LPP NO Årstider-Vinter

LPP Årstider – Vinter

Ämne: No
Årskurs: Åk 1

Ansvarig: Cecilia Hulin
När: vt 2023

 

Syfte
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och mönster. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla nyfikenhet på och intresse för de sammanhang och fenomen i naturen som hela tiden påverkar miljön och allt levande.

 

Varför?
Våra föreställningar:
- Vilka årstider har vi?
– Vilka traditioner finns kopplat till våra årstider?
– Hur vet vi vilken årstid det är och vad utmärker den?
– Vad händer i förändringarna mellan sommar -> höst -> vinter -> vår -> ?
– Hur anpassar sig djur och växter? 
- Hur ser vattnet ut på vintern och vad har det för betydelse för oss människor, djur och växter?
– Vilka 3 faser består vatten av?
– Hur fungerar vattnets kretslopp?

 

Vad?
Detta ska du lärar dig:
Känna till att det finns olika årstider och kunna benämna dessa.
Kunna beskriva och ge några exempel på vad som händer i naturen under de olika årstiderna.
Delta i observationer om hur årstiderna påverkar vattnets form och ge exempel på dessa former.
Kunna ämnesspecifika ord och begrepp. (årstid, höst, vinter , vår, sommar, kallt/minus grader, varmt/plus grader, fast, flytande, gas)
Vilka högtider som finns vid respektive årstid

 

Hur?
Observera vår närmiljö.

Diskussionsfrågor och övningarna finns kring filmerna och diskussioner sker i mindre grupper och där deltagarna får skriva ned sina svar. .
Enklare experiment, skapande aktiviteter.
Enskilda individuella övningar.
Olika högtider under året
Fältstudier
ÅRSTIDER – Vintern
https://www.ne.se/play/filmnavet/program/em1051?fromSearch=true

Förklara ord och uttryck:
Talgboll, snöbär, skare, dvala, mossa/lavar
Fågel bok/film vad kännetecknar de vanligaste fåglarna talgoxe, blåmes, sidensvans, och gröngöling.
Hur överlever dessa djur på vintern? Visar bilder på spår i snö tex hare, älg rådjur m.fl.

Frågor efter filmen
Vilken månad är mörkast? Hur är det då att bo långt upp i Sverige?
Varför ska man inte börja mata fåglarna för tidigt? Vad är bra att ge fåglarna?
Nämn några ställen där isen kan vara svag?
Beskriv hur en abborre ser ut?, Hur överlever fiskar vintern?
Hur kallt är i vattnet under isen?
Vad är skare?
Vad lever Gröngölingen av på vintern? Hur får han tag i i myrorna?
Vad äter rådjur och älg på vintern? Vilken är älgens favoritförda.
Berätta hur man gör semlor?

 

DJUREN – Hur klarar de sig på vintern?

DJUR
• Varför måste djur ha knep för att överleva vintern i Sverige?

Migration
• Vad innebär migration?
• Varför kan inte alla fåglar överleva här i Sverige på vintern?
• Hur gör fåglarna för att orka flyga till varmare länder?
• Hur gör älgar och renar i fjällen för att överleva
vintern?
Vintersömn
Hur gör igelkottar för att klara sig igenom vintern?
Vad innebär vintersömn?
Berätta om hur det går till när en björn går i ide. 
Hur gör ormar och grodor under vintern?
Andra anpassningar hos djuren
• Hur kan smådjur leva under snön?
• Ge exempel på hur djur som är aktiva under vintern
anpassat sig till förutsättningarna och varför.

Sammanfattning
• Vad har vi gått igenom i den här filmen?
• Vad gör vi människor för att klara av vinterkylan?

Gruppuppgift: Välj ett djur som lever i Sverige och gör ett arbete om hur det djuret gör under vintern. Leta information på internet, i böcker och i tidskrifter. Presentera arbetet

 

VATTEN
Vad är en hypotes?

En hypotes är det resultat man tror att man kommer få av en undersökning, observation eller experiment. En teori skall ligga som bakgrund för en hypotes

Ställa hypotes? Hur mycket vatten tror du det är kvar i burken när snön har smält?
MALL finns att fylla i : Fyll en burk med vatten och gissa….. vänta ….. slutsats.

