Material egenskaper och materials användningsområden

När, under vilka veckor?

v.36-v.47

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur kan man sortera material och föremål efter olika egenskaper?

Vad används olika material till, idag kontra förr i tiden.

Hur kan och bör olika material källsorteras?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information och ta ställning till frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
  • genomföra systematiska undersökningar.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Vi ska på flera sätt, sortera olika sorters material. Vi ska genomföra enkla experiment för att via dessa skaffa oss djupare förståelse för olika material och dess egenskaper.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om materials egenskaper.

I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda olika typer av material, hämtade från närliggande natur och/eller medtagna hemifrån.

Vi kommer att genomför flera olika undersökningar/experiment och utvärdera dessa, arbeta fram en struktur för att planera, genomföra och reflektera kring en naturvetenskaplig studie.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer att få visa sina kunskaper genom olika typer av dokumentation och via diskussioner och samtal med sina klasskamrater. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v. 35 Vi börjar med att samtala om sortering och eleverna får göra ett par olika övningar.

v.36 Vi gör experiment kopplat till olika egenskaper, såsom flyta/sjunkna.

v.37 Vi samtalar om vad saker är gjorda av och eleverna får göra olika typer av listor på I:pad.

v.38-39 Vi pratar om och laborerar med begreppet magnetism.

39 – Vi pratar om och hanterar källsortering utifrån materials egenskaper.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Eftersom vi tar frågor, föremål och företeelser från elevernas vardag arbetar eleverna med att själva skapa en djupare förståelse för sin omvärld och det som finns runt omkring dem i deras liv. De övar sig i att vara nyfikna och vetgiriga, att ifrågasätt och kritiskt granska sin miljö. Men också att söka svar och se kopplingar mellan skola och omvärld.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi tar vara på elevernas nyfikenhet och elevernas frågeställningar driver arbetet framåt. Frågorna blir på så sätt aktuella, elevbaserade och skapar lärlust.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer: 

Pedagogisk dokumentation:

Joner, syror och baser

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 35 -47

Läsanvisningar:
Spektrum Kemi: Kemins grunder s 8-45 (repetition), Periodiska systemet s.340- 363, syror och baser s.103-121, jonföreningar s.123-137

Keynote från lektionerna: syror-och-baser-ht-16

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Kunna använda det periodiska systemet för att ta fram viktig information som du behöver om olika grundämnen
  • Hur är ämnen organiserade i det periodiska systemet?
  • Kunna rita hur en atom eller en jon är uppbyggd
  • Vad är en proton, en neutron och en elektron?
  • Vad är ett elektronskal? Hur många elektroner får det plats i skal K, L och M?
  • Hur bildas positiva och negativa joner?
  • Veta vad en jon, en sammansatt jon och en jonförening är för något
  • Vad betyder begreppen surt och basiskt?
  • Veta hur pH skalan fungerar utifrån väte- och hydroxidjoner samt kunna ge exempel på olika pH- indikatorer + reaktioner.
  • Kunna namn och kemisk formel på några vanliga starka/svaga syror och baser
  • Vilka vanliga syror och baser kan vi stöta på i vår vardag och vad kan vi använda dem till?
  • Vad innebär SIV-regeln?
  • Hur har vi använt syror och baser förr?
  • Vad är det för skillnad på en stark bas/syra och en svag bas/syra?
  • Vad innebär en neutralisation?
  • Hur skriver man en enkel kemisk reaktion (t.ex. hur NaOH och HCl bildar H2O och NaCl) dvs hur balanserar man enkla kemiska formler?
  • Vilka vanliga salter kan vi stöta på i vår vardag? Vilka syror bildas de av?
  • Hur bildas ett salt? (Natriumklorid – NaCl)
  • Hur kan man utvinna koksalt på andra sätt?
  • Ej på provet: Vad innebär försurning av sjöar? Vad kan man göra för att minska/stoppa försurningen på kort och lång sikt?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling
  • kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning

Förankring i kursplanens syfte

  • Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle
  • Genomföra systematiska undersökningar i kemi
  • Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i naturen

Centralt innehåll från kursplanen

  • Partikelmodellen för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Vi diskuterar skillnaden mellan en atom och en jon, och går igenom orbitalmodellen (elektronskal).
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner
  • Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i naturen. Syror och baser. Vad pH värde är.
  • Exempel på några kemiska reaktioner som händer i naturen. Vi pratar om försurning.
  • Innehållet i mat och drycker och vad det betyder för vår hälsa. Vi pratar om vilken mat som innehåller sura och basiska ämnen.
  • Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter. Vi diskuterar vad propplösare är för någonting
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter
  • källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Laborationer

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

 

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.

 

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

 

I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.

 

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.

 

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven för resonemang… Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

 

Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

 

Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Prov/lektion

Eleven har kunskaper om… Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

 

Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

 

Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra… Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.

 

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.

 

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker… Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.

 

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.

 

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Eleven kan… Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar, laborationer/demonstrationer, diskussioner, film, eget arbete

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Muntlig aktivitet under lektioner, inlämning av lektionsuppgifter, labbrapport och skriftligt prov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 35

Utdelning av böcker och skrivböcker, lära-känna-övning

Repetition: Atomens uppbyggnad, hur är ämnena organiserade i det periodiska systemet och vad kan vi hitta för information i det periodiska systemet? Vad betyder informationen?

v 36

Hur många elektroner får det plats i skal K, L och M, hur ritar man upp elektronerna för ett grundämne? Övningsblad: uppgift-elektronskal

v 37

Vad är joner? Positivt och negativt laddade joner. Hur bildas en jon och hur kan vi rita upp det?  Övningsblad: joner, jonbindning.

Vad är sammansatta joner och jonföreningar? Demonstrationslab. Länk:hur-bildas-jonforeningar

Laboration om vardagliga syror och baser + träna på att skriva labbrapport.

v 38

Demonstration av syror och baser. Rutin: I see, I think, I wonder.

bild-2

Vad menas egentligen med att något är surt, basiskt och neutralt?

v 39

Syror –  Vad är en syra? Vad avgör om en syra är stark/svag? Vilka är våra vanligaste syror? Vad är det vi använder syror till? Vad innebär SIV-regeln? Länk till träning av farosymboler: http://www.elevspel.se/amnen/kemi/2888-farosymboler.html

olika pH indikatorer

Planera en egen undersökning – tandkräm och coda-cola

v 40

Uppföljning och förslag på förbättringar av planeringen av egen undersökning

Önskade och oönskade effekter + film om syror + diskussion

v 41

Vi tittar närmre på baser, Vad menas egentligen med att något är basiskt? Vilka är våra vanligaste baser? Vad använder vi baser till?

Neutralisation – vad händer?

Övrigt: syror-och-baser-memory/Länk elevspel: http://www.elevspel.se/amnen/kemi/1633-syror-och-baser.html/finalen s 120-121 i spektrum/ facit-till-finalen-s-120-121

v 42 och v 43

Planera (30 min) och genomföra/utvärdera lab om syror och baser (60 min)

Hur bildas ett salt? film om salt: http://urskola.se/Produkter/160052-Kemi-nasta-Salt

Reaktionsformler  Övningsuppgifter reaktionsformler: formelfrossa + facit formelfrossa, se nedan.

facit-formelfrossan-i-keynoten-2

v 45

Repetition

Prov Syror och baser onsdag MG och fredag MR

v 46-47

Försurning – film, gruppuppgift och diskussion – orsaker, konsekvenser och lösningar.

Film om försurning: försurning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Vi tar tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet. Både laborativt och teoretisk arbete ger omväxling.
  • att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
  • att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Elektricitet och magnetism

Ansvarig lärare: Madelene Larsson                      

När, under vilka veckor? v 35 – 46

Läsanvisningar i spektrum: s.24-47, 190- 212, 257-269.

Keynote fr lektionerna:

Vad?

Frågeställning och följdfrågor:

  • Vad används elektricitet till i samhället?
  • Hur har upptäckten av elektricitet förändrat vårt sätt att leva? Vilka viktiga upptäckter har gjorts på vägen och av vilka?
  • Vad är statisk elektricitet?
  • Vad är spänning (U), hur förkortas spänning och vilken enhet mäts spänning i ?
  • Vad är ström (I), hur förkortas ström och vilken enhet mäts ström i?
  • Hur kan man konstruera och förstå elektriska kretsar med ett batteri, lampor, strömbrytare?
  • Vad är skillnaden mellan seriekoppling och parallellkoppling?
  • Vad är resistens (R), hur förkortas resistens och vilken enhet mäts resistens i ?
  • Vilka fyra faktorer påverkar resistens i en ledare?
  • Hur använder man Ohms lag? För högre betyg: Hur  använder man Ohms lag i mer komplicerade elektriska kretsar? (serie- och parallellkoppling av resistorer)
  • Vad händer när det blir kortslutning? Överbelastning?
  • Vad är ett jordat uttag? Vad är en säkring/propp?
  • Vad är en jordfelsbrytare?
  • Vad är elektrisk effekt och hur räknar man ut elektrisk effekt? (Effektlagen)
  • Hur många hushållsapparater kan man koppla till ett uttag utan att proppen/säkringen går?
  • Vad är en magnet och ett magnetfält? Vilka egenskaper har magneter?
  • Vad är influens?
  • Hur avgör man riktningen av ett magnetfält runt en ledare med hjälp av högerhandsregeln? (elektromagneter)
  • Vad är induktion?
  • Hur fungerar en generator?
  • Hur hänger fenomenen elektricitet och magnetism ihop?
  • Inlämningsuppgift: Vilka energikällor finns det? Fördelar och nackdelar.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga
  • kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och i vardagsliv
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
    har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling

Förankring i kursplanens syfte

  • använda kunskaper i fysik för att granska information,
  • kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik
    använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen i samhället.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
  • Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.
  • Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.
  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Prov/lektion 

E C A
Eleven har kunskaper om… Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
E C A
Eleven kan föra… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband.
E C A
Eleven använder fysikaliska modeller… Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning. Eleven använder fysikaliska modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning. Eleven använder fysikaliska modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning.
E C A
Eleven kan några centrala upptäckter… Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och

visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Eleven kan förklara och 

generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Fördjupning fysik – energikällor

Färdighet Steg E Steg C Steg A
Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. 
Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. 
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av teknik påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

Praktiska uppgifter/laborationer

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

 

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och ävenformulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, film, laborationer, eget arbete, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer kontinuerligt att bedöma dig utifrån vad du presterar på lektionerna, ett skriftligt prov i slutet av området.
Muntlig och skriftlig framställning av energikällor.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 35

Utdelning av fysikböcker och skrivhäften
VT-Rutin: Vad tror du att du vet om elektricitet och magnetism? Vilka funderingar, frågeställningar och undringar har du om elektricitet och magnetism? + bilder på elektricitet/magnetism.
Elkonsumtion förr och nu

Film: elektricitetens historia – finns på NE (forts v 36)

v 36

Atomens uppbyggnad, statisk elektricitet, spänning, ström.

Länkar till filmer: www.kunskapsmedia.se/elektricitet.html,

Uppgift: Alessandro Volta, André-Marie Amperé

v 37

Ledare, isolatorer, grundkoppling – sluten krets, parallellkoppling, seriekoppling,

Praktiska kopplingsövningar + träna på att rita elektriska scheman

kopplingsovningar-lab  övningsuppgifter  Facit övningsuppgifter

v 38  

Resistans, Ohms lag + räkneövningar Ohms lag, serie- och parallellkopplade resistorer.

Övningsuppgifter: Övningsuppgifter Ohms lag 1 Övningsuppgifter Ohms lag 2   Facit övningsuppgifter Ohms lag

Fler övningsuppgifter: mer-ohms-lag-3serie-och-parallellkopplade-resistorer facit

Länk om olika kopplingar:

v 39 

Elsäkerhet film + begrepp: kortslutning, överbelastning, säkring/propp, skyddsoordning, jordfelsbrytare. Hur ser det ut hemma hos er?

v 40

Vad är elektrisk effekt och effektlagen? Hur många hushållsapparater kan man koppla till ett uttag innan säkringen går? Elektrisk energi och effekt

Övningsuppgifter: uppgifter-effektfacit-effekt

Start magnetism – Vad använder vi det till? Vad är magnetiskt?

v 41

Laborationsövningar magnetism för att upptäcka magneter och dess egenskaper. Vi testar att göra egna elektromagneter samt tittar på hur en generator fungerar.

Länk till 2 filmer om magnetism: http://urskola.se/Produkter/140678-Runt-i-naturen-Magnetmysteriet-Upptacktenhttp://www.ne.se/play/filmsalen/program/sol7114

v 42

repetition blandade uppe  Facit blandade uppgifter

Onsdag prov Elektricitet och magnetism

To Orientering + Fr gymnasiemässan

v 43 + v 45-46   

Elproduktion – energikällor , skriftlig och muntlig framställning

uppgift-elproduktion

Eon energikälla

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Varje dag använder du massor av elektriska apparater. Det enda du behöver göra är att stoppa in kontakten i eluttaget. Men hur fungerar det egentligen?

Människan har lyckats tämja elektriciteten. Bostäder, skolor och arbetsplatser är idag fyllda med apparater och maskiner som drivs med hjälp av elektricitet. Bland de viktigaste upptäckter som gjorts är sambandet mellan spänning och ström samt släktskapet mellan elektricitet och magnetism.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Lägerdagarna

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg, Camilla Mauritzson, Agneta Dahlqvist och Trixie Lindberg

När, under vilka veckor? Tors-Fre V.34

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad ska vi tänka på när vi använder naturen som vårt klassrum? Vad får vi och vad får vi inte göra i vår natur?
Hur kan vi lära känna varandra och bli trygg som grupp?

Övergripande mål från LGR11 2.2

 

Förankring i kursplanens syfte

Vi utvecklar förmågan att visa omsorg för vår miljö.
Vi utvecklar lusten till rörelseglädje och att tillbringa tid i vår natur.
Vi utvecklar förmågan att visa respekt och hänsyn till våra olikheter.

