Vatten

Ansvarig/Ansvariga lärare: Daniel Ekmark och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? Vecka 5-8

Vatten

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

– Vad är vatten?

– Varför behöver vi vatten?

– Vattnets former

– Hur förändras vatten?

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. 

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. 

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. 

Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Centralt innehåll från kursplanen

Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.

Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Experiment

Kondensering

Avdunstning

Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Filmer

Böcker

Lekar

Gruppdiskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Barnens alster

Mindmaps

Observationer av elevers arbete

Delaktighet på lektioner

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet.
  • Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vattnet i Östersjön

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson 

När, under vilka veckor? 7-8, 10-14

Vad? Vattnet i Östersjön 

Frågeställning och följdfrågor

Vad vet vi om Östersjön idag?
Vilka djur lever i och ovanför denna sjö?
Hur mår Östersjön?

I vilka olika former finns vårt vatten?
Hur stor del består av vår planet består av vatten?
Hur stor del av allt vatten kan människan använda sig av?
Hur kan vi påverka vårt vatten?
Vart kom allt vatten ifrån?
Rita en bild över hur ljuset tränger ned i vattnet.
Ljuset är viktigt för djur och växter hur påverkas djuren och växterna i vattnet av ljuset? Vart lever våra djur och växter i vattnet?

Vad är fotosyntes?

Vad kan vi göra för Björnö fjärden ska fortsätta bli bättre?
Vad har gjorts under de senaste 10 åren?
Vad är det som gör att Björnö fjärden är så lik Östersjön?
Hur skulle vi kunna hjälpa Östersjön?

Hur kan vi skriva vatten på kemins språk?
Hur kan vi beskriva vattnets egenskaper?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Förankring i kursplanens syfte
  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Centralt innehåll från kursplanen

Biologi:

Natur och samhälle
  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
Biologin och världsbilden
  • Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Kemi:

Kemin i naturen
  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
  • Vattnets egenskaper och kretslopp.
  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället
  • Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
Kemins metoder och arbetssätt
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Teknik:

Teknik, människa, samhälle och miljö
  • Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav Biologi åk 4-6

0 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
0 – Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. 
0 – Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. 
1 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. 
1 – I arbetet använder eleven utrustning.. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ihuvudsak fungerandesätt.  I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.  I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt. 
1 – Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslagsom kan förbättra undersökningen.  Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetningkan förbättra undersökningen.  Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. 
1 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.  Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.  Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. 
2 – Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp.  Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp.  Eleven har mycket godakunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt dragmed god användning av biologins begrepp. 
2 – Eleven kan också… Eleven kan också beskriva och ge exempel påmänniskors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.  Eleven kan också förklara och visa på sambandmellan människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.  Eleven kan också förklara och visa på mönster hos människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.
2 – Dessutom berättar eleven om livets utveckling… Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer.  Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på samband kringorganismers anpassningar till olika livsmiljöer.  Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på mönster i organismers anpassningar till olika livsmiljöer. 

Kunskapskrav Kemi åk 4-6

0 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
0 – Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enklaresonemang om informationens och källornas användbarhet.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. 
0 – Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. 
1 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. 
1 – I arbetet använder eleven utrustning… I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt.  I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.  I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. 
1 – Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samtbidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen.  Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen.  Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. 
1 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkladokumentationer av sina undersökningar i text och bild.  Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.  Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild. 
2 – Eleven kan även föra… Eleven kan även föra enklaresonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning.  Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning.  Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. 

Kunskapskrav teknik åk 4-6

1 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller.
1 – Under arbetsprocessen… Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer tillsammans i grupp där vi diskuterar och reflekterar över filmer och texter. Eleverna kommer även delas in i mindre grupper/par för att undersöka havet närmare. Eleverna kommer att få skapa en film i Scratch som de får visa upp för klassen.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer kontinuerligt visa sina kunskaper genom diskussioner och arbeten under lektionerna. De kommer även få möjlighet att göra grupparbeten som kommer lämnas in och bedömas. En film i scratch kommer skapas av eleven och visas upp för klassen.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1: Kartan:

Vi kommer tillsammans titta på kartan för att se vart Östersjön ligger och vilka länder som i första hand påverkar miljön i vattnet. (Eleverna klistrar in kartan i deras No-bok)

Eleverna gör en gemensam tankekarta:
Vad vet vi om Östersjön idag?
Vilka djur lever i och ovanför denna sjö?
Hur mår Östersjön?
Hur ser vattnet ut i vår skärgård?