Övning 2 VATTEN- Fast, flytande, gas och tillbaka
Vad händer när man värmer en gas? Påverkas ett fast material av värme? Hur känns det när vatten avdunstar? Vart tar vattnet vägen när kläderna torkar? Undersök och dra slutsatser utifrån experiment 

Praktisk övning: Dramatisering av aggregationstillstånden. 
Låt eleverna föreställa vattenmolekyler och illustrera hur molekylerna rör sig i fast, flytande och gasform.

Youtube:
Kemifilm om fast, flytande och gas – YouTube
https://www.google.com/search?q=fast,+flytande+och+gasform.&source=lnms&tbm=vid&sa=X&ved=2ahUKEwin-6LducH8AhX9RvEDHSVfAUQQ_AUoAHoECAMQCQ&biw=1440&bih=732&dpr=1#fpstate=ive&vld=cid:ea3f8196,vid:UFIqPAOrjV4

Stearinljuset: Fast, flytande & gasform
https://www.google.com/search?q=fast,+flytande+och+gasform.&source=lnms&tbm=vid&sa=X&ved=2ahUKEwin-6LducH8AhX9RvEDHSVfAUQQ_AUoAHoECAMQCQ&biw=1440&bih=732&dpr=1#fpstate=ive&vld=cid:565ce20d,vid:ysa7bMLUeik

Praktisk övning: http://www.teknikochnatur.se/images/productimages/4462055_256152_fasflytandegas.pdf
Film ifrån UR, ca 14 minuter.
Avnsittet handlar om vattnets kretslopp.
http://urskola.se/Produkter/162290-Vattenmannen-och-Speed-Vattnets-kretslopp

Film: Animerade berättelser om atomers kretslopp 5 min/ per film
Vattenmolekylen: https://www.ne.se/play/ur/program/134685
Animerade berättelser om atomers kretslopp I en serie korta filmer ”Animated science” berättas i sagoform om några olika atomer och molekyler (Vatten, syre, kol, kisel, järn), 5 minuters film per atom. Filmerna har karaktär av berättelser, där atomerna och molekylerna uttrycker mänskliga känslor inför de olika situationerna.
Efter en sådan film bör barnen ha fått en tydlig bild av var just dessa atomslag eller molekyler förekommer, och också komma ihåg de olika kretsloppen. Barnen kommer troligen också att ha fått med sig en bild av att materien är uppbyggd av atomer.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid- Vid frågeställningar i klassrumsarbete ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.
Möjligheter – Genom diskussioner, filmer och rutiner ges möjligheter till tänkande och förståelse.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder rutinen Think-pair-share för att synliggöra alla elevers tänkande.
Interaktion –  Genom våra samtalsrutiner synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.
Miljö – Vi uppmärksammar vår närmiljö och vad den kan erbjuda oss, vilka skyldigheter och rättigheter vi har.
Modellering – Läraren “tänker högt” och ställer frågor vid läsning eller efter en film.

 

Kopplade innehåll
Årskurs 1-3 Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och anpassningar till olika livsmiljöer och årstider.
Årskurs 1-3 Solsystemets himlakroppar och deras rörelser. Människan i rymden.
Årskurs 1-3 Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.
Årskurs 1-3 Några berättelser om hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram.

Sex, samtycke och relationer

Ämne: Biologi -Sex, samtycke och relationer
Årskurs: 9
Ansvarig: Madelene Larsson och Henrik Jarl
När: v 43-48
 

Varför?

Kursplanen i biologi säger bl a att ”Genom en helhetssyn där de fysiska och känslomässiga aspekterna av sexualiteten behandlas, avser kursplanen att öka elevernas möjligheter att känna trygghet i den egna kroppen och identiteten och samtidigt bidra till en förståelse för att sexualitet och samlevnadsformer kan se ut på olika sätt. Undervisningen ska förmedla vikten att utifrån respekt för sina egna tankar och känslor även ta ansvar för andra i olika former av relationer. På så sätt kan eleverna förstå sig själva i förhållande till världen och utveckla motbilder mot t ex stereotypa könsroller, odemokratiska förhållanden och inställningen att en familj måste bestå av mamma, pappa och barn”
Vidare ska ”en undervisning som främjar lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning behöver lyfta fram olika kroppar, identiteter och sexualiteter på ett icke-värderande och likvärdigt sätt, samtidigt ge möjlighet att samtala om normer inom området – exempelvis skönhetsideal, kärlek och familjebindning liksom upplevda skillnader mellan pojkar och flickor. Normerna kan sättas i relation till människors rätt till den egna kroppen t ex rätten till abort, rätten att själv få välja partner och rätten till frihet från sexuellt våld.
 
