Kraft och tryck

När: V43-48

Ansvarig: Cristin Axörn

Vad?

Keynote om kraft finns på Schoolsoft!

Länkar till Gleerups om kraft:

Tyngdlöshet:

https://gleerupsportal.se/laromedel/fysik-7-9/article/5637fcba-46c2-4e4a-8a5c-11b831d676e3

Rörelse (känna till begreppen):

https://gleerupsportal.se/laromedel/fysik-7-9/article/737702aa-2f6a-43dd-bd08-5db5ebc85e2e

Krafter påverkar materia:

https://gleerupsportal.se/laromedel/fysik-7-9/article/2e06d9a6-e7c3-4a79-817d-671827e15403

Friktion:

https://gleerupsportal.se/laromedel/fysik-7-9/article/9206b1e2-e1e1-43e9-9235-244a65dd40cd

Stödyta och tyngdpunkt:

https://gleerupsportal.se/laromedel/fysik-7-9/article/3e1e020d-ee9e-49e8-b11c-8eaac41a385a

Kunna förklara mekanikens gyllene regel mha cyklarna:

https://gleerupsportal.se/laromedel/fysik-7-9/article/3272b991-a31f-40c9-b3c3-7c63f8381717

 

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad menas med kraft?
  • Vilken enhet mäter vi kraft i?
  • Hur ritar vi ut en kraft?
  • Vad är tyngdkraft?
  • Vad är motkraft?
  • Hur ser formeln för kraft och tryck ut?
  • Vad menas med tryck?
  • Vad är lufttryck?
  • Vad är vattentryck?
  • Hur påverkas vi av hög- och lågtryck?
  • Hur kan vi genomföra laborationer?
  • Hur skriver vi en laborationsrapport?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Kan använda kunskaper från det naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier i samhällsliv som vardagsliv

Förankring i kursplanens syfte

Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll från kursplanen

Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, uträkningar/beräkningar och diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Laborationer, prov,  lektionstillfällen

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V. 43 Vi startar med området kraft och tryck. Eleverna skriver en faktatext om Isaac Newton. Vi tittar på ett klipp från BBC och diskuterar runt begreppet kraft. Vi fortsätter lära oss om olika typer av krafter. Framförallt går vi in på vad tyngdkraft betyder.

V. 45 Formeln F=m*g presenteras. Vi övar på att räkna på krafter och massa hela veckan. Eleverna gör egna uppgifter.

V.46 Vi fortsätter att räkna på kraft. Nämner begreppet friktion samt lär oss att rita ut kraftpilar.

v.47 Vi börjar med tryck. Formel för tryck presenteras. Räkneuppgifter.

V.48 Fortsätter med tryck. När är det bra med ett högt tryck respektive lågt tryck? Hur kan vi människor göra för att minska trycket respektive höja trycket på en yta. Tryck i vatten. Tryck i luft. Prov 1 kraft

Hur kan ett flygplan flyga? Tryck i vatten tryck i luft. Densitet. Repetition.

V. 50 Prov del 2 tryck – kommer att ligga på ma-lektionerna. 

 

Svenska djur

Ansvarig/Ansvariga lärare: Daniel Ekmark och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? v. 41-45

 

Faktatexter om svenska djur och insekter

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Var kan man söka fakta?

Hur skriver man en faktatext?

Hur ser djuren ut?

Hur lever djuren?

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i naturkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. 

 

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

 

Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor.

Centralt innehåll från kursplanen

Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. (NO)

 

Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. (NO)

 

Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. (NO)

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. (SV)

Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter. (SV)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. (NO)

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. (SV)

Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. (SV)

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Läsa och skriva faktatexter

Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.

Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Elevens deltagande i diskussioner och alster.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V. 41 Bokstaven Ll – Ladusvala

v.42 Bokstaven Ee – Ekorre 

v.43 Bokstaven Nn – Nyckelpiga

v.45 Bokstaven Ii – Igelkott

 

Joner, syror och baser

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 43 – 

Läsanvisningar:
Spektrum Kemi: Kemins grunder s 8-45 (repetition), Periodiska systemet s.340- 363, syror och baser s.103-121, jonföreningar s.123-137
Gleerups: 7 syror och baser, 11. periodiska systemet,
Keynote från lektionerna: Rep fr år 7, Joner och bindningar

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Prov v 49

  • Hur använder man det periodiska systemet för att ta fram viktig information om olika grundämnen? (se keynote fr år 7)
  • Hur är ämnen organiserade i det periodiska systemet?
  • Vad är en proton, en neutron och en elektron? (laddning, vart i atomen)
  • Vad är ett elektronskal? Hur många elektroner får det plats i skal K, L och M? (valensskal, valenselektroner)
  • Hur ritar man en atom? (protoner och elektroner)
  • Vad är en molekylbindning, jonbindning och en metallbindning?
  • Hur bildas positiva och negativa joner (enkla joner)?
  • Vad är en jon, en sammansatt jon och en jonförening?
  • Hur ritar man upp en jon? (protoner och elektroner)
  • Vad är det för skillnad på en atom och en jon?
  • Vad betyder begreppen surt och basiskt?
  • Vad finns det för olika pH- indikatorer och vad ger de för utslag i sura, neutrala och basiska lösningar? (3 st)
  • Hur fungerar pH- skalan utifrån väte- och hydroxidjoner ?
  • Vilka är namnen och kemiska formeln på några vanliga starka/svaga syror och starka/svaga baser (2 st E, 4 st C, 6st A)
  • Vilka vanliga syror och baser kan vi stöta på i vår vardag och vad kan vi använda dem till?
  • Vad innebär SIV-regeln?
  • Vad är det för skillnad på en stark bas/syra och en svag bas/syra?
  • Hur har vi använt syror och baser förr?
  • Vad innebär en neutralisation?
  • Hur bildas ett salt? (Natriumklorid – NaCl)

Efter v 49

  • Hur kan man utvinna koksalt och andra salter på andra sätt?
  • Vilka vanliga salter kan vi stöta på i vår vardag? Vilka syror bildas de av?
  • Vad är en kemisk reaktion?
  • Hur skriver man en enkel kemisk reaktion (t.ex. hur NaOH och HCl bildar H2O och NaCl) dvs hur balanserar man enkla kemiska formler?
  • Vad är elektrokemi?
  • Vad har neutroner för uppgift? Vad är en isotop? Vad innebär kärnenergi?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling
  • kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning

Förankring i kursplanens syfte

  • Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle
  • Genomföra systematiska undersökningar i kemi
  • Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i naturen

Centralt innehåll från kursplanen

  • Partikelmodellen för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Vi diskuterar skillnaden mellan en atom och en jon, och går igenom orbitalmodellen (elektronskal).
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner
  • Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i naturen. Syror och baser. Vad pH värde är.
  • Exempel på några kemiska reaktioner som händer i naturen. Vi pratar om försurning – d
  • Innehållet i mat och drycker och vad det betyder för vår hälsa. Vi pratar om vilken mat som innehåller sura och basiska ämnen.
  • Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter. Vi diskuterar vad propplösare är för någonting
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter
  • källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Laborationer

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

 

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.

 

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

 

I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.

 

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.

 

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven för resonemang… Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

 

Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

 

Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Prov/lektion

Eleven har kunskaper om… Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

 

Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

 

Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra… Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.

 

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.

 

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker… Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.

 

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.

 

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Eleven kan… Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar, laborationer/demonstrationer, diskussioner, film, eget arbete

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Muntlig aktivitet under lektioner, inlämning av lektionsuppgifter, labbrapport och skriftligt prov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 43
Repetition fr år 7: Atom-molekyl, atomens uppbyggnad, faser – fasövergångar, information i det periodiska systemet,
Uppgift Elektronskal

Laboration: pH-indikator + vi tittar på olika nivåer på planeringar av laborationer (elevexempel)

v 46
Molekylbindning, jon, negativa- och positiva joner, sammansatta joner, jonbindning – jonförening, metallbindning + Uppgift Molekylbindning + Uppgift Joner + Jonbindning

Läs mer på gleerups: kemiska bindingar och positiva och negativa joner

Laboration: pH-indikator + vi tittar på olika nivåer på planeringar av laborationer (elevexempel)

v 47 
Syror och baser i vår vardag, starka vs svaga syror – vätejoner, siv-regeln

Laboration: planera, genomföra och utvärdera systematisk undersökning.

v 48

Ej laboration – muntliga NP

v 49

Prov fredag.