Vi tittar på de första 20 min av av: https://player.vimeo.com/video/77027048

Eleverna får fortsätta fylla i deras tankekartor.

2: Vad är det som göra att Östersjön är så känslig för miljöpåverkan?

Vi tittar på hur Östersjön skapades.

Läser artikeln: https://www.havet.nu/livet/fakta/ostersjons-historia

Tittar på filmen: https://www.youtube.com/watch?v=W8l0E-qE3VA

I par får eleverna skriva ned och fundera kring hur vår sjö har skapats.

3: Havets vatten

Vi tittar på: https://youtu.be/hlXV_QNHdes

Text (högläsning): Havets vatten, från boken Atlas över världshaven sid. 8-9. (Kopieras även upp till eleverna)

Eleverna får svara på frågor:
I vilka olika former finns vårt vatten?
Hur stor del består av vår planet består av vatten?
Hur stor del av allt vatten kan människan använda sig av?
Hur kan vi påverka vårt vatten?
Vart kom allt vatten ifrån?
Rita en bild över hur ljuset tränger ned i vattnet.
Ljuset är viktigt för djur och växter hur påverkas djuren och växterna i vattnet av ljuset? Vart lever våra djur och växter i vattnet?

4: Vattnets kretslopp

Vi tittar på: https://www.youtube.com/watch?v=ERKNqcHgGuE

Experiment: https://urplay.se/program/179261-labba-flaskregn

Material: Pet-plaskor, isbitar, varmt vatten cykelpump ett hål i en av korkarna och handsprit.

Eleverna skriver en labbrapport: Vattnets kretslopp.

Inledning:
Syftet med rapporten: Vad ska vi visa?

Metod:
Vilket material använde vi?
Hur gjorde vi?

Resultat:
Vad såg ni?

Diskussion:
Vad är det som händer med vattnet?
Vilka olika faser av vatten kan ni se?

5: Livet i och vid Östersjön
Vilka djur och växter finns i Östersjön?
Hur påverkar djuren och växterna varandra?
Hur påverkar vi människor livet i Östersjön?

Faktatext om valfritt djur och växt från Östersjön:

Vi delar in eleverna i par.
Eleverna får välja djur och växt.

Uppgift:
Eleven ska i par undersöka och skriva en faktatext om ett djur och en växt som finns i Östersjön:
Inledning:
Vilket djur och vilken växt har vi valt och varför?
Undersökning:
Utseende: Hur ser mitt djur ut?
Klassificering: Vilken typ av djur/växt är mitt djur eller växt?
Boplats: Vart bor eller trivs mitt djur/växt att vara i Östersjön samt hur ser boplatsen ut?
Föda: Vad äter mitt djur? Beskriv hur mitt djurs/ växt kretslopp ser ut. Hur påverkas naturen av mitt djur/växt?
Ungar: Hur ser mina ungar ut eller hur sprids min växt i naturen?
Övrigt: Hur påverkar mitt djur min växt eller tvärt om.

Sidor att besöka:

https://www.havet.nu/livet/arter

https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur.42.html

Medans eleverna jobbar med deras djur och växter så ser vi korta filmer om olika djurarter och växter och hur de påverkas.

6: Teknik: När eleverna har skrivit deras faktatext så kommer få i uppdrag att skapa en film i scratch. Alla får ett egen inloggning och arbetet beräknas hålla på i ca en-två veckor.

Vi jobbar parallelt med Singma kapitel 6 programmering.

7: Fotosyntes

8: Östersjön i miniatyr.

Vi tittar på Östersjön i miniatyr ute på Björnö fjärden:

Vad kan vi göra för Björnö fjärden ska fortsätta bli bättre?
Vad har gjorts under de senaste 10 åren?
Vad är det som gör att Björnö fjärden är så lik Östersjön?
Hur skulle vi kunna hjälpa Östersjön?

9: Vad är vatten?
Hur kan vi skriva vatten på kemins språk?
Hur kan vi beskriva vattnets egenskaper?