Innehållet om människans sexualitet, reproduktion och frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar återkommer i årskurserna 7–9. En progression från tidigare årskurser ligger i att perspektivet vidgas med samtycke och ömsesidighet och med att frågor som rör hälsa kopplas till innehållet om sexualitet och reproduktion. Genom att eleverna får möta innehållet sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel kan de rustas med kunskaper för att ta ansvar för sin egen och andras sexuella hälsa. Den här innehållspunkten öppnar även för att ge eleverna insikter om att möjligheterna att skydda sig inte har varit lika över tid och skiljer sig åt i olika delar av världen. Här finns anledning att uppmärksamma att frågor om sexualitet och reproduktion inte sällan är källor till konflikt. Det kan till exempel handla om frågor som rör aborter och sedvänjor som omskärelse. På så sätt kan biologiämnet bidra till att belysa dessa frågor ur ett samhälleligt perspektiv.
 
Undervisningen i ämnet biologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
  • kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,
  • förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
  • förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi.

Vad?

Frågeställningar och områden som vi kommer att beröra:
  • Vad händer i kroppen under puberteten?
  • Vad har könsorganens delar för funktion?
  • Vad finns det för syn på kärlek och äktenskap i olika delar av världen?
  • Vad är en bra relation och en dålig relation?
  • Vad innebär att visa samtycke och ömsesidighet?
  • Vad är kärlek? Kan man bli kär i vem som helst?
  • Vad är menas med normer?
  • Homosexualitet, heterosexualitet, transsexualitet-identitet
  • Vad är sex? Hur kan det se ut? Vad är viktigt att tänka på?
  • Hur kan man säga nej på ett bra sätt?
  • Hur ska man lära känna sin kropp på bästa sätt? Vad gillar jag?
  • Onani, ja eller nej?
  • Porr- Vad kan vara bra? Dåligt?
  • Sexuella fantasier. Vad är det?
  • Olika preventivmedel – hur ska man tänka?
  • Könssjukdomar – hur smittar de, symtom och hur behandlar man det? Vad innebär smittskyddslagen?
  • Vad säger lagen om rätten till den egna kroppen och synen på sexualitet? Sexualbrott
  • Rätten till abort. Vad säger lagen?

Hur?

Vi kommer att använda oss av många olika arbetssätt för att tillgodose så många elever som möjligt. Vi kommer ha genomgångar, ha diskussioner, läsa och skriva faktatexter, titta på filmer, svara på övningsfrågor, Vi kommer även ha några småtest samt en fördjupningsuppgift.
 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt eget arbete.
Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då uppgifterna är anpassade på olika nivåer.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar.
Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig del av lärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.
Miljö – Vi varierar platser i klassrummet för att eleverna ska ges möjlighet att samarbeta med olika personer.
Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.
Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Ekologi

Lokal pedagogisk planering 

Ämne: Biologi
Årskurs: åk 8
Ansvarig: Cristin Axörn
När: v34-43

Varför?

Vi behöver verkligen värna om vårt klimat och vår miljö. Men hur? Vad är egentligen klimat och hur kan vi i Sverige påverkas av   t ex skövlingen i Amazonas. Hur hänger allt ihop? Vi kommer att titta närmre på faktorer för att bättre förstå vår omgivande miljö. Vi kommer att lära oss om alltifrån fotosyntesen till förbränningen, hur ekosystem fungerar allt från det lilla ekosystemet till det stora. Hur allt hänger ihop och hur små avvikelser i miljön kan få katastrofala följder. Även om det i media i nuläget ser ganska svart ut när det kommer till diskussioner om framtid och klimat är det fortfarande inte försent. Vi ser också hoppfullt på de Globala målen varför de upprättats och vad vinningen kan bli. Slutligen vad kan vi göra, för är det egentligen så svårt?

Vad?

