Teknik: Bygg så det håller

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 42 – 50

 

 

Vad?

Syfte med temat:

  • Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.
  • Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet och den egna användningen av tekniska lösningar har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

 

Viktiga ord & Begrepp

Avsnitt: Konstruera och bygga

Konstruktion är något som är hopsatt av flera olika delar, till exempel en byggnad, en apparat eller en maskin.

Kraft är en påverkan som kan förändra ett föremåls hastighet eller form.

Hållfasthet är en beskrivning av hur mycket ett fast material tål att tryckas ihop, dras ut, böjas och vridas utan att det blir någon skada på det.

Fackverk är en form som ofta används för att göra en konstruktion tåligare. I ett fackverk är balkar eller pinnar hopsatta som trianglar.

Armering betyder att man förstärker ett material med ett annat

 

Avsnitt: Material att skapa med

Material är i de flesta fall materia i fast form som man kan tillverka saker av.

Naturliga material – finns i ren form i naturen. Exempel är trä, sten och lera.

Utvunna material – finns i naturen men måste utvinnas och göras rena innan vi kan använda dem. Exempel är järn, stål, glas och betong.

Uppfunna material – material som människan har uppfunnit. Exempel är plast.

Tryckkraft är när en tryckande kraft påverkar konstruktionen eller materialet.

Dragkraft är när konstruktionen eller materialet dras isär.

 

Avsnitt: Tänk först, skapa sedan

Prototyp är ett annat ord för den första testmodellen.

Designprocessen har fyra delar: idé, förslag till lösning, konstruera och testa, genomföra.

 

Avsnitt: Ritning och skiss

Idé

Uppfinnare och konstruktörer jobbar på samma sätt. Först tänker de vad de vill bygga. Kanske gör de en enkel skiss.

Skiss är ett första utkast på en idé.

Ritning är en mer detaljerad bild på en idé, den görs efter skissen.

 

Avsnitt: Svenska uppfinnare och innovatörer

Idé

Skiss

Ritning

Innovation

Utveckla 

Patent är en ensamrätt på din uppfinning, så ingen ska kunna utnyttja din uppfinning.

 

Avsnitt: Presentera din uppfinnare / innovatör

Temat avslutas med en presentation av sin uppfinnare man valt att redovisa om.

 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet och den egna användningen av tekniska lösningar har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

Tekniska lösningar

  • Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
  • Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
  • Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.
  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

 

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar, i form av fysiska och digitala modeller.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
  • Hur teknik ingår i och förändrar förutsättningar för olika yrken och inom alla samhällsområden.

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi synliggör de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  •  beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.
  • ge exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.
  • genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.
  • under arbetsprocessen bidra till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.
  • göra dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet.
  • föra underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.

 

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom olika ämnen / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Fröväxter och sporväxter

Fröväxter och sporväxter

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

v.34-38

Att läsa på till provet:

keynote: (kommer senare)

Ne:

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är kryptogamer respektive fanerogamer?
  • Hur ser en fröväxts livscykel ut?
  • Vad behöver ett frö för att gro?
  • Hur ser sporväxters livscykel ut?
  • Hur ser svampars livscykel ut?
  • På vilket sätt får kryptogamer och fanerogamer vatten och näring?
  • Kunna förklara begrepp som: pollinering, befruktning, mycel, saprofyter, symbios, mykorrhiza, parasiter.
  • Vad innebär fotosyntesen? Vad innebär förbränningen (cellandningen)?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte
 …utveckla kunskaper om biologiska sammanhang och nyfiken på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen…
Centralt innehåll från kursplanen
  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör … naturbruk…
  •  genomföra systematiska undersökningar i biologi och
  •  använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i … naturen…
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Matris fröväxter:sporväxter

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha lärarledda lektioner, lab, fältstudier, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning kommer att ske genom både diskussioner, lab, fältstudier men också som ett avslutande skriftligt prov.

Veckoplanering , när ska vi göra vad?

Se Classroom

Sammanhang och aktualitet

Växter, natur är alltid aktuellt. Vi lever i och med detta. All kunskap kan hjälpa oss att ta hand om vår värld lite bättre.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Fysik: Ljud & musik + Ljus & färger

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 36 – 41

 

Vad?

Syfte med temat:

  • Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.
  • Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra.

 

Viktiga ord & Begrepp

Avsnitt: Vad är ljud?

Decibel (dB) är enheten för volymen på ett ljud.

Ljud är vibrationer i luften som vi kan höra med örat.

Ljudhastighet är den fart som ljudet breder ut sig med i ett material.

Ljudstyrka är volymen på ett ljud.

Ljudvågor eller tryckvågor är områden som är omväxlande tätare och tunnare och som rör sig bort från ljudkällan.

Svängning eller vibration är något som varierar regelbundet, till exempel en ljudvåg som är omväxlande tät och tunn.

Ton är en regelbunden svängning i luften.

Tonhöjden är hög om en ton är gäll och låg om en ton är dov.

 

Avsnitt: Musik och buller

Brus är ett svagt buller som hörs hela tiden, en blandning av många sorters ljud.

Buller är ett störande ljud som består av slumpmässigt blandade toner och ofta hörs högt och pötsligt.

Delton eller överton är en av många toner med olika frekvenser som tillsammans skapar en sammansatt ton.

Eko är när ett ljud reflekteras mot ett föremål och kommer tillbaka svagare och otydligare.

Frekvens eller tonhöjd är antalet svängningar per sekund i en ren ton.

Grundton är den lägsta tonen i en sammansatt ton.

Hertz (Hz) är enheten för frekvens eller tonhöjd.

Klang är alla deltoner som tillsammans skapar ett musikinstruments ljud.

Musik är en konstform där toner blandas till behagliga ljudupplevelser, en form av ordnat ljud.

 

Avsnitt: Örat

Hörsel är det sinne som uppfattar ljud.

Hörselskada är en skada i örat som gör att man inte kan uppfatta alla ljud.

Ljudstyrka är ett mått på hur starkt eller hur svagt ett ljud är. Ljudstyrka mäts i enheten decibel.

Ljudvåg är en tryckvåg i luften som örat känner av och uppfattar som ett ljud

 

Avsnitt: Vad är ljus?

Ljus består av fotoner, små energirika partiklar som ögat kan uppfatta.

Ljuskälla är ett föremål som avger sitt eget ljus.

Ljusstyrka är ett mått på hur starkt något lyser.

Reflektion är när ljuset studsar på ett föremål och rör sig i en annan riktning.

Skugga är området bakom ett föremål som inte belyses av en ljuskälla.

Syn är det sinne som gör att man se och kan uppfatta ljus.

 

Avsnitt: Färger

Absorption betyder att en ljusstråle tas upp av en yta.

Brytning betyder att en ljusstråle ändrar riktning när den går från ett ämne till annat.

Foton är en ljuspartikel. Energin på fotonen avgör vilken färg ljuset har.

Ljus består av fotoner, små energirika partiklar som ögat kan uppfatta.

Reflektion betyder att en ljusstrple studsar mot en yta.

Spektrum bildas när ljuset delas upp i färger med olika energi. Rött ljus har lägst energi och violett högst energi.

Spridning sker när en foton kolliderar och sedan rör sig i en annan riktning.

 

Avsnitt: Ögat

Blinda fläcken är en del av näthinnan som saknar synceller.

Färgseende är ögats förmåga att skilja olika färger från varandra med hjälp av tapparna.

Gula fläcken är den del av ögat där syncellerna sitter tätast. Där finns bara tappar.

Stavar är de synceller som bara är ljuskänsliga. De finns på hela näthinnan och används för att se i svagt ljus.

Synceller är ögats stavar och tappar, som är känsliga för synligt ljus.

Tappar är de synceller som är färgkänsliga. Det finns tre slags tappar som är känsliga för blått, rött och grönt ljus.

 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Fysiken och vardagslivet

  • Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.
  • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.

 

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi synliggör de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom olika ämnen / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • använda informationen i diskussioner för att skapa texter och andra framställningar
  • göra dokumentationer av undersökningar i text och bild.
  • söka naturvetenskaplig information och använda olika källor
  • genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
  • använda utrustning på ett säkert sätt.
  • beskriva fysikaliska fenomen med användning av fysikens begrepp.

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Ekologi – hållbar utveckling

När, under vilka veckor? v 35 -45

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur fungerar fotosyntesen? (samt reaktionsformel)
  • Vad innebär förbränningen? (samt reaktionsformel)
  • Vad är ett ekosystem?
  • Vad påverkar ett ekosystem? (+ abiotiska och biotiska faktorer, resiliens)
  • Vad innebär biologisk mångfald och varför är biologisk mångfald bra?
  • Vad innebär en ekosystemtjänst?
  • Vad menas med begrepp som art, population och nisch?
  • Vad är ett växtsamhälle och ett djursamhälle? Nedbrytare?
  • Vad är ett habitat, biom och en biotop?
  • Vad är en näringskedja?
  • Vad är en näringsväv? Vad händer om en art i en näringsväv försvinner?
  • Varför finns det så få toppkonsumenter jämfört med producenter? (näringspyramid)
  • Vad innebär kolets, närsalternas och vattnets kretslopp?
  • Vad innebär växthuseffekten? Vad får den växthuseffekten för konsekvenser för oss/miljön? Vad kan du/vi göra för att minska/stoppa dem? (lokalt/globalt)
  • Vilka är FNs hållbarhetsmål? (känna till att Agenda 2030 finns och något av målen)

Ej på provet:

  • Varför är ett tunnare ozonlager ett problem?
  • Vilka är konsekvenserna av övergödning?
  • Vad menas med näringsrik/näringsfattig sjö? Försurning? (labben)
  • Varför är toppkonsumenter extra utsatta för fettlösliga gifter?
  • Vilka är de vanligaste miljögifterna?
  • Hur kan vi lösa våra miljöproblem – lokalt och globalt?

Begreppslista:

Begreppslista-Ekologi-1

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället
  • planera och genomföra sytematiska undersökningar

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
  • Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
  • Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medenklamotiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt somför diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I arbetet använder eleven utrustning… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt.
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enklaslutsatser med visskoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt godkoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutveckladeslutsatser med godkoppling till biologiska modeller och teorier.
Eleven för… Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utveckladeresonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutveckladeresonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslagpå hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. 
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven undersöker… Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklararoch visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklararoch generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hosnågra åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hosnågra åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklaraoch visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklaraoch visa på sambandinomdessa och något generellt dragmed godanvändning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, gruppuppgifter, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Prov, diskussioner under lektioner, lektionsuppgifter, muntlig inlämningsuppgift, laborationer, laborationsrapport.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Se classroom

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Ekologi är ett ständigt aktuellt ämne i media. Att ha en kunskap om ekologi gör att vi kan ta ställning i frågor som rör ekologi, hållbar utveckling etc. Kunskap i ekologi hjälper elverna att lära sig hur vi tillsammans kan arbeta för en bättre miljö och värld.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att eleverna själva får välja projekt inom fria ramar syftar till att lärandet skall ske enligt Reggio Emilias principer.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation

Uppfinningar och hållfasthet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 20- 21

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är en uppfinning?
  • Vilka olika uppfinningar är svenska?
  • Vilka olika uppfinningar kan det finnas?
  • Vilka uppfinningar tycker vi i klassen är viktigast?
  • Vem är Alfred Nobel?
  • Vad är hållfasthet?
  • Hur kan vi öka på hållfastheten?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Centralt innehåll från kursplanen

Tekniska lösningar

  • Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
  • Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer…

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan… Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar.
2 – Dessutom kan eleven beskriva… Dessutom kan eleven på ett enkelt sätt beskriva och ge exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används. Dessutom kan eleven på ett utvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används. Dessutom kan eleven på ett välutvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.
6 – Eleven kan föra… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Diskussioner, övningar, laborationer, gruppövningar, lärarledda lektioner och inlämningsuppgifter.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom inlämningsuppgifter. En kring “det var bättre förr, eller?” och en kring att bygga “hus”. Detta ligger under classroom när det är aktuellt (rätt datum för uppgiften).

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 20- Introduktion + uppgift “Det var bättre förr, eller?”
V 21- Uppgift “Det var bättre förr, eller?” + hållfasthet + tänka kreativt kring konstruktioner (bygga dem)

Insekter och deras värld

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.18-23

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad kännetecknar en insekt?
  • Vilka insekter tillhör bi-familjen?
  • Hur kan vi hjälpa våra bin?
  • Hur sker pollinering?
  • Hur ser en fjärils livscykel ut och vilka olika stadier har den?
  • Vad är en näringskedja och näringsväv?
  • Vad är skillnaden mellan en näringskedja och en näringsväv?

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. 

Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Kunskapskrav för år 3

  • Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
  • I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.
  • Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. 
  • Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

 

Hur?

  • I friluftslivet kombinerat med NO kommer vi att lära oss mer om bin. Vi kommer att diskutera varför bina är viktiga för oss och på vilka sätt vi kan hjälpa dem att hjälpa oss. 
  • Vi kommer att läsa, skriva samt se filmer om bin. Vi kommer även skapa insektshotell.
  • Vi arbetar med Naturskyddsföreningens material: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/bin?_ga=2.180727463.1044164851.1620131078-7180854.1620131078 
  • Under v.20 kommer vi att få fjärilslarver. Vi kommer att få följa fjärilens utveckling från larv till fjäril. Vår förhoppning är att vi även kommer att få nya ägg. 
  • Vi kommer att läsa, skriva, pyssla samt se filmer om fjärilar.  
  • Vi kommer även att studera andra insekter och djur för att undersöka näringskedjor och näringsvävar.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Eleverna kommer att få redovisa sina kunskaper muntligt genom samtal och diskussioner. Eleverna kommer även att få skriva egna faktatexter utifrån kunskaper de fått genom samtal, filmer och böcker.