Experiment med vatten:

9: Studiebesök? Skansen

Filmer:

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi har jobbat med ett projekt på land och ska nu ta oss ut i vattnet för att se hur vårt vatten påverkas av våra val som vi människor gör i vår natur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Eleverna får jobba utifrån deras egen närmiljö. De får tillsammans utforska och undersöka i mindre grupper utifrån eget intresse kring ämnet. Vi gör VT rutiner för att synliggöra elevernas tänkande.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Kemi: Metoder & Arbetsätt

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 2 – 8

 

 

Vad?

Syfte med temat:

  • Genomföra undersökningar utifrån givna planeringar.
  • Formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
  • Använda utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
  • Jämföra resultat och föra resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på.
  • Ge förslag som kan förbättra undersökningar.
  • Dokumentera undersökningar i text och bild.

 

Viktiga ord & Begrepp

Systematisk undersökning, Dokumentation, Laborationsrapport, Metod, Variabel, Jämföra, Utveckla, Panera, Hypotes, Resultat, Tolka, Värdera, Slutsats.

 

Övergripande mål från LGR 11 

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt har påverkat varandra.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om kemiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Kemin i naturen

  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
  • Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.

Kemins metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, planera, laborera, undersöka, jämföra och dokumentera. Nedan följer en planering:

 

 

 

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • Planera och genomföra systematiska undersökningar.
  • Jämföra egna och andras resultat och ge förslag på hur undersökningen kan förbättras
  • Dokumentera dina underökningar i text och bild
  • Använda naturvetenskaplig information i diskussioner och i egna texter.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

LPP Elektricitet och magnetism – fysik och teknikprojekt

LPP Elektricitet och magnetism – fysik och teknikprojekt

 

Vem? Venus år 7 och lärare: Malin Björn

När? Vecka 50 – 8

Vad?

Frågeställningar och följdfrågor:

  • Hur uppfanns elektriciteten? Fysikhistoria
  • Hur koppla ett batteri och en lampa så det lyser? Ellärans grunder.
  • Hur fungerar ett batteri?
  • Statisk elektricitet – hur fungerar det?
  • Vad menas med spänning, ström och resistans? Koll på begreppen.
  • Hur fungerar el och olika material? Vad innebär begreppen ledare – isolator?
  • Hur fungerar enklare kopplingar? 
  • Hur få en lampa att lysa starkare eller längre tid?
  • Ohms lag – vad innebär den? Räkna på el.
  • Vad menas med kopplingsschema och varför behövs de?
  • När och hur är el farligt och hur kan vi arbeta säkert? Elsäkerhet och regler.
  • Hur kan man koppla själv för att få saker att fungera?
  • Vad menas med magnetfält och hur hänger det ihop med el?
  • Kan man skapa elektricitet?
  • Vilka energiomvandlingar sker vid tillverkning eller användning av elektricitet?
  • Hur fungerar en elmotor?
  • Hur har elektriska produkter hjälpt oss? Teknikhistoria
  • Vilken betydelse har elektriska produkter haft för historien, miljön, samhället – SO, Sv, framtidsvision 

Hur ska vi arbeta?

Vi varvar praktiska undersökningar (laborationer) med att läsa texter om ämnet, diskutera tankar till förklaringar i grupper och lösa förståelsefrågor. Vi har genomgångar och demonstrationslaborationer samt tittar på filmklipp som vi diskuterar för att lära av varandras kunskap. Vi kopplar och bygger med elektriska komponenter. Vi tränar begrepp samt kommunikation både i tal, text och bild. Vi försöker arbeta kreativt och praktiskt samt ha roligt tillsammans för att aktivera många sinnen och därmed lära mer. Vi tränar på att arbeta både fritt och styrt för att ta ansvar för det egna lärandet.

 

Övningar vi gör/gjort och texter vi läser/läst:

Gleerups fysik 7-9 kap 2 (läs/lyssna digitalt på Ipad)

  • text 1 “Ett starkt men stilla flöde”
  • text 2 “Batterier” samt frågor “Testa dig” och “Förklara och resonera” 2A

 

  • Minilab “Lampljus” med förklarande lucktext.
  • Digital kopplingsövning “Crack the circuit” 1-18

 

  • text 3 “Statisk elektricitet”
  • Lab “Statisk elektricitet” efter egen planering eller styrd, med förklaring till film eller i text.

