Kroppen

Ämne: Biologi
Årskurs: 6
Ansvarig: Marie AS
När: v 34-

 

Varför?

Din kropp är uppbyggd av celler. Hur fungerar de? Varför finns de? Vad innehåller dem? Detta ska vi ta reda på under vårt arbete om kroppen. Vi ska få kunskap om hur kroppen fungerar, vad som hänger ihop och på vilket sätt. 

 

Vad?

  • Hur kan vi vara unika?
  • Vad är DNA?
  • Hur är en cell uppbyggd?
  • Hur fungerar hjärnan, hjärtat?
  • Vilka olika delar finns det i kroppen?
  • Vad består en människa av?

 

Hur?

Vi kommer att arbeta med teroigenomgångar tillsammans. Vi kommer att få expertbesök till klassen för djupare kunskaper. Vi kommer att göra enkla fältstudier och experiment. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Därefter kommer vi att dokumentera våra undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande. Följdfrågor som hur, varför, på vilket sätt kommer till.

Möjligheter –  Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka.

Miljö – Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Hur ska jag få fram vad jag vill säga. Hur kan det bli tydligt och att man förstår.  Vilket språk är typiskt just när vi pratar om kroppen?

Modellering –  Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Människokroppen

Ämne: Biologi – människokroppen
Årskurs: 9
Ansvarig: Madelene Larsson
När: v 34-42

Varför?

Din kropp består av miljontals atomer som bildar olika organ som i sin tur bildar just dig! I det här arbetsområdet får vi förståelse för
kroppens celler samt några organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan.

Vi kommer även gå in på virus, bakterier, infektioner, smittspridning och antibiotikaresistens. Detta för att lära oss hur infektionssjukdomar, bakterie- respektive virusinfektioner kan behandlas och hur smittspridning kan förhindras.

Vi lever i ett välfärdssamhälle där våra livsbetingelser idag ser helt annorlunda ut jämfört med vad de gjort i tio tusentals år. Då våra kroppar inte alls genomgått samma genomgripande förändring har detta medfört en rad problem med s.k. välfärdssjukdomar. För att komma tillrätta med dessa sjukdomar är det av stor betydelse att alla får kunskap om hur våra kroppar fungerar, vad de behöver och vilka effekter våra levnadssätt får.

Vad?

När du läst detta område ska du känna till följande:

  • Vad har cellen för behov (cellandning) + kedjan celler-vävnad-organ
  • Vilka är våra nio organsystem?
  • Hur samarbetar våra organsystem?
  • Vad har stamceller har för funktion?
  • Hur bildas tumörer samt vad är skillnaden mellan godartade och elakartade tumörer (cancer)?
  • Vad kan orsaka cancer (ärftliga faktorer och livsstilsfaktorer)?
  • Hur kan man behandla cancer? (+forskning)
  • Vilket dödsbegrepp går vi efter idag dvs när räknas en människa som död?
  • Vad är skillnaden mellan bakterier och virus? (t ex uppbyggnad, förökning, sjukdomar)
  • Vad innebär inkubationstid för en sjukdom?
  • Vad händer i kroppen när man vaccinerar sig?
  • Vilka sjukdomar kan man få antibiotika mot? Varför ska man inte ge antibiotika för ofta?
  • Vilka virus har härjat i världen? (Ge exempel) Vad är en epidemi vs pandemi?
  • Vilka ämnen finns i vår mat och vad behövs de till? (+hkk + idrott kost,hälsa,motion)
  • Hur färdas maten genom vår kropp (kunna beskriva alla steg+matspjälkningsorgan)
  • Vilka är våra andningsorgan och varför andas vi? (kunna beskriva hur luften färdas in och ut)
  • Vilka uppgifter har blodet och hur fungerar blodomloppet? (+hjärtat)
  • Vilka organ hjälper till att rena blodet?
  • Hur är skelettet uppbyggt och vad har det för funktion? (+idrott)
  • Vilka olika typer av muskler har vi människor? (+idrotten)
  • Känna till några vanliga sjukdomar och deras påverkan på olika organ (som vi pratat om)

Ej på provet (görs på labbar el andra uppgifter)

  • Vad innehåller huden och vilka uppgifter har den?
  • Hur fungerar hjärnan och nervsystemet? (+sinnena)
  • använda och diskutera dina kunskaper för att ta ställning i några hälsofrågor.

