Årstidsförändringar

Ansvarig/Ansvariga lärare: Daniel Ekmark och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? Läsåret 19/20

Naturkunskap – Årstidsförändringar

Vad? Årstidsförändringar

Frågeställning och följdfrågor

Vilka årstider har vi?

  • Hur vet vi vilken årstid det är och vad utmärker den? 
  • Vad händer i förändringarna mellan  sommar -> höst ->  vinter -> vår -> ?
  • Hur anpassar sig djur och växter?
  • Vilka traditioner finns kopplat till våra årstider?

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. 

Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Centralt innehåll från kursplanen

Året runt i naturen

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra.
  • Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Barnens alster

Mindmaps

Observationer av elevers arbete

Kahoot – frågeställningar i slutet av varje årstidsavslut

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

September-november Hösten

Gå ut i naturen och välja ett träd som vi kommer fotografera och följa under året.

Mindmaps – Vad kan vi om höst? Vad vill vi veta?

Halloween

Kolla filmer

Läsa böcker

Pyssel kopplat till hösten

Skapa ett årstidsträd (hitta hösttecken ute och plocka in för att göra en skapande aktivitet)

Göra en tallinje från 1-10 med oxelbär.

December-februari Vinter

Fotografera samma träd för att se vad som skett.

Kolla filmer

Läsa böcker

Pyssel kopplat till våren

Skapa årstidsträd

Advent, lucia, julen, nyår, alla hjärtans dag, 

Mars-maj Vår

Påsken

Maj-juni Sommar

Midsommar

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi kommer arbeta med VT-rutinen Think-pair-share när vi skapar våra mindmap.

Vi kommer att använda oss av VT-rutinen Tug of war när vi utvärderar våra moment.

Vi kommer även att använda oss av VT-rutinen Think-Puzzle-explore. 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Lägerskoledagar i Neptunus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark 

När, under vilka veckor? Tors-Fre V.34

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad ska vi tänka på när vi använder naturen som vårt klassrum? 
  • Vad får vi och vad får vi inte göra i vår natur?
  • Hur kan vi lära känna varandra och bli trygg som grupp?

 

Övergripande mål från LGR11 2.1 & 2.2

  • respekterar andra människors egenvärde,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

 

Centralt innehåll från kursplanen

Kropp och hälsa (NO)

  • Betydelsen av frisk luft, motion och rörelse, sociala relationer, för att må bra.

Metoder och arbetssätt (NO)

  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Att leva i närområdet (SO)

  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.(NO)
  • Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal. (NO)
  • Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön, och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. (SO)

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi samtalar, tänker tillsammans, skapar bilder, använder oss av ”uteklassrummet” i vår närmiljö.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Arbetet redovisas och bedöms kontinuerligt genom de olika lektionerna.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Torsdag

 

Förmiddag:

– Vad vet vi om allemansrätten?

– Har vi bara rättigheter i skogen eller har vi skyldigheter också?

– Vad får vi göra och vad behöver vi tänka på att inte göra i naturen? 

 

Vi promenerar upp till raketen. Väl däruppe berättar vi för eleverna att vi tappat bort 13 olika kort. Vi behöver hjälp att hitta dem. Eleverna delas upp i grupper och eleverna får i grupp uppgift att hitta varsitt kort. Efter att de hittat korten samlas vi och vi går tillsammans igenom informationen på korten. 

Vi samtalar om vad allemansrätten är. Allemansrätten kan sammanfattas i orden “Inte störa – inte förstöra”. Eleverna kunde även en annan ramsa, “Ta hand om miljön, låt den va grön”. 

 

Tillbaka i skolan tittar vi på ett avsnitt av Barr och pinne- rädda världen ”Allemansrätten” avsnitt 10. Vi samtalar om filmen och repeterar vilka regler vi har när vi är i skogen.

 

Eftermiddag:

Vi arbetar med häftet Hitta vilse. 

– Vad ska jag tänka på när jag går vilse i skogen?

– Vilka spår kan jag lämna för att de andra ska hitta mig lättare?

