Organisk kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn och Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 2-10

Läsanvisningar i boken Spektrum Kemi
Organisk kemi s.156-185
Kol och förbränning s. 244-265

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
• Du skall kunna balansera en kemisk reaktion, till exempel fotosyntes och förbränning
• Du ska känna till och kunna beskriva kolets kretslopp
• Vad menas med organiska ämnen och organisk kemi?
• Vilka är de fyra vanligaste formerna av grundämnet kol?
• Du skall kunna namnge, rita upp strukturformel och molekylformel för alkaner, alkener, alkyner, alkoholer och organiska syror med kedjor på upp till 10 kolatomer
• Vad är skillnaden mellan ett mättat och omättat kolväte?
• Vad är isomerer?
• Hur har olja bildats? Känna till begreppen/orden raffinaderi, destillering och krackning.
• Hur påverkar användning av olja, naturgas och kol (fossila bränslen) miljön?
• Hur används kolväten i vår vardag?
• Hur bildas etanol?
• Känna till följande alkoholer metanol, etanol, glykol, glycerol – faror, nyttjor och användningsområden
• Känna till några vanliga organiska syror – var de finns och vad de används till i vardagen
• Känna till vad en ester bildas av – var man kan hitta estrar och vad kan de användas till

Övergripande mål från LGR11 2.2

Förankring i kursplanens syfte – förmågor vi utvecklar i detta projekt

  • Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga attanvända kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
  • Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
  • Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
  • Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället
  • Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
Kemin och världsbilden
  • Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
Kemins metoder och arbetssätt
  • Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
  • Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, eget arbete, laborationer, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Labbrapport, skriftligt prov och aktivitet under lektioner/diskussioner/lektionsuppgifter

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 2
Helklass: Utdelning av böcker, Organisk kemi vs oorganisk kemi, uppgift: vad kan du få reda på om kol genom det periodiska systemet? (rep)
Lab: Repetition hastighet s = v*t samt omvandling från m/s till km/h
v 3
Helklass: Kol i olika former, kolets kretslopp
Film om kol: Kolets kemi
Lab: Repetition hastighet s = v*t samt omvandling från m/s till km/h
v 4
Helklass: Alkaner-alkener-alkyner, isomeri, mättade-omättade kolväten
Lab: Bygga alkaner mha molymod, repetition balansera reaktionsformler reaktionsformler med facit
Film om alkaner/alkener/alkyner:

v 5
Helklass: Olja, Alkoholer
Lab: Bygga alkaner mha molymod, repetition balansera reaktionsformler reaktionsformler med facit
Film om olja/info om olja: www.ne.se/play/filmsalen/program/sol7118oljeprodukter
Film om alkoholer:

v 6
Helklass: Organiska syror
Lab: Lab alkoholer +laborationsrapport
Film om organiska syror:

v 7
Helklass: Estrar + labb estrar (helklass)
Lab: Lab alkoholer +laborationsrapport
v 8
Helklass: Prov fredag
Lab: Lab alkoholer + laborationsrapport

v 10
Helklass/lab: Reaktionsformler, skriva på laborationsrapporten samt diskussionsuppgift om råolja.

Övningsuppgifter reaktionsformler: reaktionsformler med facitFormelfrossa

Länk till film: https://www.youtube.com/watch?v=eJ88Ig-Hrok

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Kraft och tryck

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 3- 16

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad menas med kraft?
  • Vilken enhet mäter vi kraft i?
  • Hur ritar vi ut en kraft?
  • Vad är tyngdkraft?
  • Vad är motkraft?
  • Hur ser formeln för kraft och tryck ut?
  • Vad menas med tryck?
  • Vad är lufttryck?
  • Vad är vattentryck?
  • Vad menas med Arkimedes princip?
  • Hur påverkas vi av hög- och lågtryck?
  • Hur kan vi genomföra laborationer?
  • Hur skriver vi en laborationsrapport?
Övergripande mål från LGR11 2.2

Kan använda kunskaper från det naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier i samhällsliv som vardagsliv

Förankring i kursplanens syfte

Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll från kursplanen

Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 
I diskussionerna ställer elven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

 

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar medviss anpassning till syfte och målgrupp.

 

Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.

