2:D och 3:D

2:d och 3:D

Ansvarig/Ansvariga lärare:Sandra Hamn

När, under vilka veckor?

v.45-47

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är 2D och 3D?

Hur ser figurer i 2D och 3D ut?

Vilka former kan vi skapa i 2D och 3D?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.

Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor och volymer.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Beräkningar på berörda sidor i matteboken.

Konstruktioner i 2D och 3D med tandpetare och ärtor.

Rita 2D och 3D figurer och avbilda konstruktioner i 2D och 3D.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer att visa och berätta om sina geometriska figurer för övriga klassen. Vi kommer att tillsammans diskutera vad som kanaliserar det olika objekten och hur de kan konstrueras/avbildas.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.45

Repetera de geometriska formernas namn från åk2, arbeta med stencil och bygg snöskulpturer. Arbeta med problemlösning i form av ”tornet”.

  1. 46

Bygg 2D (platta former) med kikärtor och tandpetare.

Vad är 3D?

Repetera de geometriska kropparnas namn från åk2,

Skapa 3D figurer bestående ev geometriska kroppar med tandpetare och gula ärtor.

Arbeta med geometriska kroppar, hörn, kanter, sidor och sidytor i matteboken.

  1. 47

Bygg geometriska kroppar av papper. Klipp ut och sammanfoga delarna. Visa och diskutera med övriga klassen om hörd och sidor.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Människokroppen

Ansvarig/Ansvariga: Cristin
När, under vilka veckor? v 35- 51

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

• Vad består en människa av?
• Hur ser vi ut?
• Hur kan alla människor vara unika?
• Vad trodde man förr om kroppen?
• Vilka olika kroppsdelar har vi?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

SYFTE: Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.
Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper ombiologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva
och naturen.

 

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Det innehåll vi ska behandla kan sammanfattas med en mening “Vad är en människa och vad behöver du för att må bra?”

Centralt innehåll åk 4-6 Kropp/hälsa
• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

• Enkla experiment. Planering, utförande och utvärdering.
• Dokumentation med bilder och enkla skriftliga rapporter i form av en broschyr om kroppens organ.
• Titta på filmer

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Muntligt: Ni kommer få hålla miniföreläsningar om “er” kroppsdel och en slags “TV-show” där ni agerar läkare och specialister på ert område.

Skriftligt: I form av en broschyr om “din valda kroppsdel” och ett prov i slutet av arbetet där varje elev bidrar med frågor till provet.

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v 35
Vi lär känna varandra. Jag berättar om mig själv och eleverna skriver brev till mig
Kroppens delar försök att placera ut dina organ endast mha dina förkunskaper. Diskussion i grupper om fyra, vad tror du att du vet om kroppen?
v36
Hjärnan, vår härliga hjärna!
v37
Våra sinnen. Vilka sinnen har vi? Går en sinnespromenad i naturen.
v38
Ögat och synen.
v39
Örat och hörseln.
v40
Ljus – fysik, demonstrationer i klassrummet.
v41
Ljud- fysik, demonstrationer i klassrummet.
v42
Celler, hjärtat och blodet. Laboration vår puls.
v43
Läxförhör, Lungor
V 44
Höstlov
v45
Genomgång läxförhör. Matspjälkningen.
v46
Arbeta med broschyr
v47
Arbeta med broschyr
v48
Redovisning som filmas.
v49
Skriftligt prov
v50
v51

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Det är en spännande område att jobba med “människan” för att det är något som konkret och nära elevens vardag. I denna ålder är eleverna i startgroparna för den stora förvandlingen från barn till vuxen och är motiverade att lära sig mer om det.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Ett lärande som förändrar en själv och världen.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

 

Pedagogisk dokumentation

Sex- och samlevnad

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 42-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur ser puberteten ut för killar? Behåring, svett, snoppen, rösten mm
  • Hur ser puberteten ut för tjejer? Behåring, svett, snippan, bröst mm
  • Hur blir ett barn till?
  • Vilka preventivmedel finns det?
  • Vad kan man göra för att skydda sig mot oönskad graviditet?
  • Vilka olika könssjukdomar finns det och hur kan de yttra sig?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
Förankring i kursplanens syfte
  •  använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa…
  •  använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen…
Centralt innehåll från kursplanen
  • Människan sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek, och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, global nivå och i ett historisk perspektiv.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
Eleven kan föra resonemang… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion.  Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.  Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Gruppuppgifter, diskussioner, faktainsamling, se på filmer, “föreläsningar” av läraren.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V42- Griffeltavlan kring sex. och samlevnad
V 43- Puberteten, bra hemsidor, snopp och snippa, fula ord
V 45- Hur ett barn blir till + film- livets mirakel, abort + frågestund
V 46-
V 47-
V 48-

