Material och ämnen i vår omgivning

NO i Saturnus höstterminen 2020

Ansvarig/Ansvariga lärare: Eva Lorne och Ann-Sophie Petersen

Läsåret 20/21

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Förankring i kursplanens syfte och Centralt innehåll från kursplanen

Material och ämnen i vår omgivning

  • Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
  • Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.
  • Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.
  • Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.

Hur ska vi arbeta?

Vi experimenterar, diskuterar, ställer hypoteser och drar slutsatser.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Under arbetets gång är alla delaktiga genom tal, skrift och experiment.

Veckoplanering

Vecka 35 Vi repeterar våra sinnen i naturen.

Syn och hörsel; Lägg dig på marken och titta på himlen, hur ser molnen ut? Kan du höra 5 olika ljud?

Lukt; Kan du känna 5 olika dofter i naturen? Gruppuppgift.

Vecka 36 Sommarläxor

Vad har vi lärt oss i sommar? Hur lär vi oss bäst – hur hjärnan fungerar.

Vecka 37 Sommarläxor

Vad har vi lärt oss i sommar? Hur lär vi oss bäst – hur hjärnan fungerar.

Vecka 38 Materials egenskaper och hur föremål kan sorteras efter utseende och material mm.

Vecka 39 Materials egenskaper, vilka flyter och vilka sjunker. Ställ hypotes, undersök, dra slutsats.

Vecka 40 Materials egenskaper, vilka flyter och vilka sjunker. Ställ hypotes, undersök, dra slutsats.

Vecka 41 Vatten, blandning och lösning.

Skillnad mellan blandning och lösning. Vi utgår från ett glas vatten. Vad tror ni ”löser upp sig”? Vad bara blandar sig men kan delas igen med ett filter?

Vecka 42 Gemensamt experimenterande. Ett fullt glas vatten, är det fullt? Hur många mynt tror ni jag kan lägga i innan vattnet rinner över? Vad händer? Vad beror det på?

Lyftkraft, påverka vattnets lyftkraft med salt. Skål, vatten, ägg och salt.

Vecka 43 Reningsverk Smutsa ned en skål vatten med sådant vi brukar använda till vardags. Hur ska vi få rent det?

Se på film. 14 min. https://www.ne.se/play/filmnavet/program/em1040

Vecka 44 Höstlov

Vecka 45 Reningsverk, återkoppling till film. Varför göra rent vattnet? Kunskap om vattnets kretslopp och att det är samma vatten som när jorden bildades.Sjunga ”Vattenmoln”. svensktvatten.se, titta på kretslopp.

Vecka 46 Sopsortering Varför sopsorterar vi? Vad kan naturen ta hand om själv? Återvinning. Jordens resurser.

Vecka 47 Hur kan vi sopsortera? Film https://www.ne.se/play/filmnavet/program/medix556 15 min. Intervjuläxa till nästa vecka om familjens sopsortering.

Vecka 48 Berätta om läxorna. Ny läxa om kemikalier i hemmet.

Vecka 49 Sammanföra alla kemikalier, kan symboler för samma sak se olika ut? Vad gör vi med dessa kemikalier när vi inte behöver dem längre?

Vecka 50 -51 Extra lektioner för uppföljning av lektioner som tagit längre tid eller elevernas frågeställningar.

När det kommer snö: Gruppvis får eleverna en mugg de fyller med ren snö som vi tar in och låter smälta. Hur mycket vatten blir det? Dra ett streck på muggen. Hur ser vattnet ut? Vi ställer sedan in muggarna i frysen. Vad händer? Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i NO har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi startar varje delmoment med att stämma av vad eleverna redan kan och vad de vill veta mer om så de blir delaktiga och påverkar innehållet.

Utvärdering av projektet sker fortlöpande under arbetets gång tillsammans med eleverna.

LPP Biologisk utveckling – växter, djur, fotosyntes/cellandning, celler, evolution

LPP Biologisk utveckling – växter, djur, fotosyntes/cellandning, celler, evolution

När? v. 35 – 43

Ansvarig: Malin Björn

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur kan vi genomföra en jämförande laboration?

Vad menas med näringsrik/näringsfattig sjö? 

