Vardagskemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 20- 22

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Var kan vi hitta kemin i vår vardag?
  • Vad är en farosymbol?
  • Ser märkningen på kemikalier likadana ut över världen?
  • Vad betyder egentligen syror, neutraler och baser?
  • Hur kan vi se vad som är surt, neutralt eller basiskt?
  • Har mat något med kemi att göra?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen:

  • Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.

Kemin i vardagen och samhället:

  • Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.

Kemins metoder och arbetssätt:

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
4 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
5 – I arbetet använder eleven utrustning… I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.

7 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkladokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
8 – Eleven har Eleven har grundläggandekunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel påoch beskriva dessa med vissanvändning av kemins begrepp. Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med godanvändning av kemins begrepp.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom diskussioner, lärarledda lektioner och laborationer.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom diskussioner och våra laborationer.

LPP Ekologi och miljö

LPP Ekologi och miljö

Ansvarig/Ansvariga: Malin Björn

När, under vilka veckor? v 16 – 23

Gleerups – avsnitt 9 – ekologi och miljö

Se främst Classroom NO för lektion för lektion och uppgifter.

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är ett ekosystem?

Vad påverkar ett ekosystem? (abiotiska och biotiska faktorer)

Varför är biologisk mångfald bra?

Vad innebär en ekosystemtjänst?

Vad menas med begrepp som art, population och nisch?

Vad är ett växtsamhälle och ett djursamhälle? Nedbrytare?

Vad är en näringskedja? 

Vad är en näringsväv? Vad händer om en art i en näringsväv försvinner? 

Varför finns det så få toppkonsumenter jämfört med producenter? (näringspyramid) 

Vad skulle vi vinna på att äta vegetariskt?

Vad innebär kolets, närsalternas och vattnets kretslopp?

(Hur fungerar fotosyntesen? (från i höstas) 

Vad innebär cellandningen/förbränningen? (från i höstas) 

Varför är ett tunnare ozonlager ett problem? (från i höstas) 

Hur fungerar växthuseffekten? (från i höstas) )

Hur sprids giftiga ämnen i naturen?

Vilka är konsekvenserna av övergödning?

Vad menas med näringsrik/näringsfattig sjö? Försurning?

Varför är toppkonsumenter extra utsatta för fettlösliga gifter?

Vilka är de vanligaste miljögifterna?

Vilka är FNs hållbarhetsmål? (känna till att Agenda 2030 finns och något av målen)

Hur kan vi lösa våra miljöproblem – lokalt och globalt?

     

Ekologi – begrepp och provfrågor

Begreppsträning digitalt

Träningsquiz om ekologi 1:

Träningsquiz om ekologi 2:

Träningsquiz om ekologi 3:

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället
  • planera och genomföra sytematiska undersökningar

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
  • Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
  • Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medenklamotiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I arbetet använder eleven utrustning… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt.
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med visskoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt godkoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutveckladeslutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier.
Eleven för… Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utveckladeresonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutveckladeresonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. 
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

 

Eleven undersöker… Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.

 

Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklaraoch visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på sambandinom dessa och något generellt dragmed godanvändning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, gruppuppgifter, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Diskussioner under lektioner, laborationer, reflektioner, lektionsuppgifter, laborationsrapporter i NO-logg, mindre prov.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v 16

Vad är Ekologi? Värdet av Biologisk mångfald? 

Samband i naturen: ekosystem, population, växt- och djursamhälle, nedbrytare, producent, konsument, toppkonsument.

v 17

Ekologiskt samspel. Varför behövs myggan?

Uteaktivitet: rådjursleken, 

Ekologiska modeller: näringskedja, näringsväv

Fixa klart händelselådor (tk)

v 18

Ekosystemtjänster – hur har vi nytta och njuter av naturen?

FNs Globala mål.

Skogens ekosystem.

Fotosyntes, cellandning – abiotiska och biotiska faktorer.

v 19

Samspelet i naturen: naturligt urval, anpassning, ekologisk nisch, 

Laboration: Exkursion ekosystemet skogarna runt Lemshaga

v 20

Näringspyramiden – vad kostar det vi äter?

Gör klart näringsvävar.

Sjöns ekosystem. Övergödning, försurning, näringsfattig/ näringsrik sjö, 

Laboration: Undersök indikatorer – syra, neutral, bas.

v. 21 Lov

v. 22

Försurning

Kretslopp i naturen – kolets, vattnet och närsalternas kretslopp.

