Genetik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 14-19

Vad?

Läsanvisningar i Spektrum Biologi
Arvet och DNA s.366-390
Människokroppen – celler i samarbete s.238-246
Gleerups: biologi 7-9 Genetik

Keynote:

Frågeställning och följdfrågor

  • Var i cellerna finns våra arvsanlag?
  • Kunna förklara begreppen samt hur de hör ihop: cell-cellkärna-kromosom-DNA-gen.
  • Ge exempel på minst 5 funktioner som proteiner har i kroppen.
  • Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen?
  • Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier?
  • Hur många DNA-molekyler finns i människans celler (ej könsceller)?
  • Hur många DNA-molekyler innehåller ett ägg eller en spermie från en människa?
  • Beskriv kortfattat vad som händer med en DNA-molekyl vid vanlig celldelning.
  • När celler ska bilda könsceller så sker detta via reduktionsdelning. Varför måste könsceller bildas via reduktionsdelning och vad händer med könscellerna vid befruktning?
  • Hur stor chans är det att få en dotter eller en son? Motivera. Vad avgör om det blir en pojke eller en flicka vid befruktningen? (visa mha korsningsschema)
  • Vad händer när blir det enäggs-, tvåäggs- och siamesiska tvillingar?
  • Vad innebär dominant och recessiv gen, homozygot och heterzygot?
  • Hur ärvs vissa anlag t ex lockigt hår, blodgrupper. Visa med hjälp av korsningsscheman.
  • Ge ex på en egenskap som beror på samspel mellan arv och miljö.
  • Hur kommer det sig att det är vanligare med färgblindhet hos män?
  • Ge exempel på en sjukdom som beror på fel antal kromosomer i cellerna?
  • Vad är en mutation och hur kan det uppstå?
  • Mutationer kan inträffa både i kroppsceller och i könsceller och de påverkar individen på olika sätt. Vad är skillnaden mellan dessa mutationer?
  • De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga?
  • Vem var Mendel?

Begrepp/viktiga ord/namn

Cell
Cellkärna
Kromosom (+antal i cell/könscell)
DNA
Gen
Protein
Vanlig celldelning
Reduktionsdelning
Korsningsschema – pojke-flicka
Enäggstvillingar
Tvåäggstvillingar
Siamesiska tvillingar
Dominant gen
Recessiv gen
Homozygot
Heterozygot
Korsningsschema anlag t ex fräknar, blodgrupper.
Mutation – kromosomavvikelser + ärftliga sjukdomar (korsningsschema)
Gregor Mendel

Övergripande mål från LGR11 2.2

Förankring i kursplanens syfte

Centralt innehåll från kursplanen

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
  • Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
  • Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
  • De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
  • Kroppens celler, deras uppbyggnad, funktion och samverkan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

E-prov?, diskussionsuppgift och en egen inlämningsuppgift samt aktivitet under lektioner/diskussioner/lektionsuppgifter.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 14 
Uppstart – rutin “jag ser, jag tänker, jag undrar” kring en bild + bildspel. Film: Cellen. Övning: Arv och miljö, du är unik.

v 15
Kromosom-DNA-gen, protein, vanlig celldelning och reduktionsdelning, flicka eller pojke? Tvillingvarianter. Fakta:Proteiner,  CelldelningFlicka eller pojke? Övning: Kromosomer.

v 17 (to+fr)
Dominanta vs recessiva anlag, heterozygot och homozygot, korsningsscheman. Fakta: Dominanta och recessiva generfakta korsningsschema Övning: Dominanta anlag + Uppgift korsningsscheman anlag och blodgrupperFacit uppgift korsningsscheman anlag och blodgrupper

Lab: DNA hos en kiwi

v 18 (to+fr)
Blodsystemet ABO, När arvet skadas – kromosomfel, ärftliga sjukdomar och mutationer + Uppgift ärftliga sjukdomar, Facit uppgift ärftliga sjukdomarExtrauppgift ärftlig sjukdom, Facit Extrauppgift ärftlig sjukdom

Repetitition + start fördjupningsuppgift/diskussionsuppgift om genteknik

Lab: DNA hos en kiwi

v 19
må SR + on SG repetition + förberedelse för fördjupningsuppgift/diskussionsuppgift om genteknik

Diskussion – genteknik

Fredag: E-prov + diskussion i grupp om genteknik

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Förberedelse inför nationella provet i kemi

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v.13-14

Vad?