 

Fredag

Eleverna har packat med sig matsäck och vi beger oss till scoutstugan. Väl på plats delar vi upp klassen i tre grupper. Vi erbjuder tre stationer: Sant eller falskt om allemansrätten, Skogsjakt samt gruppstärkande lekar. 

 

Vi läser sagan om Ali och Sara. https://www.hsr.se/sites/default/files/ali_sara_och_allemansrattan.pdf  

Vi samtalar om texten. Vi repeterar vad man får och vad får man inte får göra i naturen. 

 

Väl tillbaka i skolan får eleverna i mindre grupper göra en affisch för att visa vilka olika regler och lagar vi har i och med allemansrätten.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att skapa engagemang och ansvar för vår miljö behöver vi vistas i den och lära oss om den.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

För oss är det viktigt att gruppen känner sig trygg med varandra och att vi har det roligt tillsammans. Vi ser gruppen som en styrka. Vi använder oss gärna av vår närmiljö och vår natur. Utevistelsen och rörelseglädje är en viktig del av vår tid tillsammans. Omsorgen om miljön och naturen är ett viktigt inslag i vår utbildning.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

LPP Överlevnad – på Tellus och i Vintergatan

Överlevnad – på Tellus och i Vintergatan

 

Projekt i Venus år 7 v.35 – 46

Ansvarig: Malin Björn

Ämnesövergripande projekt i NOTk, främst fysik och teknik, delvis biologi.

 

Frågeställningar:

*Hur påverkar bränderna i Amazonas vår överlevnad? (fotosyntes, cellandning, klimatförändringar)

*Vad krävs för att klara sig i rymden på ett rymdskepp? (ekologi – samspel, näringskedjor, energi)

*Hur vet vi det vi känner till om Universum? Vad trodde man förr?

*Vilka himlakroppar stöter vi på i rymden? (astronomi)

*Vad säger stjärnorna? (astrologi)

*Vilka farkoster finns i rymden? (från satelliter till rymdskepp)

*Hur fungerar en raket? Raketmotor? (energiomvandlingar, fasomvandlingar, reaktioner)

*Hur kan kunskap i naturvetenskap hjälpa i en överlevnadssituation?

Förankring i kursplanerna (Lgr11): (se sist i detta dokument)

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att genomföra flera olika gruppdiskussioner, undersökningar/experiment och praktiska byggmoment och utvärdera dessa. För att söka kunskap kommer vi se film, läsa, svara på frågor, söka fakta och presentera vad vi tror, tänker och tycker för varandra. Vi kommer spela begreppsspel och göra planscher tillsammans. Det blir mycket arbete parvis och i grupp. I slutet genomför vi ett gemensamt bygge och en större avslutande laboration som kräver noggranna observationer, utförlig dokumentation och rapportskrivning. 

 

Arbetsuppgifter: 

(använd gärna denna som en checklista – har du deltagit på allt?)

  • Plansch med fotosyntes, cellandning med Amazonas bränder i centrum (v.35-36)
  • Argumenterande text om brändernas påverkan, muntlig presentation (v.36-37)
  • Överlevnadssoppa – laboration med självskattning och muntlig redovisning (v.36)
  • Fotosyntesen och cellandningen – liten kunskapskoll (v.38)
  • Raketbygge av PET-flaska – laboration
  • Vår rymdfärd – gemensam plansch
  • Tändsticksraketen – laboration med rapport
  • Bildspelspresentation om fördjupad del av astronomin
  • Rymdbegrepp att ha koll på – para-ihop-spel 
  • Rymdbegrepp att ha koll på – begreppsförhör

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer att få visa sina kunskaper genom olika typer av dokumentation och via diskussioner och samtal samt praktiskt arbete med sina klasskamrater. Bedömningen kommer att ske både i det praktiska samarbetet i gruppen och i diskussioner, i den enskilda dokumentationen och i flera mindre bedömda deluppgifter och kunskapskontroller/läxförhör. Vi tränar på att bedöma vad och hur uppgifter bedöms med olika matriser för självskattning. 