  • Hur fungerar fotosyntesen?
  • Vad innebär förbränningen?
  • Vad är ett ekosystem?
  • Vad påverkar ett ekosystem? (+ abiotiska och biotiska faktorer, resiliens)
  • Vad innebär biologisk mångfald och varför är biologisk mångfald bra?
  • Vad innebär en ekosystemtjänst?
  • Vad menas med begrepp som art, population och nisch?
  • Vad är ett växtsamhälle och ett djursamhälle? Nedbrytare?
  • Vad är ett habitat, biom och en biotop?
  • Vad är en näringskedja?
  • Vad är en näringsväv? Vad händer om en art i en näringsväv försvinner?
  • Varför finns det så få toppkonsumenter jämfört med producenter? (näringspyramid)
  • Vad innebär kolets, närsalternas och vattnets kretslopp?
  • Vad innebär växthuseffekten? Vad får den växthuseffekten för konsekvenser för oss/miljön? Vad kan du/vi göra för att minska/stoppa dem? (lokalt/globalt)
  • Vilka är FNs hållbarhetsmål? (känna till att Agenda 2030 finns och något av målen)
  • Varför är ett tunnare ozonlager ett problem?
  • Vilka är konsekvenserna av övergödning?
  • Vad menas med försurning?
  • Varför är toppkonsumenter extra utsatta för fettlösliga gifter?
  • Vilka är de vanligaste miljögifterna?
  • Hur kan vi lösa våra miljöproblem – lokalt och globalt?

Hur?

Vi kommer att använda oss av många olika arbetssätt för att tillgodose så många elever som möjligt. Vi kommer ha genomgångar, ha diskussioner, läsa och skriva faktatexter, titta på filmer, svara på övningsfrågor, genomföra laborationer. Vi kommer att avsluta med ett prov.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

TidTid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt eget arbete.
Möjligheter
Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då uppgifterna är anpassade på olika nivåer.
Förväntningar
Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner
Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar.
Interaktion
Diskussioner i par och helklass är en viktig del av lärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.
Miljö
Vi varierar platser i klassrummet för att eleverna ska ges möjlighet att samarbeta med olika personer.
Språk
Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.
Modellering
Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

 

 

Kroppen

Ämne: Biologi
Årskurs: 6
Ansvarig: Marie AS
När: v 34-

 

Varför?

Din kropp är uppbyggd av celler. Hur fungerar de? Varför finns de? Vad innehåller dem? Detta ska vi ta reda på under vårt arbete om kroppen. Vi ska få kunskap om hur kroppen fungerar, vad som hänger ihop och på vilket sätt. 

 

Vad?

  • Hur kan vi vara unika?
  • Vad är DNA?
  • Hur är en cell uppbyggd?
  • Hur fungerar hjärnan, hjärtat?
  • Vilka olika delar finns det i kroppen?
  • Vad består en människa av?

 

Hur?

Vi kommer att arbeta med teroigenomgångar tillsammans. Vi kommer att få expertbesök till klassen för djupare kunskaper. Vi kommer att göra enkla fältstudier och experiment. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Därefter kommer vi att dokumentera våra undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande. Följdfrågor som hur, varför, på vilket sätt kommer till.

Möjligheter –  Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka.

Miljö – Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Hur ska jag få fram vad jag vill säga. Hur kan det bli tydligt och att man förstår.  Vilket språk är typiskt just när vi pratar om kroppen?

Modellering –  Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Människokroppen

Ämne: Biologi – människokroppen
Årskurs: 9
Ansvarig: Madelene Larsson
När: v 34-42

Varför?

Din kropp består av miljontals atomer som bildar olika organ som i sin tur bildar just dig! I det här arbetsområdet får vi förståelse för
kroppens celler samt några organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan.

Vi kommer även gå in på virus, bakterier, infektioner, smittspridning och antibiotikaresistens. Detta för att lära oss hur infektionssjukdomar, bakterie- respektive virusinfektioner kan behandlas och hur smittspridning kan förhindras.

Vi lever i ett välfärdssamhälle där våra livsbetingelser idag ser helt annorlunda ut jämfört med vad de gjort i tio tusentals år. Då våra kroppar inte alls genomgått samma genomgripande förändring har detta medfört en rad problem med s.k. välfärdssjukdomar. För att komma tillrätta med dessa sjukdomar är det av stor betydelse att alla får kunskap om hur våra kroppar fungerar, vad de behöver och vilka effekter våra levnadssätt får.

Vad?

