Plast- hållbart eller inte?

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 13-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är gjort av plast?
  • Vad finns runtomkring som är gjort av plast?
  • Hur ser nedskräpningen ut i våra hav kring plast?
  • Hur informerade man förut om hur skräp skulle hanteras?
  • Hur lång tid tar det för plast att brytas ned? Eller gör det ens det?
  • Påverkar djuren av platen i naturen och i så fall på vilket sätt?
  • Vad har Sverige och världen gjort kring plast?
  • Vilka fördelar och nackdelar finns det med plast?
  • Finns det olika sorters plast? Går de att bryta ned?
  • Hur återvinns plast?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Förankring i kursplanens syfte
  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara

    kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen

  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet.

Kemin i vardagen och samhället

  • Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
8 – Eleven har Eleven har grundläggandekunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel påoch beskriva dessa med vissanvändning av kemins begrepp. Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med godanvändning av kemins begrepp.
10 – Eleven kan relatera… I enkla och till viss delunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. I utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. I välutvecklade och välunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lärarledda lektioner, gruppuppgifter och enskilda uppgifter. Vi kommer att titta på filmer och diskutera. All planering etc. ligger på classroom.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske genom en inlämningsuppgift där eleverna själva ska fundera på hur man kan “slåss” och få bort plasten i haven.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 13- Introduktion kring plast + hur påverkas djuren av plast
V 15- Hur påverkas djuren av plast + vad har Sverige och världen gjort kring plast
V 16-

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Nedskräpning i vår natur är ett oerhört problem. Prognosen är att 2050 kommer det att finnas med plast i haven än fisk. Detta är ett sätt att skapa medvetenhet kring våra handlingar. Att få en reaktion. Än är det inte för sent att få bort plasten från naturen.

Leia och björndjuren – en upptäcktsresa i rymden

När, under vilka veckor? v. 8 – 13

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström

Vad ska vi göra?

Vi ska tillsammans utforska kring hur rymden ser ut. Detta göra vi genom att följa forskning som sker på de olika planeterna. Vi gör detta genom att följa med i berättelsen om Leia och Björndjuren – en upptäcktsresa i rymden.

Hur ska vi arbeta?

Eleverna kommer få lyssna till berättelsens olika delar. Besvara de frågor som är kopplade till kapitlet samt försöka rita och visualisera hur planeterna ser ut och hur det känns att resa upp till rymden.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Kapitel 1: Leia möter björndjuret
  • Vi läser första kapitelet
  • Vi funderar kring hur dessa björndjur skulle kunna se ut.
  • Vi ritar vårt björndjur.
  • Vi skriver fakta om björndjuret efter att vi lyssnat på en radiointervju från Sveriges Radio när reportern och personal på Naturhistoriska riksmuseet fryser ned björndjur och testar djuren: http://korta.nu/wT3
  • Vi funderar kring hur det känns att åka upp i rymden genom VT- rutinen “Step inside” (Vi har inför dagen byggt en liten raket som eleverna får gå in i för att det ska bli lite extra verklighetstroget.
  • Vi tittar på: Paxi, solsystemet: https://www.youtube.com/watch?v=Qq63DygD7TA
Kapitel 2: Mars – här bor bara nyfikna robotar
  • Vi läser kapitlet.
  • Vi tittar på det som just nu sker på planeten Mars.
  • Vi ritar planeten Mars med kladd kritor på ett svart papper.
  • Vi skriver fakta om planeten.
  • Vi tittar på paxi, den röda planeten: https://www.youtube.com/watch?v=m9YKuSaMrFA och Paxi, finns det marsianer: https://www.youtube.com/watch?v=9MkeskgwPKU
Kapitel 3: Jupiter – HJÄLP, vi krockar med en måne
  • Vi läser kapitlet.
  • Vi ritar planeten Jupiter med kladd kritor på ett svart papper.
  • Vi skriver fakta om planeten.
Kapitel 4: Saturnus och Uranus – Is, grus och rymdyoghurt
  • Vi läser kapitlet.
  • Vi ritar planeterna Saturnus och Uranus med kladd kritor på ett svart papper.
  • Vi skriver fakta om planeterna genom att besvara frågorna till texten.
Kapitel 5: Neptunus och Merkurius – stormvindar och många kalas
  • Vi läser kapitlet.
  • Vi ritar planeterna Neptunus och Merkurius med kladd kritor på ett svart papper.
  • Vi skriver fakta om planeterna genom att besvara frågorna till texten.
Kapitel 6: Venus och månen – eller var det bara en dröm?
  • Vi läser kapitlet.
  • Vi ritar planeterna Neptunus och Merkurius med kladd kritor på ett svart papper.
  • Vi skriver fakta om planeterna genom att besvara frågorna till texten.
  • Vi tittar på Paxi, utforskar månen: https://www.youtube.com/watch?v=_rpxtATdMvE och Paxi och vår måne: faser och förmörkelser: https://www.youtube.com/watch?v=CGlZiLBGruo
  • Vi tittar på hur månen solen och jorden rör sig. Vi gör en lek kring detta.