Öva inför och genomföra de skriftliga nationella proven i kemi– Del A1, A2 och A3 0ch B.
Proven är obligatoriska och genomförs under våren i årskurs 9.
Provresultaten använder läraren för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd vid betygssättningen.

Skolverkets förklaring av delproven:

Information NP Kemi 2019

Delprov A1 (75 min)

10-15 teoriuppgifter. Svaren skrivs på separat papper. Prövar förmågan att använda begrepp, modeller och teorier.

Delprov A2 (45 min)

Tre uppgifter. Svaren skrivs i provhäftet. Prövar förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning.

Delprov A3 (30 min)

En större uppgift. Svaret skrivs i provhäftet. Prövar förmågan att planera en systematisk undersökning.

Delprov B (60 min)

Två praktiska uppgifter och tre teoriuppgifter. Svaren skrivs på separat papper. Prövar förmågan att genomföra och utvärdera en systematisk undersökning.

Förankring i kursplanens syfte:

Samtliga delar kommer att behandlas under provet där du som elev samlar E, C och A-poäng inom de olika förmågorna.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Man vet aldrig på förhand vilka underdelar från det centrala innehållet som kommer men självklart kommer det frågor från kemins alla olika områden.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda mycket lektionstid för att du på egen hand skall kunna styra över vad du vill repetera.
Som material kan du bl a läsa på kemiavsnittet i Gleerups och kemiboken (Spektrum). 
Vi kommer också att träna på gamla prov för att ni skall få bekanta er med provformen.

Gamla nationella prov:

Kemi A1 2013Kemi A2 2013Kemi A3 2013Kemi B 2013Bedömningsanvisningar

Kemi A1 2017Kemi A2 2017Kemi A3 2017Bedömningsanvisningar A 2017

Andra övningsuppgifter:

Begrepp kemi:

https://gleerupsportal.se/laromedel/kemi-7-9/article/b0170633-61ed-4090-8e6c-89228b86f594

Tips på filmer (ne):

Kretslopp: Kvävets kretsloppFosfors kretsloppKolets kretslopp
Elektrolys: Elektrolys
Matens kemi: matens kemi
Grunderna i kemi: grunderna i kemi

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genomföra samtliga delprov i kemi NP9.
De nationella proven är ett stöd för en likvärdig och rättvis betygssättning av en elevs kunskaper.

Sedan den 29 juni 2018 ska provresultatet särskilt beaktas vid betygssättningen.

Formuleringen ”särskilt beakta” innebär att provresultatet inte helt ska styra betyget, utan att provet ska vara ett stöd vid betygssättningen. Resultatet på ett nationellt prov kan alltså inte vara det enda underlaget för betygssättningen. Att resultat på ett nationellt prov ska ha en särskild betydelse innebär att det har en större betydelse än andra enskilda underlag vid din allsidiga utvärdering av elevens kunskaper vid betygssättningen.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v 2-11 – Träna på att planera, genomföra och utvärdera systematiska undersökningar på laborationer.
v 12 – Genomföra delprov B – genomföra och utvärdera systematiska undersökningar.
v.13+14 – Repetera gamla ämnesområden samt träna på gamla Np.
Onsdag v 14 –  NP delprov A1, A2 och A3.

Varför?

Proven är obligatoriska och delprov A och B genomförs under vårterminen i åk 9. Provresultaten använder läraren för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd vid betygssättningen i slutet av vårterminen.
Syftet med de nationella proven är i huvudsak att
  • stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
  • ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.
De nationella proven bidrar också till
  • att konkretisera kursplanerna,
  • en ökad måluppfyllelse för eleverna.
  • samt utveckla kursplanens kriterier (kunskapskrav).

Vatten

Ansvarig/Ansvariga lärare: Daniel Ekmark 

När, under vilka veckor? Vecka 10-15

Vatten

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

– Varför behöver vi vatten?

– Vilka är vattnets tre former?

– Hur förändras vatten?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt.

Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper.

Vidare ska undervisningen bidra till att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle genom att ge dem möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i omvärlden.

Förankring i kursplanens syfte

Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom observationer, mätningar och samtal om iakttagelser. Hur elevnära företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder eller enkla tabeller och diagram.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Skapande genom lek, bild, musik, dans, drama och andra estetiska uttrycksformer.

  Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.

  • Kemiska och fysikaliska fenomen som är bekanta för eleverna, till exempel övergång från is till vatten.

– Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Filmer

https://urskola.se/Produkter/162283-Vattenmannen-och-Speed-H2O-vattnets-former

Böcker

Experiment

Isägget

Regnbågsmoln

Skapande aktiviteter

Skapa vattenmolekyler

Gruppdiskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Barnens alster

Mindmaps

Observationer av elevers arbete

Delaktighet på lektioner

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Syftet är att skapa meningsfulla sammanhang för eleverna där det ges möjlighet till att utveckla en rörelseglädje och tilltro till sin egen motoriska förmåga. Men även skapa en vi-känsla, där vi ser styrkan i att vara en del av en grupp, som lär av varandra och tillsammans.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet.
  • Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Sexualkunskap/Pubertet

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 11-19

 

Sexualkunskap/Pubertet

 

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur kan en familj se ut? (vecka 11)
  • Vad händer med kroppen under puberteten? (vecka 12)
  • Vem är jag? (vecka 13-14)
  • Vänskap (vecka 15-17)
  • Kärlek (vecka 15-17)
  • Vad är sex? (vecka 18-19)
  • Vad är onani? (vecka 18-19)

 

Syfte/förmågor

  • Att utveckla dina kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om dig själv och andra människor. Att utveckla dina kunskaper om människokroppens byggnad och funktion.
  • Att utveckla din förmåga att diskutera frågor om hälsa och samlevnad.
  • Att ge dig förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av kunskapskällor.

 

 

Under arbetes gång ska du få lära dig om:

Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

Kropp och hälsa
  • Sociala relationer
  • Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.

 

 

Hur?

För att du ska få möjlighet att lära dig detta, ska vi under lektionerna:

Vi kommer att arbeta med detta område i mindre grupper. Undervisningen kommer till störst del ske i halvklasser på fredagar. Som plattform kommer vi använda oss av sidan www.fragachans.nu/. Vi kommer även att läsa ur boken ”Världens viktigaste bok”, ha genomgångar, titta på film, få tid till eget reflekterande samt diskutera vissa frågor kring olika ämnesområden:    

 

  • Vad händer med kroppen under puberteten?
  • Hur kan en familj se ut?
  • Vem är jag?
  • Vänskap
  • Kärlek
  • Vad är sex?
  • Vad är onani?

 

 

Hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer att bedöma din förmåga att:

  • Uttrycka tankar och frågor om kropp och hälsa,
  • Tänka efter/fundera/reflektera,
  • Samtala och diskutera olika frågor om hälsa och sexualitet,
  • Motivera dina ställningstagande,
  • Använda, beskriva och förklara begrepp och olika biologiska processer,
  • Redogöra för det du lär dig, muntligt, skriftligt och i bild.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

Ämnena i maten

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Maria Holm

När, under vilka veckor?

VT 19 v. 10-22

Vad?

Kemi

Vardagskemi och ämnena i maten

 

Innehåll:

 

Arbetsmaterial: Gleerups portal Kemi 7-9. Kapitel 10 ämnena i maten.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Vi kommer att  behandla följande mål ur kursplanen:

 

Kemin i vardagen och samhället:

  • Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad de innebär för en hållbar utveckling (År 9).
  • Innehåller i mat och dryck och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen (År 9).
  • Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan (År 9).
  • Aktuella samhällsfrågor som rör kemi (År 9).