 

Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
Eleven för resonemang… Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven har kunskaper om… Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband.
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
Eleven kan några cenrala upptäckter… Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, uträkningar/beräkningar och diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Laborationer, prov, inlämningsuppgifter, lektionstillfällen

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 3-
V 4- Kraftpilar + skillnad på massa och tyngd
V 5- Räkna kring massa och tyngd (uppgifter) + lab dynamometer
V 6- Lab dynamometer + skriva laborationsrapport
V 7- Lab dynamometer + skriva laborationsrapport + fallande föremål
V 8- Resonerande text kring dubbdäck/friktionsdäck
V 10- Genomgång tryck + diskussionsfråga
V 11- Vattentryck + lufttryck
V 12- Tryck i gas
V 13- Lufttryck + tryck i gas
V 14- Tabu, kraft och tryck (göra, diskutera)
V 16- Prov

Introduktion kraft

Tryck- fasta material

Tryck i gaser

Tryck i vätska

Maries keynote:
Kraft och tryck

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Spår i vår närmiljö

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg, Camilla Mauritzson, Agneta Dahlqvist, Gottis Olofsson, Trixie Lindberg

När, under vilka veckor? V.3-6

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vilka spår lämnar djuren i vår närmiljö? Vilka spår har vi sett? Hur vet vi vilket djur vi ser spår från? Ser spåren olika ut beroende av årstid?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
Förankring i kursplanens syfte

Syftet är att skapa intresse och nyfikenhet för vår natur. Eleverna ska ges möjlighet att ställa frågor om naturen  utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor.

Centralt innehåll från kursplanen
  • Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen. Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur…Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi har samlingar där vi delar med oss av våra tankar och idéer. Vi upplever, utforskar och gör enkla observationer av vår närmiljö under friluftslivslektionen och på No-lektionerna. Vi leker lekar och har olika uteaktiviteter.

Vi dokumenterar genom att fotografera upptäckter, skriver och ritar i våra No-böcker och på ipads. Vi söker information om våra djur med hjälp av våra ipads. Vi letar fakta i böcker.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi dokumenterar i våra No-böcker.

Bedömning sker genom observationer av samtal, delaktighet under lektionerna och dokumentation av olika slag.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.2

Gemensam samling med frågeställning. Vad vet du om spår av djur? Vad har du sett i din närmiljö? Vi skapade en gemensam tankekarta. Vi tittade på en kort film om “Skrutt” som upptäckte fågelspår.  Eleverna fick sedan dokumentera sina egna upplevelser i sin No-bok. De ritade spår och skrev vad det var för spår. De fick en spårbok för att söka spår de sett tidigare.

V.3 Vi går ut och letar spår i vårt närområde.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

När vi är ute i naturen har vi ofta fastnat vid spår av olika slag och funderat över vilka djur som lämnat dem. Vi vill ta vara på elevernas intressen och undersöka detta lite närmare.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom att ta vara på elevernas intressen och idéer visar vi att vi tar dem på allvar. Vi vill följa deras tankebanor och utmana dem att tänka vidare. Vi beskriver och förklarar,  jämför tankar och idéer med varandra, vi undersöker, vi söker samband, vilket ger oss en ingång till att ta oss an begreppen i förståelsekartan. För oss är det viktigt att vara medforskare som lyssnar, upplever och dokumenterar våra upptäckter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Snö, is och vattnets olika faser.

No /Ma – åk 3 – Snö, is och vattnets olika faser

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Sandra Hamn

När, under vilka veckor?

v.2 – v.5

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vi repeterar vattnets kretslopp och funderar kring:

Hur fungerar vattnets kretslopp på vintern?

Var kommer snön ifrån?

Varför är det vinter och kallt i Sverige samtidigt som det är varm någon annanstans?

Vad händer när vatten blir kallt?

Vad händer när vatten blir varmt?

Vad består vatten av?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden.

Förankring i kursplanens syfte:

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven kan berätta om och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser.

Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft

I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att göra olika labbar och experiment med vatten, snö och is.

Vi ska dramatisera vattendroppars rörelser på olika platser och i olika stadier i kretsloppet tillsammans i klassrummet.

Vi kommer att se på film från ne.se.

Vi kommer att ställa hypoteser, göra antaganden och dokumentera resultaten av olika experiment.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning kommer att ske under arbetets gång. I och med och genom diskussioner,  ställningstaganden och tankar kring olika frågeställningar kommer elevernas kunskaper att bedömas.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.2-3

Repetition: vattnets kretslopp.

Eleverna för enskilt redogöra på ett papper vad de kommer ihåg från åk2. Rita och skriv.

Eventuellt se film från ur.se

Samtal om snö/regn.

Vad händer med vattnets kretslopp på vintern?

Experiment med kokande vatten och -10grader ute, vad händer och vilken del av vattnets kretslopp är det?

Vi tittar på programmet “Badsmart” på ur.se och får lära oss om isvett och islivräddning.

 

v.3-5

Fakta om vatten. Vad är en kemisk förening?

Dramatisera vattnets olika faser i klassrummet.

Experiment med vatten.

Bygga islyktor.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Lemshagasjön och naturliga isar så väl som vädret under vintern är så påtagliga för eleverna eftersom de lever mitt i dem att de vill förstå sin omvärld och kunna hantera den.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Elektricitet och magnetism

Ansvarig lärare: Madelene Larsson
När, under vilka veckor? v 48-8

Läsanvisningar i spektrum: s.24-47, 190- 212, 257-269.
Keynote fr lektionerna:

Vad?

Frågeställning och följdfrågor:

Vad används elektricitet till i samhället?
Hur har upptäckten av elektricitet förändrat vårt sätt att leva? Vilka viktiga upptäckter har gjorts på vägen och av vilka?
Vad är statisk elektricitet?
Vad är spänning (U), hur förkortas spänning och vilken enhet mäts spänning i ?
Vad är ström (I), hur förkortas ström och vilken enhet mäts ström i?
Hur kan man konstruera och förstå elektriska kretsar med ett batteri, lampor, strömbrytare?
Vad är skillnaden mellan seriekoppling och parallellkoppling?
Vad är resistens (R), hur förkortas resistens och vilken enhet mäts resistens i ?
Vilka fyra faktorer påverkar resistens i en ledare?
Hur använder man Ohms lag? För högre betyg: Hur använder man Ohms lag i mer komplicerade elektriska kretsar? (serie- och parallellkoppling av resistorer)
Vad händer när det blir kortslutning? Överbelastning?
Vad är ett jordat uttag? Vad är en säkring/propp?
Vad är en jordfelsbrytare?
Vad är elektrisk effekt och hur räknar man ut elektrisk effekt? (Effektlagen)
Hur många hushållsapparater kan man koppla till ett uttag utan att proppen/säkringen går?
Vad är en magnet och ett magnetfält? Vilka egenskaper har magneter?
Vad är influens?
Vad är induktion?
Hur fungerar en generator?
Hur hänger fenomenen elektricitet och magnetism ihop?

Övergripande mål från LGR11 2.2

kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga
kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och i vardagsliv
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling

Förankring i kursplanens syfte

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen i samhället.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
  • Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.
  • Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.
  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, film, laborationer, eget arbete, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer kontinuerligt att bedöma dig utifrån vad du presterar på lektionerna, praktiskt arbete med laborationer, ett läxförhör i början och ett skriftligt prov i slutet av området.

Veckoplanering, när ska vi göra vad? 

v 48-49
Utdelning av fysikböcker och skrivhäften
Bilder på elektricitet/magnetism.
Elkonsumtion förr och nu
Film: elektricitetens historia – gnistans gåta (finns på NE) + tankekarta
Atomens uppbyggnad, statisk elektricitet
Länkar till filmer: www.kunskapsmedia.se/elektricitet.html
v 50 
Begreppen Spänning, ström (MG)
Uppgift: Alessandro Volta, André-Marie Amperé, Thomas Edison
v 2 (ej måndag)
Helklass: Begreppen Spänning, ström (MR) Ledare, isolatorer, symboler +kopplingsscheman + rita (MR+MG)
Lab: Praktiska kopplingsövningar (2 st) + träna på att rita elektriska scheman
v 3
Helklass: Parallellkoppling, seriekoppling, resistans
övningsuppgifterFacit övningsuppgifter
Lab: Praktiska kopplingsövningar (2 st) + träna på att rita elektriska scheman
v 4 (ej onsdag-lab)
Ohms lag + räkneövningar, serie- och parallellkopplade resistorer.
Övningsuppgifter Ohms lag 1Övningsuppgifter Ohms lag 2Facit övningsuppgifter Ohms lag
Fler övningsuppgifter: Mer Ohms lag 3Serie-och parallellkopplade resistorer,  Facit,
Film om olika kopplingar:

v 5+6 (må allaktivitetsdag)
Elsäkerhet film + begrepp: kortslutning, överbelastning, säkring/propp, skyddsoordning, jordfelsbrytare. Hur ser det ut hemma hos er?
Lab+ labbrapport: Planera en egen undersökning kring Ohms lag
v 7
Vad är elektrisk effekt och effektlagen?
Övningsuppgifter: Uppgifter effektFacit effekt
Lab: Magnetism – Vad använder vi det till? Vad är magnetiskt? Olika laborationsövningar för att upptäcka magneter och dess egenskaper samt sambandet med elektricitet.
v 8
Må – Forts effekt – Hur många hushållsapparater kan man koppla till ett uttag innan säkringen går?
To/Fr: Magnetism, elektricitet och magnetism hör ihop, generatorn
Länk till 2 filmer om magnetism:
Ur MagnetismNe Magnetism
Lab: Magnetism – Vad använder vi det till? Vad är magnetiskt? Olika laborationsövningar för att upptäcka magneter och dess egenskaper samt sambandet med elektricitet.
v 10
repetition: blandade uppeFacit blandade uppgifter
Lab:
Fre – Prov Elektricitet och magnetism

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Varje dag använder du massor av elektriska apparater. Det enda du behöver göra är att stoppa in kontakten i eluttaget. Men hur fungerar det egentligen?
Människan har lyckats tämja elektriciteten. Bostäder, skolor och arbetsplatser är idag fyllda med apparater och maskiner som drivs med hjälp av elektricitet. Bland de viktigaste upptäckter som gjorts är sambandet mellan spänning och ström samt släktskapet mellan elektricitet och magnetism.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering – Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Bygga en elektrisk bil

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 46-50

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

• Hur gör man en skiss
• Hur gör man en ritning?
• Hur bygger man en bil så att den rullar?
• Hur kopplar man in en motor på bilen?
• Varför byggde du din bil som du gjorde? Vad var viktigt för dig?
• Hur skriver man en teknisk rapport?
• Vilken hastighet fick din bil?
• Hur har bilen utvecklats över tid och vad har varit den viktigaste drivkraften?

Övergripande mål från LGR11 2.2

• Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och
känna tillit till sin egen förmåga.
• Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

Förankring i kursplanens syfte

• Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion.
• Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar.
• Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

Centralt innehåll från kursplanen

• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
• Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik.
• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan undersöka… Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.  Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.  Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. 
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.  Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.  Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. 
Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.  Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller.  Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. 
Under arbetsprocessen… Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.  Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt.  Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. 
Eleven gör dokumentationer Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.  Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord.  Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord. 
Elven kan föra… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen.  Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen.  Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, eget arbete – praktiskt och skriftligt

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom uppvisning av modell samt tillhörande rapport där beskrivning av arbetets gång samt ritningar och skisser ska finnas med.

Innehåll i rapporten:
• Vad var ditt mål inledningsvis, vad var viktigt för dig? Var det utseendet, att bilen skulle vara snabb, eller var det helt enkelt att du skulle bygga en bil som rullade?
• En arbetsbeskrivning över hur ditt arbete gått. Hur har din bil utvecklats från start till färdig produkt? ( Du kan skriva en flytande text eller skriva vad du gjort under varje lektion) Vilka svårigheter har du stött på och hur har du löst dem? (se matris ovan)
• Vilken hastighet uppnådde din bil? Hastigheten = Stäckan /tiden (v = s/t)
• En diskussion om materialet du använt till din bil (se matris ovan)
• En skiss på hur du kopplat din bil (underifrån)
• En skiss på hela din bil (från sidan)
• Ritning på din färdiga produkt. För ett högre betyg ska bil och ritning stämma överens (underifrån, från sidan, framifrån)
• Bild på din färdiga bil
• Ett resonemang kring hur bilen förändrats över tid och drivkraften i teknikutvecklingen.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 46

Presentation av projektet.

uppgift-bygga-elektrisk-bil

v 47

Genomgång av ritningar och skisser. Bilens utveckling. Genomgång av hur man kopplar en bil och olika drivsystem. Materialet eleverna får tillgång till presenteras. Eleverna väljer om de vill arbeta självständigt eller tillsammans med någon. Vi börjar att skissa fram bilen samt gör ritningar.

skisser-och-ritningar-teknik-kopia

v 48

Forts skiss + ritningar. Börja bygga bil + skriva rapport. (ej onsdag NP-prov)

v 49

Bygga bil + skriva rapport. (ej onsdag Ma-prov)

v 50

Bygga bil. Inlämning av rapport och bil onsdag Solen röd och torsdag Solen grön. Biltävling och utställning + utvärdering.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi har under hösten arbetat med energi samt energiomvandlingar. Vidare anknyter projektet till elektricitet och magnetism som vi också jobbat med under hösten.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbetssätt med teori och laborationer. Olika uttrycksformer och ingångar till lärandet ges genom både diskussioner och teoretiska pass.
Att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi arbetar aktivt för en klassrumssituation där alla frågor välkomnas så att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
Att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Utvärdering – Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.