Vardagskemi och grundläggande kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 3-8

Här hittar ni keynoten:

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är allting uppbyggt av?
  • Vad är det för skillnad på en atom och en molekyl?
  • Vad är ett grundämne och en kemisk förening?
  • Vad består en atom av för mindre delar?
  • Vilka tillstånd kan ett ämne vara i? Hur rör sig molekylerna i de olika tillstånden? Vad heter övergångarna mellan de olika tillstånden? Vad är det som avgör vilket tillstånd ett ämne är i?
  • Vad är en kemisk reaktion?
  • Vad är det för skillnad mellan en blandning och en lösning? Hur skiljer man ämnen åt?
  • Vad betyder ”lika löser lika”?
  • Vad är en kemikalie?
  • Var kan vi hitta kemin i vår vardag/samhället, hur ser den ut?
  • Vilka kemiskt tekniska produkter (rengöringsmedel, hygienartiklar mm) kan man hitta hemma och vilka kemikalier kan man hitta i dem? Hur är dessa produkter märkta?
  • Vilka kemikalier finns i livsmedel (godis, läsk, snabbmat mm)?
  • Hur förlängde man matens hållbarhet förr och nu?
  • Hur kan kemikalier påverka oss människor? Natur och miljö?
  • Kan vi minska användningen av kemikalier?
  • Hur kan vi arbeta för en mer hållbar utveckling mot mindre användning av kemikalier på sikt, både lokalt och globalt? Vad kan vi göra på individnivå?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Förankring i kursplanens syfte – förmågor vi utvecklar i detta projekt

  • Att tänka kritisk, granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle.
  • Att göra undersökningar.
  • Att använda kemins begrepp, teorier och modeller för att förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Kemin i naturen

  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
  • Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarnet, surt eller bassikt.
  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.

Kemin i vardagen och samhället

  • Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.
  • Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
  • Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.

Kemins metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller bilder och enkla skriftliga rapporter.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I arbetet använder eleven utrustning… I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Eleven har Eleven har grundläggandekunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med vissanvändning av kemins begrepp. Eleven har godakunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inomdessa med relativt godanvändning av kemins begrepp. Eleven har mycket godakunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inomdessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp.
Eleven kan relatera… enkla och till viss delunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. välutvecklade och välunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling.
Dessutom kan eleven berätta om… Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, diskussioner, eget arbete, undersökande arbetssätt, och film.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämningsuppgifter, Muntliga diskussioner, Eget arbete, grupprov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v 3 Vardagskemi samt konservering

v 4 Vardagskemi , tillsatser

 

v 5 Tillsatser och maten vi äter – vad mår våra kroppar bra av? Laboration lika löser lika (tuggummi och choklad)

Repetition kring vatten. Vattnets – uppbyggnad, kretslopp, olika tillstånd

Atomer och molekyler – grundämnen (periodiska systemet) ock kemiska föreningar, atomens delar

Bygga molekylmodeller

v 6

 

v 7

v 8

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Sammanhang: Genom att öka förståelsen för vad kemikalier är och vad de kan göra med oss människor och vår miljö, öva sig i att ta ställning till och göra aktiva val om vad som på sikt kan förbättra levnadsvillkoren för oss människor på individ nivå liksom för världen i övrigt. Tillsammans ska vi alla stäva efter en mer hållbar utveckling.

Aktualitet: Se gärna kemikalieinspektionens hemsida för det nyaste på kemikaliefronten. Sidan uppdateras ofta och där kan man också ladda ner broschyrer om kemikalier i barns närhet och vad man särskilt bör tänka på angående detta. www.kemikalieinspektionen.se

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:

