta estrar och vad kan de användas till?

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

se matris

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, eget arbete, laborationer, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Labbrapport, skriftligt prov och aktivitet under lektioner /diskussioner /lektionsuppgifter

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Förankring i kursplanens syfte

  • Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga attanvända kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen

  • Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
  • Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
  • Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.

Kemin i vardagen och samhället

  • Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Kemin och världsbilden

  • Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Kemins metoder och arbetssätt

  • Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
  • Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

En resa bakåt i tiden

När, under vilka veckor? v. 2-8

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström

Vad ska vi göra? En resa bakåt i tiden
Vi åker tillbaka till jordens födelse. Hur tror du att jorden skapades? 

Hur skapades jorden enligt vetenskapen?
Hur skapades jorden enligt den kristna tron?
Vilka olika perioder har jorden varit med om och vad skedde här?
Vad kan vi se för spår och hur tror vi att det var att leva på den här tiden?

Hur ska vi arbeta? 

Vi ska arbeta praktiskt för att visualisera de olika perioderna. Vi tittar på filmer som förklara de olika perioderna samt begrepp kring månen solen och jorden. Vi skriver och ritar för att visa förståelse och minnas. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad? 

  1. Vi börjar med att fundera tillsammans kring hur vi tror jorden skapades. VT- Chalk board

Vi tittar på Big bang hur livet och jorden skapades: https://www.ne.se/play/filmnavet/program/medix83?fromSearch=true

Alla får måla sina bilder med kladdkrita på svart papper.

  1. Vi tittar på Jack och jordens utveckling
    https://urplay.se/program/199158-jack-och-jordens-utveckling-pa-vag-mot-silur

Vi visar klassens tidslinje och berättar vad snöret symboliserar.

Eleverna delas in i grupper om 4 och får en remsa som är 4,6 meter lång. Varje millimeter kommer visa 1 miljon år och varje meter 1 miljard år.  

Det första strecket som vi gör är närmast vår rulle och där skriver vi 46000 miljoner år Jordens födelse. Detta sträcker sig sedan till 3500 miljoner år. Här ritar vi hur jorden skapades.

3. Vi tittar på På väg mot silur avsnitt 1 

4. Vi ritar ut prekambrium, kambrium ordovicium på vår tidslinje. Ritar något på varje del.

Prekambrium – 542 miljoner år sedan – bakterier encelligaväxtceller som ger av sig syre.

Kambrium – 488-542 miljoner år sedan – Livet höll sig fortfarande kvar i havet. Det blev allt vanligare för djuren att få ett hårt skal detta troligtvis för att det började komma rovdjur.

Ordovicium – 444-488 miljoner år sedan Det skedde en stark utveckling av nya släkten bland djuren i havet. Brakiopoder, trilobiter och sjöliljor blir vanliga.Graptoliterna (en numera utdöd grupp kolonibildande organismer) frodas. Blötdjuren blir mer varierade med snäckor, musslor och olika bläckfiskar, särskilt nautoloideerna – långa strutformiga arter.

De första käkförsedda fiskarna dyker upp i slutet av perioden. Ett större utdöende drabbade djurlivet vid övergången till silur vilket fick till följd att 60 % av de ryggradslösa släktena försvann.

5. Praktiskt – vi skapar fossil http://www.ungafakta.se/pyssel/skapa/fossil/

6. Vi tittar på: Fram mot trias avsnitt 2 (Silur, devon, karbon och perm) 

Rita ut varje del på vår tidslinje. 

Silur – 416-444 miljoner år sedan – Växter och djur tar sig upp på land. 

https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/fossil/livetshistoria/silur.8031.html 

Vi skapar vårt egna ekosystem med växter och maskar om det går. 

Vi tittar på LTH:S julkalender 2018: Film om hur vi gör vårt egna ekosystem

Devon – 359-416 miljoner år sedan  – Landväxterna och Fiskarnas tid

Vi delar in oss i grupper om 3 och 2 där alla får skapa sina egna världar med växter och hav med fiskar.

Karbon – 299-359 miljoner år sedan – Den höga syrehalten under karbon tros vara orsaken till att vissa insekter spindlar och andra artopeder (leddjur) blev så stora.  Det flög omkring trollsländor med ett vingspann på upp till 70 centimeter , en landlevande mångfoting (Arthropleura) blev 1,8 meter lång, och det fanns 50 centimeter stora skorpioner. De allra flesta landlevande leddjuren var dock normalstora. Insekterna fick vingar i karbon.

Vi skapar dessa stora djur på papper i våra grupper. Mäter med linjaler/måttband för att få rätt storlek. 

Perm – 251-299 miljoner år sedan – 

 

  1. Vi tittar på: Innan meteoriten avsnitt 3

Trias – 200-251 miljoner år sedan – 

Jura – 146-200 miljoner år sedan – 

Krita – 65-146 miljoner år sedan – 

Vi ritar ut perioderna på vår tidslinje. 

Vi målar dinosaurier på papper som därefter kommer till liv i lera: Material lera samt olika bilder/djur(leksaker) av dinosaurier.

Dessa får sedan flytta in i våra världar från Devon. 

  1. Vi tittar på: Jägaren kommer avsnitt 4

Tertiär – 1,83 – 65 miljoner år 

 

  1. Vi tittar på Neandertalaren avsnitt 5
  2. Vi tittar på Planeterna från ur eller Paxi Solsystemet :  Vi delar in oss i 9 grupper där varje grupp får göra sin planet sol. 
    Uppgift: Skapa er planet
    Material: Papper Mache:l ballonger i olika storlekar tidningspapper färg
  3. Vi tittar på PAXI  hur de olika planeterna rör sig samt hur solen månen och jorden rör sig.

    Sång för musiken: https://www.youtube.com/watch?v=shbkxEmV3ak

    Extra skoj för eleverna: https://www.esa.int/kids/en/Games/Solar_System_Explorer

    VI gör leken månens faser: 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
SO F-3

Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid. 

Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser.

Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter.

 

NO – F-3

Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra.

I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat.

Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet
Vi tittar närmare på våra planeter då vi på lemshaga har planeter som namn på våra klasser.

Vi har upplevt att ett intresse för dinosaurier är stort hos kompisarna i Neptunus. 

Centralt innehåll från kursplanen

SO år 1-3

Att undersöka verkligheten

  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

 No år 1-3 

Året runt i naturen

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Metoder och arbetssätt

  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. 

  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra.

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi använder oss av så många olika uttryckssätt som möjligt för att få alla elever delaktig. Vi arbetar praktiskt för att visualisera våra perioder.  vi samtalar kring facktexter och filmer för att få till oss fakta kunskaper om de olika perioder.

 

Energi och miljö

Ämne: Fysik

Ansvarig lärare: Catrin Colliander

När: Vecka 2-8 2021

 

Frågeställningar

 

  • Vad är energi och vad kommer den ifrån?
  • Hur fungerar en termos?
  • Vilka för- och nackdelar finns med olika slags energikällor?
  • Hur kan vi leva hållbart?

 

Förankring i kursplanens syfte


Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

 

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Ur det centrala innehållet

 

Undervisningen i fysik ska behandla följande centrala innehåll:

  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.
  • Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering.
  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.

 

 

 

Kunskaper


Kunskapskrav åk 6

 

 

 

Detta innebär alltså att du ska kunna…

 

  • Lyssna och ställa frågor i samtal om energi
  • Genomföra en laboration, dokumentera den i bild och text samt jämföra ditt resultat med andra och ge förbättringsförslag.
  • Använda fysikens begrepp när du beskriver och förklarar
  • Kunna berätta om energikällor och energianvändning

 

 

Bedömning

 

Bedömning sker framförallt vid följande tre tillfällen:

 

4/2: Pet-flaska du isolerat hemma + beskrivning av hur du gjort och varför.



11/2: Förhör om energi och energiomvandling.

 

23-25/2: Samtal om hur vi kan leva hållbart.




Hur ska vi arbeta?


Vi arbetar utifrån avsnittet Energi och miljö på ne.se

 

Under lektionstid kommer vi läsa texter, se filmer, skriva anteckningar, samtala, diskutera och laborera.

 

Vi kommer arbeta i helklass, mindre grupp samt enskilt.

Veckoplanering: https://docs.google.com/document/d/1xvrT1fCBD3i-ogOsQyG1Fq8c0PM6kdhEiPx2Esnw_uc/edit?usp=sharing

 

Lemshagas vision och pedagogiska profil

 

Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande


Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Teknik: Tekniska lösningar

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 51 – 8

 

 

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

 

Vad?

Syfte med temat:

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

 

Viktiga ord & Begrepp

 

Avsnitt: Vad är teknik

Teknik, Uppfinning, Patent, Teknisk lösning, de 6 enkla maskinerna.

 

Avsnitt: Datorn

Dator, Användargränssnitt, Operativsystem. 

 

Avsnitt: Styrning av tekniska saker

Styrsystem.

 

Avsnitt: Enkel elektronik

Diod, Elektronik, Komponent, Smartmobil.

 

Avsnitt: Mekanismer och rörliga delar

Mekanism.

 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet och den egna användningen av tekniska lösningar, har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.

 

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Tekniska lösningar

  • Hur några komponenter i vanliga tekniska system benämns och samverkar, till exempel i en cykel eller i ett enkelt produktions- eller transportsystem. 
  • Föremål som innehåller rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. 
  • Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk.

 

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. 
  • Egna konstruktioner 
  • Styrning av andra föremål med programmering.