Eleverna ska få möjlighet att utveckla nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.

Centralt innehåll från kursplanen

Betydelsen av frisk luft, motion och rörelse, sociala relationer, för att må bra.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi samtalar, tänker tillsammans, skapar bilder, använder oss av “uteklassrummet” i vår närmiljö.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom att börja skapa en No – väggfris med allemansrättens regler som senare byggs på med våra djur.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Torsdag

Samling Lektion 1

Vi samtalar om vad allemansrätten är.
Vad är allemansrätten?
Vad får vi göra när vi är i naturen?
Vad får vi inte göra i naturen?
Vad menas med att en blomma är fridlyst?
Får vi trampa på myrorna, det finns ju så många?
Varför får vi inte slänga glas, burkar och andra sopor i naturen?

Vi läser sagan om Ali och Sara

Vi samtalar om texten. Vad får man och vad får man inte göra i naturen. Vi använder oss av bilder som stöd.

Uppgift Lektion 2
Vi delar ut allemansrättens regler

Vi ritar vad vi får och vad vi inte får göra och samlar det på en tallinje. Det du får göra sitter på den gröna delen och det du inte får göra är röd. Bilderna är A5 och eleverna ritar dem i par.
Lunch på skolan

Lektion 3
Vi leker vid raketen

Lekar:

”Byt träd”
Gå ut till en skogsdunge eller samling träd som står nära varandra. Alla elever ställer sig vid var sitt träd. Det ska finnas ett extra träd som ingen står vid. Vill ni kan ni markera de träd som är med i leken med snitslar eller liknande. Pedagogen står i mitten och ropar olika uppmaningar. Alla elever som håller med eller som har gjort det som pedagogen frågar, springer från sitt träd och byter till ett annat träd som är ledigt.

”Smygleken”
Ska man se djur i skogen behöver man ta sig fram utan att höras alltför mycket. Vi människor hörs oftast på lång väg där vi brakar fram och pratar högt med varandra. Med den här leken kan ni öva på att smyga och vara så tysta ni kan.
Leken passar bäst att göra i en glänta där det finns gott om ris och torra kvistar. En av eleverna är lyssnare och placeras med förbund- na ögon på en stubbe eller sten, mitt
i gläntan. De andra eleverna står först i en ring runt omkring stenen eller stubben. Sedan vänder sig alla om och tar 30 steg bort från lyssnaren. Där- efter ska de på signal från lekledaren ta sig så ljudlöst som möjligt fram till lyssnaren, som så snart hon eller han hör ett ljud ska ropa ”stopp” och peka i ljudets riktning. På stopp stannar alla. Den som lyssnaren har hört får gå fem steg bakåt. Därefter fortsätter leken
på signal från lekledaren. Leken slutar när någon tagit sig hela vägen fram till lyssnaren.

”Barkleken”
Alla träd har som sagt olika bark. Stora tallar har väldigt skrovlig bark medan en asp kan vara nästan helt slät. Lär er känna igen trädens bark genom att leka en lek. En av er blundar och den andra börjar med att snurra den som blundar några varv så man tappar orienteringen. Sedan leds den som blundar försiktigt fram till ett träd och så får den känna på barken ordentligt. Det blir lättare om man också får känna hur tjockt trädet är. Sedan går ni tillbaka till utgångsläget och snurrar några varv igen. Den som blundade får nu titta och genom att känna på barken på träden runt omkring försöka hitta tillbaka till rätt träd.

Lektion 4

Vi tittar på Ur.se Barr och pinne- rädda världen ”Allemansrätten” avsnitt 10

Samtala om filmen.

Rita någonting från dagen som reflektion

Fredag

Reflektion:
Vi samlas på morgonen i klassrummet. Titta tillbaka på deras reflektioner, de får berätta om sin bild.

Vi går till Skogen bakom raketen.
Uppgift:
Nu ska vi få göra det man får i naturen. Vi bygger en egen plats, koja. Vi skapar egna namn på byn vi tillhör.

Hitta på namn till byn
Lunch : Matsäck

2. Bygga koja
3. Skapa djurfamilj som skyddar byn när vi inte är här. Skapa i naturmaterial / djurfamilj
4. Vi skriver ner vad de berättar om sin by.
5. Presentera sin by för varandra

Lekar: Samma som dagen innan

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att skapa engagemang och ansvar för vår miljö behöver vi vistas i den och lära oss om den.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

För oss är det viktigt att gruppen känner sig trygg med varandra och att vi har det roligt tillsammans. Vi ser gruppen som en styrka. Vi använder oss gärna av vår närmiljö och vår natur. Utevistelsen och rörelseglädje är en viktig del av vår tid tillsammans. Omsorgen om miljön och naturen är ett viktigt inslag i vår utbildning.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.