Test av pappersflygplan – projekt i Teknik och Fysik om luft

Ansvarig/Ansvariga lärare: Malin Björn

När, under vilka veckor: v. 2 – 8 vt 2017

Vad? Test av pappersflygplan – en tekniklaboration

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur viker man ett pappersflygplan noga efter anvisning?
  • Hur långt kan ett pappersplan flyga?
  • Vilka likheter och skillnader/för- och nackdelar har planet – jämfört med andra?
  • Hur kan ett flygplan flyga egentligen?
  • Vad vet vi om luft?
  • Hur påverkar luften vädret?
  • Hur skriver man en utförlig labrapport?
Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • (saxa)
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnena teknik och fysik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta efter ett naturvetenskapligt arbetssätt (teori-undersökning-resultat-analys-slutsats/ny teori) och lära sig om företeelser såsom flygförmåga, olika väderfenomen, livskunskap kring hur man t.ex. kan minska en brand, begrepp som lufttryck, molekyl, atmosfär…

Se mer: länk till kursplan

Centralt innehåll från kursplanen

Fysiken i naturen och samhället
– Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid. (År 6)
Fysikens metoder och arbetssätt
– Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. (År 6)
– Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. (År 6)
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
– Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. (År 6)
– Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller. (År 6)
Teknik, människa, samhälle och miljö
– Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. (År 6)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Bedömningsmatrisen                       E                                      C                                     A

1 – Eleven kan genomföra…
(FysikÅr 4, 5, 6)
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du kan genomföra en laboration efter anvisning. Du kan tänka ut något följdexperiment och beskriva vad du vill testa. Du genomför dina följdexperiment både praktiskt och beskriver och utvärderar dem i skrift.
1 – Eleven kan jämföra…
(FysikÅr 4, 5, 6)
Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
1 – Under arbetsprocessen…
(TeknikÅr 4, 5, 6)
Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du kan beskriva någon likhet och skillnad mellan dina flygplan.

Du har något förbättringsförslag.

Du beskriver tydligt några likheter och skillnader.

Du ger något motiverat förbättringsförslag.

Du beskriver flera likheter och skillnader och jämför ditt arbete med andras.

Du kommer med flera motiverade förbättringsförslag.

1 – Dessutom gör eleven…
(FysikÅr 4, 5, 6)
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
1 – Eleven gör…
(TeknikÅr 4, 5, 6)
Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du har med de flesta delarna i labrapporten. Du har med alla delar i labrapporten, inklusive skisser. Du beskriver kortfattat vad du gjort och hur det blev. Alla delar i labrapporten finns med. Du förklarar och motiverar utförligt vad och hur du gjort.
2 – Eleven har…
(FysikÅr 4, 5, 6)
Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du berättar någon fakta om luft som påverkar flygförmåga i din labrapport. Du berättar om flera egenskaper hos luft och hur de påverkar dina flygplan. Du använder några fysikbegrepp när du förklarar. Du berättar om flera egenskaper hos luft och använder korrekta begrepp när du förklarar.
2 – Eleven kan också berätta om…
(FysikÅr 4, 5, 6)
Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
2 – Eleven kan föra…
(TeknikÅr 4, 5, 6)
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du berättar något om hur flyg och flygplan är viktiga för dig. Du berättar mer i detalj hur flygplan är viktiga för dig eller för samhället. Du berättar om hur flyg och flygplan är viktiga för samhället.
0 – Eleven kan…
(TeknikÅr 4, 5, 6)
Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du beskriver någon likhet och skillnad mellan dina flygplan, och även någon för- och nackdel. Du beskriver flera likheter och skillnader, för- och nackdelar. Du motiverar några av dina val. Du beskriver många likheter och skillnader, för- och nackdelar och motiverar dem väl.
1 – Eleven kan genomföra…
(TeknikÅr 4, 5, 6)
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du viker minst ett pappersflygplan efter anvisning med viss hjälp. Du viker minst två olika pappersflygplan varav det ena självständigt. Du viker flera pappersflygplan på ett noggrant och självständigt sätt.

 

 

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Undersökningar,  läs- och skrivuppgifter, diskussioner, film, länktips, mindre laborationer.

Vi varvar praktiskt arbete med att tolka anvisning, vika, kasta och mäta papperflygplanen med att skriva en vetenskaplig laborationsrapport steg för steg. Vi genomför också flera mindre laborationer för att lära oss mer om luft. Vi inleder området med en brainstorming kring vad vi vet och tror och vad vi undrar om luft. Vi läser också kortare texter, ser film och svarar på faktafrågor om luft.

