Lokal pedagogisk planering
Ämne: Kemi – organisk kemi
Årskurs: 9
Ansvarig: Madelene Larsson
När: v 49-2 + 13-18
Varför?
Genom kunskaper i kemi ska eleverna ges möjligheter att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad, och kunna delta i samhällsdebatten inom områden som rör hälsa, materialutveckling, miljöteknik och resurshushållning.
Utan kolatomer skulle livet inte finnas! Kolatomen har så speciella egenskaper att den är helt nödvändig för att det ska finnas liv. Men den är också en väldigt viktig byggsten i massor av saker runt omkring oss, som mat, kläder, trä, papper, smink, plast och en massa annat.
En central egenskap hos kolatomen är att den nästan alltid sitter ihop med väteatomer, syreatomer eller andra kolatomer. Du kommer att få lära dig om hur atomerna kan kombineras till en enorm mängd kolföreningar såsom kolhydrater, fetter och alkoholer, vilka alla bildar koldioxid och vatten när de förbränns. Eleverna ska även lära känna kolatomens kretslopp. I detta kretslopp är reaktionerna fotosyntes och förbränning själva motorn.
Vad?
När du läst detta område ska du känna till följande:
- Vad menas med organiska ämnen och organisk kemi?
- Vilka är de fyra (fem) vanligaste formerna av grundämnet kol? Vad är amorft kol?
- Vad är nanoteknik?
- Hur går kolatomerna runt i ett kretslopp (kolets kretslopp)?
- Du skall kunna namnge, rita upp strukturformel och molekylformel för alkaner, alkener, alkyner, alkoholer (+ 3 st) och organiska syror med kedjor på upp till 10 kolatomer
- Vad är skillnaden mellan ett mättat och omättat kolväte?
- Vad är isomerer?
- Hur och vad används kolväten till i vår vardag?
- Hur påverkar användning av olja, naturgas och kol (fossila bränslen) miljön?
- Hur bildas etanol?
- Känna till följande alkoholer: metanol, etanol, (teknisk sprit), glykol, glycerol – faror, nyttjor och användningsområden?
- Känna till några vanliga organiska syror – var de finns och vad de används till i vardagen?
- Känna till vad en ester bildas av – var man kan hitta estrar och vad kan de användas till?
Hur?
Vi kommer att använda oss av många olika arbetssätt för att tillgodose så många elever som möjligt. Vi kommer ha genomgångar, ha diskussioner, läsa och skriva faktatexter, titta på filmer, svara på övningsfrågor, genomföra laborationer och skriva lapprapporter. Vi kommer att avsluta med ett prov samt en enskild skrivuppgift.
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt eget arbete.
Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då uppgifterna är anpassade på olika nivåer.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar.
Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig del av lärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.
Miljö – Vi varierar platser i klassrummet för att eleverna ska ges möjlighet att samarbeta med olika personer.
Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.
Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.