Fröväxter och sporväxter

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

v.35-38

Att läsa på till provet:

Gleerups:

Kapitel 3. växter och kapitel 4. svampar samt alla underrubriker. Det går att använda sig av talsyntes för som föredrar att lyssna. Jag kommer även titta över så att ni gjort alla uppgifterna till var kapitel.

Min keynote: Keynote fröväxter och sporväxter 2019 redigerad

 

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är kryptogamer respektive fanerogamer?
  • Hur ser en fröväxts livscykel ut?
  • Vad behöver ett frö för att gro?
  • Hur ser sporväxters livscykel ut?
  • Hur ser svampars livscykel ut?
  • På vilket sätt får kryptogamer och fanerogamer vatten och näring?
  • Kunna förklara begrepp som: pollinering, befruktning, mycel, saprofyter, symbios, mykorrhiza, parasiter.
  • Vad är en cell? Hur ser en växtcell och en djurcell ut? Vad skiljer cellerna åt?
  • Vem var Linné och hur såg hans liv ut? Vad gjorde han för upptäckter?
  • Vad är biologisk mångfald?
  • Vad innebär fotosyntesen? Vad innebär förbränningen (cellandningen)?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte
 …utveckla kunskaper om biologiska sammanhang och nyfiken på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen…
Centralt innehåll från kursplanen
  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör … naturbruk…
  •  genomföra systematiska undersökningar i biologi och
  •  använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i … naturen…
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha lärarledda lektioner, lab, fältstudier, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning kommer att ske genom både diskussioner, lab, fältstudier men också som ett avslutande skriftligt prov.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V35 Introduktion, fältstudier

Sammanhang och aktualitet

Växter, natur är alltid aktuellt. Vi lever i och med detta. All kunskap kan hjälpa oss att ta hand om vår värld lite bättre.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Ekologi – hållbar utveckling

Ansvarig/Ansvariga: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 35 –

Gleerups om fotosyntesen och förbränningen – https://gleerupsportal.se/laromedel/biologi-7-9/article/b6c8870a-cae4-4001-b6cf-da1592393aec?page=1

Gleerups – avsnitt 9 – ekologi och milö

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur fungerar fotosyntesen? (samt reaktionsformel) 
Vad innebär förbränningen? (samt reaktionsformel) 
Vad är det för skillnad på fotosyntes och förbränning? 
Vad gör växterna med det socker som de bildar i fotosyntesen? 
Vad behöver vi energin till i förbränningen?
Vad är ett ekosystem?
Vad påverkar ett ekosystem? (+ abiotiska och biotiska faktorer)
Vad innebär en ekosystemtjänst?
Vad är ett biom?
Vad menas med begrepp som art, population och nisch?
Vad är ett växtsamhälle och ett djursamhälle? Nedbrytare?
Varför är biologisk mångfald bra?
Vad är en näringskedja? 
Vad är en näringsväv? Vad händer om en art i en näringsväv försvinner? 
Varför finns det så få toppkonsumenter jämfört med producenter? (näringspyramid) 
Vad innebär kolets, närsalternas och vattnets kretslopp?
Hur sprids giftiga ämnen i naturen?
Hur fungerar växthuseffekten?
Varför är ett tunnare ozonlager ett problem?
Vilka är konsekvenserna av övergödning?
Vad menas med näringsrik/näringsfattig sjö?
Varför är toppkonsumenter extra utsatta för fettlösliga gifter?
Vilka är de vanligaste miljögifterna?                                                                                                                                                                       Vilka är FNs hållbarhetsmål?                                                                                                                                                                                   Hur jobbar olika företag med hållbarhetsmål?                                                                                                                                                     Hur kan vi lösa våra miljöproblem?

Begreppslista:

Begreppslista Ekologi

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället
  • planera och genomföra sytematiska undersökningar

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
  • Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
  • Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medenklamotiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utveckladeochrelativt välunderbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och välunderbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen på ett i huvudsakfungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med vissanpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utveckladetexter och andra framställningar med relativt godanpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutveckladetexter och andra framställningar med godanpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I arbetet använder eleven utrustning… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt.
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med visskoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt godkoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutveckladeslutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier.
Eleven för… Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utveckladeresonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutveckladeresonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. 
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven undersöker… Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklaraoch visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på sambandinom dessa och något generellt dragmed godanvändning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, gruppuppgifter, projektarbete, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Projektuppgift, prov, diskussioner, laboration

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v 35
Vad är Ekologi? Vi tittar på Greta Thunbergs tal till FN:s generalsekreterare och lär oss om FN:s 17 globala mål om hållbar utveckling. Amazonas bränder, se schoolsoft.

Laboration: Vi går igenom säkerheten i labbsalen. Vi tar även brännarkörkort och gör en labb med brännaren.

v 36
Vi fortsätter med Amazonas kopplat till fotosyntes och cellandning. Vi illustrerar i bild och text hur fotosyntesen och cellandningen påverkas av att Amazonas brinner. Vi försöker förstå vad växthuseffekten är, vad det får för konsekvenser för oss och miljön samt vad vi kan bidra med för att minska utsläppen av växthusgaser.

Laboration: Vi går igenom säkerheten i labbsalen. Vi tar även brännarkörkort och gör en labb med brännaren.

v 37
Fortsättning växthuseffekten, klimatkompensera, förbereda förklarande argumenterande text.

Laboration: Exkursion ekosystemet Lämshagasjön

v 38
Samband i naturen: ekosystem, population, växt- och djursamhälle, nedbrytare, biom, abiotiska och biotiska faktorer. Redovisningar i grupp.

Laboration utgår pga Lemshagaspelen.

v 39

 

                    

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Ekologi är ett ständigt aktuellt ämne i media. Att ha en kunskap om ekologi gör att vi kan ta ställning i frågor som rör ekologi, hållbar utveckling etc. Kunskap i ekologi hjälper elverna att lära sig hur vi tillsammans kan arbeta för en bättre miljö och värld.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att eleverna själva får välja projekt inom fria ramar syftar till att lärandet skall ske enligt Reggio Emilias principer.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation

Akustik och optik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 20-24

Vad?

Frågeställning och följdfrågor:

Akustik

  • Vad är ljud och hur uppstår ljud?
  • Vad är det för skillnad på höga och låga toner? Starka och svaga toner?
  • Vad menas med resonans?
  • Vilka ljud kan vi människor höra?
  • Vad är ultraljud och infraljud?
  • Vad är eko?
  • Hur fungerar ett ekolod?
  • Hur fungerar dopplereffekten?
  • Hur sprider sig ljud genom luft och vatten? (hastighet)
  • Hur mäter man ljudets styrka?
  • Vad är skadligt ljud för våra öron?
  • Hur kan man räkna på sambandet mellan sträcka (s), hastighet (v) och tid (t) med formeln (s=v*t och v=s/t och t=s/v)?

Optik

  • Vad är ljus?
  • Vad är det för skillnad på ljus som har olika färg?
  • Hur sprider sig ljus?
  • Hur reflekteras ljus i en spegel?
  • Hur reflekteras ljus i ett färgat material som t.ex. en grön tröja?
  • Vad är totalreflektion?
  • Hur bryts ljus mellan t.ex. luft och vatten?
  • Hur bryts ljus i ett prisma?
  • Vad är det för skillnad på synligt ljus och annan elektromagnetisk strålning – t.ex. UV strålning?
  • Vad är partikelstrålning för någonting? Vad är skillnaden mellan alfa, beta och gammastrålning?
  • Hur kan strålning användas i olika apparater?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling

Förankring i kursplanens syfte

  • genomföra systematiska undersökningar i fysik
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället

Centralt innehåll från kursplanen

  • Kunna beskriva och förklara hur ljus lyser på jorden från solen och hur ljuset åker tillbaka ut i rymden. Kunna förklara hur detta hänger ihop med växthuseffekten
  • Kunna förklara vad ljus egentligen är för något – att det kallas för elektromagnetisk strålning. Att det finns flera sorters strålning och vad som är skillnaden på de olika sorterna. Kunna förklara och beskriva hur denna strålning uppkommer. Kunna förklara hur strålningen kan användas inom sjukvården
  • Hur ljud uppkommer, sprider sig och hur vi kan uppfatta ljud (hur vi hör). Vad ljudet har för egenskaper (våglängd, frekvens, styrka). Hur vår hälsa påverkas av t.ex. buller
  • Hur ljuset sprids (hur fort det går, åt vilket håll). Hur ljus reflekteras och bryts. Hur ögat uppfattar färg.
  • Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, muntliga diskussioner, filmvisning, laborationer och experiment + någon form av bedömningsuppgifter.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 20

To Hur uppstår ljud, låga/höga toner, Starka/svaga toner, resonans och hörbart ljud, infraljud och ultraljud. Övningsuppgifter: Uppgifter ljud

v 21

To + fre ljudets hastighet, eko-ekolod, dopplereffekten, ljudnivå + lektionsuppgift buller/ljudnivå.

 v 23

Må SR + On SG lektionsuppgift buller/ljudnivå

Laboration: Upptäcka ljusets egenskaper + kikare + projektor                    (+ sträcka/tid/hastighet)

v 23

Må SR + On SG Ljusets egenskaper, spektrum, synligt ljus och osynligt ljus, ljus i speglar, ljus i linser, ljusbrytning, närsynthet + översynthet, lux.

Laboration: Upptäcka ljusets egenskaper + kikare + projektor                     (+ sträcka/tid/hastighet)

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Eleven söker aktivt vägar till ett fördjupat lärande i praktiska laborationer och genom att ställa frågor samt med hjälp av tekniska hjälpmedel såsom datorer.
  • Vi arbetar för att koppla teorin till vardagsliv, t.ex. med dopplereffekten som alla upplevt, vilket ger ett lärande för förståelse och mening.
  • ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbetssätt med teori och laborationer. Olika uttrycksformer och ingångar till lärandet ges genom både diskussioner och teoretiska pass.
  • att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • Vi arbetar aktivt för en klassrumssituation där alla frågor välkomnas så att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
  • Att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Naturens Biologi

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 14 – 22

 

Ekologi, Livet i sjö & hav, Evolution

 

Frågeställning och följdfrågor

-Vad menas med ekologi?

-Hur påverkas ekosystem?

-Vad är en näringskedja/näringsväv?

-Vad menas med biologisk mångfald?

-Vad är ett kretslopp?

-Vilken betydelse har vattnet för livet på jorden?

-Vad hade Charles Darwin för teorier?

-Vad menas med evolution?

 

Viktiga ord & begrepp:

ekologi – läran om sambandet mellan miljön och de levande organismerna
ekosystem – miljön och alla organismer inom ett visst område
energi – kraft, styrka
fridlyst – skydd för växter- och djur som är hotade och riskerar att försvinna
konsumenter – någon som köper eller använder något, någon som lever av växter eller andra djur
nedbrytare – bakterier, djur och svampar som levare av och bryter ner döda växt- och djurdelar
näringskedja – visar ett exempel på vad olika djur i ett ekosystem kan äta
näringsväv – visar flera exempel på vad olika djur i ett ekosystem kan äta
näringsämne – samlingsnamn för olika ämnen som innehåller energi och närsalter
närsalter – energifattiga näringsämnen organismer behöver
organismer – levande varelser
producenter – växter kallas för producenter då de tillverkar energirik näring
toppkonsumenter – de organismer som befinner sig sist i näringskedjan

alger – växt som lever i vatten. De förökar sig via sporer.
avrinningsområdena – område som vatten runnit bort ifrån
brunvattensjöar – sura, näringsfattiga sjöar i barrskogsområden med mycket myrmarker
bräckt vatten – blandning av sötvatten från till exempel en flod och salt havsvatten
försurning – när pH i vatten och mark sänks på grund av till exempel olika utsläpp
glaciärerna – område med is som inte smälter på sommaren
klarvattensjöar – sjöar med klart vatten omgivna av mycket kala berg och näringsfattiga skogsområden
myrmarker – marker som är mycket fuktiga, våtmarker
organiskt – växt- eller djurdelar, material från organismer
siktdjup – hur långt ner man kan se, till exempel i en sjö
slättsjöar – näringsrika sjöar som du hittar i slättområden
sötvatten – vatten med låg salthalt som till exempel finns i sjöar
vattenblomning – när mängden cyanobakterier och alger växer kraftigt och gör vattnet grumligt
Västerhavet – Kattegatt och Skagerrak, havet vid Sveriges västkust
övergödning – när vatten och mark fått så mycket närsalter så vissa växter tränger bort andra
Östersjön – havet utanför Sveriges östra kust

Charles Darwin – berömd vetenskapsman, känd för sina teorier om hur organismer utvecklats, den så kallade evolutionsteorin
evolution – utvecklingen hos de levande organismerna
evolutionsteorin – teorin om hur organismer utvecklats
generationer – människor i en grupp som är ungefär lika gamla
naturliga urvalet – teori om att de individer som är bäst anpassade till sin omgivning överlever och förökar sig

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Natur och samhälle

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

 

Biologin och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

 

Biologins metoder och arbetssätt

  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
  • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.

Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. Eleven kan också beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi bygger olika modeller kopplat till de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband i naturen / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Skriftligt hem-prov i slutet av temat

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Livet i en näringskedja

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? 17-20

Vad? Livet i en näringskedja

Frågeställning och följdfrågor

Vad är en näringskedja?

Hur kan vi skapa en näringskedja?

Hur kan livet i en näringskedja påverkas av den nedskräpning av miljö vi har idag?

Hur kan vi separera partiklarna i vattnet?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Centralt innehåll från kursplanen
Året runt i naturen
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
Material och ämnen i vår omgivning
  • Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.
Metoder och arbetssätt
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Eleven kan beskriva…

Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

 

Eleven beskriver…

Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras.

 

Utifrån tydliga instruktioner…

Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.

 

Eleven gör enkla…

Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor.

 

Eleven kan sortera…

Eleven kan sortera några föremål utifrån olika egenskaper samt separerar lösningar och blandningar med enkla metoder.

 

I det undersökande arbetet…

I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat.

 

Eleven dokumenterar…

Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi ska tillsammans utforska i vår närmiljö för att upptäcka och reflektera kring våra djur runt omkring oss. Vi kommer även samtala om hur våra djur påverkas av människan och hur vi kan hjälpa våra djur.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna bedöms kontinuerligt i deras arbete och även i den slutprodukt som görs.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. 17

Vi pratar om vad en näringskedja är.

Tittar på: https://www.schoolido.se/a/ekologi/naeringskedja-och-naeringsvaev

https://www.youtube.com/watch?v=sPbHEe9iwjg

 

Vilka olika näringskedjor kan vi se?

Vi delar in oss i grupper. Gruppen tar del av kompisarnas näringskedjor.

De väljer en eller gör en egen. Den de väljer ska de sedan göra ett kollage av.

 

  1. 18

Eleverna gör ett kollage av sin näringskedja. Som de får visa upp genom att eleverna går runt i sina grupper och läser och reflekterar inom gruppen kring vad de ser och tänker.

 

  1. 19

Vi pratar om vad vi skulle kunna göra för att våra näringskedjor skulle kunna må bättre.

Vi tittar på:

 

  1. 20

Vi går ned till Lemshaga sjön och funderar på hur vi skulle kunna separera de olika partiklarna vi får upp ur vattnet.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Då vi tidigare under åren har forskat kring olika typer av djur och växter vill vi nu se sambandet mellan alla djur och växter för att se hur livet på jorden hänger ihop.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Då vi är en grön flagg skola så vill vi i vårt arbete kring livet på jorden även få in den miljöpåverkan vi människor har i vårt sätt att leva idag. Eleverna får utifrån deras egna erfarenheter och gemensamma diskussioner reflektera kring livet på jorden.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Programmering

Ansvarig/Ansvariga lärare: Maria H och Marie AS

När, under vilka veckor? V 14-20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är programmering?
  • Finns programmering på många ställen?
  • Hur fungerar en mobiltelefon?
  • Hur ser en mobiltelefon ut?
  • Kan vi programmera själva?
  • Hur gör vi enkla programmeringar?
  • Vad är Scratch jr?
  • Hur används Scratch jr?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg… skapande, kommunikation och lärande
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer…
Förankring i kursplanens syfte

Teknik:

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Matematik:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
Centralt innehåll från kursplanen

Teknik:
Tekniska lösningar

  • Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk.
  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.

Matematik:

Taluppfattning och tals användning

  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

Problemlösning

  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Teknik:

1 – Eleven kan… Eleven kan beskriva och ge exempel påenkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kanförklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar.
3 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva och omprövamöjliga idéer till lösningar samt utforma utveckladefysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutveckladefysiska eller digitala modeller.
4 – Under arbetsprocessen… Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
5 – Eleven gör… Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Eleven gör utveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. Eleven gör välutveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är välsynliggjord.
6 – Eleven kan föra… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.

Matematik:

Eleven kan lösa enkla problem  Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.  Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.   Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss delunderbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och förutvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer medviss anpassning till sammanhanget.  Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.  I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.  I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta genom en introduktion till ämnet/området. Vi kommer också att jobba enskilt, ta hjälp av kompisar och lärare. Vi kommer att jobba med fyra delar. Introduktion, en uppgift kring mobiltelefon, en uppgift kring hur man gör instruktioner (programmerar) och i Scratch jr.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske i de ter olika delarna, mobiltelefonuppgiften, instruktion samt Scratch jr .

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 14- introduktion
V 15- uppgift kring mobiltelefon
V 17- instruktion
V 18- instruktion + Scratch jr
V 19- Scratch jr
V 20- Scratch jr

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Idag är programmering ett stort ämne. Nya regler har tagits fram för skolan för att förtydliga vikten kring programmering och kunskaper kring den tekniska världen. Att jobba med programmering är att vara mitt i utvecklingen i världen.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.