Elektricitet och magnetism

Ansvarig lärare: Madelene Larsson
När, under vilka veckor? v 48-8

Läsanvisningar i spektrum: s.24-47, 190- 212, 257-269.
Keynote fr lektionerna:

Vad?

Frågeställning och följdfrågor:

Vad används elektricitet till i samhället?
Hur har upptäckten av elektricitet förändrat vårt sätt att leva? Vilka viktiga upptäckter har gjorts på vägen och av vilka?
Vad är statisk elektricitet?
Vad är spänning (U), hur förkortas spänning och vilken enhet mäts spänning i ?
Vad är ström (I), hur förkortas ström och vilken enhet mäts ström i?
Hur kan man konstruera och förstå elektriska kretsar med ett batteri, lampor, strömbrytare?
Vad är skillnaden mellan seriekoppling och parallellkoppling?
Vad är resistens (R), hur förkortas resistens och vilken enhet mäts resistens i ?
Vilka fyra faktorer påverkar resistens i en ledare?
Hur använder man Ohms lag? För högre betyg: Hur använder man Ohms lag i mer komplicerade elektriska kretsar? (serie- och parallellkoppling av resistorer)
Vad händer när det blir kortslutning? Överbelastning?
Vad är ett jordat uttag? Vad är en säkring/propp?
Vad är en jordfelsbrytare?
Vad är elektrisk effekt och hur räknar man ut elektrisk effekt? (Effektlagen)
Hur många hushållsapparater kan man koppla till ett uttag utan att proppen/säkringen går?
Vad är en magnet och ett magnetfält? Vilka egenskaper har magneter?
Vad är influens?
Vad är induktion?
Hur fungerar en generator?
Hur hänger fenomenen elektricitet och magnetism ihop?

Övergripande mål från LGR11 2.2

kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga
kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och i vardagsliv
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling

Förankring i kursplanens syfte

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen i samhället.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
  • Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.
  • Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.
  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, film, laborationer, eget arbete, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer kontinuerligt att bedöma dig utifrån vad du presterar på lektionerna, praktiskt arbete med laborationer, ett läxförhör i början och ett skriftligt prov i slutet av området.

Veckoplanering, när ska vi göra vad? 

v 48-49
Utdelning av fysikböcker och skrivhäften
Bilder på elektricitet/magnetism.
Elkonsumtion förr och nu
Film: elektricitetens historia – gnistans gåta (finns på NE) + tankekarta
Atomens uppbyggnad, statisk elektricitet
Länkar till filmer: www.kunskapsmedia.se/elektricitet.html
v 50 
Begreppen Spänning, ström (MG)
Uppgift: Alessandro Volta, André-Marie Amperé, Thomas Edison
v 2 (ej måndag)
Helklass: Begreppen Spänning, ström (MR) Ledare, isolatorer, symboler +kopplingsscheman + rita (MR+MG)
Lab: Praktiska kopplingsövningar (2 st) + träna på att rita elektriska scheman
v 3
Helklass: Parallellkoppling, seriekoppling, resistans
övningsuppgifterFacit övningsuppgifter
Lab: Praktiska kopplingsövningar (2 st) + träna på att rita elektriska scheman
v 4 (ej onsdag-lab)
Ohms lag + räkneövningar, serie- och parallellkopplade resistorer.
Övningsuppgifter Ohms lag 1Övningsuppgifter Ohms lag 2Facit övningsuppgifter Ohms lag
Fler övningsuppgifter: Mer Ohms lag 3Serie-och parallellkopplade resistorer,  Facit,
Film om olika kopplingar:

v 5+6 (må allaktivitetsdag)
Elsäkerhet film + begrepp: kortslutning, överbelastning, säkring/propp, skyddsoordning, jordfelsbrytare. Hur ser det ut hemma hos er?
Lab+ labbrapport: Planera en egen undersökning kring Ohms lag
v 7
Vad är elektrisk effekt och effektlagen?
Övningsuppgifter: Uppgifter effektFacit effekt
Lab: Magnetism – Vad använder vi det till? Vad är magnetiskt? Olika laborationsövningar för att upptäcka magneter och dess egenskaper samt sambandet med elektricitet.
v 8
Må – Forts effekt – Hur många hushållsapparater kan man koppla till ett uttag innan säkringen går?
To/Fr: Magnetism, elektricitet och magnetism hör ihop, generatorn
Länk till 2 filmer om magnetism:
Ur MagnetismNe Magnetism
Lab: Magnetism – Vad använder vi det till? Vad är magnetiskt? Olika laborationsövningar för att upptäcka magneter och dess egenskaper samt sambandet med elektricitet.
v 10
repetition: blandade uppeFacit blandade uppgifter
Lab:
Fre – Prov Elektricitet och magnetism

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Varje dag använder du massor av elektriska apparater. Det enda du behöver göra är att stoppa in kontakten i eluttaget. Men hur fungerar det egentligen?
Människan har lyckats tämja elektriciteten. Bostäder, skolor och arbetsplatser är idag fyllda med apparater och maskiner som drivs med hjälp av elektricitet. Bland de viktigaste upptäckter som gjorts är sambandet mellan spänning och ström samt släktskapet mellan elektricitet och magnetism.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering – Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Bygga en elektrisk bil

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 46-50

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

• Hur gör man en skiss
• Hur gör man en ritning?
• Hur bygger man en bil så att den rullar?
• Hur kopplar man in en motor på bilen?
• Varför byggde du din bil som du gjorde? Vad var viktigt för dig?
• Hur skriver man en teknisk rapport?
• Vilken hastighet fick din bil?
• Hur har bilen utvecklats över tid och vad har varit den viktigaste drivkraften?

Övergripande mål från LGR11 2.2

• Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och
känna tillit till sin egen förmåga.
• Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

Förankring i kursplanens syfte

• Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion.
• Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar.
• Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

Centralt innehåll från kursplanen

• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
• Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik.
• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan undersöka… Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.  Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.  Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. 
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.  Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.  Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. 
Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.  Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller.  Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. 
Under arbetsprocessen… Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.  Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt.  Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. 
Eleven gör dokumentationer Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.  Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord.  Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord. 
Elven kan föra… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen.  Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen.  Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, eget arbete – praktiskt och skriftligt

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom uppvisning av modell samt tillhörande rapport där beskrivning av arbetets gång samt ritningar och skisser ska finnas med.

Innehåll i rapporten:
• Vad var ditt mål inledningsvis, vad var viktigt för dig? Var det utseendet, att bilen skulle vara snabb, eller var det helt enkelt att du skulle bygga en bil som rullade?
• En arbetsbeskrivning över hur ditt arbete gått. Hur har din bil utvecklats från start till färdig produkt? ( Du kan skriva en flytande text eller skriva vad du gjort under varje lektion) Vilka svårigheter har du stött på och hur har du löst dem? (se matris ovan)
• Vilken hastighet uppnådde din bil? Hastigheten = Stäckan /tiden (v = s/t)
• En diskussion om materialet du använt till din bil (se matris ovan)
• En skiss på hur du kopplat din bil (underifrån)
• En skiss på hela din bil (från sidan)
• Ritning på din färdiga produkt. För ett högre betyg ska bil och ritning stämma överens (underifrån, från sidan, framifrån)
• Bild på din färdiga bil
• Ett resonemang kring hur bilen förändrats över tid och drivkraften i teknikutvecklingen.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 46

Presentation av projektet.

uppgift-bygga-elektrisk-bil

v 47

Genomgång av ritningar och skisser. Bilens utveckling. Genomgång av hur man kopplar en bil och olika drivsystem. Materialet eleverna får tillgång till presenteras. Eleverna väljer om de vill arbeta självständigt eller tillsammans med någon. Vi börjar att skissa fram bilen samt gör ritningar.