Laboration: planera, genomföra och utvärdera systematisk undersökning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Vi tar tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet. Både laborativt och teoretisk arbete ger omväxling.
  • att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
  • att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

De fyra årstiderna

Ansvarig/Ansvariga lärare: Lisa Webering

När, under vilka veckor? Läsåret 19/20

Naturkunskap – Årstidsförändringar

Vad? Årstidsförändringar

Frågeställning och följdfrågor

Vilka årstider har vi?

  • Hur vet vi vilken årstid vi har just nu? 
  • Vad händer i naturen när det blir höst, vinter, vår och sommar?
  • Hur anpassar sig djur och växter?

 

Förankring i kursplanens syfte

Vidare ska undervisningen bidra till att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle genom att ge dem möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i omvärlden. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling. Undervisningen ska även utmana och stimulera elevernas intresse för olika tider, platser och kulturer.

Centralt innehåll från kursplanen

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll.

  • Naturen och människors levnadsvillkor på hemorten och andra platser under olika tider, utifrån elevernas erfarenheter och intressen.
  • Sortering och gruppering av växter och djur samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom observationer, mätningar och samtal om iakttagelser. Hur elevnära företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder eller enkla tabeller och diagram.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Hösten (augusti till november)

Vi gör en tankekarta om det vi kan om hösten.

Vi tittar på en film om hösten (Varmt, kallt, mittemellan)

Vi plockar nypon på skolgården som vi rensar och torkar. Senare kokar vi egen nyponsoppa.

Vi ritar en ekorre med siffran 6 (vi arbetar med siffran sex i matten) som grund och hur det ser ut för ekorren på hösten.

Vi ritar hur träden ser ut under årstiden.

Vi tittar på avsnitt av Djurverket som passar till årstiden.

Vi gör ett häfte som i slutet av f-klass kommer vara ett årshäfte.

 

Vintern (december till februari)

Vi gör en tankekarta om det vi kan om vintern.

Vi tittar på en film om vintern (Varmt, kallt, mittemellan)

Vi gör egna braständare som vi kan använda om vi vill tända en brasa. Vi ritar och beskriver hur vi gjort och sätter in det i vårt häfte. Vi gör fågelmat till hungriga fåglar som vi sätter upp på skolgården. Vi ritar och skriver hur vi gjort och sätter in i vårt häfte.

Vi ritar en ekorre med siffran 6 som grund och hur det ser ut för ekorren på vintern.

Vi ritar hur träden ser ut under årstiden.

Vi tittar på avsnitt av Djurverket som passar till årstiden.

Vi fortsätter med vårt häfte som i slutet av f-klass kommer vara ett årshäfte.

 

Våren (mars till maj)

Vi gör en tankekarta om det vi kan om våren.

Vi tittar på en film om våren (Varmt, kallt, mittemellan).

Vi lär oss om grodans livscykel. Vi ritar och skriver i vårt häfte.

Vi ritar en ekorre med siffran 6 som grund och hur det ser ut för ekorren på sommaren.

Vi ritar hur träden ser ut under årstiden.

Vi tittar på avsnitt av Djurverket som passar till årstiden.

Vi fortsätter med vårt häfte som i slutet av f-klass kommer vara ett årshäfte.

 

Sommaren (maj till juni)

Vi gör en tankekarta om det vi kan om sommaren.

Vi tittar på en film om sommaren (Varmt, kallt, mittemellan).

Vi planterar och ser hur ett frö växer och lär oss dess olika delar. 

Vi ritar en ekorre med siffran 6 som grund och hur det ser ut för ekorren på våren.

Vi ritar hur träden ser ut under årstiden.

Vi färdigställer vårt årshäfte.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi kommer arbeta med VT-rutinen Think-pair-share när vi gör våra tankekartor.

Vi kommer att använda oss av VT-rutinen Zoomin vid flera tillfällen.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

ANT- Alkohol, Narkotika, tobak

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 39-42

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är alkohol, tobak och narkotika och vad gör det med våra kroppar?
  • Är det lätt att börja missbruka alkohol, tobak och narkotika? Hur ser det ut i samhället i dag?
  • Vad är en missbrukare?
  • Vad är en missbrukare för dig?
  • Vilka missbrukar?
  • Varför hamnar en del människor i missbruk?
  • Hur ser en missbrukares, bakgrund, missbruk och eventuellt tillfrisknande ut?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Kan utforska och arbeta tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan.
  • Kan samspela med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvilkor.

Förankring i kursplanens syfte – förmågor

  • Använda biologins begrepp och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
  • Att kommunicera biologi och ta ställning i frågor som rör hälsa.
  • Söka svar på frågor med hjälp av undersökningar och olika källor.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av beroendeframkallande medel.
  • Fältstudier. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter..

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om…

 

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enklamotiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 
Eleven kan använda informationen…

 

Eleven kan använda informationen på ett i huvudsakfungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med vissanpassning till syfte och målgrupp.  Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utveckladetexter och andra framställningar med relativt godanpassning till syfte och målgrupp Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutveckladetexter och andra framställningar med godanpassning till syfte och målgrupp. 
Eleven kan genomföra…

 

Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. 
Dessutom gör eleven…

 

Dessutom gör eleven enkladokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.  Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.  Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Föreläsningar av lärare
  • Vt-rutiner
  • Kortfilmer från UR & NE.
  • Diskussionsövningar/aktivitet på lektioner
  • Gruppuppgift: intervju

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Redovisningen kommer att ske genom att eleverna kommer att hålla en presentation/redovisning om den person de har intervjuat.
  • Inlämning av artikel
  • Diskussionsövningar/aktivitet på lektioner

Kraft och rörelse

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström

När, under vilka veckor? v.40-42

Vad?

Kraft och rörelse

Frågeställning och följdfrågor

Varför faller ett äpple till marken när det lossnar från grenen?

Vad är det som håller oss kvar på jorden och varför svävar vi inte vidare ut i rymden?

Vad är tyngdpunkt och balans för något?

Varför är det lättare att dra en torr disktrasa över ett bord än en blöt?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Centralt innehåll från kursplanen

Kraft och rörelse

  • Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor.
  • Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
  • Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse.
  • Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse (…)
  • I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat.
  • Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom ett undersökande arbetssätt och nyfikenhet ska eleverna utforska begreppen tyngdkraft, tyngdpunkt, balans, friktion och jämnvikt. Vi kommer att läsa texter, se korta filmer, samt ställa hypoteser och utföra olika experiment som förankrar kunskaper till verkliga erfarenheter.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna ska få skapa egna filmer som förklarar begreppen. De kommer även att få utföra ett litet skriftligt test som visar om de har förståelse för vad vi fått lära oss.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v. 40 Vi repeterar vad tyngdkraft är utifrån vårt förra projekt, rymden. Vi läser texter, tittar på bilder samt utför experiment kring tyngdpunkt och balans med våra kroppar.

v.41 Vi ställer hypoteser och utför experiment kring begreppet friktion.

v.42 (43) Vi delar upp oss i grupper kring begreppen tyngdkraft, friktion balans, tyngdpunkt och jämvikt. Genom olika experiment i vår närmiljö visar vi på olika sätt de olika begreppen genom att skapa en liten film.

Eleverna får även göra en självvärdering där de får reflektera kring vilka kunskaper de fått med sig under temat. De får även göra ett skriftligt test där eleverna får chans att se sina kunskaper.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi använder oss av ett utforskande arbetssätt samt olika VT-rutiner för att få fatt på elevernas tankar. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov.

Elevers delaktighet och ansvar

Hur förtydligar vi för eleverna målen och förväntningarna kring ämnet/projektet så att var och en ska få möjlighet till inflytande, delaktighet och ansvar?

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.