Uppgiften som den beskrivs på schoolsoft: Vi arbetar med att följa byggbeskrivningar (vikanvisningar), vika noggranna pappersflygplan, kasta dem inne och ute, jämföra likheter och skillnader och för- och nackdelar samt skriva om vad man lärt sig om luft och flygplan.
Vi följer ett naturvetenskapligt arbetssätt med hypotes, upprepade försök, analys och diskussion.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Den färdiga laborationsrapporten (förmågan att förmedla fakta i skriftform) och det praktiska arbetet kommer att bedömas utifrån en matris som eleverna tagit del av innan. Faktakunskaperna inom området (t.ex. kunskaper om vad luften innehåller, hur vind uppstår, begreppskunskap) kommer att utvärderas med en frågesport. Förmågan att genomföra undersökningar utvärderas under det praktiska arbetet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.2 Intro till projektet, hur fungerar en flygplansvinge, vika efter anvisning, börja skriva labrapport

v.3 Testkasta, skriva hypotes, mäta, brainstorma om luft, välja ny modell

v.4 Analysera likheter/skillnader, rita skisser av sina plan, fortsätta testa

v.5 Fakta om luft – film, smålaborationer, läsa text och svara på frågor, fortsatt skrivande på labrapporten

v.6 Mer luftfakta. Laborativt arbete om luft. Likheter och skillnader. Analysera för- och nackdelar.

v.7 Hur skriver man en slutsats? Varför är flygplan viktiga för mig? För samhället

v.7 Kamratrespons på labrapporten. Självbedömning i matrisen. Frågesport.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Det är viktigt att förstå den grundläggande gången i ett naturvetenskapligt arbetssätt för att förstå hur experiment kan planeras och genomföras för att nå trovärdiga resultat. Det är angeläget att förstå väderfenomen och hur luftföroreningar påverkar vår miljö och hur vi använder flyget som ett sätt att resa och kommunicera med andra. Vi behöver kunskap om luft för att förstå och förklara vår omvärld.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många praktiska inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för sammanhang i naturen och även ge självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Att jag som pedagog är en delaktig vuxen som har roligt tillsammans med eleverna.

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång (Vad har vi gjort och lärt idag? Vad var roligt/lätt/svårt? ) samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion, vid kamratresponsen och vid den avslutande självbedömning med matrisen till hjälp.

Organisk kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn och Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 2-10

Läsanvisningar i boken Spektrum Kemi
Organisk kemi s.156-185
Kol och förbränning s. 244-265

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
• Du skall kunna balansera en kemisk reaktion, till exempel fotosyntes och förbränning
• Du ska känna till och kunna beskriva kolets kretslopp
• Vad menas med organiska ämnen och organisk kemi?
• Vilka är de fyra vanligaste formerna av grundämnet kol?
• Du skall kunna namnge, rita upp strukturformel och molekylformel för alkaner, alkener, alkyner, alkoholer och organiska syror med kedjor på upp till 10 kolatomer
• Vad är skillnaden mellan ett mättat och omättat kolväte?
• Vad är isomerer?
• Hur har olja bildats? Känna till begreppen/orden raffinaderi, destillering och krackning.
• Hur påverkar användning av olja, naturgas och kol (fossila bränslen) miljön?
• Hur används kolväten i vår vardag?
• Hur bildas etanol?
• Känna till följande alkoholer metanol, etanol, glykol, glycerol – faror, nyttjor och användningsområden
• Känna till några vanliga organiska syror – var de finns och vad de används till i vardagen
• Känna till vad en ester bildas av – var man kan hitta estrar och vad kan de användas till

Övergripande mål från LGR11 2.2

Förankring i kursplanens syfte – förmågor vi utvecklar i detta projekt

  • Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga attanvända kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
  • Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
  • Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
  • Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället
  • Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
Kemin och världsbilden
  • Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
Kemins metoder och arbetssätt
  • Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
  • Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, eget arbete, laborationer, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Labbrapport, skriftligt prov och aktivitet under lektioner/diskussioner/lektionsuppgifter

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 2
Helklass: Utdelning av böcker, Organisk kemi vs oorganisk kemi, uppgift: vad kan du få reda på om kol genom det periodiska systemet? (rep)
Lab: Repetition hastighet s = v*t samt omvandling från m/s till km/h
v 3
Helklass: Kol i olika former, kolets kretslopp
Film om kol: Kolets kemi
Lab: Repetition hastighet s = v*t samt omvandling från m/s till km/h
v 4
Helklass: Alkaner-alkener-alkyner, isomeri, mättade-omättade kolväten
Lab: Bygga alkaner mha molymod, repetition balansera reaktionsformler reaktionsformler med facit
Film om alkaner/alkener/alkyner:

v 5
Helklass: Olja, Alkoholer
Lab: Bygga alkaner mha molymod, repetition balansera reaktionsformler reaktionsformler med facit
Film om olja/info om olja: www.ne.se/play/filmsalen/program/sol7118oljeprodukter
Film om alkoholer:

v 6
Helklass: Organiska syror
Lab: Lab alkoholer +laborationsrapport
Film om organiska syror:

v 7
Helklass: Estrar + labb estrar (helklass)
Lab: Lab alkoholer +laborationsrapport
v 8
Helklass: Prov fredag
Lab: Lab alkoholer + laborationsrapport

v 10
Helklass/lab: Reaktionsformler, skriva på laborationsrapporten samt diskussionsuppgift om råolja.

Övningsuppgifter reaktionsformler: reaktionsformler med facitFormelfrossa

Länk till film: https://www.youtube.com/watch?v=eJ88Ig-Hrok

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Kraft och tryck

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 3- 16

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad menas med kraft?
  • Vilken enhet mäter vi kraft i?
  • Hur ritar vi ut en kraft?
  • Vad är tyngdkraft?
  • Vad är motkraft?
  • Hur ser formeln för kraft och tryck ut?
  • Vad menas med tryck?
  • Vad är lufttryck?
  • Vad är vattentryck?
  • Vad menas med Arkimedes princip?
  • Hur påverkas vi av hög- och lågtryck?
  • Hur kan vi genomföra laborationer?
  • Hur skriver vi en laborationsrapport?
Övergripande mål från LGR11 2.2

Kan använda kunskaper från det naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier i samhällsliv som vardagsliv

Förankring i kursplanens syfte

Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll från kursplanen

Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 
I diskussionerna ställer elven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

 

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar medviss anpassning till syfte och målgrupp.

 

Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.

 

Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
Eleven för resonemang… Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven har kunskaper om… Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband.
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
Eleven kan några cenrala upptäckter… Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, uträkningar/beräkningar och diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Laborationer, prov, inlämningsuppgifter, lektionstillfällen

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 3-
V 4- Kraftpilar + skillnad på massa och tyngd
V 5- Räkna kring massa och tyngd (uppgifter) + lab dynamometer
V 6- Lab dynamometer + skriva laborationsrapport
V 7- Lab dynamometer + skriva laborationsrapport + fallande föremål
V 8- Resonerande text kring dubbdäck/friktionsdäck
V 10- Genomgång tryck + diskussionsfråga
V 11- Vattentryck + lufttryck
V 12- Tryck i gas
V 13- Lufttryck + tryck i gas
V 14- Tabu, kraft och tryck (göra, diskutera)
V 16- Prov

Introduktion kraft

Tryck- fasta material

Tryck i gaser

Tryck i vätska

Maries keynote:
Kraft och tryck

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Spår i vår närmiljö

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg, Camilla Mauritzson, Agneta Dahlqvist, Gottis Olofsson, Trixie Lindberg

När, under vilka veckor? V.3-6

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vilka spår lämnar djuren i vår närmiljö? Vilka spår har vi sett? Hur vet vi vilket djur vi ser spår från? Ser spåren olika ut beroende av årstid?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
Förankring i kursplanens syfte

Syftet är att skapa intresse och nyfikenhet för vår natur. Eleverna ska ges möjlighet att ställa frågor om naturen  utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor.

Centralt innehåll från kursplanen
  • Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen. Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur…Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi har samlingar där vi delar med oss av våra tankar och idéer. Vi upplever, utforskar och gör enkla observationer av vår närmiljö under friluftslivslektionen och på No-lektionerna. Vi leker lekar och har olika uteaktiviteter.

Vi dokumenterar genom att fotografera upptäckter, skriver och ritar i våra No-böcker och på ipads. Vi söker information om våra djur med hjälp av våra ipads. Vi letar fakta i böcker.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi dokumenterar i våra No-böcker.

Bedömning sker genom observationer av samtal, delaktighet under lektionerna och dokumentation av olika slag.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.2

Gemensam samling med frågeställning. Vad vet du om spår av djur? Vad har du sett i din närmiljö? Vi skapade en gemensam tankekarta. Vi tittade på en kort film om “Skrutt” som upptäckte fågelspår.  Eleverna fick sedan dokumentera sina egna upplevelser i sin No-bok. De ritade spår och skrev vad det var för spår. De fick en spårbok för att söka spår de sett tidigare.

V.3 Vi går ut och letar spår i vårt närområde.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

När vi är ute i naturen har vi ofta fastnat vid spår av olika slag och funderat över vilka djur som lämnat dem. Vi vill ta vara på elevernas intressen och undersöka detta lite närmare.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom att ta vara på elevernas intressen och idéer visar vi att vi tar dem på allvar. Vi vill följa deras tankebanor och utmana dem att tänka vidare. Vi beskriver och förklarar,  jämför tankar och idéer med varandra, vi undersöker, vi söker samband, vilket ger oss en ingång till att ta oss an begreppen i förståelsekartan. För oss är det viktigt att vara medforskare som lyssnar, upplever och dokumenterar våra upptäckter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Snö, is och vattnets olika faser.

No /Ma – åk 3 – Snö, is och vattnets olika faser

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Sandra Hamn

När, under vilka veckor?

v.2 – v.5

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vi repeterar vattnets kretslopp och funderar kring:

Hur fungerar vattnets kretslopp på vintern?

Var kommer snön ifrån?

Varför är det vinter och kallt i Sverige samtidigt som det är varm någon annanstans?

Vad händer när vatten blir kallt?

Vad händer när vatten blir varmt?

Vad består vatten av?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden.

Förankring i kursplanens syfte:

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven kan berätta om och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser.

Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft

I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att göra olika labbar och experiment med vatten, snö och is.

Vi ska dramatisera vattendroppars rörelser på olika platser och i olika stadier i kretsloppet tillsammans i klassrummet.

Vi kommer att se på film från ne.se.

Vi kommer att ställa hypoteser, göra antaganden och dokumentera resultaten av olika experiment.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning kommer att ske under arbetets gång. I och med och genom diskussioner,  ställningstaganden och tankar kring olika frågeställningar kommer elevernas kunskaper att bedömas.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.2-3

Repetition: vattnets kretslopp.

Eleverna för enskilt redogöra på ett papper vad de kommer ihåg från åk2. Rita och skriv.

Eventuellt se film från ur.se

Samtal om snö/regn.

Vad händer med vattnets kretslopp på vintern?

Experiment med kokande vatten och -10grader ute, vad händer och vilken del av vattnets kretslopp är det?

Vi tittar på programmet “Badsmart” på ur.se och får lära oss om isvett och islivräddning.

 

v.3-5

Fakta om vatten. Vad är en kemisk förening?

Dramatisera vattnets olika faser i klassrummet.

Experiment med vatten.

Bygga islyktor.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Lemshagasjön och naturliga isar så väl som vädret under vintern är så påtagliga för eleverna eftersom de lever mitt i dem att de vill förstå sin omvärld och kunna hantera den.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.