skisser-och-ritningar-teknik-kopia

v 48

Forts skiss + ritningar. Börja bygga bil + skriva rapport. (ej onsdag NP-prov)

v 49

Bygga bil + skriva rapport. (ej onsdag Ma-prov)

v 50

Bygga bil. Inlämning av rapport och bil onsdag Solen röd och torsdag Solen grön. Biltävling och utställning + utvärdering.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi har under hösten arbetat med energi samt energiomvandlingar. Vidare anknyter projektet till elektricitet och magnetism som vi också jobbat med under hösten.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbetssätt med teori och laborationer. Olika uttrycksformer och ingångar till lärandet ges genom både diskussioner och teoretiska pass.
Att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi arbetar aktivt för en klassrumssituation där alla frågor välkomnas så att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
Att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Utvärdering – Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Sveriges landskapsdjur (Sv/No/So)

Projekt Sveriges landskap (So/Sv) och landskapsdjur (No/Sv)

Ansvarig lärare: Ayla Lannestedt och Julia Edin

När: v.46

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vilka landskapsdjur har vi i Sverige? – Vad vill vi veta om dem? – Hur hittar vi fakta som vi kan lita på?

Varför har vi landskap och landskapsdjur? – Hur valdes de och när?

Övergripande mål från LGR11 2.2:



Förankring i kursplanens syfte:



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:



Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna kommer att arbeta enskilt med varsitt landskapsdjur. Parallellt i den andra klassen har ytterligare en annan elev samma djur, de eleverna kommer att samverka i vissa skeden för att genomför kamratstimulerande uppgifter och ge kamratrespons. Uppgifter och diskussioner kopplade generellt till ämnet sker i helklass med utgångspunkt i rutinen “Think, pair, share”.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisningen kommer att ske med bild, text och muntlig presentation inför mindre grupper i klassen.

Texternas språk, uppbyggnad och anpassning till genren kommer att bedömas i Svenska. Innehållet i faktatexten om landskapsdjuret kommer att bedömas i No. Den muntliga framställningen kommer att användas till bedömningar i både SV, No och So.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.46

torsdag

Introduktion av projektet och titta på korta filmer om olika djurgrupper och hur de hänger ihop

Alla tillsammans i No-lab

Hund och kattdjur http://urskola.se/Produkter/162212-Tax-och-Tass-Hundar-och-katter

Reptiler och fåglar http://urskola.se/Produkter/162269-Tax-och-Tass-Reptiler-och-faglar

Små däggdjur http://urskola.se/Produkter/162271-Tax-och-Tass-Sma-daggdjur

Fiskar och grodor http://urskola.se/Produkter/162270-Tax-och-Tass-Fiskar-och-grodor

“Tipspromenad” ute

Eleverna får en karta över Sverige där landskapen är utmärkta med landskapsgränser och namn.

På skolgården hänger plastfickor med fakta från ne.se/junior om varje Landskasdjur.

Eleverna ska gå runt och läsa fakta texterna för att få reda på i vilket landskap som djuren är landskapsdjur.

På kartan ska de skriva djuret som hör till landskapet på linjen som går ut från landskapet.

fredag

Grön 8.20-9.20

Läs den här texten högt för eleverna om Geografens testamente:

När Holger Nilsson visar sig vara arvinge till den världsberömda geografen Mary Diana Graaf tvingas han ge sig ut på en rafflande skattjakt över hela Sverige för att hitta de sju nycklarna till Marys mytomspunna laboratorium. Till sin hjälp har Holger den temperamentsfulle uppfinnaren ingenjör Mortensen och Graafen – Mary Dianas finurliga GPS-dator med förinspelade gåtor och ledtrådar skrivna på vers. Men vad är det för mystisk och ondsint gestalt som smyger i bakgrunden? Ett fartfyllt skattjaktsäventyr genom Sveriges natur – fyllt av hjältemod, skurkstreck och mystik. Möten med människor och platser växlas med storslagna men tydliga naturbilder.

Titta på avsnitt 1 http://urskola.se/Produkter/161203-Geografens-testamente-eller-Den-stora-Sverigeresan-De-stora-sjoarna

Röd 8.20-9.20

Dela ut kartorna från tipspromenaden och dela ut ett faktablad om landskapsdjuren per elev.

Eleverna ska läsa sig fram till vilket landskap som djuret är landskapsdjur i och i tur och ordning berätta det för klassen så att de kan fylla i kartan helt och kartan blir komplett.

Klistra in kartan i No-skrivboken

Hämta datorerna

gå in på http://quiz.svd.se/?sTid=105

Eleverna har fått den på mailen, de gör den enskilt med hjälp av sin karta.

9.40-10.40 byt uppgift för klasserna,

11.00- 11.40 geografens testamente del 2 (gemensamt eller varje klass för sig?)

http://urskola.se/Produkter/161204-Geografens-testamente-eller-Den-stora-Sverigeresan-De-stora-slatterna

v.47

(under veckan ser vi Geografens testamente avsn. 3-5)

Torsdag

Välja landskapsdjur

Utgå från faktatexten på ne.se/junior (finns i plastfickor eller på datorn ne.se/junior )

  • skriv nyckelord eller tankekarta utifrån fakta från ne.se/juniori No-skrivboken, läs faktan från ne.se/junior som finns utskrivet i plastfickor. Visa vilken fakta du samlar in i No-skrivboken.

Eleverna var med och diskuterade fram vilken fakta de skulle söka efter, det blev följande:

  • vad heter djuret på svenska och latin?
  • var lever den? (har den en boplats? var i sverige och världen finns den?
  • Föda (mat, vad äter den)
  • Storlek (längd, vikt, vingbredd)
  • Livslängd (hur gammal blir den)
  • Vilket landskap är den landskapsdjur i?
  • Livscykel (går den i ide, vilken årstid föds den, flyttar den på vintern)
  • Djurets näringskedja och näringsväv (är den producent, konsument eller toppkonsument)
  • Kuriosa (kul att veta)
  • Är djuret sällsynt, hotat, fridlyst eller vanligt?
  • Utseende (beskriv hur djuret ser ut)
  • Vilken djurtyp är det? (Däggdjur, fågel, reptil, insekt osv.)

Fredag

  • Kamratstimulans – dela med dig av din fakta till kompisen i andra klassen som jobbar med samma djur, fyll på med fakta från kompisen som du inte har och kom på tre frågor ni undrar om ert landskapsdjur som ni inte redan fått svar på.

v.48

(under veckan ser vi Geografens testamente avsn. 5-8)

Torsdag

Ta del av statistik kring antalet djur som finns i Sverige Ma/No/Sv, infoga den faktan du kan utläsa från diagrammen i din faktatext

Kort genomgång kring skillnaden mellan faktatext och dagbokstext (som eleverna har arbetat med tidigare). I en faktatext ska endast sann fakta och information stå, vi använder inte orden “jag” i en faktatext.

  • Skriv faktatexten på datorn
    • Hitta en bild som föreställer djuret och infoga i texten
    • dela dokumentet med Ayla.
  • Texten ska vara helt klar fredag!

 

Rita en siluett av ditt landskapsdjur.

  1. sök på datorn efter en bild av djuret
  2. rita av profilen på vitt papper
  3. klipp ut och använd det vita pappret som mall
  4. rita av mallen på ett svart papper
  5. klipp ut siluetten i svart papper

Fredag

  • Fortsätt skriva faktatexten på datorn
    • Hitta en bild som föreställer djuret och infoga i texten
    • dela dokumentet med Ayla.
  • Texten ska vara helt klar! se checklistan

Dela texten med kompisen i andra klassen som arbetar med samma djur som dig.

Om ditt djur var en Pokémon, hur skulle det se ut då och vilka förmågor skulle det ha?

  • vi gör Pokémonkort för varje djur

v.50

På svensklektionerna tisdag och onsdag ska eleverna läsa “djurkompisens” faktatext. Rätta stor bokstav, punkt och stavfel åt varandra.

Ge kamratrespons, 2 stjärnor och en önskan.

torsdag

Gör en näringskedja för just ditt landskapsdjur. Placera in producent, konsument, toppkonsument och nedbrytare. Gör tre olika varianter.

Gör en gemensam näringsväv av alla landskapsdjur.

fredag

Djur och människor.

Hur påverkar vi människor de olika landskapsdjuren?

Eleverna sitter i grupper.

  1. Fåglar och insekter
  2. Vattenlevande djur
  3. Små däggdjur
  4. Däggdjur som är rovdjur.

Diskutera hur hjälper människor de här djuren?

Hur förstör vi för de här djuren?

Innan jullovet ska den No-baserade delen av projektet var avslutat. I Svenska fortsätter vi att arbeta med olika textgenres kopplade till projektet Landskapsdjur.

v.2 Sagor

Torsdag

Genomgång: Hur skriver man en saga?

Eleverna ska skriva en saga om djuret.

När den är klar ska den vara minst 1 sida men max 2 sidor på datorn i typsnitt Arial textstorlek 12.

De börjar skriva i sin skrivbok i Svenska. Sagan ska ha en början och ett problem i mitten men inget slut.

(När de har skrivit början och mitten ska de läsa för en kompis och få kamratrespons innan de skriver slutet.)

Sagan ska handla om landskapsdjuret (antingen är djuret huvudperson eller så är huvudpersonen en människa som möter landskapsdjuret)

fredag

Eleverna fortsätter att skriva sin saga. Först för hand i skrivboken.

När de har skrivit början och mitten ska de läsa för en kompis och få kamratrespons innan de skriver slutet.

Skriv rent sagan på datorn när den är klar och lägg in 4 bilder som passar, ritade eller hittade på internet. Dela med Ayla.

v.3 Dagbokstext

Gå igenom dagbokstexten om Dimitri från tidigare på terminen. Plocka ut antalet substantiv, adjektiv och verb med hjälp av färgpennor och genom att färglägga delar av texten.

  • vilken ordklass är viktigast i en dagbokstext?

Torsdag

Genomgång, hur skriver man en dagbokstext

Skriv en dagbokstext utifrån landskapsdjuret (se dagboksmall)

Skriv i “Jag-form”.

Eleverna får ett givet datum där de utifrån sitt valda djur ska skriva en dagbokstext som återberättar en dag i djurets liv den årstiden.

(mall)

Datum

  • vilken årstid är det?

Orientering

  • Var befinner sig djuret den årstiden, ide, flytt, i lyan, på ängen, på fjället, i skogen?

Händelser

  • Vad och när äter/dricker djuret?
  • Finns det något som hotar djuret?
  • Vilka djur samspelar/möter djuret? (lever det i flock, ensamt, är det på samma ställe som andra arter?)
  • Vad händer på morgonen, mitt på dagen, kvällen och natten?

fredag

Fortsätt arbeta med dagbokstexten

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Eleverna har tidigare arbetet i No och So med att samla in fakta, granska källor och presentera sitt arbete i text, bild och muntligt. Detta är en möjlighet för eleverna att befästa de kunskaperna samtidigt som de arbetar med ett nytt ämnesområde som är nära kopplat till deras vardag och liv i Sverige i och med att landskapsdjuren är djur som är mer eller mindre vanligt förekommande djur i deras närmiljö.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Arbetet med Sveriges landskapsdjurgår hand i hand med skolans ambition att värna vårt svenska kulturarv. I arbetet använder vi oss av modern pedagogisk forskning när diskussioner inom projektet använder strukturer och rutiner från CoT. Arbetet sker med modern informationsteknik som ett hjälpmedel och som en källa till fakta. Vi pedagoger är  medforskande och delaktiga vuxna som ser potentialen i elevernas tankar och teorier, som lyssnar, utmanar och möter verkligheten tillsammans med eleven.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:




Eventuell pedagogisk dokumentation:

2:D och 3:D

2:d och 3:D

Ansvarig/Ansvariga lärare:Sandra Hamn

När, under vilka veckor?

v.45-47

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är 2D och 3D?

Hur ser figurer i 2D och 3D ut?

Vilka former kan vi skapa i 2D och 3D?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.

Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor och volymer.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Beräkningar på berörda sidor i matteboken.

Konstruktioner i 2D och 3D med tandpetare och ärtor.

Rita 2D och 3D figurer och avbilda konstruktioner i 2D och 3D.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer att visa och berätta om sina geometriska figurer för övriga klassen. Vi kommer att tillsammans diskutera vad som kanaliserar det olika objekten och hur de kan konstrueras/avbildas.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.45

Repetera de geometriska formernas namn från åk2, arbeta med stencil och bygg snöskulpturer. Arbeta med problemlösning i form av ”tornet”.

  1. 46

Bygg 2D (platta former) med kikärtor och tandpetare.

Vad är 3D?

Repetera de geometriska kropparnas namn från åk2,

Skapa 3D figurer bestående ev geometriska kroppar med tandpetare och gula ärtor.

Arbeta med geometriska kroppar, hörn, kanter, sidor och sidytor i matteboken.

  1. 47

Bygg geometriska kroppar av papper. Klipp ut och sammanfoga delarna. Visa och diskutera med övriga klassen om hörd och sidor.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Människokroppen

Ansvarig/Ansvariga: Cristin
När, under vilka veckor? v 35- 51

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

• Vad består en människa av?
• Hur ser vi ut?
• Hur kan alla människor vara unika?
• Vad trodde man förr om kroppen?
• Vilka olika kroppsdelar har vi?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

SYFTE: Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.
Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper ombiologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva
och naturen.

 

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Det innehåll vi ska behandla kan sammanfattas med en mening “Vad är en människa och vad behöver du för att må bra?”

Centralt innehåll åk 4-6 Kropp/hälsa
• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

• Enkla experiment. Planering, utförande och utvärdering.
• Dokumentation med bilder och enkla skriftliga rapporter i form av en broschyr om kroppens organ.
• Titta på filmer

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Muntligt: Ni kommer få hålla miniföreläsningar om “er” kroppsdel och en slags “TV-show” där ni agerar läkare och specialister på ert område.

Skriftligt: I form av en broschyr om “din valda kroppsdel” och ett prov i slutet av arbetet där varje elev bidrar med frågor till provet.

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v 35
Vi lär känna varandra. Jag berättar om mig själv och eleverna skriver brev till mig
Kroppens delar försök att placera ut dina organ endast mha dina förkunskaper. Diskussion i grupper om fyra, vad tror du att du vet om kroppen?
v36
Hjärnan, vår härliga hjärna!
v37
Våra sinnen. Vilka sinnen har vi? Går en sinnespromenad i naturen.
v38
Ögat och synen.
v39
Örat och hörseln.
v40
Ljus – fysik, demonstrationer i klassrummet.
v41
Ljud- fysik, demonstrationer i klassrummet.
v42
Celler, hjärtat och blodet. Laboration vår puls.
v43
Läxförhör, Lungor
V 44
Höstlov
v45
Genomgång läxförhör. Matspjälkningen.
v46
Arbeta med broschyr
v47
Arbeta med broschyr
v48
Redovisning som filmas.
v49
Skriftligt prov
v50
v51

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Det är en spännande område att jobba med “människan” för att det är något som konkret och nära elevens vardag. I denna ålder är eleverna i startgroparna för den stora förvandlingen från barn till vuxen och är motiverade att lära sig mer om det.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Ett lärande som förändrar en själv och världen.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

 

Pedagogisk dokumentation

Sex- och samlevnad

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 42-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur ser puberteten ut för killar? Behåring, svett, snoppen, rösten mm
  • Hur ser puberteten ut för tjejer? Behåring, svett, snippan, bröst mm
  • Hur blir ett barn till?
  • Vilka preventivmedel finns det?
  • Vad kan man göra för att skydda sig mot oönskad graviditet?
  • Vilka olika könssjukdomar finns det och hur kan de yttra sig?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
Förankring i kursplanens syfte
  •  använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa…
  •  använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen…
Centralt innehåll från kursplanen
  • Människan sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek, och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, global nivå och i ett historisk perspektiv.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
Eleven kan föra resonemang… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion.  Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.  Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Gruppuppgifter, diskussioner, faktainsamling, se på filmer, “föreläsningar” av läraren.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V42- Griffeltavlan kring sex. och samlevnad
V 43- Puberteten, bra hemsidor, snopp och snippa, fula ord
V 45- Hur ett barn blir till + film- livets mirakel, abort + frågestund
V 46-
V 47-
V 48-

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.