Vilka tecken på mänsklig påverkan kan man se i naturen?

Vilka är konsekvenserna av försurning? (labben)

Vilka är konsekvenserna av övergödning? (labben)

Vilka är de vanligaste miljögifterna?

Hur sprids giftiga ämnen i naturen?

Vilka är FNs hållbarhetsmål? (känna till att Agenda 2030 finns och något av målen)

Hur kan vi lösa våra miljöproblem – lokalt och globalt?

Hur fungerar en växtcell? Djurcell?

Vilka slags växter finns?

Vad behöver ett frö för att gro och växa?

På vilka sätt skiljer sig fröväxter och sporväxter åt?

Hur har livet på jorden utvecklats?

Vilka olika slags djur finns?

Hur kan man se släktskap mellan olika djurarter?

Vad kan man lära sig vid en dissektion?

Hur fungerar fotosyntesen? (samt reaktionsformel) 

Vad innebär förbränningen? (samt reaktionsformel) 

Vad är det för skillnad på fotosyntes och förbränning? 

Vad gör växterna med det socker som de bildar i fotosyntesen? 

Vad behöver vi energin till i förbränningen?

Vad innebär kolets, närsalternas och vattnets kretslopp?

 

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället
  • planera och genomföra sytematiska undersökningar

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
  • Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medenklamotiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I arbetet använder eleven utrustning… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt.
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med visskoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt godkoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutveckladeslutsatser med godkoppling till biologiska modeller och teorier.
Eleven för… Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utveckladeresonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutveckladeresonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslagpå hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. 
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

 

Eleven undersöker… Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hosnågra åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.

 

Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklaraoch visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på sambandinomdessa och något generellt dragmed godanvändning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, gruppuppgifter, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Diskussioner under lektioner, lektionsuppgifter, inlämning av NO-logg med skisser,  planscher och egna reflektioner, muntlig inlämningsuppgift, genomförande av laborationer, laborationsrapportinlämning.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Se classroom

Vecka 35

Vi pratade om terminsplanering LÅ20-21.

Vi diskuterade vad man ska undersöka om man ska jämföra två sjöar och hur. Gruppvis i Chalk Talk.

 

 

Vecka 36

Sjöar genomgångsfilm:

10 min klipp (såg vi ihop, som språk och faktadusch) https://classroom.google.com/w/MTUyMzY1NDM3MjA2/t/all

13 min klipp (att titta hemma som repetition) https://classroom.google.com/w/MTUyMzY1NDM3MjA2/t/all

 

Läs en kort text på Ugglans: https://biologi.ugglansno.se/biotop-sjon/

(där finns frågequiz och begreppskort mm med)

Jämför två sjöar -uppgift: https://docs.google.com/document/d/1kC7XXltwDoa2cL_wvvMq5EzqFP6EDvkw9d-9fGtiZUc/edit

 

Vecka 37

Fortsatt arbete med sjöekologilab samt läs- och reflektionsuppgift Globala Målen – Agenda 2030.

Påbörjad labrapportskrivning.

 

 

 

Kommande:

Undersök en cell

Undersök en blomväxt

Ämnenas kretslopp, klimatpåverkan: https://www.ne.se/varldens-klimat/samband

Vad behöver ett frö för att gro och växa bra – lab

Undersök sporväxter – lab

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Att lära om hur livet på jorden utvecklats och hur växter och djur är uppbyggda ger förståelse för vad som påverkar det egna livet. Kunskap och förståelse för evolution – hur utvecklingen kan fortsätta och vad som riskerar att påverka den. Biologi och främst ekologi är ett ständigt aktuellt ämne i media. Att ha en kunskap om ekologi gör att vi kan ta ställning i frågor som rör ekologi, hållbar utveckling etc. Kunskap i ekologi hjälper eleverna att lära sig hur vi tillsammans kan arbeta för en bättre miljö och värld.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att eleverna själva får ta ansvar och genomföra laborativa undersökningar ger kunskap som fastnar i hela kroppen. Att utforma projekt och redovisa på kreativa sätt enligt elevens eget val bygger på den egna vilja och det egna skapandet och ger utrymme för många olika sätt att lyckas.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna.

