Grundläggande kemi

Grundläggande kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 45-48

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  •  Vad är en atom och en molekyl?
  •  Vad är en blandning?
  •  Vad är ett grundämne och en kemisk förening?
  •  Vilka egenskaper kan man beskriva ett ämne med?
  •  Vilka faser kan ett ämne vara i? Vad krävs för att ett ämne ska övergå till en annan fas? Hur betecknar man vilken fas ett ämne är i? (liquid (l), solid (s), gas (g))
  • Hur skriver man ämnen och antal atomer/molekyler med kemispråk?
  • Vad är en kemisk reaktion?
  • Vad är en atom uppbyggd av för mindre delar? Vilka laddningar har delarna? Du ska även kunna ange/räkna fram antalet elektroner och protoner för ett ämne
  • Vad menas med ett grundämnes atomnummer och masstal (atomvikt, atommassa)?
  • Hur rör sig elektronerna runt atomkärnan? Vad kallas de olika skalen och hur många elektroner får plats i skalen (tre första)? (Du ska kunna rita upp elektronskalen för grundämnena med atomnummer 1-18)
  • Vad innebär det periodiska systemet? Hur är det periodiska systemet indelat? (visa på fler sätt t ex grupper, perioder, icke-metaller – metaller, atomnummer). Hur många atomslag känner man till idag?
  • Vad är gemensamt för ämnen i samma period? Vad är gemensamt för ämnen i samma grupp?
  • Vem kom på det periodiska systemet? Vad kan man utläsa för information ur det periodiska systemet?
  • Kunna sammanfatta vem NielsBohr var och vad det var han kom på.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • Att lära sig utforska och arbeta självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egna förmåga.
  • Att använda sig av kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden.

Förankring i kursplanens syfte

  • att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra enkla systematiskaundersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti i människan.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet, Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
  • De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar och gruppdiskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

• Prov
• Löpande genom aktivt deltagande i lektioner och diskussioner

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Få en bakgrund till hur kemin växt fram till vad det är idag och en förståelse för att kemin finns runt omkring oss i vår vardag och verklighet och inte bara i ett laboratorium.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

• Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
• Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
• Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte mi

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Rymden

Rymden

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.47-v.51 HT20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur blev vår jord till? 
  • Vilka planeter finns  i vårt solsystem? Vad är en stjärna? Vilka stjärnbilder finns det och varför ser de olika ut under olika tider på året?
  • Hur förhåller sig solen, jorden och månen med varandra? Varför kan månen se ut på olika sätt? Varför blir det olika årstider? Varför kan det vara sommar på ett ställe på jorden, samtidigt som det är vinter på en annan del? 

Förankring i kursplanens syfte

  •  Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den har haft.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Kunskapskrav för år 3

  • Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra (no).
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid (so).
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras (sv).

 

Hur?

  • Vi startar upp med VT-rutinen Zoom in (Bild på Big Bang)
  • Vi kommer att få följa med på ett rymdäventyr,  “Leia och björndjuren – en upptäcktsresa i rymden” (https://www.rymdstyrelsen.se/contentassets/cc77530a63814557b76e4367c2daed90/elevbok_leia_bjorndjuren_rymdstyrelsen.pdf). Genom högläsning tillsammans får vi lära oss om Mars, Venus, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus och Merkurius samt vår egen måne. Vi kommer att skriva faktatexter för hand och på dator samt rita bilder.
  • Vi tar upp jorden, solen och månens förhållande till varandra. Vi läser böcker, ser på filmer och diskuterar hur det hela hör ihop. Eleverna får tillverka sina egna modeller av himlakropparna och lär sig sedan interaktivt om deras rörelser i förhållande till varandra genom en enkel och rolig gruppuppgift.
  • Vi får lära oss om jorden, hur den kom till och att det finns olika teorier kring detta. Vi lär oss om hur jorden ser ut, om våra världshav och kontinenter. 
  • Vi lära oss om olika stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året, genom att läsa böcker, se på film, samtala och diskutera.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Eleverna kommer att få redovisa sina kunskaper muntligt genom samtal och diskussioner. Eleverna kommer även att få skriva egna faktatexter utifrån kunskaper de fått genom samtal, filmer och böcker.