Repetition inför provet

v.23

Prov

Miljöproblem: Ozon – freoner, miljögifter.

Klimatspelet

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Ekologi är ett ständigt aktuellt ämne i media. Att ha en kunskap om ekologi gör att vi kan ta ställning i frågor som rör ekologi, hållbar utveckling etc. Kunskap i ekologi hjälper eleverna att lära sig hur vi tillsammans kan arbeta för en bättre miljö och värld.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att eleverna själva får arbeta kreativt, inne och ute, med mycket samarbetsinslag i naturmiljö med delvis fria ramar syftar till att lärandet skall ske enligt Reggio Emilias principer.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation

Bygga en bro

Bygga en bro

Teknik-Åk 8-Broar

Ansvarig/Ansvariga: Cristin Axörn
När, under vilka veckor? v18-22
Uppgift:

Uppgift bygga bro vt-20

Presentationer:

Keynote skisser & ritningar

Keynote broar åk 8

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):
Vad räknas som en bro? Vad är definitionen på en bro?
Hur kan man göra olika indelningar av broar?
Vad finns det för olika konstruktionstyper av broar?
Vilken är världens högsta, längsta, kändaste bro? Vad är speciellt med dem?
Vad finns det för historiska broolyckor? Vad har hänt? Varför?
Hur gör man en skiss?
Hur gör man en ritning?
Vad är det för skillnad på en skiss och en ritning?
Vad betyder/innebär de tekniska begreppen konstruktionstyp, material, armering, ram, fackverk, hållfasthet, skiss, ritning?
Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
    • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
    • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
    • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Tekniska lösningar

    • Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.
    • Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.
    • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

    • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
    • Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik.
    • Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

28: Jämföra material och deras användning

kan föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar kan föra utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar kan föra utvecklade och välunderbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar

29: Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar

kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga ideer till lösningar samt utformaenkla fysiska eller digitala modeller kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och omprövamöjliga ideer till lösningar samt utformautvecklade fysiska eller digitala modeller kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka ochsystematiskt pröva och ompröva möjliga ideer till lösningar samt utformavälutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller

30: Driva processen framåt

Bidrar under arbetsprocessen till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt Formulerar och väljer under arbetsprocessen alternativ som efter någon bearbetning driver processen framåt Formulerar och väljer under arbetsprocessen alternativ som driver processen framåt

31: Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer

Gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är till viss del synliggjord Gör utveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord Gör välutveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är välsynliggjord

32: Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer

Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Dessutom kan eleven förautvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Genomgångar och teori kring broar,  inlämningsuppgift broar (par/grupp)
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Skriftlig och praktisk inlämningsuppgift (par/grupp), diskussioner under lektioner och arbetet under laborationer/lektioner,
Tidsplan:
v 18
Uppstart broar, historiskt, definitionen av broar, hur kan man dela in broar på olika sätt.
Olika konstruktionstyper av broar. Uppstart broar, historiskt, definitionen av broar, hur kan man dela in broar på olika sätt. Olika konstruktionstyper av broar. Kända broar och broolyckor i Sverige och världen.
v 19
Genomgång och praktiskt arbete av skisser och ritningar. Indelning i par.
v 20
Ritningar och brobygge
v. 21 
Lediga
v 20 
Fredag. 29/5 klockan: 00.00: Inlämning av arbetet (det skriftliga).  Hur tänkte ni kring ert brobygge?  Samt er modell av er bro.
Varför?
Sammanhang och aktualitet:
Övergripande mål från LGR11 2.2:
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):
Utifrån detta projekt tränas eleverna att arbeta självständigt
Eleverna utmanas att ta risker i konstruktionsarbetet, och därför påverkar bilens slutliga funktion inte betyget, utan det avgörande är att pröva och ompröva möjliga lösningar
Utvärdering

Sex och samlevnad

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v.19-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är kärlek? Kan man bli kär i vem som helst? Vad är menas med normer?
  • Homosexualitet, heterosexualitet, transsexualitet-identitet
  • Vad är sex? Hur kan det se ut? Vad är viktigt att tänka på?
  • Hur kan man säga nej på ett bra sätt.
  • Hur ska man lära känna sin kropp på bästa sätt? Vad gillar jag?
  • Onani, ja eller nej?
  • Porr- Vad kan vara bra? Dåligt?
  • Sexuella fantasier. Vad är det?
  • Olika preventivmedel – hur ska man tänka.
  • Könssjukdomar – hur smittar de, symtom och hur behandlar man det? Vad innebär smittskyddslagen?
  • Vad säger lagen om rätten till den egna kroppen och synen på sexualitet? Sexualbrott

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Förankring i kursplanens syfte

  • Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
  • Tolkning och granskning av informationen koppling till biologin, tex faktatexter och tidningsartiklar.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur ska vi arbeta?

Gruppuppgifter, diskussioner, faktainsamling, se på filmer, ”föreläsningar” av läraren.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gruppdiskussioner, små inlämningsuppgifter, lektionsaktivitet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.19
Labbpasset: Vad är kärlek? Hur kan kärlek kännas? Film om kärlek + diskussionfrågor i grupp.

v.20
Labbpasset: Vad är kärlek? Hur kan kärlek kännas? Film om kärlek + diskussionfrågor i grupp.

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Organisk kemi – kolföreningarnas kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 19-

Läsanvisningar i boken Spektrum Kemi
Organisk kemi s.156-185
Kol och förbränning s. 244-265

Gleerups – kemi 7-9 – kol och kolföreningar

Keynotes: 

Extrafrågor: Extrafrågor organisk kemiFacit extrafrågor

Vad?

Frågeställning och följdfrågor:

• Vad menas med organiska ämnen och organisk kemi?
• Vilka är de fyra (fem) vanligaste formerna av grundämnet kol? Vad är amorft kol?
• Vad är nanoteknik?
• Hur går kolatomerna runt i ett kretslopp (kolets kretslopp)? (gjort tidigare)
• Du skall kunna namnge, rita upp strukturformel och molekylformel för alkaner, alkener, alkyner, alkoholer (+ 3 st) och organiska syror med kedjor på upp till 10 kolatomer
• Vad är skillnaden mellan ett mättat och omättat kolväte?
• Vad är isomerer?
• Hur och vad används kolväten till i vår vardag?
• Hur påverkar användning av olja, naturgas och kol (fossila bränslen) miljön?
• Hur bildas etanol?
• Känna till följande alkoholer: metanol, etanol, (teknisk sprit), glykol, glycerol – faror, nyttjor och användningsområden?
• Känna till några vanliga organiska syror – var de finns och vad de används till i vardagen?
• Känna till vad en ester bildas av – var man kan hitta estrar och vad kan de användas till?

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

se matris

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, eget arbete, laborationer, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Labbrapport, skriftligt prov och aktivitet under lektioner /diskussioner /lektionsuppgifter

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 19
Organisk kemi vs oorganisk kemi, uppgift: vad kan du få reda på om kol genom det periodiska systemet? Rent kol i olika former + Nanoteknik och nanomaterial. Artikel: Nanomaterial och nanoteknik kolets kretslopp
Film Kolets kemi

v 20
Kolväten (mättade och omättade) – alkaner, alkener och alkyner, isomerer. Film: Kol och kolväten, alkan-alken-alkyn

v 22
Alkoholer – nyttjor, faror och användningsområden. Envärda och flervärda alkoholer. Alkoholer

v 23
Organiska syror och estrar – var finns de, hur bildas de och vad används de till i vardagen?

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Förankring i kursplanens syfte

  • Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga attanvända kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen

  • Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
  • Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
  • Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.

Kemin i vardagen och samhället

  • Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Kemin och världsbilden

  • Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Kemins metoder och arbetssätt

  • Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
  • Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Luft

Luft

Ansvarig/Ansvariga lärare: Daniel Ekmark och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? Vecka 16-19

Vatten

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är luft för något?
  • Var finns luften?
  • Vad består luften av?

Förankring i kursplanens syfte

  • Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. 
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. 
  • Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. 
  • Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. 
  • Eleven kan ge exempel på egenskaper hos luft och relatera till egna iakttagelser.
  • Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om luft.
  • I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Experiment

Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Filmer

Böcker

Lekar

Gruppdiskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Barnens alster

Mindmaps

Observationer av elevers arbete

Delaktighet på lektioner

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet.
  • Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.