Eleverna ges utrymme att utvärdera genomförda aktiviteter med respons enligt modellen “tummen upp, ner, åt sidan” eller “två stjärnor och en önskan” både muntligt och skriftligt på olika sätt. Eleverna får även möjlighet att komma med egna förslag på förbättringar i utformning av innehåll och val av uppgifter.

 

Den magiska skogen

När, under vilka veckor? HT och VT 20/21

Ansvarig: Camilla Mauritzson, Sara Sandström och Gottis Olofsson

Vad ska vi göra?
Tillsammans så ska vi ta oss in i “Den magiska skogen” och göra en fantasivärld. Vi ska tillsammans utforska om våra djur i vår närmiljö. Djur som vi själva fått förvandlas till under sommaren då vi tog oss in i vårt klassrum. 

Hur ska vi arbeta?
Vi kommer lära oss om våra djur genom att läsa faktatexter samt se på filmer där vi visuellt får uppleva djuret.

Vi kommer enskilt skriva om våra djur i vår no bok. Samt rita bilder av vårt djur för att få en tydligare beskrivning av djuret.

Varannan vecka kommer vi gå ut i skogen för att uppleva naturens magi. Vi kommer här bygga upp en värld med alla våra djur så att vår kunskap kan gå vidare till andra kompisar som går vår stig.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
v. 34 Lägerskoledagar

– Allemansrätten, vi läser om Allemansråttan som berättar om Allemansrätten. 

– Vi arbetar med materialet Hitta vilse.

v. 35 Myran

– vi lär oss om myran genom att läsa och titta på en kort film kring myran. 

– Vi samtalar och reflekterar kring det vi har lärt oss genom VT rutinen ”Think pair share”

– Vi skriver om myran och ritar en bild.

– vi går ut i skogen för att upptäcka naturens magi och hitta våra små myror ute i skogen och här få möjlighet att smaka på deras myrsyra.

v. 36 Fjärilen

– Vi lär oss om fjärilen genom att läsa en faktatext och titta på en kort film.

– Vi samtalar om vad vi lärt oss med hjälp av VT – rutinen ”think pair share”

– Vi skriver om fjärilen och ritar upp fjärilens livscykel.

v. 37 Spindeln

– Vi lär oss om spindeln genom att läsa en faktatext och titta på en kort film.

– Vi skriver om spindeln och ritar en bild över spindelns olika delar. 

– Vi går ut till vår magiska stig där vi tittar på möjliga platser för att bygga små hus där våra djur kan bo. Vi samlar stenar.

v. 38 Ekoxen

– Vi lär oss om ekoxen genom att läsa en faktatext och titta på en kort film om ekoxen. 

– Vi skriver om ekoxen och ritar en ekoxe i verklig storlek i våra böcker.

v. 39 Daggmasken

–  text: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/daggmaskar

– Bild: Rita en mask. film: https://urplay.se/program/209827-djurverket-daggmask

– Vi skriver om daggmasken och ritar hur masken ser ut samt skriver ut delar på masken.

– Vi går till scoutstugan för att leka olika lekar och samlar stenar att måla till djur.

v. 40 Flugan

– Text: https://illvet.se/djur/insekter/varfor-tycker-flugor-om-att-sitta-paa-manniskor

https://illvet.se/djur/insekter/forskare-insekter-ser-manga-fler-detaljer-an-vad-vi-trott

eller: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/flugor

– Berättare: https://urplay.se/program/180368-en-flugas-liv-ovader?autostart=true

– Vi skriver om flugan och tittar på flugans livscykel och klistrar in en bild.

v. 41 Grodan

Film: https://urplay.se/program/209847-djurverket-groda

– Text: https://naturkul.com/grodans-livscykel/

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/vanlig-groda

– Vi skriver om grodan samt klistrar in en bild på grodans livscykel.

– Vi målar våra stenar till djur.

– Vi går ut i skogen för att uppleva hösten. I skogen lyssnar vi till Djuren i skogen del 3: Hösten https://sverigesradio.se/avsnitt/1174265. Innan vi går ut tittar vi på: Hösten https://www.ne.se/play/ur/program/194694

v. 42 Vi skriver brev från våra stendjur som vi har målat i par.