När du läst detta område ska du känna till följande:

  • Vad har cellen för behov (cellandning) + kedjan celler-vävnad-organ
  • Vilka är våra nio organsystem?
  • Hur samarbetar våra organsystem?
  • Vad har stamceller har för funktion?
  • Hur bildas tumörer samt vad är skillnaden mellan godartade och elakartade tumörer (cancer)?
  • Vad kan orsaka cancer (ärftliga faktorer och livsstilsfaktorer)?
  • Hur kan man behandla cancer? (+forskning)
  • Vilket dödsbegrepp går vi efter idag dvs när räknas en människa som död?
  • Vad är skillnaden mellan bakterier och virus? (t ex uppbyggnad, förökning, sjukdomar)
  • Vad innebär inkubationstid för en sjukdom?
  • Vad händer i kroppen när man vaccinerar sig?
  • Vilka sjukdomar kan man få antibiotika mot? Varför ska man inte ge antibiotika för ofta?
  • Vilka virus har härjat i världen? (Ge exempel) Vad är en epidemi vs pandemi?
  • Vilka ämnen finns i vår mat och vad behövs de till? (+hkk + idrott kost,hälsa,motion)
  • Hur färdas maten genom vår kropp (kunna beskriva alla steg+matspjälkningsorgan)
  • Vilka är våra andningsorgan och varför andas vi? (kunna beskriva hur luften färdas in och ut)
  • Vilka uppgifter har blodet och hur fungerar blodomloppet? (+hjärtat)
  • Vilka organ hjälper till att rena blodet?
  • Hur är skelettet uppbyggt och vad har det för funktion? (+idrott)
  • Vilka olika typer av muskler har vi människor? (+idrotten)
  • Känna till några vanliga sjukdomar och deras påverkan på olika organ (som vi pratat om)

Ej på provet (görs på labbar el andra uppgifter)

  • Vad innehåller huden och vilka uppgifter har den?
  • Hur fungerar hjärnan och nervsystemet? (+sinnena)
  • använda och diskutera dina kunskaper för att ta ställning i några hälsofrågor.

Hur?

Vi kommer att använda oss av många olika arbetssätt för att tillgodose så många elever som möjligt. Vi kommer ha genomgångar, ha diskussioner, läsa och skriva faktatexter, titta på filmer, svara på övningsfrågor, genomföra laborationer och skriva lapprapporter. Vi kommer att avsluta med ett prov samt en enskild skrivuppgift.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt eget arbete.
Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då uppgifterna är anpassade på olika nivåer.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar.
Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig del av lärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.
Miljö – Vi varierar platser i klassrummet för att eleverna ska ges möjlighet att samarbeta med olika personer.
Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.
Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Biologi: Skog, fjäll, sjö och hav

 

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 14 – 22

 

 

Vad?

Syfte med temat:

  • Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
  • Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning.
  • Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor.
  • Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

Viktiga ord & Begrepp

Skog

Avsnitt: Växter i skogen

Barr är de smala, styva och vassa bladen som finns hos till exempel gran och tall.

Förvedad är när stammen hos en väx är hård och oftast brun, istället för grön som hos örter.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.

Löv är de platta, mjuka blad som finns hos bland annat björk och lönn.

Pynta är ett annat ord för att dekorera, alltså att göra fint genom att till exempel hänga upp prydnader.

Skott är en del av en växt som består av en stam med blad på.

Stjälk är den mjuka stammen som finns hos örter.

Ved är både en del av hårda växtstammar och trä som man använder att elda med.

Ört är en växt som har en mjuk stjälk.

 

Avsnitt: Djur i skogen

Däggdjur är djur som ger sina ungar mjölk. De flesta däggdjur har fyra ben och päls.

Fåglar är djur som har fjädrar. Fåglar har vingar, två ben och näbb.

Håv är ett redskap med ett skaft och en påse av nät eller tyg som man använder för att fånga små djur.

Insekter är små djur som har sex ben. De flesta insekter har vingar.

Skygg är att vara rädd för människor och undvika dem.

Spillning är ett annat ord för djurbajs.

 

Avsnitt: Vem äter vad i skogen?

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Frukt är något en växt bildar för att skydda och sprida sina frön.

Frö är något en växt bildar för att föröka sig. Ett frö kan gro och bild en ny planta

Insekter är små djur som har sex ben.

Nektar är en söt vätska som bildas i blommor för att locka dit insekter.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Pollen är små partiklar som bildas i blommor och som innehåller hanceller.

Rovdjur är ett djur som dödar och äter andra djur.

 

Fjäll

Avsnitt: Växter i fjällen

Anpassad är att en organism har egenskaper som är bra i miljön där den lever.

Fjäll är ett högt berg där det inte växer någon skog på toppen.

Förvedad är när stammen hos en väx är hård och oftast brun, istället för grön som hos örter.

Kalfjäll är ett fjällområde där det inte växer träd.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans. Lavar kan växa som platta, skrovliga lager på stenar eller som rufsiga, buskiga lager på marken.

