Uppfinningar och hållfasthet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 20- 21

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är en uppfinning?
  • Vilka olika uppfinningar är svenska?
  • Vilka olika uppfinningar kan det finnas?
  • Vilka uppfinningar tycker vi i klassen är viktigast?
  • Vem är Alfred Nobel?
  • Vad är hållfasthet?
  • Hur kan vi öka på hållfastheten?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Centralt innehåll från kursplanen

Tekniska lösningar

  • Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
  • Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer…

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan… Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar.
2 – Dessutom kan eleven beskriva… Dessutom kan eleven på ett enkelt sätt beskriva och ge exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används. Dessutom kan eleven på ett utvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används. Dessutom kan eleven på ett välutvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.
6 – Eleven kan föra… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Diskussioner, övningar, laborationer, gruppövningar, lärarledda lektioner och inlämningsuppgifter.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom inlämningsuppgifter. En kring “det var bättre förr, eller?” och en kring att bygga “hus”. Detta ligger under classroom när det är aktuellt (rätt datum för uppgiften).

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 20- Introduktion + uppgift “Det var bättre förr, eller?”
V 21- Uppgift “Det var bättre förr, eller?” + hållfasthet + tänka kreativt kring konstruktioner (bygga dem)

Insekter och deras värld

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.18-23

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad kännetecknar en insekt?
  • Vilka insekter tillhör bi-familjen?
  • Hur kan vi hjälpa våra bin?
  • Hur sker pollinering?
  • Hur ser en fjärils livscykel ut och vilka olika stadier har den?
  • Vad är en näringskedja och näringsväv?
  • Vad är skillnaden mellan en näringskedja och en näringsväv?

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. 

Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Kunskapskrav för år 3

  • Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
  • I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.
  • Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. 
  • Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

 

Hur?

  • I friluftslivet kombinerat med NO kommer vi att lära oss mer om bin. Vi kommer att diskutera varför bina är viktiga för oss och på vilka sätt vi kan hjälpa dem att hjälpa oss. 
  • Vi kommer att läsa, skriva samt se filmer om bin. Vi kommer även skapa insektshotell.
  • Vi arbetar med Naturskyddsföreningens material: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/bin?_ga=2.180727463.1044164851.1620131078-7180854.1620131078 
  • Under v.20 kommer vi att få fjärilslarver. Vi kommer att få följa fjärilens utveckling från larv till fjäril. Vår förhoppning är att vi även kommer att få nya ägg. 
  • Vi kommer att läsa, skriva, pyssla samt se filmer om fjärilar.  
  • Vi kommer även att studera andra insekter och djur för att undersöka näringskedjor och näringsvävar.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Eleverna kommer att få redovisa sina kunskaper muntligt genom samtal och diskussioner. Eleverna kommer även att få skriva egna faktatexter utifrån kunskaper de fått genom samtal, filmer och böcker.

 

 

Elektricitet och magnetism

Ansvarig lärare: Cristin Axörn
När, under vilka veckor? v 45- 50

Vad?

Frågeställning och följdfrågor:

Vad används elektricitet till i samhället?
Hur har upptäckten av elektricitet förändrat vårt sätt att leva? Vilka viktiga upptäckter har gjorts på vägen och av vilka?
Vad är statisk elektricitet?
Vad är spänning (U), hur förkortas spänning och vilken enhet mäts spänning i ?
Vad är ström (I), hur förkortas ström och vilken enhet mäts ström i?
Hur kan man konstruera och förstå elektriska kretsar med ett batteri, lampor, strömbrytare?
Vad är skillnaden mellan seriekoppling och parallellkoppling?
Vad är resistens (R), hur förkortas resistens och vilken enhet mäts resistens i ?
Vilka fyra faktorer påverkar resistens i en ledare?
Vad händer när det blir kortslutning? Överbelastning?
Vad är ett jordat uttag? Vad är en säkring/propp?
Vad är en jordfelsbrytare?
Vad är elektrisk effekt och hur räknar man ut elektrisk effekt? (Effektlagen)
Hur många hushållsapparater kan man koppla till ett uttag utan att proppen/säkringen går?
Vad är en magnet och ett magnetfält? Vilka egenskaper har magneter?
Hur fungerar en generator?
Hur hänger fenomenen elektricitet och magnetism ihop?