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Livet i naturen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? 34-47

Vad? Livet i naturen

Frågeställning och följdfrågor

Vilka olika djur kan vi hitta i luften?

Vart lever våra djur?

Hur ser vår skog ut?

Vilka träd växer i vår närmiljö?

Hur kan vi se skillnad på våra träd?

Hur förändras vår natur?  Jag ser, Jag tänker, Jag undrar.

Vart kommer nya träd ifrån?

Vad behöver mitt frö för att gro?

Kommer min växt klara sig i min kruka.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor.

Centralt innehåll från kursplanen

Lära känna sin natur genom de olika årstiderna. Få kunskap om växter och djur i vår närmiljö.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

För att förstå vår natur lite bättre så utforskar vi naturen genom exkursioner i vår närmiljö. Vi undersöker naturen genom att eleverna får olika uppdrag där vi tittar allt närmare på naturen med hjälp av ex. lupp/förstoringsglas. Vi tar in naturen i klassrummet genom samtal/ rita/ fotografier/ naturmaterial som ger våra samtal i klassrummet ett större sammanhang.

Vi genomför experiment för att få möjlighet att testa och undersöka våra tankar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom samtal, texter och bilder kommer eleverna få presentera sin närmiljö. Vi skapar en gemensam dokumentation som synliggör våra tankar och funderingar kring vår närmiljö.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  • Vi tittar på elevernas sommarläxa där de har fått i uppgift att ta presentera ett djur eller insekt som flyger i luften.
  • Vi går ut i skogen för att upptäcka naturen.
  • Vi bygger kojor i skogen där vi låter små figurer flytta in.
  • Vi tittar närmare på våra träd.
  • Vi undersöker vår naturs skiftningar.
  • Vi ställer frågor till naturen och besvarar dessa tillsammans.
  • Hur kan det komma nya träd? Vi samlar ekollon.
  • Vi försöker få ekollon att gro.
  • Vi skriver för en journal över våra ekollon.
  • Vi planterar våra träd i vår kruka.
  • Kommer trädet överleva i vår kruka?
  • H

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom att uppleva och lära sig mer om vår natur på ett tänkande och kreativt sätt. Så tror vi att vi kommer kunna ta hand om vår miljö på ett ännu bättre sätt. Genom förståelse och nyfikenhet kommer vi närmare naturen.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom olika VT rutiner ger vi eleverna möjlighet till reflektion. Vi upplever, bygger och leker i vår miljö för att kunna förstå den bättre.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Skogen om hösten – ekologi, fotosyntes, och artkunskap.

Ansvarig/Ansvariga lärare: Malin Björn

När, under vilka veckor: v. 36 – 41 ht 2016

Vad? Skogen om hösten – ekologi, fotosyntes och artkunskap

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad händer i skogen om hösten?
  • Vilka arter – växter, svampar och djur – finns i vår närmiljö?
  • Hur samspelar det levande och döda i naturen?
  • Vilka uppgifter har de olika kategorierna av växter, svampar och djur?
  • Hur ser en näringskedja/väv ut?
  • Hur fungerar växternas fotosyntes?
Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Se mer: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/biologi

Centralt innehåll från kursplanen

Natur och samhälle

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

ska%cc%88rmavbild-2016-09-21-kl-21-47-03

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Undersökningar, skogsbesök, läs- och skrivuppgifter, diskussioner, bildspel, länktips, sök av fakta, presentation av fakta