Teknik- pepparkaksbygge

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? -40 + 42- 49

V -40 (bild),
V 42-45 (matte),
V 45 (teknik)
V 47 + 48 (hemkunskap)
V 49 + 50 (teknik)

Ämnesövergripande arbete mellan teknik, hemkunskap, matte och bild

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi göra ett eget pepparkakshus från grunden?
  • På vilket sätt kan vi börja med att skissa en idé till en färdig produkt?
  • Hur kan skala användas för att få ut en ritning?
  • Vilket material kan vi använda för att göra vår mall till utbakningen?
  • Hur ska vi montera pepparkakshuset på bästa sätt?
  • Hur och på vilket sätt kan vi dekorera våra pepparkakshus?
  • Hur kan vi dokumentera vårt arbete föra att kunna delge och visa hur vi arbetat framåt?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer…
Förankring i kursplanens syfte
  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
Centralt innehåll från kursplanen

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar, i form av fysiska och digitala modeller.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
3 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utveckladefysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller.
4 – Under arbetsprocessen… Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
5 – Eleven gör… Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Eleven gör utveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är relativt välsynliggjord. Eleven gör välutveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är välsynliggjord.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom gruppövningar, enskilda övningar, lärarledda lektioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer i tekniken att ske både genom över hela arbetet, där eleven visar att den är delaktig, kan planera och genomföra uppgiften att bygga ett pepparkakshus. Bedömning kommer också att ske i själva byggandet samt i en dokumentation kring sitt arbete och byggande av sitt pepparkakshus.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V – 40- Bild, göra skiss
V 42 + 43- matte, ritning
V 45- teknik, skapa mallar
V 47+ 48- hemkunskap, baka
V 49 + 50- teknik, bygga + dekorera + dokumentation

Kemisäkerhet

Kemisäkerhet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 41-43

Dokument att plugga på se classroom:

Venus röd

https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ4NTc0MDYxODIz/t/all

Venus grön:

https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ4NTc0MDYxNzgy/t/all

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor:

  • Hur ska du uppföra dig i en laborationssal?
  • Vilka säkerhetsåtgärder behöver du känna till?
  • Hur ska du handla om olyckan skulle vara framme?
  • Hur är olika kemikalier märkta och vad innebär märkningen?
  • Vad heter laborationsutrustningen som finns i laborationssalen?
  • Vilka säkerhetsåtgärder finns hemma hos dig?

Övergripande mål från LGR 11 

• Kan lära sig utforska och arbeta självständigt och tillsammans med andra, känna tillit till sin egen förmåga.
• Kan använda kunskaper från det naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier i samhällsliv och vardagsliv.

Förankring i kursplanens syfte – förmågor vi utvecklar i detta projekt

Laborationssäkerhet är en förutsättning för att:
• Var elev ska kunna göra systematiska undersökningar i en laborationssal.

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i vardagen och samhället

  • Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
  • Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Praktiskt arbete, genomgångar, diskussioner, eget arbete

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skriftlig, muntlig och praktisk redovisning av säkerhetsåtgärder och regler i labbet.

Veckoplanering: se classroom

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Säkerhetsåtgärder, olycks- och skadesituationer är alltid aktuella – både i skolan, hemmet och i samhället. De är även viktiga för det fortsatta kemiarbetet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang. I undervisningen dras paralleller till omvärlden, för att hela tiden sträva efter det autentiska lärande

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

[stc-subscribe category_in=’Lokala planeringar’]

Sagor och väsen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? V.40-45

 

Vad?

Frågeställning:

  • Vad trodde människor på förr?
  • Vad är nordisk folktro?
  • Vad är ett väsen och en sägen?
  • Vad var syftet med dessa historier om de övernaturliga väsen som berättades?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar.
  • Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
  • Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder (so).
  • Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar (so).
  • Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan (no).

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi startar upp vårt projekt med “Think, puzzel, explore” för att se vilka förkunskaper eleverna har och vad de vill veta mer om. 
  • Varje vecka kommer vi att arbeta med ett väsen. Varje vecka ser vi på “Mytologerna”, UR skola. 
  • Vi läser historier från barnlitteraturen om nordisk folktro. Vi skriver faktatexter om de väsen vi har läst om. När vi skriver använder vi oss av ämnesspecifika ord som stöd. 
  • Vi skapar olika väsen med naturmaterial. 
  • Ute i naturen skapar vi inspiration för att senare skapa berättelser.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar och bedömer kontinuerligt under arbetets gång. 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

I vårt arbete kring tro och religion som vi tidigare har arbetat med vill vi ge eleverna olika infallsvinklar till berättelser  som har berättats genom vår historia. Allt från hur världen skapades, asatron samt de olika religionerna.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga för den nordiska mytologin. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill på ett konkret sätt mötas i olika sätt att tänka och tro samt skapa nyfikenhet för olikheter.

 

Material och ämnen i vår omgivning

NO i Saturnus höstterminen 2020

Ansvarig/Ansvariga lärare: Eva Lorne och Ann-Sophie Petersen

Läsåret 20/21

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Förankring i kursplanens syfte och Centralt innehåll från kursplanen

Material och ämnen i vår omgivning

  • Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
  • Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.
  • Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.
  • Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.

Hur ska vi arbeta?

Vi experimenterar, diskuterar, ställer hypoteser och drar slutsatser.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Under arbetets gång är alla delaktiga genom tal, skrift och experiment.

Veckoplanering

Vecka 35 Vi repeterar våra sinnen i naturen.

Syn och hörsel; Lägg dig på marken och titta på himlen, hur ser molnen ut? Kan du höra 5 olika ljud?

Lukt; Kan du känna 5 olika dofter i naturen? Gruppuppgift.

Vecka 36 Sommarläxor

Vad har vi lärt oss i sommar? Hur lär vi oss bäst – hur hjärnan fungerar.

Vecka 37 Sommarläxor

Vad har vi lärt oss i sommar? Hur lär vi oss bäst – hur hjärnan fungerar.

Vecka 38 Materials egenskaper och hur föremål kan sorteras efter utseende och material mm.

Vecka 39 Materials egenskaper, vilka flyter och vilka sjunker. Ställ hypotes, undersök, dra slutsats.

Vecka 40 Materials egenskaper, vilka flyter och vilka sjunker. Ställ hypotes, undersök, dra slutsats.

Vecka 41 Vatten, blandning och lösning.

Skillnad mellan blandning och lösning. Vi utgår från ett glas vatten. Vad tror ni ”löser upp sig”? Vad bara blandar sig men kan delas igen med ett filter?

Vecka 42 Gemensamt experimenterande. Ett fullt glas vatten, är det fullt? Hur många mynt tror ni jag kan lägga i innan vattnet rinner över? Vad händer? Vad beror det på?

Lyftkraft, påverka vattnets lyftkraft med salt. Skål, vatten, ägg och salt.

Vecka 43 Reningsverk Smutsa ned en skål vatten med sådant vi brukar använda till vardags. Hur ska vi få rent det?

Se på film. 14 min. https://www.ne.se/play/filmnavet/program/em1040

Vecka 44 Höstlov

Vecka 45 Reningsverk, återkoppling till film. Varför göra rent vattnet? Kunskap om vattnets kretslopp och att det är samma vatten som när jorden bildades.Sjunga ”Vattenmoln”. svensktvatten.se, titta på kretslopp.

Vecka 46 Sopsortering Varför sopsorterar vi? Vad kan naturen ta hand om själv? Återvinning. Jordens resurser.

Vecka 47 Hur kan vi sopsortera? Film https://www.ne.se/play/filmnavet/program/medix556 15 min. Intervjuläxa till nästa vecka om familjens sopsortering.

Vecka 48 Berätta om läxorna. Ny läxa om kemikalier i hemmet.

Vecka 49 Sammanföra alla kemikalier, kan symboler för samma sak se olika ut? Vad gör vi med dessa kemikalier när vi inte behöver dem längre?

Vecka 50 -51 Extra lektioner för uppföljning av lektioner som tagit längre tid eller elevernas frågeställningar.

När det kommer snö: Gruppvis får eleverna en mugg de fyller med ren snö som vi tar in och låter smälta. Hur mycket vatten blir det? Dra ett streck på muggen. Hur ser vattnet ut? Vi ställer sedan in muggarna i frysen. Vad händer? Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i NO har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi startar varje delmoment med att stämma av vad eleverna redan kan och vad de vill veta mer om så de blir delaktiga och påverkar innehållet.

Utvärdering av projektet sker fortlöpande under arbetets gång tillsammans med eleverna.