– Vi klistrar in tankar om hösten i vår bok.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

0 – Eleven kan beskriva… Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
0 – I samtal om årstider… I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.

 

1 – Eleven gör enkla… Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. 

 

1 – I det undersökande arbetet… I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat.
1 – Eleven dokumenterar… Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi arbetar just nu med småkryp i NO. Här tar vi reda på fakta om alla de djur som eleverna har föreställt sig att vara under sommaren då de smög sig in på Lemshaga.

 

Centralt innehåll från kursplanen

BIOLOGI

Året runt i naturen

Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.

Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Berättelser om natur och naturvetenskap

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,

kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi använder oss av ett utforskande arbetssätt där elevernas intresse och engagemang driver arbetet framåt. Vi använder oss av VT rutiner för att få en större förståelse för vår miljö och våra djur.

Sex- och samlevnad

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? 35-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är puberteten?
  • Är puberteten olika beroende på person och person?
  • Hur kan man visa att man gillar någon?
  • Är det någon skillnad på vänskapsrelationer och kärleksrelationer?
  • Vad är samtycke?
  • Hur ser snippor och snoppar ut?
  • Vad är mens?
  • Vad är stånd?
  • Vilka mensskydd finns det?
  • Hur blir ett barn till?
  • Vilka könssjukdomar finns det?
  • Hur kan man skydda sig mot oönskade graviditeter och könssjukdomar?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olik- heter i livsvillkor…
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, och
Förankring i kursplanens syfte
  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklarabiologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Centralt innehåll från kursplanen

Kropp och hälsa

  • Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.

Biologins metoder och arbetssätt

  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
2 – Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
3 – Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med vissanpassning till sammanhanget. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
4 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
5 – I arbetet använder eleven utrustning.. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt ocheffektivt sätt.
6 – Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
7 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
8 – Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av biologins begrepp.
9 – Eleven kan relatera… I enkla och till viss delunderbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen.
12 – Eleven kan också berätta om… Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lärarledda lektioner, filmer, grupparbeten, laborationer, diskussioner, värderingsövningar, ställningstagande.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning kommer att ske genom samtal, genom laborationer, uppgift med serier och ett prov.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 35- Introduktion
V 36- Pubertet
V 37- Kärlek och relationer
V 38- Snippa och snopp
V 39- Snippa och snopp + reproduktion
V 40- Heta stolen (värderingsövning) + könssjukdomar och skydd + samtal i grupper
V 41- internet och relationer + inför laboration
V 42- Laboration mensskydd
V 43- Laboration mensskydd
V 46- serier (förklara ett begrepp)
V 47- serier (förklara ett begrepp) + prov

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Kroppen och knoppen

Kroppen och knoppen

När, under vilka veckor? V.35-v.41

Ansvarig: Daniel Ekmark och Ingela Eriksson

Vad ska vi göra?

Människokroppen och våra känslor

Hur ska vi arbeta?

  • Vi kommer att läsa ur boken “Känsloboken” och ha diskussioner kring det som skrivs om det olika känslorna.
  • Vi kommer under projektet ha skapande projekt tex. Rödljus, tarmarna
  • Använda oss av det digitala läromedlet från NE
  • Ämnesövergripande arbete tillsammans med idrott och hälsa samt friluftsliv

Veckoplanering, när ska vi göra vad? 

v.34 Uppstart – VT-rutinen “Think, puzzle, explore”

v.35 Känslor

v.36 känslor

v.37 Känslor

v.38 Människokroppen

v.39 Människokroppen

v.40 Människokroppen

v.41 Människokroppen

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen 

Eleven berättar om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa.

Sammanhang och aktualitet

Centralt innehåll från kursplanen

Kropp och hälsa

  • Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.
  • Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.
  • Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. 

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi kommer att använda oss av Visible thinking-rutiner för att undersöka och upptäcka tillsammans. 

 

Elevers delaktighet

Vi startade upp projektet med VT-rutinen “Think, Puzzle, Explore” för att se vad eleverna redan kan om människokroppen samt vad de vill lära sig mer om den.

 

Fysik: Rymden omkring oss

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 36 – 48

Fysik – Rymden omkring oss

 

Under dessa veckor kommer vi ge oss ut i universum.

Under de första veckorna kommer vi arbeta med “Uppdrag rymdskeppet”.
“Ni har av det planetariska rådet utsetts till att planera för vår tids största äventyr – Uppdrag Rymdskeppet! Och ni ska själva åka med!”

I grupper ska vi utrusta ett jättestort rymdskepp för att klara en resa av aldrig tidigare skådat slag. Men som vanligt i ett uppdrag, gäller vissa regler som alla deltagare behöver hålla sig till:

¥ Resan tar 6000 år
¥ Skeppet behöver inte lagas
¥ Bara använda teknik som finns
¥ Solenergi hela resan
¥ Aldrig vara fler än 100 personer samtidigt
¥ Skeppet är slutet (stängt) dvs ni får inte slänga någonting

Lycka till på resan !

Varje vecka präglas av nya diskussionsområden för att klara oss ute i rymden så länge som möjligt. Temat avslutas med en grupp-presentation av ditt skepp!

————————————————————————————————————————-

– Diskussionsuppgifter vecka 37 –

Uppgift 1: Vad behövs för att överleva i rymden?

– Äta –
Mat behöver vi alla, hur ska det kunna finnas mat i 6000 år!?

– Sova –
Hur sover vi i tyngdlöshet?

– Toa –
Vad gör vi av allt kiss och bajs!?

 

————————————————————————————————————————-

– Diskussionsuppgifter vecka 38 –

Uppgift 2: Hur kan dessa system se ut?

– Vattnets kretslopp –
Ska vi använda samma vatten hela resan!?

– Växthus –
Ska vi odla?

– Syre –
Hur andas vi?

– Hållbar utveckling –
Hur återvinner vi det mesta?

————————————————————————————————————————-

– Diskussionsuppgifter vecka 39 –

Uppgift 2: Demokratiska processer

– Vem är ledare? –

– Hur går det till? –

– Vilka jobb ska finnas? –

– Hur fördelas jobben? –

– Befolkning max 100, hur fixar ni det? –

– Ska det finnas speciella ordningsregler? Vad hände om man inte följer dem?

————————————————————————————————————————-

– Vecka 40 –

Denna vecka ska din grupp bygga ert rymdskepp med hjälp av massa material såsom kartong, sax, limpistol, färgpennor m.m.

————————————————————————————————————————-

– Vecka 41 –

Denna vecka ska du skapa en presentation om ditt rymdskepp, tänk på att få med alla diskussionsuppgifter. Minst en “slide” per person!

—————————————————————————————————————————–

– Vecka 42 –

Denna vecka ska alla grupper få presentera sitt rymdskepp inför klassen. Tänk på att öva inför din presentation och tala tydligt. Du som lyssnar ska ge gruppen som presenterar en kamratbedömning med hjälp av 2-stars & 1-wish (2 bra saker om redovisningen och ett tips om vad man kunde gjort bättre).

 

 

Frågeställning och följdfrågor

-Vad vet vi om universum?

-Hur trodde man förr?

-Vad är ett solsystem?

-Vad är gravitationskraft?

-Vilka historiska upptäckter har förändrat vår syn på världen?  

-Vad är astronomi vs astrologi?

-Vad spelar månen för roll?

-Hur mäter vi tid?

 

Begrepp:

Supernova, galax, solsystemet, heliocentrisk världsbild, geocentrisk världsbild, månens faser, svarta hål, astronaut, kosmonaut, himlakropp, ellips, satellit, stjärnor, gasplaneter, gravitation, tyngdkraft, tyngdlös, observatorium, teleskop, ISS, rymdstation, Lajka, solur, atomur, astronomi, astrologi, stjärnbild, meteorit, meteor, asteroid, Jurij Gagarin, Neil Armstrong, Isaac Newton, Galileo Galilei

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Fysiken och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Människan i rymden och användningen av satelliter.
  • Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget.

Dessutom gör eleven dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med användning av fysikens begrepp.

Dessutom beskriver eleven och ger exempel på himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.

Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi bygger olika modeller kopplat till de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera rimligt eller inte kring olika tekniska lösningar.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver vetenskapliga uppfinningar / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.