Organism är en levande varelse.

Svampar är organismer som består av tunna trådar och ofta har fruktkroppar.

Ved är både en del av hårda växtstammar och trä som man använder att elda med.

Ört är en växt som har en mjuk stjälk.

 

Avsnitt: Djur i fjällen

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Däggdjur är djur som ger sina ungar mjölk. De flesta däggdjur har fyra ben och päls.

Fåglar är djur som har fjädrar, vingar, två ben och näbb.

Individ är en enskild varelse, till exempel ett djur.

Insekter är små djur som har sex ben. De flesta insekter har vingar.

Kalfjäll är ett fjällområde där det inte växer träd.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.

Miljö är samma sak som ”omgivning”, alltså allt det som finns runtomkring någon.

Mossor är små enkla växter som inte har några rötter utan suger upp vatten med bladen och stammen.

 

Avsnitt: Vem äter vad i fjällen?

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Fotosyntes är när växter använder ljusenergi för att bilda glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas syrgas.

Frukt är något en växt bildar för att skydda och sprida sina frön.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.

Mossor är små enkla växter som inte har några rötter utan suger upp vatten med bladen och stammen.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.

 

Sjö och hav

Avsnitt: Växter och alger i sjön och havet

Fytoplankton är små alger som flyter runt fritt i vattnet.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Tång är stora alger som sitter fast i botten.

Undervattensväxter växer med hela växten under vattenytan.

Vattenväxter växer med sina rötter under vattenytan.

 

Avsnitt: Djur i sjön och havet

Cyklop är en gummimask med glasruta som man använder för att kunna se under vatten.

Däggdjur är en grupp djur som ger sina ungar mjölk, till exempel katter och sälar.

Fiskar är en grupp djur som har fenor och andas vatten, till exempel abborre och gädda.

Fåglar är en grupp djur som har fjädrar, till exempel fiskmås och trana.

Håv är ett redskap med ett skaft och en påse av nät eller tyg som man använder för att fånga små djur.

Kräftdjur är en grupp djur som har hårt skal och oftast bor i vatten, till exempel räkor och krabbor.

Nässeldjur är en grupp väldigt enkla djur, till exempel maneter och koraller.

Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.

Spö är ett fiskeredskap som består av en lång, smal och böjlig pinne med en lina och krok.

Tagghudingar är en grupp enkla djur som lever på havsbotten, till exempel sjöstjärnor och sjöborrar.

 

Avsnitt: Salt och sött vatten

Art är en grupp organismer som är nära släkt med varandra och som har någon speciell egenskap som andra liknande organismer inte har.

Biologisk mångfald är hur många olika arter det finns i ett område.

Brackvatten eller bräckt vatten är vatten som inte är lika salt som vattnet i haven men saltare än sötvatten.

Hav är det sammanhängande vatten som sträcker sig runt hela jordklotet.

Salthalt är hur många gram salt det finns löst i en liter vatten.

Saltvatten är vatten som innehåller så mycket salt att det inte kan användas som dricksvatten.

Sötvatten eller färskvatten, är vatten som har så låg salthalt att det inte smakar salt.

 

Avsnitt: Vem äter vad i sjön och havet?

Alger är en grupp organismer som har fotosyntes och lever i vatten. Vissa är stora och sitter fast i botten, andra är mycket små och flyter runt fritt i vattnet.

Filtrera är att ta bort partiklar från en vätska genom att hälla den genom ett filter.

Fotosyntes är när växter använder ljusenergi för att bilda glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas syrgas.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Plankton är små organismer som driver omkring i hav och i sjöar.

Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.

Vattendrag är bäckar, åar, älvar och floder.

 

Övergripande mål från LGR 11 

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Natur och samhälle

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Biologin och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

 

Biologins metoder och arbetssätt

  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
  • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi undersöker, skriver, spelar in filmer, diskuterar och dramatiserar för att förankra det teoretiska. Vi synliggör de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • använda biologiområdets begrepp och uttrycksformer.
  • samtala om och diskutera frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet.
  • söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och resonerar om informationens och källornas användbarhet
  • skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget.
  • genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar.
  • jämföra och resonera kring olika livsmiljöer.
  • dokumentera ditt arbete i text och bild.
  • beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen.
  • beskriva organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

 

 

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Fältstudier

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

 

Lycka till! =)

/Andreas