Övergripande mål från LGR11 2.2

kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga
kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och i vardagsliv
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling

Förankring i kursplanens syfte

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen i samhället.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
  • Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.
  • Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.
  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, film, laborationer, eget arbete, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Veckoplanering, när ska vi göra vad? 

Bygga en papperskorg

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? V 15-20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vilken typ eller funktion vill ni att er papperskorg ska ha? (Miljöaspekter, hållbarhetstankar)
  • Vad är en skiss?
  • Vad är en ritning? Vilka olika vyer bör er ritning innehålla? Skala?
  • Hur tänkte ni kring valet av material på er prototyp och verkliga produkten?
  • Vilka tekniska lösningar använde/ byggde ni efter?
  • Hur såg er arbetsprocess ut?
  • Hur blev er slutprodukt?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
Centralt innehåll från kursplanen
Tekniska lösningar
  • Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.
  • Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.
  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
  • Dokumentation i form av manuella skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.
Teknik, människa, samhälle och miljö
  • Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Eleven kan undersöka… Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkarför att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. 
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Dessutom för eleven välutvecklade och välunderbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.
Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och prövamöjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och omprövamöjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller.
Under arbetsprocessen… Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.  Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt.  Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. 
Eleven gör dokumentationer Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. Eleven gör välutveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgång, arbete utifrån uppgiften papperskorg (par/grupp), muntlig redovisning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske fortlöpande under lektionerna då eleverna jobbar med sin papperskorg samt genom en redovisning av slutprodukten.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Se classroom

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Arbete mot Grön flagg på skolan.
Miljöprojekt är alltid aktuella.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Utifrån detta projekt tränas eleverna att arbeta självständigt men eleverna utmanas också att ta risker i konstruktionsarbetet, det avgörande är att pröva och ompröva möjliga lösningar.

Utvärdering

Genetik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 10-17

Vad?

Keynotes och länkar på classroom

Frågeställning och följdfrågor

  • Var i cellerna finns våra arvsanlag?
  • Kunna förklara begreppen samt hur de hör ihop: cell-cellkärna-kromosom-DNA-gen.
  • Ge exempel på minst 5 funktioner som proteiner har i kroppen.
  • Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen?
  • Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier?
  • Hur många DNA-molekyler finns i människans celler (ej könsceller)?
  • Hur många DNA-molekyler innehåller ett ägg eller en spermie från en människa?
  • Beskriv kortfattat vad som händer med en DNA-molekyl vid vanlig celldelning.
  • När celler ska bilda könsceller så sker detta via reduktionsdelning. Varför måste könsceller bildas via reduktionsdelning och vad händer med könscellerna vid befruktning?
  • Hur stor chans är det att få en dotter eller en son? Motivera. Vad avgör om det blir en pojke eller en flicka vid befruktningen? (visa mha korsningsschema)
  • Vad händer när blir det enäggs-, tvåäggs- och siamesiska tvillingar?
  • Vad innebär dominant och recessiv gen, homozygot och heterzygot?
  • Hur ärvs vissa anlag t ex lockigt hår, blodgrupper. Visa med hjälp av korsningsscheman.
  • Ge ex på en egenskap som beror på samspel mellan arv och miljö.
  • Hur kommer det sig att det är vanligare med färgblindhet hos män?
  • Ge exempel på en sjukdom som beror på fel antal kromosomer i cellerna?
  • Vad är en mutation och hur kan det uppstå?
  • Mutationer kan inträffa både i kroppsceller och i könsceller och de påverkar individen på olika sätt. Vad är skillnaden mellan dessa mutationer?
  • De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga?
  • Vem var Mendel?

Begrepp/viktiga ord/namn

Cell
Cellkärna
Kromosom (+antal i cell/könscell)
DNA
Gen
Protein
Vanlig celldelning
Reduktionsdelning
Korsningsschema – pojke-flicka
Enäggstvillingar
Tvåäggstvillingar
Siamesiska tvillingar
Dominant gen
Recessiv gen
Homozygot
Heterozygot
Korsningsschema anlag t ex fräknar, blodgrupper.
Mutation – kromosomavvikelser + ärftliga sjukdomar (korsningsschema)
Gregor Mendel

Övergripande mål från LGR11 2.2

Förankring i kursplanens syfte

Centralt innehåll från kursplanen

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
  • Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
  • Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
  • De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
  • Kroppens celler, deras uppbyggnad, funktion och samverkan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.