Kemin och världsbilden:

  • Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor (År 9).

Kemins metoder och arbetssätt:

  • Sambandet mellan kemiska undersökningar och utveckling av begrepp, begrepp, modeller och teorier (År 9).
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier (År 9).
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Kunskapskrav Steg E Steg C Steg A
0 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
0 – I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
0 – Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
0 – Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
1 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
1 – I undersökningarna använder eleven… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
1 – Eleven kan jämföra resultaten… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
1 – Eleven för resonemang… Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
1 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
2 – Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

 

Matris för ämnena i maten

E C A
Använda begrepp, teorier och modeller Eleven har grundläggande kunskaper och för enkla resonemang. Har goda kunskaper och för utvecklade resonemang. Har mycket goda kunskaper och för välutvecklade resonemang.

 

Matris för granska, kommunicera och ta ställning

E C A
Eleven: Tar ställning med enkel motivering För enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans Skapar enkel redovisning med viss anpassning till syfte och målgrupp Eleven: Tar ställning med utvecklad motivering För utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans Skapar utvecklad redovisning med relativt god anpassning till syfte och målgrupp Eleven: Tar ställning med välutvecklad motivering För välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans Skapar välutvecklad redovisning med god anpassning till syfte och målgrupp

 

Matris för systematisk undersökning

E C A
Planering Eleven: Formulerar en förutsägelse utan förklaring Ger förslag på hur undersökningen kan utformas men endast i stora drag (Eleven använder färdig instruktion) Eleven: Formulerar en förutsägelse förklarad utifrån egna erfarenheter Ger förslag på hur undersökningen kan utformas, men kräver viss justering (Eleven får justering och använder egen planering) Eleven: Formulerar en hypotes som är naturvetenskapligt underbyggd Planerar undersökning med bestämda variabler, ordning på momenten och materiel (Eleven använder egen planering)
Genomförande Genomför undersökningen med viss systematik. Genomför undersökningen med relativt god systematik. Genomför undersökningen med god systematik
Utvärdering Drar en enkel slutsats Ger förslag till generell förbättring Gör en enkel dokumentation Drar en utvecklad slutsats Ger förslag till specifik förbättring Gör en utvecklad dokumentation Drar välutvecklad slutsats Ger förslag på specifik förbättring med förklaring Gör en välutvecklad dokumentation

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Teorigenomgångar tillsammans.
  • Filmklipp och program via Gleerupsmaterialet.
  • Olika uppdrag och laborationer.
  • Enkla fältstudier och experiment. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar, samt Gleerups texter.

 

Grovplanering (kommer uppdateras vartefter och kan ändras under arbetets gång)

GLEERUPS Kap. 10 Ämnena i maten

https://gleerupsportal.se/login/

Kemi i vardagen- ämnen i maten

I början av lektionerna: Gå igenom dagens agenda

Gleerups-material Kemi 7-9

v. Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3
RÖD  (månd)        GRÖN a/b (ons)   RÖD a/b  (tors)               GRÖN (tors) RÖD (tors)                          GRÖN (fred)
10 Lära känna

Inledning

Diskussionsuppg.  Vad tror du? -skriv ner på post it

Avsluta: Berätta om innehållet. Alla skrivuppgifter framöver kommer ni behöva till “slutuppgiften och provet” Formativ bedömning under vägen

Lära känna

Inledning

Diskussionsuppg.  Vad tror du? -skriv ner på post it

Avsluta: Berätta om innehållet. Alla skrivuppgifter framöver kommer ni behöva till “slutuppgiften och provet” Formativ bedömning under vägen

All mat innehåller solenergi

Kolhydrater

  • Läsa
  • Skriv ner stödord
  • Mall faktauppg.
  • Skriva google dok.
  • Mejla mig
  • Testa dig

film: https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/sol7357

Lära känna

Inledning

Diskussionsuppg.  Vad tror du? -skriv ner på post it

Avsluta: Berätta om innehållet. Alla skrivuppgifter framöver kommer ni behöva till “slutuppgiften och provet” Formativ bedömning under vägen

film: https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/sol7357 All mat innehåller solenergi

Kolhydrater

  • Läsa
  • Skriv ner stödord
  • Mall faktauppg.
  • Skriva google dok.
  • Mejla mig
  • Testa dig

film: https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/sol7357

11 Skriva klart kolhydrater Se film om fetter

VT rutin

Se film om fetter

VT rutin

Fetter

  • Läsa
  • Skriv ner stödord
  • Mall faktauppg.
  • Skriva google dok.
  • Mejla mig
  • Testa dig
Fetter

  • Läsa
  • Skriv ner stödord
  • Mall faktauppg.
  • Skriva google dok.
  • Mejla mig
  • Testa dig
Proteiner

  • Läsa
  • Skriv ner stödord
  • Mall faktauppg.
  • Skriva google dok.
  • Mejla mig
  • Testa dig
12 Proteiner

  • Läsa
  • Skriv ner stödord
  • Mall faktauppg.
  • Skriva google dok.
  • Mejla mig
  • Testa dig
Se film om fetter

VT rutin

Se film om fetter

VT rutin

Hållbar utveckling

Fråga 1-4

Hållbar utveckling

Fråga 1-4

Göra klart
13 Göra klart

 

Uppdrag “mitt favoritmål” Uppdrag “mitt favoritmål” Mineralämnen/vitaminer

Se klipp om kroppens kemi

  • Läsa
  • Skriv ner stödord
  • Mall faktauppg.
  • Skriva google dok.
  • Mejla mig
  • Testa dig
  • Testa dig
  • Förklara och resonera
Mineralämnen/vitaminer

Se klipp om kroppens kemi

  • Läsa
  • Skriv ner stödord
  • Mall faktauppg.
  • Skriva google dok.
  • Mejla mig
  • Testa dig
  • Testa dig
  • Förklara och resonera
Uppg. “min frukostrestaurang”

3 lektioner skrivtid

  • Förklara uppgiften
  • Visa matrisen
  • Börja planera
  • Ta hjälp av faktan i de tidigare uppgifterna ni skrivit om
14 Uppg. “min frukostrestaurang”

3 lektioner skrivtid

  • Förklara uppgiften
  • Visa matrisen
  • Börja planera
  • Ta hjälp av faktan i de tidigare uppgifterna ni skrivit om
Uppdrag “mitt favoritmål”  Uppdrag “mitt favoritmål” Uppg. “min frukostrestaurang” Uppg. “min frukostrestaurang” Uppg. “min frukostrestaurang”
15 Uppg. “min frukostrestaurang” Extra Extra Göra klart sina uppg. Göra klart sina uppg. Extrs
16 PÅSKLOV PÅSKLOV PÅSKLOV
17 Hållbar utveckling

Fråga 1-4

 

Hållbar utveckling

Fråga 1-4

PROV ämnena i maten PROV ämnena i maten
18
19
20
21 NP rättning

Planera till vikarie

NP rättning

Planera till vikarie

NP rättning

Planera till vikarie

22

 

När du skriver dina faktatexter:

Mall faktatext

Första gången du skriver. Skapa en ny mapp som heter “ämnena i maten”. Skriv i Google Drive dokument. När du är klar med din text mejlar du mig din text till maria.holm@lemshaga.se . Utifrån det kommer jag se och kunna bocka dig när du lämnat in materialet. Det är superviktigt att du skriver din text så att du har med informationen till slutprovet sedan.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Hur aktivt du deltar under genomgångar i klassen.
  • Hur du deltar och hur du deltar i grupparbete.
  • Förmågan att analysera, diskutera och ta till sig varandras tankar samt funderingar.
  • Förmåga att muntligt och skriftligt redovisa dina tankar och slutsatser.
  • Bedömningen sker formativt under kursens gång och avslut med skriftligt prov.

 

Utvärdering

Utvärdering i klassen/grupp tillsammans. Formativ betygsbedömning under kursens gång. Avsluta projektet med ett summativt prov och praktiska laborationsuppgifter.