 

  • Minilab “Ledare och isolator” med reflektionsfrågor.
  • text 4 “Spänning och ström”
  • text 5 “Resistans” 
  • text 6 “Elektriska kopplingar” samt diskussionsproblem.
  • Frågor “Testa dig” och “Förklara och resonera” 2B

 

  • Grupplab “Konstruera och bygga en händelselåda” där ni använder diod, lampa, summer, elmotor samt kablar och batteri och konstruerar olika strömbrytare och kopplar samman det till fungerande kretsar. Kopplingsschema med reflektioner kring funktion.

 

  • text 7 “Elsäkerhet” samt göra frågor “Testa dig” och “Förklara och resonera” 2C
  • Demolab “Farligt vägguttag” samt elolyckor.
  • Smålabbar “Lös kopplingsproblemet praktiskt”
  • Lab “Konstruera en säkring”

 

  • Lab “Elmotorn”
  • El och magnetism – genomgång
  • Produktreflektion av elektrisk produkt med miljökoppling.
  • Ugglans fysik – quiz

 

Hur ska kunskaperna bedömas?

 

Vi försöker göra en positiv bedömning i det man lyckas med både i lektionsuppgifter, diskussioner, laborationer, vid genomgångar och vid mindre kunskapstest. Flera mindre inlämningsuppgifter bedöms tillsammans med lektionsprestationer till en helhet. Se matris.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Vad har fungerat bra och något som kan utvecklas. Vad har vi lärt? Vad vill vi göra mer av eller annorlunda nästa projekt?

 

 

Koppling till kursplanerna – Lgr 11

 

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll i årskurs 7–9

Fysiken i naturen och samhället

  • Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
  • Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
  • Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.

Fysiken och vardagslivet

  • Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.
  • Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.

Fysiken och världsbilden

  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

 

Människokroppen – från celler till organsystem

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 4-

Läsanvisningar i Spektrum Biologi

Bakterier och virus s 16-29
Människokroppen – celler i samarbete s.238-246
Matspjälkningen och andningen s.250-268
Blodomloppet s.272-290
Huden och våra rörelseorgan s.296-308
Nervsystemet s.312-336

Gleerups – Biologi 7-9

Bakterier och virus: https://gleerupsportal.se/laromedel/biologi-7-9/article/ac8f01c7-d213-4488-be0d-2e375abf6ec0?page=1

Miljarder liv i en kropp: https://gleerupsportal.se/laromedel/biologi-7-9/article/18a4a18d-89f2-43a0-9f7f-fe4e127826e3

Skydd och rörelse: https://gleerupsportal.se/laromedel/biologi-7-9/article/d418d9ed-8f97-43c2-b1e1-1d0791e9ea39

Signaler som styr: https://gleerupsportal.se/laromedel/biologi-7-9/article/01320c6e-2efc-4fb0-a4e7-f0f69b5e1b3c

Keynotes:

Människokroppen del 1, Andningsorganen, Hjärtat och blodomloppet

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

När du läst detta område ska du känna till följande:

  • Vad har cellen för behov (cellandning) + kedjan celler-vävnad-organ
  • Vad har stamceller har för funktion?
  • Hur bildas tumörer samt vad är skillnaden mellan godartade och elakartade tumörer (cancer)?
  • Vad kan orsaka cancer (ärftliga faktorer och livsstilsfaktorer)?
  • Hur kan man behandla cancer? (+forskning)
  • Vilket dödsbegrepp går vi efter idag dvs när räknas en människa som död?
  • Vad är skillnaden mellan bakterier och virus? (t ex uppbyggnad, förökning, sjukdomar)
  • Vad innebär inkubationstid för en sjukdom?
  • Vad händer i kroppen när man vaccinerar sig?
  • Vilka sjukdomar kan man få antibiotika mot? Varför ska man inte ge antibiotika för ofta?
  • Vilka virus har härjat i världen? (Ge exempel) Vad är en epidemi vs pandemi?
  • Vilka ämnen finns i vår mat och vad behövs de till? (+hkk + idrott kost,hälsa,motion)
  • Hur färdas maten genom vår kropp (kunna beskriva alla steg+matspjälkningsorgan)
  • Vilka är våra andningsorgan och varför andas vi? (kunna beskriva hur luften färdas in och ut)
  • Vilka uppgifter har blodet och hur fungerar blodomloppet? (+hjärtat)
  • Vilka organ hjälper till att rena blodet?
  • Hur är skelettet uppbyggt och vad har det för funktion? (+idrott)
  • Vilka olika typer av muskler har vi människor? (+idrotten)
  • Känna till några vanliga sjukdomar och deras påverkan på olika organ (som vi pratat om)

Ej på provet (görs på labbar el andra uppgifter)

  • Vad innehåller huden och vilka uppgifter har den?
  • Hur fungerar hjärnan och nervsystemet? (+sinnena)
  • använda och diskutera dina kunskaper för att ta ställning i några hälsofrågor.