 

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Några tekniska system och hur de påverkar människa och miljö, till exempel vatten- och avloppssystem och system för återvinning. Hur systemen har förändrats över tid och några orsaker till detta. 
  • Möjligheter, risker och säkerhet vid teknikanvändning i vardagen, till exempel vid användning av elektricitet och vid överföring av information i digitala miljöer.

 

 

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi bygger olika modeller kopplat till de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. Avslutningsvis ska vi planera vår alldeles egna stad på en digital plattform.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom tekniska lösningar / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • beskriva och ge exempel på tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.
  • genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.
  • under arbetsprocessen bidra till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.
  • göra dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet.
  • föra underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.

 

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Grundläggande kemi

Grundläggande kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 45-48

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  •  Vad är en atom och en molekyl?
  •  Vad är en blandning?
  •  Vad är ett grundämne och en kemisk förening?
  •  Vilka egenskaper kan man beskriva ett ämne med?
  •  Vilka faser kan ett ämne vara i? Vad krävs för att ett ämne ska övergå till en annan fas? Hur betecknar man vilken fas ett ämne är i? (liquid (l), solid (s), gas (g))
  • Hur skriver man ämnen och antal atomer/molekyler med kemispråk?
  • Vad är en kemisk reaktion?
  • Vad är en atom uppbyggd av för mindre delar? Vilka laddningar har delarna? Du ska även kunna ange/räkna fram antalet elektroner och protoner för ett ämne
  • Vad menas med ett grundämnes atomnummer och masstal (atomvikt, atommassa)?
  • Hur rör sig elektronerna runt atomkärnan? Vad kallas de olika skalen och hur många elektroner får plats i skalen (tre första)? (Du ska kunna rita upp elektronskalen för grundämnena med atomnummer 1-18)
  • Vad innebär det periodiska systemet? Hur är det periodiska systemet indelat? (visa på fler sätt t ex grupper, perioder, icke-metaller – metaller, atomnummer). Hur många atomslag känner man till idag?
  • Vad är gemensamt för ämnen i samma period? Vad är gemensamt för ämnen i samma grupp?
  • Vem kom på det periodiska systemet? Vad kan man utläsa för information ur det periodiska systemet?
  • Kunna sammanfatta vem NielsBohr var och vad det var han kom på.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • Att lära sig utforska och arbeta självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egna förmåga.
  • Att använda sig av kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden.

Förankring i kursplanens syfte

  • att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra enkla systematiskaundersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti i människan.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet, Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
  • De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar och gruppdiskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

• Prov
• Löpande genom aktivt deltagande i lektioner och diskussioner

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Få en bakgrund till hur kemin växt fram till vad det är idag och en förståelse för att kemin finns runt omkring oss i vår vardag och verklighet och inte bara i ett laboratorium.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

• Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
• Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
• Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte mi

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Rymden

Rymden

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.47-v.51 HT20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur blev vår jord till? 
  • Vilka planeter finns  i vårt solsystem? Vad är en stjärna? Vilka stjärnbilder finns det och varför ser de olika ut under olika tider på året?
  • Hur förhåller sig solen, jorden och månen med varandra? Varför kan månen se ut på olika sätt? Varför blir det olika årstider? Varför kan det vara sommar på ett ställe på jorden, samtidigt som det är vinter på en annan del? 

Förankring i kursplanens syfte

  •  Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den har haft.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Kunskapskrav för år 3

  • Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra (no).
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid (so).
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras (sv).

 

Hur?

  • Vi startar upp med VT-rutinen Zoom in (Bild på Big Bang)
  • Vi kommer att få följa med på ett rymdäventyr,  “Leia och björndjuren – en upptäcktsresa i rymden” (https://www.rymdstyrelsen.se/contentassets/cc77530a63814557b76e4367c2daed90/elevbok_leia_bjorndjuren_rymdstyrelsen.pdf). Genom högläsning tillsammans får vi lära oss om Mars, Venus, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus och Merkurius samt vår egen måne. Vi kommer att skriva faktatexter för hand och på dator samt rita bilder.
  • Vi tar upp jorden, solen och månens förhållande till varandra. Vi läser böcker, ser på filmer och diskuterar hur det hela hör ihop. Eleverna får tillverka sina egna modeller av himlakropparna och lär sig sedan interaktivt om deras rörelser i förhållande till varandra genom en enkel och rolig gruppuppgift.
  • Vi får lära oss om jorden, hur den kom till och att det finns olika teorier kring detta. Vi lär oss om hur jorden ser ut, om våra världshav och kontinenter. 
  • Vi lära oss om olika stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året, genom att läsa böcker, se på film, samtala och diskutera.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Eleverna kommer att få redovisa sina kunskaper muntligt genom samtal och diskussioner. Eleverna kommer även att få skriva egna faktatexter utifrån kunskaper de fått genom samtal, filmer och böcker.