Vi varvar praktiskt arbete med att upptäcka och uppleva ute i skogen med teoretiskt arbete där vi ser bildspel, film och läser om olika arter och deras samspel. Vi undersöker vissa arter närmre med lupp och mikroskop. Vi jämför olika arter – likheter och skillnader. Vi skriver kortare texter och svarar på frågor. Vi ritar flödesscheman och näringsvävar. Vi ritar av och tar reda på delarnas namn och funktion. Vi diskuterar betydelsen av de olika arterna och hur de samspelar. Vi leker lekar och lägger sammanhangspussel tillsammans.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Faktakunskaperna inom området (t.ex. viss artkunskap, begreppskunskap) kommer att utvärderas med en frågesport. Förmågan att genomföra undersökningar utvärderas under det praktiska arbetet. Varje elev fördjupar sig i en svensk art och sammanställer och presenterar fakta om den. Förmågan att sammanställa information och använda och värdera källor tränas.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.36 Skogen – bildspel och skrivuppgifter, allemansrätten.

v.37 Svampar – svampundersökning, svampens delar och mer om nedbrytare, artkunskap – övningen artjakten.

v.38 Svampar och nedbrytare, svampguiden – matsvamp/giftsvamp, answergarden – undersökning, biologins arbetssätt med hypotes – undersökning, slutsats.

v. 39 Växter och djurs samspel, Rådjursleken, Äpplepusslet, val av art att undersöka, artkunskap.

v. 40 Fotosyntes, växters skydd om hösten, artkunskap. Arbete med växtplansch (söka och sammanställa fakta, presentera den informativt).

v. 41 Vandringsdag, Näringskedja, Näringsväv – samspel i naturen.

v.42 Gör klart växtplansch. Studiebesök “Alla människor” med koppling till FN-dagen.

v. 43 Kamratrespons. Sammanfattning och utvärdering i form av digital frågesport (Kahoot).

Halloweentemadag med häxperiment – olika laborationer med gasers vikt och volym och undersökning av slime.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Det är höst ute och skogen omsluter oss i vår kommun Värmdö. Vi påverkas alla av vår närmiljö och söker och behöver kunskap om den för att förstå och förklara vår omvärld.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många praktiska inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för sammanhang i naturen och även ge självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Att jag som pedagoger är en delaktig vuxen som ser möjligheter i elevernas tankar och funderingar, en som lyssnar, utmanar och undersöker verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång (Vad har vi lärt idag? Vad var roligt/lätt/svårt? ) samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion ibland via olika typer av “exit-tickets” samt i slutet med diskussioner kring arbetssätt och med en frågesport för att kolla fakta- och begreppsförståelse.

Lpp Kroppen HT-16

Kroppen årskurs 2 HT-16

Ansvarig lärare: Josephine Schempp

 

När, under vilka veckor?

Höstterminen 2016, v 36- v 51.

 

Vad?

Frågeställningar (och följdfrågor):

Hur ser vår kropp ut?

Vilka olika kroppsdelar har vi?

Hur fungerar vår kropp?

Vad skulle du vilja veta om din kropp?

Utifrån dessa frågeställningar kommer vi sedan skapa fler frågeställningar utifrån de områden vi kommer att arbeta med.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

 

Förankring i kursplanens syfte:

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa.
  • utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan.

 

Hur?

Eleverna kommer att arbeta både teoretiskt och praktiskt med de olika områdena inom projektet. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer att få visa sina kunskaper genom olika typer av dokumentation och via diskussioner och samtal med sina klasskamrater.

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?

36-40:

  • Intro Min kropp
  • Skelett
  • Muskler

 

41-46 (lov v. 44)

  • Hjärnan
  • Hjärtat och blodådror
  • Lungorna

 

V.47-51

  • Hud
  • Matspjälkningen
  • Kost – Sömn/vila – motion
  • Våra sinnen

 

Varför?

Vi har sett att barnen har ett intresse i hur deras kropp fungerar och vill därför synliggöra kroppens alla fantastiska funktioner.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi lyssnar till varandras erfarenheter och skapar vårt projekt utifrån elevernas intresse till ämnet. På så sätt skapar vi engagerade elever som driver projektet tillsammans med oss pedagoger. Vi skapar meningsfullhet och lust till lärande.

I projekt kommer vi ge eleverna möjlighet att arbeta med olika uttrycksformer för att skapa förståelse utifrån diskussioner genom faktatexter och egna erfarenheter där eleverna själv fått testa.

 

Utvärdering

Utvärdering sker tillsammans med eleverna under och vid projektets slut.

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer: 

Pedagogisk dokumentation: