Livet i naturen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? 34-47

Vad? Livet i naturen

Frågeställning och följdfrågor

Vilka olika djur kan vi hitta i luften?

Vart lever våra djur?

Hur ser vår skog ut?

Vilka träd växer i vår närmiljö?

Hur kan vi se skillnad på våra träd?

Hur förändras vår natur?  Jag ser, Jag tänker, Jag undrar.

Vart kommer nya träd ifrån?

Vad behöver mitt frö för att gro?

Kommer min växt klara sig i min kruka.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor.

Centralt innehåll från kursplanen

Lära känna sin natur genom de olika årstiderna. Få kunskap om växter och djur i vår närmiljö.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

För att förstå vår natur lite bättre så utforskar vi naturen genom exkursioner i vår närmiljö. Vi undersöker naturen genom att eleverna får olika uppdrag där vi tittar allt närmare på naturen med hjälp av ex. lupp/förstoringsglas. Vi tar in naturen i klassrummet genom samtal/ rita/ fotografier/ naturmaterial som ger våra samtal i klassrummet ett större sammanhang.

Vi genomför experiment för att få möjlighet att testa och undersöka våra tankar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom samtal, texter och bilder kommer eleverna få presentera sin närmiljö. Vi skapar en gemensam dokumentation som synliggör våra tankar och funderingar kring vår närmiljö.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  • Vi tittar på elevernas sommarläxa där de har fått i uppgift att ta presentera ett djur eller insekt som flyger i luften.
  • Vi går ut i skogen för att upptäcka naturen.
  • Vi bygger kojor i skogen där vi låter små figurer flytta in.
  • Vi tittar närmare på våra träd.
  • Vi undersöker vår naturs skiftningar.
  • Vi ställer frågor till naturen och besvarar dessa tillsammans.
  • Hur kan det komma nya träd? Vi samlar ekollon.
  • Vi försöker få ekollon att gro.
  • Vi skriver för en journal över våra ekollon.
  • Vi planterar våra träd i vår kruka.
  • Kommer trädet överleva i vår kruka?
  • H

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom att uppleva och lära sig mer om vår natur på ett tänkande och kreativt sätt. Så tror vi att vi kommer kunna ta hand om vår miljö på ett ännu bättre sätt. Genom förståelse och nyfikenhet kommer vi närmare naturen.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom olika VT rutiner ger vi eleverna möjlighet till reflektion. Vi upplever, bygger och leker i vår miljö för att kunna förstå den bättre.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Skogen om hösten – ekologi, fotosyntes, och artkunskap.

Ansvarig/Ansvariga lärare: Malin Björn

När, under vilka veckor: v. 36 – 41 ht 2016

Vad? Skogen om hösten – ekologi, fotosyntes och artkunskap

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad händer i skogen om hösten?
  • Vilka arter – växter, svampar och djur – finns i vår närmiljö?
  • Hur samspelar det levande och döda i naturen?
  • Vilka uppgifter har de olika kategorierna av växter, svampar och djur?
  • Hur ser en näringskedja/väv ut?
  • Hur fungerar växternas fotosyntes?
Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Se mer: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/biologi

Centralt innehåll från kursplanen

Natur och samhälle

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

ska%cc%88rmavbild-2016-09-21-kl-21-47-03

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Undersökningar, skogsbesök, läs- och skrivuppgifter, diskussioner, bildspel, länktips, sök av fakta, presentation av fakta

Vi varvar praktiskt arbete med att upptäcka och uppleva ute i skogen med teoretiskt arbete där vi ser bildspel, film och läser om olika arter och deras samspel. Vi undersöker vissa arter närmre med lupp och mikroskop. Vi jämför olika arter – likheter och skillnader. Vi skriver kortare texter och svarar på frågor. Vi ritar flödesscheman och näringsvävar. Vi ritar av och tar reda på delarnas namn och funktion. Vi diskuterar betydelsen av de olika arterna och hur de samspelar. Vi leker lekar och lägger sammanhangspussel tillsammans.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Faktakunskaperna inom området (t.ex. viss artkunskap, begreppskunskap) kommer att utvärderas med en frågesport. Förmågan att genomföra undersökningar utvärderas under det praktiska arbetet. Varje elev fördjupar sig i en svensk art och sammanställer och presenterar fakta om den. Förmågan att sammanställa information och använda och värdera källor tränas.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.36 Skogen – bildspel och skrivuppgifter, allemansrätten.

v.37 Svampar – svampundersökning, svampens delar och mer om nedbrytare, artkunskap – övningen artjakten.

v.38 Svampar och nedbrytare, svampguiden – matsvamp/giftsvamp, answergarden – undersökning, biologins arbetssätt med hypotes – undersökning, slutsats.

v. 39 Växter och djurs samspel, Rådjursleken, Äpplepusslet, val av art att undersöka, artkunskap.

v. 40 Fotosyntes, växters skydd om hösten, artkunskap. Arbete med växtplansch (söka och sammanställa fakta, presentera den informativt).

v. 41 Vandringsdag, Näringskedja, Näringsväv – samspel i naturen.

v.42 Gör klart växtplansch. Studiebesök “Alla människor” med koppling till FN-dagen.

v. 43 Kamratrespons. Sammanfattning och utvärdering i form av digital frågesport (Kahoot).

Halloweentemadag med häxperiment – olika laborationer med gasers vikt och volym och undersökning av slime.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Det är höst ute och skogen omsluter oss i vår kommun Värmdö. Vi påverkas alla av vår närmiljö och söker och behöver kunskap om den för att förstå och förklara vår omvärld.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många praktiska inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för sammanhang i naturen och även ge självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Att jag som pedagoger är en delaktig vuxen som ser möjligheter i elevernas tankar och funderingar, en som lyssnar, utmanar och undersöker verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång (Vad har vi lärt idag? Vad var roligt/lätt/svårt? ) samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion ibland via olika typer av “exit-tickets” samt i slutet med diskussioner kring arbetssätt och med en frågesport för att kolla fakta- och begreppsförståelse.

Lpp Kroppen HT-16

Kroppen årskurs 2 HT-16

Ansvarig lärare: Josephine Schempp

 

När, under vilka veckor?

Höstterminen 2016, v 36- v 51.

 

Vad?

Frågeställningar (och följdfrågor):

Hur ser vår kropp ut?

Vilka olika kroppsdelar har vi?

Hur fungerar vår kropp?

Vad skulle du vilja veta om din kropp?

Utifrån dessa frågeställningar kommer vi sedan skapa fler frågeställningar utifrån de områden vi kommer att arbeta med.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

 

Förankring i kursplanens syfte:

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa.
  • utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan.

 

Hur?

Eleverna kommer att arbeta både teoretiskt och praktiskt med de olika områdena inom projektet. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer att få visa sina kunskaper genom olika typer av dokumentation och via diskussioner och samtal med sina klasskamrater.

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?

36-40:

  • Intro Min kropp
  • Skelett
  • Muskler

 

41-46 (lov v. 44)

  • Hjärnan
  • Hjärtat och blodådror
  • Lungorna

 

V.47-51

  • Hud
  • Matspjälkningen
  • Kost – Sömn/vila – motion
  • Våra sinnen

 

Varför?

Vi har sett att barnen har ett intresse i hur deras kropp fungerar och vill därför synliggöra kroppens alla fantastiska funktioner.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi lyssnar till varandras erfarenheter och skapar vårt projekt utifrån elevernas intresse till ämnet. På så sätt skapar vi engagerade elever som driver projektet tillsammans med oss pedagoger. Vi skapar meningsfullhet och lust till lärande.

I projekt kommer vi ge eleverna möjlighet att arbeta med olika uttrycksformer för att skapa förståelse utifrån diskussioner genom faktatexter och egna erfarenheter där eleverna själv fått testa.

 

Utvärdering

Utvärdering sker tillsammans med eleverna under och vid projektets slut.

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer: 

Pedagogisk dokumentation:

 

Astronomi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Daniel Häggvik

När, under vilka veckor? v.35-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Centrala koncept

Månen – Banor, utseende och dess påverkan

  • Hur månens gravitation i samverkan med jordens rotation spelgas i tidvatten-fenomenet vi kallar ebb och flod.
  • Hur förändringar i positionsförhållanden mellan månen, jorden och solen påverkar månens synliga utseende från jorden.
  • Hur jordens eget system är ett litet system inom ett enormt universum

 

Människan i rymden – Upptäckandet av vår plats i universum

  • Hur människans teorier om universum har förändrats och utvecklats genom tiden.
  • Hur människans teorier om universum i förhållande till jorden alltid varit begränsat till vad som går att observera och därmed tänka kring.
  • Hur utvecklingen av ny slags teknologi har expanderat sättet människan kan göra observationer av rymden.

 

Natthimelen – Mönster, observationer och traditioner

  • Hur vår (jordens) position i rymden avgör vilka himmelska objekt vi kan se.
  • Hur vi väljer att arrangera de synliga stjärnorna idag är baserat på kulturella grunder.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk och bild

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att “ använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning[…]” och, “använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället[…] genomföra systematiska undersökningar i fysik[…]”

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra.
  • Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Människan i rymden och användningen av satelliter
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer
  • Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (Alla visas inte här)

 

Förmågor E C A
Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Eleven beskriver och ger exempel på himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för enkla resonemang om astronomiska fenomen.
Exempelvis hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.Här finns en viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
Eleven förklarar och visar på samband om himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för utvecklade resonemang om astronomiska fenomen.

Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Här finns en relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.

Eleven förklarar och visar på mönster i himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för välutvecklade resonemang om astronomiska fenomen.

Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Här finns en god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier

Dokumentera kunskaper i fysik Eleven gör enkla dokumentationer i text och bild Eleven gör utvecklade dokumentationer i text och bild Eleven gör välutvecklade dokumentationer i text och bild
Genomföra systematiska undersökningar i fysik. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

 

Förmåga E C A
Använda kunskaper om universum för att granska information, kommunicera och ta ställning. Eleven kan söka natur­vetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, diskussioner, undersökningar med t.ex. program som Stellarium, uteaktiviteter för att göra modeller kring solsystemet och månen, skriftliga uppgifter, prov.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Prov, skriftlig uppgift och muntligt deltagande i diskussioner.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.35-

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att kunna förstå världen vi lever i, i förhållande till universum, blir mer och mer komplicerat då forskning och upptäckter görs ständigt. Detta gör också att man i allmänhet ställer högre krav på grundläggande kunskap inom astronomi. Vi har alltså ett ansvar att driva vidare den forskning och de resultat som redan har bevisats. Men samtidigt får vi inte heller glömma att kontinuerligt ifrågasätta koncept, då historia har visat att den accepterade sanningen alltid kan förändras och bevisas felaktig. I detta måste vi se till att våra framtida individer aldrig får glömma att ta sitt ansvar i den vetenskapliga utvecklingen.

 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Fröväxter och sporväxter

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 35-42

Vad?

Läsanvisningar Spektrum Biologi s 38-69

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är kryptogamer och fanerogamer?
  • Hur sprider sig olika växter?
  • Hur förökar sig olika växter?
  • På vilket sätt får kryptogamer och fanerogamer vatten och näring?
  • Vad är pollinering, mycel?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte
 …utveckla kunskaper om biologiska sammanhang och nyfiken på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen…
Centralt innehåll från kursplanen
  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör … naturbruk…
  •  genomföra systematiska undersökningar i biologi och
  •  använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i … naturen…
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha lärarledda lektioner, lab, fältstudier, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning kommer att ske genom både inlämningar, diskussioner, lab, fältstudier men också som ett avslutande skriftligt prov.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 35- Introduktion, grund förväxter/sporväxter
V 36- Fröväxter
V 37- LAB, fröväxter
V 38- Sporväxter, fältstudie mossor
V 39- Lavar och svampar
V 40- Uppgift om svampar, berättarpromenad
V 41- Studie om lavar på skolan,
V 42- Prov

Fröväxter och sporväxter

http://www.ne.se/play/filmnavet/program/medix97
(filmen är från NE och kan endast ses om man är inloggad)

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Växter, natur är alltid aktuellt. Vi lever i och med detta. All kunskap kan hjälpa oss att ta hand om vår värld lite bättre.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Material egenskaper och materials användningsområden

När, under vilka veckor?

v.36-v.47

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur kan man sortera material och föremål efter olika egenskaper?

Vad används olika material till, idag kontra förr i tiden.

Hur kan och bör olika material källsorteras?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information och ta ställning till frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
  • genomföra systematiska undersökningar.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Vi ska på flera sätt, sortera olika sorters material. Vi ska genomföra enkla experiment för att via dessa skaffa oss djupare förståelse för olika material och dess egenskaper.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om materials egenskaper.

I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda olika typer av material, hämtade från närliggande natur och/eller medtagna hemifrån.

Vi kommer att genomför flera olika undersökningar/experiment och utvärdera dessa, arbeta fram en struktur för att planera, genomföra och reflektera kring en naturvetenskaplig studie.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer att få visa sina kunskaper genom olika typer av dokumentation och via diskussioner och samtal med sina klasskamrater. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v. 35 Vi börjar med att samtala om sortering och eleverna får göra ett par olika övningar.

v.36 Vi gör experiment kopplat till olika egenskaper, såsom flyta/sjunkna.

v.37 Vi samtalar om vad saker är gjorda av och eleverna får göra olika typer av listor på I:pad.

v.38-39 Vi pratar om och laborerar med begreppet magnetism.

39 – Vi pratar om och hanterar källsortering utifrån materials egenskaper.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Eftersom vi tar frågor, föremål och företeelser från elevernas vardag arbetar eleverna med att själva skapa en djupare förståelse för sin omvärld och det som finns runt omkring dem i deras liv. De övar sig i att vara nyfikna och vetgiriga, att ifrågasätt och kritiskt granska sin miljö. Men också att söka svar och se kopplingar mellan skola och omvärld.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi tar vara på elevernas nyfikenhet och elevernas frågeställningar driver arbetet framåt. Frågorna blir på så sätt aktuella, elevbaserade och skapar lärlust.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer: 

Pedagogisk dokumentation: