Lägerdagarna

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström, Cecilia Högsveden East, Nick Brooks

När, under vilka veckor? Tors-Fre V.34

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad ska vi tänka på när vi använder naturen som vårt klassrum? Vad får vi och vad får vi inte göra i vår natur?
Hur kan vi lära känna varandra och bli trygg som grupp?

Övergripande mål från LGR11 2.2

 

Förankring i kursplanens syfte

Vi utvecklar förmågan att visa omsorg för vår miljö.
Vi utvecklar lusten till rörelseglädje och att tillbringa tid i vår natur.
Vi utvecklar förmågan att visa respekt och hänsyn till våra olikheter.

Eleverna ska få möjlighet att utveckla nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.

Centralt innehåll från kursplanen

Betydelsen av frisk luft, motion och rörelse, sociala relationer, för att må bra. Att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Att kunna förstå och använda sig av allemansrätten.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi samtalar, tänker tillsammans, skapar bilder, använder oss av ”uteklassrummet” i vår närmiljö.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom att börja skapa en No – väggfris med allemansrättens regler som senare byggs på med project om småkryp samt “former och mönster i naturen”.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Torsdag

Samling Lektion 1

Vi samtalar om vad allemansrätten är bland annat genom rutinen Visual Thinking, där vi synliggör alla elevers tankar genom att de får tänka självständigt, i par och sedan tillsammans.

Vad är allemansrätten?
Vad får vi göra när vi är i naturen?
Vad får vi inte göra i naturen?
Vad menas med att en blomma är fridlyst?
Får vi trampa på myrorna, det finns ju så många?
Varför får vi inte slänga glas, burkar och andra sopor i naturen?

Vi ser på Ur.se Barr och pinne- rädda världen ”Allemansrätten” avsnitt 10. Vi samtalar om filmen och använder oss av bilder på allemansrättens regler som stöd.

Uppgift Lektion 2

Vi ritar vad vi får och vad vi inte får göra och samlar det i en cirkel. Det du får göra sitter på den gröna delen och det du inte får göra är röd. Bilderna är A5 och eleverna ritar dem i par.

Lunch på skolan

Vi går ut och leker vid “raketen”.

Lekar:

“50- leken”
Vi bildar grupper med 3 barn i varje där varje grupp får tillsammans bestämma ett “lockrop”. Varje grupp slår en tärning och springer och letar efter den siffran som är upphängd någonstans i skogen. När någon i gruppen hittat siffran, gör hen lockropet för att samla sin grupp som springer tillbaka och slår tärningen igen. Den siffra som tärningen visar måste gruppen addera med siffran innan. Nu är det dags att hitta den nya siffran i skogen, och så fortsätter det tills en grupp har lyckats få siffran 50.

”Barkleken”
Alla träd har som sagt olika bark. Stora tallar har väldigt skrovlig bark medan en asp kan vara nästan helt slät. Lär er känna igen trädens bark genom att leka en lek. En av er blundar och den andra börjar med att snurra den som blundar några varv så man tappar orienteringen. Sedan leds den som blundar försiktigt fram till ett träd och så får den känna på barken ordentligt. Det blir lättare om man också får känna hur tjockt trädet är. Sedan går ni tillbaka till utgångsläget och snurrar några varv igen. Den som blundade får nu titta och genom att känna på barken på träden runt omkring försöka hitta tillbaka till rätt träd.

Vi bygger kojor i skogen av naturmaterial och tänker på allemansrätten kring vad man får använda sig av.

Som avslut ritar någonting från dagen som reflektion.

Fredag

Reflektion:
Vi samlas på morgonen i klassrummet. Titta tillbaka på deras reflektioner, de får berätta om sin bild. Vi börjar arbeta med sommarläxorna och samtalar om former och mönster i naturen.

Vi går till Bronsåldersgravarna och upplever den fantastiska miljö som finns där och kopplar till förra terminens stora intresse för stenar.

Lunch : Matsäck

Samling där vi reflekterar kring vår utflykt med rutinen “I see, I think, I wonder”.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att skapa engagemang och ansvar för vår miljö behöver vi vistas i den och lära oss om den.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

För oss är det viktigt att gruppen känner sig trygg med varandra och att vi har det roligt tillsammans. Vi ser gruppen som en styrka. Vi använder oss gärna av vår närmiljö och vår natur. Utevistelsen och rörelseglädje är en viktig del av vår tid tillsammans. Omsorgen om miljön och naturen är ett viktigt inslag i vår utbildning. Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Kraft och rörelse

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen

När, under vilka veckor? v.18-22

Vad?

Kraft & rörelse

Frågeställning (och följdfrågor):

För att få dig i rörelse är det många olika krafter som verkar.

  • Vad är det för krafter?
  • Vad är de till för?
  • Hur fungerar de och hur känns de?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,

 

Centralt innehåll från kursplanen:

Kraft och rörelse

  • Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschkanor.
  • Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Metoder och arbetssätt

  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse.
  • Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.
  • I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat.
  • Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi gör enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Vi gör enkla naturvetenskapliga undersökningar genom att göra olika experiment.
  • Vi dokumenterar vår undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.
  • Eleverna får berätta och förklara sina resultat både muntligt och skriftligt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Eleverna  ska ha utvecklat sin förmåga att samtala och ha förståelse för begreppen tyngdkraft, gravitation, rörelse, friktion, jämvikt, balans och tyngdpunkt.
  • Eleverna kommer att få redovisa muntligt och skriftligt.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

V17-18 Vi släpper olika föremål från hög höjd för att prova vad tyngdkraft är.

V19-20 Balans, stödyta och tyngdpunk.

V21-22 Lufttryck & Friktion

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov.

 

Fjärilens livscykel

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? 19-23

Vad? 

Fjärilens livscykel

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1: Vi får brev från England

  • Vilka är det vi har fått brev av?.

Lektion 2: Våra vänner kommer på besök

  • Vad tror du att de små larverna är för något?

Lektion 3:

  • Vad tror du att larven har varit innan hen blev en larv?
  • Eleverna får i grupp titta på bilden och fundera över

    • Varför är äggen på bladet?
    • Varför är det så många ägg?
    • Varför ligger äggen så nära varandra?

Lektion 8:

  • Vi gör VT – rutinen Jag ser, Jag tänker, Jag undrar

Lektion 10:

  • Vilken sorts fjäril vi tror du att det kommer att bli?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Förankring i kursplanens syfte

Normer och värden (2. 1)

  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Ur kursplanen för biologi åk 1-3

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Ur kursplanen för matematik åk 1-3

  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Ur kursplanen för svenska åk 1-3

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Ur kursplanen för biologi åk 1-3

Året runt i naturen
  • Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmassamt namn på några vanligt förekommande arter.
Metoder och arbetssätt
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Ur kursplanen för matematik åk 1-3

Geometri
  • Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
Sannolikhet och statistik
  • Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.

Ur kursplanen för svenska åk 1-3

Läsa och skriva
  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
Tala, lyssna och samtala
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
Berättande texter och sakprosatexter
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
Språkbruk
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi får ett brev från England där några vänner ber att få komma och besöka oss. Dessa nya vänner visar sig vara 10 stycken larver.

Vi följer våra nya vänner i deras olika stadier. Vi dokumenterar våra egna reflektioner och observationer. Vi läser faktatexter, tittar på olika klipp av fjärilens olika stadier som förtydligar och ger oss en större uppfattning kring fjärilens livscykel.

Vi skriver egna faktatexter och noterar våra observationer i tabeller och diagram.

Vi skapar fjärilar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra reflektioner gemensamt i samlingar men även enskilt i elevernas fjärilsbok. I fjärilsboken kommer eleverna föra observationer av vad som sker samt tydligt beskriva de olika stadierna genom att skriva egna eller gemensamma faktatexter.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Vi får brev från England.

  • Vi reflekterar och funderar kring vilka dessa kan vara.

Lektion 2: Våra vänner kommer på besök

  • Vi presenterar våra nya vänner.
  • Vad tror du att de små larverna är för något?

  • Fundera tyst för dig själv.
  • Skriv och rita i din bok.
  • Vi berättar om vad vi tror och vad det är.

Lektion 3:

  • Vad tror du att larven har varit innan hen blev en larv?
  • Eleverna får i grupp titta på bilden och fundera över

    • Varför är äggen på bladet?
    • Varför är det så många ägg?
    • Varför ligger äggen så nära varandra?
    • Egna tankar
  • Vi skriver en faktatext om ägget
  • Vi mäter våra larver och skriver in i vår tabell och diagram.