 

Vi tränar på att hålla muntliga framföranden och på att skriva labrapport där vi ger varandra konstruktiv respons utifrån två stjärnor och en önskan. Vi avslutar arbetet om rymden med en labrapport som skrivs enskilt om tändsticksraketen och arbetet med astronomi med en bildspelsredovisning. Detta leder till en sammanfattad normativ bedömning under arbetets gång.

 

Bedömda uppgifter:

Kontinuerligt i flera mindre lektionsuppgifter, tillsammans med eleverna. Muntlig presentation. Laborationsrapportinlämning. Begreppsförhör.

 

Exempel på några matriser:

 

Matris till uppgiften Koka överlevnadssoppa, från Lgr11:

 

Omskriven så att eleven kan förstå vad och hur:

Matris till uppgiften Amazonas brinner, Från Lgr11:

Skriven så vi kan bedöma uppgiften tillsammans:

Sammanhang och aktualitet:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov. Tanken är att uppgifterna som eleverna gör ska ha låg tröskel men högt i tak. Så långt det är möjligt ska det gå vara kreativ inom uppgifternas ramar, för att väcka lust att lära. Vi använder oss av Visible Thinking-rutiner för att synliggöra elevernas eget lärande i projektet. Vi knyter an faktakunskaper i projektet till aktuella företeelser i vår närmiljö. 

 

Utvärdering:

Tillsammans med eleverna, kontinuerligt under projektet samt efter avslutat projekt.

 

Förankring i kursplanerna (Lgr11):

 

Allmänt – Genom undervisningen i ämnena (fysik, biologi och teknik) ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
  • genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar.
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö.
  • använda utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
  • göra enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Centralt innehåll i projektet:

NOTk

  • Använda kunskaper i fysik och biologi och teknik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • Genomföra systematiska undersökningar i fysik och biologi och teknik.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Sambandet mellan undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör fysik och biologi.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till NOTk, såväl i digitala som i andra medier.

Biologi

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.

Fysik

  • Energins flöde från solen genom naturen och samhället. 
  • Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
  • Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar.
  • Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.
  • Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa.

Teknik

  • Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.
  • Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
  • Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Samspel mellan människa och teknik samt människans möjligheter att skapa tekniska lösningar som bidrar till hållbar utveckling.
  • Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.

Stad och hav

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? HT 2019

Vad? Stad och hav (No + Teknik)

Frågeställning och följdfrågor

Vad finns i en stad?

Hur kan vi bygga vår värld?

Hur kan vi få vår värld mer levande?

Vad är elektricitet?

Vad kan vi få elektricitet från?

Hur fungerar ett batteri?

Hur kommer ström till husen?

Var kommer ljuset ifrån?

Hur kan vi få saker att lysa?

Hur studsar ljuset?

Hur ser djur?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
Förankring i kursplanens syfte

Biologi

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället.

Fysik

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Kemi

  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,

Teknik

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Centralt innehåll från kursplanen
Natur och samhälle
  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
Fysiken i naturen och samhället
  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.
  • Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
Fysiken och vardagslivet
  • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.
Fysiken och världsbilden
  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
Kemin i naturen
  • Vattnets egenskaper och kretslopp.
  • Luftens egenskaper och sammansättning.
  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället
  • Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.
Kemins, Fysikens och biologins metoder och arbetssätt
  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
Tekniska lösningar
  • Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter och enkel elektronik för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.
  • Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
  • Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
  • Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor.
  • Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.
  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar, i form av fysiska och digitala modeller.
  • Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö
  • Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
  • Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.
  • Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.
  • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel vid överföring av information i digitala miljöer.
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
  • Hur teknik ingår i och förändrar förutsättningar för olika yrken och inom alla samhällsområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna kommer tillsammans bygga upp deras samhälle. Här kommer vi göra ritningar, praktiskt bygga samt diskutera kring vad vi gör och hur det fungerar.

För att få vår värld mer levande kommer vi att skapa rörelse och ljus i vår stad. När vi  känner att staden är klar kommer vi att gå ut i vattnet för att ta reda på hur vi kan hjälpa vårt vatten. Vi kommer här göra studiebesök på Skansens nya utställning kring Östersjön.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer bedömas under arbetets gång. Eleven kommer kunna visa sina kunskaper både praktiskt muntligt och skriftligt. Vi kommer arbeta med materialet “Boken om Kemi och Fysik” samt Gleerups digitala material för åk 4-6.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi går in på Gleerups: Teknik 4-6 och läser delar av Kapitlet: Att planera en stad
Vi funderar kring vad som ska finnas i vår stad.

Vi ritar en skiss på hur vår stad skulle kunna se ut i grupp samt presenterar för resten av klassen. Vi skriver en berättande text om vår stad.

Vi skapar grunden för vår stad med vägar, gräsytor, samt vart våra olika typer av hus ska vara. Vi delar upp oss i mindre grupper om 3 där vi börjar konstruera hus av “mjölkförpackningar”.

Vi pratar om trafik och trafikregler delar ut trafikkalendern.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vår värld förändras och vi behöver hjälpa till för att skapa en mer hållbar miljö. Därför kommer vi tillsammans se kring hur vi kan påverka och förändra för att skapa en mer hållbar miljö för vår framtid.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi kommer att använda oss av olika arbetssätt för att kunna stimulera flera olika sinnen. Få hjärnan att kunna lära sig på en lagom nivå där eleverna kan få läsa, lyssna, diskutera och testa sina kunskaper tillsammans och enskilt. Där vi hjälps åt i vårt lärande för att skapa en bättre förståelse och ett bättre arbetsklimat för att skapa trygghet och gemenskap.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Fysik: Kretsar & kopplingar med el

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 35 – 51

 

Vad?

Syfte med temat:

Kretsar & kopplingar med el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur elektriska prylar ska kopplas ihop för att fungera.  Du kommer att få fundera över saker som vad det innebär att leva utan elektricitet: som man gjorde förr, som man gör i delar av världen idag, eller som man ibland tvingas göra när det blir strömavbrott. 

I slutet av temat har du lärt dig så mycket om elektriska kretsar att du får pröva och klura ut hur du bäst ska dra och koppla kretsarna i en husmodell för att få belysningen att fungera.  Du får också jämföra olika energikällor och fatta beslut om vilken du skulle vilja ansluta ditt hus till. Elektriciteten var en upptäckt som verkligen förändrade världen, och som kommer att fortsätta förändra den i framtiden också. Vem vet vilka nya spännande idéer som kan utvecklas i just vår klass? Det är bara att sätta igång och ta reda på det!

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Fysiken i naturen och samhället

  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.

Fysiken och vardagslivet

  • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.

Fysiken och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Förmågor vi tränar

  • Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning till frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle
  • Genomföra systematiska undersökningar i fysik 
  • Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer på lektionerna att samtal, diskutera, laborera och undersöka olika elektriska fenomen och funktioner. Vi kommer exempelvis att samtala om energianvändningen i olika delar av världen, undersöka en glödlampa och få den att lysa. Vi kommer också undersöka orsaker till att en krets inte är sluten, tillverka strömbrytare, koppla lampor till solceller, jämföra hur elektrisk ström påverkar ledningstrådar av olika material, planera och utforma elektriska lösningar i hemmet samt läsa om hur elektricitet används i samhället och i naturen. Vi kommer också att lära oss om Historiska upptäckter inom området.

 

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • Planera och genomföra systematiska undersökningar av elektriska föremål och kretsar
  • Jämföra egna och andras resultat och ge förslag på hur undersökningen kan förbättras 
  • Dokumentera dina underökningar i text och bild 
  • Beskriva principen för några energikällor, den elektriska kretsen, glödlampan och strömbrytaren med användning av begreppen elektricitet, elektrisk ström, motstånd, ledare, isolator, sluten krets och öppen krets
  • Samtala om och diskutera frågor som rör energikällor och elektricitet, samt dess betydelse för människan, naturen och samhället

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Magnetism

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v35- 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad trodde man förr om magneter?
  • Vad fastnar på magneter?
  • Vad är magnetism?
  • Vad är magnetisk kraft?
  • Vad är norrsken/sydsken?
  • Hur fungerar en kompass?
  • Vad använder man magneter till?
Övergripande mål från LGR11 2.2
Förankring i kursplanens syfte
Centralt innehåll från kursplanen
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.