Genetik- evolution

Sex- och samlevnad

ANT

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • har fått kunskaper om förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället
  • läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i

Förankring i kursplanens syfte

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Centralt innehåll från kursplanen

Kropp och hälsa

  • Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.
  • Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.

Biologin och världsbilden

  • Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.

Biologins metoder och arbetssätt

  • Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade ochrelativt välunderbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och välunderbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 
Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen på ett i huvudsakfungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med vissanpassning till syfte och målgrupp.  Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utveckladetexter och andra framställningar med relativt godanpassning till syfte och målgrupp.  Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutveckladetexter och andra framställningar med godanpassning till syfte och målgrupp. 

 

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. 
I arbetet använder eleven utrustning… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.  I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt.  I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. 
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enklaslutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier.  Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt godkoppling till biologiska modeller och teorier.  Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutveckladeslutsatser med godkoppling till biologiska modeller och teorier. 
Eleven för… Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.  Eleven för utveckladeresonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.  Eleven för välutveckladeresonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. 
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkladokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.  Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.  Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. 
Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskrivadessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier.  Eleven har godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.  Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inomdessa och något generellt dragmed godanvändning av biologins begrepp, modeller och teorier. 
Eleven kan föra resonemang… Eleven kan föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbarasamband som rör människokroppens byggnad och funktion.  Eleven kan föra utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexasamband som rör människokroppens byggnad och funktion.  Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexasamband som rör människokroppens byggnad och funktion. 
Eleven kan… Eleven kan ge exempel påoch beskrivanågra centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.  Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.  Eleven kan förklara och generalisera kringnågra centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, läsa och skriva faktatexter i en bok/ett dokument om människokroppen, svara på övningsfrågor, genomföra laborationer och skriva lapprapporter, titta på film, prov samt en avslutande skrivuppgift.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Aktivitet på lektioner, insamling av fakta i din bok/ditt dokument om människokroppen, genomförande samt inlämning av laborationsrapport, avslutande prov och skrivuppgift

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 4
Uppstart genom VT-rutinen think, pair, share – Varför är det bra att ha kunskap om människokroppen? Vad behöver människokroppen för att leva och må bra? Övning organ två och två. Film om den första vetenskapliga kartläggningen av människokroppen. Celler och stamceller – sök fakta. Uppgifter på schoolsoft.

Laboration: Planera en undersökning för att bestämma ett okänt salt + genomföra och utvärdera undersökningen.

Vecka 5
Tumörer och cancer + forskning kring cancer. Liv och död – när räknas en människa som död idag? Bakterier och virus – vad är skillnaden? Arbetsuppgifter virus och bakterier

Film: Vad är cancer?

Ingen laboration – utvecklingssamtalsdag.

Vecka 6
Forts bakterier och virus. Vilka virus härjar/har härjat i världen? Vi tittar på en dokumentär om världens farligaste virus.

Film: VirusFråga doktorn om coronavirus, Världens farligaste virus

Laboration: Planera en undersökning för att bestämma ett okänt salt + genomföra och utvärdera undersökningen.

Vecka 7
Ämnen i vår mat. Matspjälkningen. Vi tittar på vilka organ som ingår i matspjälkningen samt matens väg genom vår kropp. Andningsorganen – vilka är dem och varför andas vi? Lab: utandningsluft.
Bild: Matspjälkningsorganen, Andningsorganen

Film: MatspjälkningenAndningsorganen – luftvägarna och lungorna

Laboration/uppgift: skelett, muskler och pulsförändring

Vecka 8
Blodet, blodomloppet och hjärtat.
Bild:Bild hjärtat och blodomloppet

Film: Blodomloppet och blodet

Laboration/uppgift: skelett, muskler och pulsförändring

Vecka 10
Repetition

Fredag prov

Laboration: Huden, nervsystemet

Vecka 11 

Laboration: Huden, nervsystemet

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Din kropp består av miljontals atomer som bildar olika organ som i sin tur bildar just dig! I det här avsnittet tittar vi närmare på hur de olika delarna i kroppen fungerar och samverkar. Vi fokuserar på huden, skelettet, muskler, blodet, andningen och matspjälkningen.

Vi lever i ett välfärdssamhälle där våra livsbetingelser idag ser helt annorlunda ut jämfört med vad de gjort i tio tusentals år. Då våra kroppar inte alls genomgått samma genomgripande förändring har detta medfört en rad problem med s.k. välfärdssjukdomar. För att komma tillrätta med dessa sjukdomar är det av stor betydelse att alla får kunskap om hur våra kroppar fungerar, vad de behöver och vilka effekter våra levnadssätt får.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Ljus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? v.2-4

Vad? Ljus

Frågeställning och följdfrågor

Vad vet du om ljus?
Vad vill du veta mer om ljus?

Vad är ljus?
Hur kan vi se?
Hur reflekteras ljus?

Hur biladas skuggor?
Vart tar ljuset vägen?

Varför kan det bli en regnbåge på himlen?
Hur kan vi se färger?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte
  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
Centralt innehåll från kursplanen

Fysiken och vardagslivet

Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat

Fysiken och världsbilden

Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

Fysikens metoder och arbetssätt

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.

Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
0 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
0 – Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med godanpassning till sammanhanget. 
1 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. 
1 – I arbetet använder eleven utrustning… I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.  I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.  I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt. 
1 – Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samtbidrar till att ge förslagsom kan förbättra undersökningen.  Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen.  Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. 
1 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkladokumentationer av sina undersökningar i text och bild.  Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.  Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild. 
2 – Eleven kan relatera… I enkla och till viss delunderbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.  I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.  I välutvecklade och välunderbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband. 
2 – Eleven kan också berätta om… Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.  Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.  Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer hämta information kring ämnet genom texter från NE och Gleerups vi kommer även se fakta filmer och serier för att fördjupa oss i ämnet. Därefter kommer vi samtala om vad vi läst och sätt för att få en djupare förståelse. Vi kommer även testa ljuset på olika sätt för att även uppleva det vi samtalat om.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen görs vid diskussioner  men även utifrån de rapporter som eleverna kommer skriva då de gör undersökningar kring

Eleverna kommer skriva rapporter efter deras undersökningar. De kommer även diskutera med kompisar om deras resultat.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  • Går igenom vad som står i kursplanen för Fysik för att förklara varför vi gör detta. Vi tittar även lite snabbt på hur kunskapskraven kommer in här och vad som förväntas av eleverna.
  • Eleverna får berätta vad de tänker på kring ljus och vad de skulle vilja veta mer om kring ljus.
  • Vi tittar på Gnomens guide till Fysiken. Avsnitt: Ljus. Eleverna får skriva ned minst tre fakta som avsnittet tar upp. Därefter så skriver vi ett gemensamt dokument där alla elever får berätta om vad de hört.
  • Vi tittar på skuggor och skapar egna skuggor. Eleverna skriver en rapport som ligger på school soft.
  • Gör uppgift kring månens olika faser testar.
  • Vi jobbar med Gleerups Fysik ljus och skugga 1-3
  • Vi pratar om Isaac Newton och vad han kom på: Att solljuset kunde delas upp i separata färger som alltid var detsamma. Vi testar detta: Gör snurror med färger samt göra en regnbåge med vatten och spegel.
  • Vi får expertbesök av Ellens pappa Anton om ljus och Nobellpristagaren i Fysik.
  • Vi jobbar vidare med ljusets olika färger.
  • Eleverna delas in i par om 3 där de får en gemensam text som de ska berätta om ett område inom ljus för klassen.
  • Anna pratar om ljusets betydelse för hjärnan. Eleverna får skriva en liten text kring vad de själva skulle kunna tänka på för att hjälpa sin hjärna.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Eleverna har tidigare gjort ett projekt där de skapat en stad tillsammans och här fått göra deras egna hus. I husen har de sedan fått installera lampor. Vi forsätter med ljuset för att se hur ljuset tar sig vidare ut i rummet. Just nu har vi fokus på hjärnan och belyser därför hur vi kan påverka vår hjärna positiv med ljuset.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi utgår från elevernas intresse och frågeställningar för att berika projektet. Vi använder oss av flera olika typer av moment där eleverna kan ta in kunskapen på olika sätt. Genom text, diskussioner, film och praktiska experiment.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.