Lektion 4:

  • Vi läser om fjärilslarven
  • Vi skriver en faktatext om fjärilslarven.
  • Vi mäter våra larver och skriver in i vår tabell och diagram.

Lektion 5:

  • Vi mäter våra larver och skriver in i vår tabell och diagram.

Lektion 6:

  • Vi mäter våra larver och skriver in i vår tabell och diagram.

Lektion 7:

  • Vi mäter våra larver och skriver in i vår tabell och diagram.

Lektion 8:

  • Vi tittar på ett klipp som visar hur larven förvandlas till en puppa.
  • Vi gör VT – rutinen Jag ser, Jag tänker, Jag undrar

Lektion 9:

  • Vi läser om puppan
  • Vi använder oss av cowboyen och stryker under ord från faktatexten om puppan.
  • Eleverna skriver en egen faktatext utifrån de ord som hen har strykt under.

Lektion 10:

  • Vi funderar vilken sorts fjäril vi tror att det kommer att bli.
  • Vi skapar symmetri fjärilar med hjälp av vattenfärg.
  • Vi färglägger fjärilar.
  • Vi tittar på bilder av olika fjärilar som finns i Sverige.

Lektion 11:

  • Vi läser faktatext om fjärilen.
  • Vi tittar på fjärilens anatomi.
  • Vi skriver en faktatext om fjärilen.

Lektion 12:

  • Vi pratar om fjärilens alla stadier och ritar och skriver kortfattat hur lång tid de olika stadierna har tagit på ett ungefär.
  • Vi pratar om fjärilar som påminner om Tistelfjärilen.

Lektion 13:

  • Vi funderar och skapar en plats för våra fjärilar att släppas ut på.

Lektion 14:

  • Vi släpper ut våra fjärilar.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi har under en tid arbetat med The Great Plant Hunt där vi har fått observera vår närmiljö. Vi har här fått studera våra växter på nära håll men även fått ta del av Maskrosens livscykel vilket gjorde att vi blev nyfikna på att även få se hur våra djur fungerar.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi samtalar tillsammans för att skapa möjlighet att utveckla varandras tankar.  Vi använder oss utav Vt rutiner för att verkligen synliggöra elevernas tankar på ett strukturerat sätt.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Rent hav – Clean Up -kust

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.21

Vad?

Vi tar reda på fakta om nedskräpning i havet och städar stränder.

Frågeställning och följdfrågor

Vad händer i våra hav när det skräpas ner? Var tar plaster vägen? Hur skulle vi kunna göra för att minska nedskräpning? Vad kan vi göra för att minska nedskräpning?

Är det till hjälp att vi städar stränder?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

No

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor.

So

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor,

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor

Centralt innehåll från kursplanen

So

  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.

No

  • Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna
  • Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.¨
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

So

  • Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling.
  • Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.
  • Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår.

No

  • Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
  • Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan,

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi startar med att ta reda på fakta om nedskräpning i haven genom film och material från Håll Sverige Rent. Vi använder oss av Vt-rutinen : Jag ser, jag tänker, jag undrar när vi tar oss an filmen.

Vi läser  en berättelse om hajen Kaj. Hajen Kaj och hans kompisar får se massor av skräp och de löser problem som både har med skräp och kamratskap att göra. Vi repeterar våra sagoprickar innan vi läser sagan och kan därmed se vad de olika delarna finns i sagan. Utifrån temat och dessa sagoprickar skriver eleverna sedan en egen saga om hav och skräp.

Vi åker till Björnö. Vi samlar skräp som vi sorterar och tar med oss därifrån. När vi kommer till stranden hittar vi en flaskpost. Det ligger ett brev i den med uppdrag för miljöhjältar vilket passar oss väldigt bra eftersom vi är det. Eleverna får tre uppdrag som de ska genomföra för att få ett miljöhjältepris. Vi städar och sorterar skräpet, vi letar en vacker sak som ska påminna oss om våra uppdrag, vi går en tipspromenad. När vi utfört alla uppdrag hittar eleverna ett brev i ett träd. Det står att eleverna får i pris en bioupplevelse på Lemshaga. Den kommer att vara under den sista veckan.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom samtal och utbyte av tankar. Vi dokumenterar genom att skriva en saga som handlar om hav, nedskräpning och kamratskap.

Vi städar våra stränder och sorterar olika material. Vi svarar på frågor om nedskräpning genom att gå en tipspromenad.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Detta sker under två dagar V.21

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi fortsätter utveckla elevernas miljötänk och engagemang för sin egen miljö. Vi har ett samarbete med Håll Sverige Rent och vi fick nu kontakt med SVD junior som vill göra ett reportage om elever som engagerar sig i miljöfrågor.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi sätter in vår undervisning i meningsfulla sammanhang. Vi låter elevernas tankar och idéer genomsyra vårt projekt. Vi vill att våra elever ska känna att de kan göra skillnad och påverka omvärlden och in egen livssituation. Vi använder oss av tankerutiner för att synliggöra elevernas tankar. Vi är engagerade vuxna som är nyfikna på våra elevers tänkande.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

ANT – Alkohol, narkotika och tobak

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 18-23

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är alkohol, tobak och narkotika och vad gör det med våra kroppar?
  • Är det lätt att börja missbruka alkohol, tobak och narkotika? Hur ser det ut i samhället i dag?
  • Vad är en missbrukare?
  • Vad är en missbrukare för dig?
  • Vilka missbrukar?
  • Varför hamnar en del människor i missbruk?
  • Hur ser en missbrukares, bakgrund, missbruk och eventuellt tillfrisknande ut?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Kan utforska och arbeta tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan.
  • Kan samspela med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvilkor.

Förankring i kursplanens syfte – förmågor

  • Använda biologins begrepp och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
  • Att kommunicera biologi och ta ställning i frågor som rör hälsa.
  • Söka svar på frågor med hjälp av undersökningar och olika källor.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av beroendeframkallande medel.
  • Fältstudier. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter..

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Föreläsningar av lärare samt inbjuden föreläsare.
  • Vt-rutiner
  • Kortfilmer från UR & NE.
  • Diskussionsövningar/aktivitet på lektioner
  • Egen uppgift: Informationsblad om narkotika

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Redovisningen kommer att ske genom att eleverna kommer att hålla en presentation/redovisning om den person de har intervjuat.
  • Diskussionsövningar/aktivitet på lektioner

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 18  to/fr Uppstart ANT, Vt-rutin kring före-efter bilder på missbrukare + i grupp skriva en livshistoria kring dessa.

v 19  må + to/fr Muntlig presentation av livshistorierna, fokus: alkohol

Keynote om alkohol: Alkohol

v 20  to/fr forts fokus: alkohol
Lab: Börja med enskilt arbete om narkotika

v 21  må fokus: tobak
Lab: Börja med enskilt arbete om narkotika

Keynote om tobak: Tobak 2017

v 22  må + to/fr fokus: narkotika, pararbete om narkotika
Inlämning av enskilt arbete om narkotika (fredag v 22)

Informationsblad om en drog

v 23

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Ett ämne som ständigt är aktuellt i media och i många ungdomars vardag.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare.
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Sex och samlevnad

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v. 13-19 (påsklov v.15)

 

Här hittar ni keynoten!

 

Vad?

 

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur ser puberteten ut för killar? Behåring, svett, snoppen, rösten mm
  • Hur ser puberteten ut för tjejer? Behåring, svett, snippan, bröst mm
  • Hur blir ett barn till?
  • Homosexualitet, heterosexualitet, transsexualitet-identitet
  • Vad är kärlek? Kan man bli kär i vem som helst? Vad är menas med normer?
  • Hur kan man säga nej på ett bra sätt.
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
    Förankring i kursplanens syfte
  • Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
  • Tolkning och granskning av informationen koppling till biologin, tex faktatexter och tidningsartiklar.
    Centralt innehåll från kursplanen
  • Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
  • Tolkning och granskning av informationen koppling till biologin, tex faktatexter och tidningsartiklar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur ska vi arbeta?

Gruppuppgifter, diskussioner, faktainsamling, se på filmer, ”föreläsningar” av läraren.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.13 Puberteten pojkar

v.14 Puberteten pojkar

v.15 Påsklov

v.16 Puberteten flickor, konsten att säga nej

v.17 Puberteten flickor, kill- och tjejgrupper

v.18

v.19 Prov

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.