Vi skapar alla våra planeter.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra.

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

VI har tidigare pratat om jordens uppkomst och hur allt skapades. Vi valde nu att flyga ut i rymden för att ta reda på vad vårt solsystem har att erbjuda.

Vi kommer även vid sidan av detta projekt skriva en berättelse om en Rymdresa.

Centralt innehåll från kursplanen

NO: Fysik åk 1-3

Året runt i naturen

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Metoder och arbetssätt

  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.

Förankring i kursplanens syfte

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Kemi: Kemins grunder

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 10 – 15

 

Vad?

 

Syfte med temat:

  • Lära sig att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • Genomföra systematiska undersökningar i kemi
  • Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

 

Viktiga ord & Begrepp

Avsnitt: Vad är kemi?

Kemi, Reaktion, Atom, Materia, Laboratorie, Molekyl.

 

Avsnitt: Atomer och molekyler

Atom = De minsta byggstenen som allting är uppbyggt av (den minsta delen av ett grundämne)
Grundämne = Varje unik atomsort kallas grundämne. Allt som finns omkring dig är uppbyggt av atomer. Du kan jämföra det med din legosamling hemma: Varje unik legobit motsvaras av ett grundämne. Du kan med hjälp av olika legobitar bygga olika modeller.
Molekyl = Minst två atomer som är sammanbundna (sitter ihop)
Partiklar = Vad en atom består av (protoner, neutroner & elektroner)

 

Avsnitt: Ämnen i tre former

Fast form = När ett ämne är hårt och fast (exempelvis vatten är is)
Flytande form = När ett ämne är en vätska (exempelvis vatten i kranen eller i havet)
Gasform = När vatten kokar så avdunstar det till vattenånga.
Smältning = När ett ämne övergår från fast till flytande form.
Kokning = När ett ämne övergår från flytande till gasform.
Kondensation = När ett ämne övergår från gas till flytande form.
Stelning = När ett ämne övergår från flytande till fast form.

 

Avsnitt: Så arbetar kemisten

Laboration = Undersökning för att ta reda på något
Mätningar = Vid laborationer mäter vi olika saker som tid, mängd vätska, vikt, temperatur.
Laborationsrapport = När du gör en laboration är det viktigt att anteckna vad som händer. Du kan också fotografera. Efter en laboration skriver du en rapport. Då behöver du anteckningarna och kanske fotona från laborationen
Simulering = Kemister jobbar ibland direkt i datorn. Det kallas simulering. Då får datorn räkna ut undersökningen du vill göra.

 

Avsnitt: Säkerhet

Faropiktogram = Varningssymboler för farliga ämnen (kemikalier).
Kemikalier = Kemiskt framställda produkter.
Frätande = Ett ämne som långsamt angriper och löser upp ett annat ämne.

 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt har påverkat varandra.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor.

På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor.

Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Kemin i naturen

  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.

 

Kemin i vardagen och samhället

  • Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.

 

Kemin och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

 

Kemins metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

 

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi bygger olika modeller kopplat till de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom olika ämnen / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • använda informationen i diskussioner för att skapa texter och andra framställningar
  • göra dokumentationer av undersökningar i text och bild.
  • söka naturvetenskaplig information och använda olika källor
  • genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
  • använda utrustning på ett säkert sätt.
  • beskriva materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang
  • ge exempel på och beskriva dessa med användning av kemins begrepp
  • berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Hållbar utveckling – Vad är energi?

Hållbar utveckling

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.10-v.13

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är energi?
  • Hur används energi?
  • Hur blir vi medvetna om olika sätt att hushålla med energi? 
  • Hur kan våra egna val och handlingar påverka vår energianvändning?

Förankring i kursplanens syfte

  • Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. (Samhällskunskap)
  • Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. (Samhällskunskap)
  • Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. (Geografi)
  • Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla. (Geografi)
  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. (SO)
  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. (SO)
  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. (SO)
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier. (SO)
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Kunskapskrav för år 3

  • Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön, och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling.
  • Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.
  • Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.
  • I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. 
  • Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

 

Hur?

Vad är energi?

 

V.10

Tisdag: 

  • Vad är energi?
  • Släck alla lampor, stäng av datorer och andra apparater. Tänd gärna ett stearinljus. Be eleverna föreställa sig att det plötsligt blir ett långt strömavbrott i skolan. Kanske har det faktiskt skett på er skola? Låt elevernas tankar och erfarenheter vara utgångspunkt för att samtala om vad energi är, hur vi använder energi och energins roll i vår vardag.
  • Vad skulle hända om det blev strömavbrott på skolan under en längre tid?
  • Vad i skolan skulle sluta fungera?
  • Vad skulle fortsätta fungera? Varför?
  • Hur skulle det vara utan all den energi vi är vana vid?

Onsdag:

 

V.11

Måndag (dubbellektion):

Solenergi – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/2-solenergi_F-6 

  • Frågor:
  • Hur uppstår vindar?
  • Hur bildas vattenfall?
  • Hur bildas moln?
  • Hur kan växter växa?

Bygg ett kretslopp! – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/bygg-ett-minikretslopp 

Onsdag (dubbellektion):

Fånga energi – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/3-fanga-energin_F-6 

  • Hur fångar växterna solens energi?
  • Hur kan vi människor fånga solens energi?
  • Vilka energikällor känner ni till?
  • Vad är förnybar energi?
  • Vad är icke förnybar energi?
  • Vem kan fånga energi?

Gör en vindsnurra: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/vindsnurran 

v.12

Måndag (dubbellektion):

Varför behövs energi? – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/4-varfor-behovs-energi_F-6 

  • Varför behövs energi?
  • Vad händer på bilden?
  •  Vad finns det för saker som kräver energi?
  • Skulle det se annorlunda ut på natten? vintern?
  • Varför behöver människor och djur mat?
  • Vad händer när vi äter?
  • Vad händer när vi rör på oss?
  • I Sverige använder vi mer energi än många andra länder. Diskutera rättvisa. (Drygt 1 miljard människor har inte tillgång till elektricitet, se länk till artikel i högerspalt)

Elda knäckebröd – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/elda-knackebrod 

Onsdag (dubbellektion):

Miljövänlig energi? – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/5-miljovanlig-energi_F-6 

  • Vad är bra och mindre bra med de icke förnybara energikällorna?
  • Vad är bra och mindre bra med de förnybara energikällorna?

Känn växhuseffekten – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/kann-vaxthuseffekten 

 

v.13

Måndag (dubbellektion):

Energismart – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/6-energismart_F-6 

  • Vad innebär det att vara energismart? 
  • Vilket är ditt bästa tips för att använda mindre energi hemma? I skolan?

Uppgift: Brev från Greta Thunberg + uppgifter utifrån Energismarta tips

https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/skoldokument/Energismartatips.pdf

 

Onsdag (dubbellektion):

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Genom observationer av elevers delaktighet och alster.

 

 

Väder och klimat

Ämne: Fysik

Ansvarig lärare: Catrin Colliander

När: Vecka 10-13 2021

Frågeställningar

Vad är skillnaden mellan väder och klimat?
Vad avgör vilket klimat en plats har?
Vad betyder högtryck och lågtryck?
Varför blåser det?
Hur förutspår man väder?
Hur förutspådde man väder förut?
Vad menas med växthuseffekten?

 

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

 

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Ur det centrala innehållet

Undervisningen i fysik ska behandla följande centrala innehåll:

– Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
– Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
– Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.

Kunskaper

 

Kunskapskrav åk 6

 

 

 

 

Detta innebär alltså att du ska kunna…

 

  • Berätta om väder, klimat, vindar och växthuseffekten.
  • Använda fysikens begrepp när du beskriver och förklarar
  • Genomföra en laboration, dokumentera den i bild och text samt jämföra ditt resultat med andra och ge förbättringsförslag.

 

Bedömning

Bedömning sker framförallt genom lektionsobservationer samt NO-prov onsdag 31/3.

Instudering till NO-prov

 

Vad är skillnaden mellan väder och klimat?

Vad avgör vilket klimat en plats har?

Vad betyder högtryck och lågtryck?

Varför blåser det?

Hur förutspår man väder?

Ge ett exempel på ett väderinstrument. Beskriv hur det fungerar.

Vad menas med växthuseffekten?

 

Vi arbetar med alla frågor under lektionstid. Du hittar svaren på frågorna i avsnittet Väder och klimat på ne.se

 

Hur ska vi arbeta?

Vi arbetar utifrån avsnittet Väder och klimat på ne.se

 

Under lektionstid kommer vi läsa texter, se filmer, skriva anteckningar, samtala, diskutera och laborera.

 

Vi kommer arbeta i helklass, mindre grupp samt enskilt.

 

Lemshagas vision och pedagogiska profil

Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Rymden

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? 48, 51-2, 4-12

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är Vintergatan?
  • Hur ser Vintergatan ut?
  • Varför heter det Vintergatan?
  • Hur kan vi veta att universum växer?
  • Vilka olika stjärnbilder har vi?
  • Varför kan vi bara se stjärnbilderna från jorden?
  • Hur uppkommer dag, natt, månader och årstider?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
Centralt innehåll från kursplanen

Fysiken och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Människan i rymden och användningen av satelliter.

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
2 – Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
3 – Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
4 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
5 – I arbetet använder eleven utrustning… I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
6 – Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
7 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
8 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.
11 – Eleven för resonemang… Dessutom beskriver eleven och ger exempel på himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för enkla resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer. Dessutom förklarar eleven och visar på samband kring himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för utvecklade resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer. Dessutom förklarar eleven och visar på mönster i himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för välutvecklade resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.
12 – Eleven kan också berätta om… Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha diskussioner, samtal, lärarledda lektioner, gruppuppgifter och laborationer.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske genom deltagande på lektionerna ex. i form av laborationer. Inlämningsuppgifter och deltagande i samtal.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 48- Introduktion rymden, zoom in.
V 51- NE kapitel solen och stjärnorna. Titta på filmer och arbeta med frågor.
V 2- Laboration så bildas himlakropparna.
V 4- Laboration ett expanderande universum, solsystemet, samtalslektion i grupper.
V 5- Stjärnbilder + laboration göra egen stjärnkikare.
V 6- Göra egen instruktion om stjärnkikare, genomgång av läxa.
V 7- Gruppuppgift stjränbilder.
V 8- Gruppuppgift stjärnbilder, redovisning av gruppuppgift.
V 10- Redovisning av gruppuppgifter + samtal i grupper
V 11- Jordens rörelser under året
V 12- Gruppuppgift NE- jordens rörelser runt året

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.