Hur?

Vi kommer att använda oss av många olika arbetssätt för att tillgodose så många elever som möjligt. Vi kommer ha genomgångar, ha diskussioner, läsa och skriva faktatexter, titta på filmer, svara på övningsfrågor, genomföra laborationer och skriva lapprapporter. Vi kommer att avsluta med ett prov samt en enskild skrivuppgift.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt eget arbete.
Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då uppgifterna är anpassade på olika nivåer.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar.
Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig del av lärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.
Miljö – Vi varierar platser i klassrummet för att eleverna ska ges möjlighet att samarbeta med olika personer.
Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.
Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Biologi: Skog, fjäll, sjö och hav

 

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 14 – 22

 

 

Vad?

Syfte med temat:

  • Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
  • Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning.
  • Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor.
  • Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

Viktiga ord & Begrepp

Skog

Avsnitt: Växter i skogen

Barr är de smala, styva och vassa bladen som finns hos till exempel gran och tall.

Förvedad är när stammen hos en väx är hård och oftast brun, istället för grön som hos örter.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.

Löv är de platta, mjuka blad som finns hos bland annat björk och lönn.

Pynta är ett annat ord för att dekorera, alltså att göra fint genom att till exempel hänga upp prydnader.

Skott är en del av en växt som består av en stam med blad på.

Stjälk är den mjuka stammen som finns hos örter.

Ved är både en del av hårda växtstammar och trä som man använder att elda med.

Ört är en växt som har en mjuk stjälk.

 

Avsnitt: Djur i skogen

Däggdjur är djur som ger sina ungar mjölk. De flesta däggdjur har fyra ben och päls.

Fåglar är djur som har fjädrar. Fåglar har vingar, två ben och näbb.

Håv är ett redskap med ett skaft och en påse av nät eller tyg som man använder för att fånga små djur.

Insekter är små djur som har sex ben. De flesta insekter har vingar.

Skygg är att vara rädd för människor och undvika dem.

Spillning är ett annat ord för djurbajs.

 

Avsnitt: Vem äter vad i skogen?

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Frukt är något en växt bildar för att skydda och sprida sina frön.

Frö är något en växt bildar för att föröka sig. Ett frö kan gro och bild en ny planta

Insekter är små djur som har sex ben.

Nektar är en söt vätska som bildas i blommor för att locka dit insekter.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Pollen är små partiklar som bildas i blommor och som innehåller hanceller.

Rovdjur är ett djur som dödar och äter andra djur.

 

Fjäll

Avsnitt: Växter i fjällen

Anpassad är att en organism har egenskaper som är bra i miljön där den lever.

Fjäll är ett högt berg där det inte växer någon skog på toppen.

Förvedad är när stammen hos en väx är hård och oftast brun, istället för grön som hos örter.

Kalfjäll är ett fjällområde där det inte växer träd.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans. Lavar kan växa som platta, skrovliga lager på stenar eller som rufsiga, buskiga lager på marken.

Organism är en levande varelse.

Svampar är organismer som består av tunna trådar och ofta har fruktkroppar.

Ved är både en del av hårda växtstammar och trä som man använder att elda med.

Ört är en växt som har en mjuk stjälk.

 

Avsnitt: Djur i fjällen

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Däggdjur är djur som ger sina ungar mjölk. De flesta däggdjur har fyra ben och päls.

Fåglar är djur som har fjädrar, vingar, två ben och näbb.

Individ är en enskild varelse, till exempel ett djur.

Insekter är små djur som har sex ben. De flesta insekter har vingar.

Kalfjäll är ett fjällområde där det inte växer träd.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.

Miljö är samma sak som ”omgivning”, alltså allt det som finns runtomkring någon.

Mossor är små enkla växter som inte har några rötter utan suger upp vatten med bladen och stammen.

 

Avsnitt: Vem äter vad i fjällen?

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Fotosyntes är när växter använder ljusenergi för att bilda glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas syrgas.

Frukt är något en växt bildar för att skydda och sprida sina frön.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.

Mossor är små enkla växter som inte har några rötter utan suger upp vatten med bladen och stammen.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.

 

Sjö och hav

Avsnitt: Växter och alger i sjön och havet

Fytoplankton är små alger som flyter runt fritt i vattnet.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Tång är stora alger som sitter fast i botten.

Undervattensväxter växer med hela växten under vattenytan.

Vattenväxter växer med sina rötter under vattenytan.

 

Avsnitt: Djur i sjön och havet

Cyklop är en gummimask med glasruta som man använder för att kunna se under vatten.

Däggdjur är en grupp djur som ger sina ungar mjölk, till exempel katter och sälar.

Fiskar är en grupp djur som har fenor och andas vatten, till exempel abborre och gädda.

Fåglar är en grupp djur som har fjädrar, till exempel fiskmås och trana.

Håv är ett redskap med ett skaft och en påse av nät eller tyg som man använder för att fånga små djur.

Kräftdjur är en grupp djur som har hårt skal och oftast bor i vatten, till exempel räkor och krabbor.

Nässeldjur är en grupp väldigt enkla djur, till exempel maneter och koraller.

Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.

Spö är ett fiskeredskap som består av en lång, smal och böjlig pinne med en lina och krok.

Tagghudingar är en grupp enkla djur som lever på havsbotten, till exempel sjöstjärnor och sjöborrar.

 

Avsnitt: Salt och sött vatten

Art är en grupp organismer som är nära släkt med varandra och som har någon speciell egenskap som andra liknande organismer inte har.

Biologisk mångfald är hur många olika arter det finns i ett område.

Brackvatten eller bräckt vatten är vatten som inte är lika salt som vattnet i haven men saltare än sötvatten.

Hav är det sammanhängande vatten som sträcker sig runt hela jordklotet.

Salthalt är hur många gram salt det finns löst i en liter vatten.

Saltvatten är vatten som innehåller så mycket salt att det inte kan användas som dricksvatten.

Sötvatten eller färskvatten, är vatten som har så låg salthalt att det inte smakar salt.

 

Avsnitt: Vem äter vad i sjön och havet?

Alger är en grupp organismer som har fotosyntes och lever i vatten. Vissa är stora och sitter fast i botten, andra är mycket små och flyter runt fritt i vattnet.

Filtrera är att ta bort partiklar från en vätska genom att hälla den genom ett filter.

Fotosyntes är när växter använder ljusenergi för att bilda glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas syrgas.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Plankton är små organismer som driver omkring i hav och i sjöar.

Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.

Vattendrag är bäckar, åar, älvar och floder.

 

Övergripande mål från LGR 11 

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Natur och samhälle

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Biologin och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

 

Biologins metoder och arbetssätt

  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
  • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi undersöker, skriver, spelar in filmer, diskuterar och dramatiserar för att förankra det teoretiska. Vi synliggör de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • använda biologiområdets begrepp och uttrycksformer.
  • samtala om och diskutera frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet.
  • söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och resonerar om informationens och källornas användbarhet
  • skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget.
  • genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar.
  • jämföra och resonera kring olika livsmiljöer.
  • dokumentera ditt arbete i text och bild.
  • beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen.
  • beskriva organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

 

 

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Fältstudier

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

 

Lycka till! =)

/Andreas

Elektricitet och magnetism

Ansvarig lärare: Madelene Larsson
När, under vilka veckor? v 5-17

Vad?

Frågeställning och följdfrågor:

  • Vad används elektricitet till i samhället?
  • Hur har upptäckten av elektricitet förändrat vårt sätt att leva? Vilka viktiga upptäckter har gjorts på vägen och av vilka?
  • Vad är statisk elektricitet?
  • Vad är spänning (U), hur förkortas spänning och vilken enhet mäts spänning i
  • Vad är ström (I), hur förkortas ström och vilken enhet mäts ström i?
  • Hur kan man konstruera, rita och förstå elektriska kretsar?
  • Vad är skillnaden mellan seriekoppling och parallellkoppling?’
  • Vad är resistens (R), hur förkortas resistens och vilken enhet mäts resistens i
  • Vilka fyra faktorer påverkar resistens i en ledare?
  • Hur använder man Ohms lag? För högre betyg: Hur använder man Ohms lag i mer komplicerade elektriska kretsar?
  • Vad händer när det blir kortslutning? Överbelastning?
  • Vad är ett jordat uttag? Vad är en säkring/propp?
  • Vad är en jordfelsbrytare?
  • Vad är elektrisk effekt och hur räknar man ut elektrisk effekt? (Effektlagen)
  • Hur många hushållsapparater kan man koppla till ett uttag utan att proppen/säkringen går?
  • Vad är en magnet och ett magnetfält? Vilka egenskaper har magneter?
  • Hur hänger fenomenen elektricitet och magnetism ihop?
  • Vilka energikällor finns det? Fördelar och nackdelar.

Övergripande mål från LGR11 2.2

kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga
kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och i vardagsliv
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling

Förankring i kursplanens syfte

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen i samhället.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
  • Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.
  • Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.
  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, film, laborationer, eget arbete, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genomföra och utvärdera laborationer, skriftliga uppgifter, muntliga diskussioner, prov, klassrumsaktivitet

Veckoplanering, när ska vi göra vad? 

se classroom

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Vi tar tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet. Både laborativt och teoretisk arbete ger omväxling.
  • att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
  • att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

LPP Kärlek och sånt – sex och samlevnad

Ansvarig lärare: Malin Björn

När? vecka 38 – 43 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är kärlek? Kan man bli kär i vem som helst? Vad är menas med normer?
  • Homosexualitet, heterosexualitet, transsexualitet – identitet
  • Vad är sex? Hur kan det se ut? Vad är viktigt att tänka på?
  • Hur kan man säga nej på ett bra sätt.
  • Vad innebär samtyckeslagen?
  • Hur ska man lära känna sin kropp på bästa sätt? Vad gillar jag?
  • Onani, ja eller nej?
  • Porr – Vad kan vara bra? Dåligt?
  • Sexuella fantasier. Vad är det?
  • Könsorganens anatomi – vilken funktion ha de?
  • Hur påverkar hormonerna oss?
  • Olika preventivmedel – hur ska man tänka?
  • Könssjukdomar – hur smittar de, symtom och hur behandlar man det? Vad innebär smittskyddslagen?
  • Vad säger lagen om rätten till den egna kroppen och synen på sexualitet? Sexualbrott

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Förankring i kursplanens syfte

  • Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
  • Tolkning och granskning av informationen koppling till biologin, tex faktatexter och tidningsartiklar.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur ska vi arbeta?

Gruppuppgifter, diskussioner, faktainsamling, se på filmer, ”föreläsningar” av läraren samt ett kreativt fördjupningsprojekt kring dilemmor på området som film, podd-program eller presentation..

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gruppdiskussioner, små inlämningsuppgifter, lektionsaktivitet, kunskapskoll på anatomin samt redovisning av fördjupningsprojekt.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

 För aktuell planering se Classroom.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

LPP NO Kemi Jupiter 2022

 LPP NO Kemi Jupiter 2022

 

Vad?

Syfte med temat:

  • Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om omvärlden. Eleverna ska därför ges möjligheter att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om kemin i naturen, i samhället och i människokroppen samt ge dem förutsättningar att använda kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara kemiska samband. Eleverna kan på så sätt utveckla sin förmåga att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att beskriva och förklara omvärlden
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att använda kunskaper i kemi för att formulera egna och granska andras argument.
  • Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor om kemiska processer och materien med hjälp av egna systematiska undersökningar. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och att kunskaper i kemi växer fram med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
  • I det praktiska arbetet ska eleverna även ges möjligheter att utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg.

 

Viktiga ord & Begrepp

Kemin omkring dig

Avsnitt: Kemins grunder kapitel 2 & Naturen kapitel 5.

 

Kemisk reaktion kallas det som händer när kemiska ämnen övergår till nya ämnen.

Reaktanter kallas de ämnen som reagerar med varandra.

Produkter kallas de nya ämnen som bildas av en kemisk reaktion.

Molekyl är minst två atomer som är sammanbundna.

Katalysator är ett ämne som sätter i gång eller skyndar på en kemisk reaktion, men som själv inte förbrukas i reaktionen.

 

Avsnitt: Fotosyntes

Fotosyntes är en kemisk reaktion, när växter och alger bildar glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten.

Glukos (en typ av socker) är både energi och byggstenar för växter.

Koldioxid, kemisk formel CO₂, är en färglös gas som finns i luften.

Klorofyll är det ämne som ger växter deras gröna färg. Ämnet spelar en avgörande roll i fotosyntesen.

 

Avsnitt: Förbränning

Bränsle är ett ämne eller ett material som innehåller bunden energi.

Cellandning är cellens sätt att få energi. Vi människor får energi genom att äta mat och andas in syre, när maten och syret omvandlas i kroppen till energi så kallas det för Cellandning.

Energi är rörelse, eller förmågan till rörelse. Energi finns i allt ifrån mat, trä, avfall, olja, vatten och vind. Det finns många former av energi, exempelvis elektrisk energi, kemisk energi, lägesenergi, rörelseenergi och värmeenergi.

Förbränning innebär att något brännbart ämne (ett bränsle) förenar sig med syre. Det vi kallar eld är ett slags förbränning.

 

Avsnitt: Kemikalier hemma och i samhället

 

Avsnitt: Matens och kroppens kemi

 

Avsnitt: Matens hållbarhet

 

Naturen

Avsnitt: Kolatomens kretslopp

 

Avsnitt: Vattenmolekylens kretslopp

 

Avsnitt: Luft

 

Övergripande mål från LGR 11 

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, materialutveckling, miljöteknik och resurshushållning. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna främja hållbar utveckling.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om omvärlden. Eleverna ska därför ges möjligheter att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om kemin i naturen, i samhället och i människokroppen samt ge dem förutsättningar att använda kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara kemiska samband. Eleverna kan på så sätt utveckla sin förmåga att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att beskriva och förklara omvärlden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att använda kunskaper i kemi för att formulera egna och granska andras argument. Därigenom ska eleverna utveckla sin förmåga att kommunicera samt hantera praktiska och etiska valsituationer i frågor som rör miljö och hälsa.

Eleverna ska även ges förutsättningar att söka svar på ämnesspecifika frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande och tilltro till sin förmåga att hantera frågor som rör naturvetenskap och som har betydelse för dem själva och samhället.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen

– Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller.

– Vattnets egenskaper och kretslopp.

– Luftens egenskaper och sammansättning.

– Fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen.

– Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.

– Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan.

– Vanliga kemikalier i hemmet. Deras användning och påverkan på miljön och människan samt hur de är märkta och bör hanteras.

– Råvarors förädling till produkter, till exempel metaller, papper och plast. Hur produkterna kan återanvändas eller återvinnas. Systematiska undersökningar och granskning av information

 

Systematiska undersökningar och granskning av information

– Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

– Några upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

– Kritisk granskning och användning av information som rör kemi.

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kemiområdets begrepp och uttrycksformer,
  • beskriva enkla kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
  • använda information som rör kemi för att föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa.
  • söka svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar.
  • värdera resultaten och beskriva undersökningarna.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi synliggör de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • använda kemiområdets begrepp och uttrycksformer,
  • beskriva enkla kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
  • använda information som rör kemi för att föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa.
  • söka svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar.
  • värdera resultaten och beskriva undersökningarna.

 

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Experiment och laborationer

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom olika ämnen / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, materialutveckling, miljöteknik och resurshushållning. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna främja hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

 

Lycka till! =)

/Agneta