Vi i Neptunus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström, Camilla Mauritzson, Mattias Olsson

När, under vilka veckor? 2020/2021

Vad?

  • Vad behöver vi för att alla ska må bra, känna sig trygga och trivas?

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur skapar vi ett klimat där alla känner sig trygga och mår bra?
  • Vad kan vi ha som överenskommelse för att vi ska få det klimat vi vill ha i klassrummet och på skolgården?
  • Vad är mitt ansvar och vad är min rättighet och hur hjälper vi varandra med att kunna ta ansvar?
  • Hur skapar vi ett klimat där vi kan tillgodose allas behov?
  • Hur hjälper vi varandra med att lyckas under skoldagen?
  • Hur kan vi lära oss mer om hur vår hjärna fungerar och hur det påverkar oss i vardagen?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte

Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.

Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Normer och regler i elevens närmiljö.
  • Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
  • Eleven kan beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras.

Centralt innehåll från kursplanen

Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer .
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang .
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) .

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

• Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
• Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
Svenska
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Varje fredag har vi ett rullande schema med värdegrundsarbete.

    Klassråd – Här tar vi upp frågor som berör klassen. ex: Hur kan vi hjälpa varandra i klassrummet? Hur kan vi alla hjälpas till att hålla ordning i klassrummet? Hur kan alla få arbetsro? Hur kan vi hjälpa varandra? Kompisproblem – Vi tittar på program som Vara vänner och Ugglan och kompisproblemet. 
    Vi samtalar om vad som kompisarna i serien varit med om och hur vi i klassen skulle kunna lösa problemet. Kanske någon kan ge något exempel från när hen har lekt.

    Mys med klassen – Komma närmare varandra i aktiviteter som eleverna är med och påverkar.
    Lekar där vi övar samarbete. Vi har olika aktiviteter där eleverna får vara med att påverka innehållet och som har syftet att stärka gruppen. Det kan exempelvis vara massage, utflykt eller film. 

  • Vi vill tillsammans utveckla överenskommelser för arbetet och samvaron i den egna gruppen. det gör vi genom samtal, demokratiska beslut, med Vt-rutiner, lekar etc. Vi har ett “ansvarshus” där olika uppdrag utdelas för att främja trivsel och skapa en ansvarskänsla för varandra och våra gemensamma ytor/ saker.
  • Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
  • Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
  • Vi arbetar med serien från UR “Ugglan och kompisproblemet” för att öppna upp för diskussion om vardagliga situationer som kan uppstå mellan människor och hur vi kan lära oss hantera vardagliga konflikter och känslor, för att lära känna oss själva och varandra bättre. Ämnena som tas upp är grupptryck, säga förlåt, vara utanför, hålla vad man lovar, inte skylla på andra, stå upp för sin kompis och vikten av att inte avbryta varandra.
  • Vi turas om att vara “klassvärdar” som sköter presentation av dagens datum samt upprop.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår. Genom att dokumentera med hjälp av bild, observationer, etc. synliggör vi gruppens process och var den befinner sig.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Kontinuerligt under årets gång har vi ett rullande schema med klassråd och värdegrundsarbete.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi lägger grund för att främja respekten och förståelsen för varandra, tillsammans med fritids och resurs.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi vill vara en plats som genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, en vördnad och respekt för livet och ett uppskattande av olikheter,

Att var och en blir sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

De kidnappade instrumenten

När, under vilka veckor?  v. 6-23

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström 

Vad ska vi göra?

Vi ska tillsammans lära oss om olika instrument.

Hur ser de ut?
Vad heter några av deras delar?
Hur låter de olika instrumenten?

Hur ska vi arbeta?

För att upptäcka instrumenten kommer vi att tillsammans lyssna till UR:s serie De försvunna instrumenten.

Om programserien De kidnappade instrumenten är ett actionfyllt musikäventyr i konserthusets vindlande korridorer. Här har instrument efter instrument spårlöst försvunnit från den stora scenen. Nu hålls de inlåsta mot sin vilja i ett förråd längst ner i konserthusets källare. Det är den ondskefulla vaktmästaren som tagit instrumenten till fånga. Nu måste instrumenten försöka fly innan något ännu hemskare kommer ske. Men kommer de att lyckas?

I Neptunus har vi musik varannan vecka vilket göra att den röda gruppen kommer att starta vecka 6. Därefter kommer den gröna gruppen göra samma sak v. 7 OSV.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

I Neptunus har vi musik varannan vecka vilket göra att den röda gruppen kommer att starta vecka 6. Därefter kommer den gröna gruppen göra samma sak v. 7 OSV.

v. 6 eller 7: Del 1 –  Tuba och klarinett

Vi möter instrumenten tuba och klarinett, och får höra hur de ser ut och låter. Tuba tillhör bläckblåsfamiljen och klarinett tillhör träblåsfamiljen. Vi lär oss om tuba och får höra den spela olika stycken med varierande rytm, tempo, tonläge och känsloläge.

Värdegrund – rättvisa Vännerna Tuba och Klarinett diskuterar orättvisa kring hur man ser ut. Orättvisa kan även diskuteras utifrån varför just dessa instrument blivit kidnappade. Den onda vaktmästaren presenteras också.

Vi lära oss om tuban och klarinettens olika delar.

v. 8 eller 10: Del 2 – Trumpet

Vi möter huvudpersonen, instrumentet trumpet, och lär oss hur den ser ut och låter. Trumpet hör till samma familj som tubai bleckblåsfamiljen. Vi fördjupar oss även i klarinett och får höra den spela olika stycken med varierande rytm, tempo, tonläge och känsloläge.

Värdegrund – rättvisa Trumpet har blivit tagen av vaktmästaren och är inlåst i källaren. Där träffar han Tuba och Klarinett som förklarar att han, precis som dem, har blivit kidnappad. Men Trumpet vill inte förstå det. Han tycker att det är orättvist och undrar varför just han har blivit kidnappad.

Vi lära oss om trumpetens olika delar.

v. 11 eller 12: Del 3 – Cello

Vi möter cello eller violoncell som den också kallas. Vi lär oss hur den ser ut och låter. Cello tillhör stråkfamiljen och har fyra strängar som spelas med stråke. Vi hör cello spela med olika rytm, tempo och tonläge. Med cello tas begreppet klang upp, med koppling till instrumentets varma klang.

Värdegrund – göra fel och säga förlåt Trumpet är arg över att ha hamnat i källarförrådet och kallar de andra instrumenten för elaka saker. Värdegrund kan diskuteras utifrån hur man behandlar andra när man själv är upprörd.

Vi lära oss om cellons olika delar.

v. 13 eller 15: Del 4 – Harpan

Vi möter harpa och lär oss hur den ser ut och låter. Harpa är ett knäppinstrument och tillhör strängfamiljen. Den spelar med olika rytm, tempo och tonläge. Harpa och trumpet spelar duett i programmet. Det visar hur det låter när två instrument spelar tillsammans och kompletterar varandra.

Värdegrund – göra fel och säga förlåt Cello blir jättearg på̊ Trumpet efter att han har varit elak mot instrumenten. Trumpet får dåligt samvete och Harpa hjälper Trumpet att inse att hen gjort fel och borde säga förlåt. Värdegrund kan diskuteras både utifrån Trumpet och Cellos agerande i konflikten.

Vi lära oss om Harpans olika delar.

v. 16 eller 17: Del 5 – Dragspel

Vi möter dragspel, eller ackordeon som det även kallas. Vi lär oss hur det ser ut och låter samt i vilka sammanhang instrumentet ofta hörs. Dragspel spelar i olika stilar med varierande rytm, dynamik och tempo. Dragspelet tillhör blåsfamiljen i släktet fritungeinstrument trots att det har tangenter och knappar och är ett tangentinstrument.

Värdegrund – vem bestämmer? Instrumenten får en chans att fly och diskuterar om de ska ge sig av fastän alla inte kan följa med. Cello får sista ordet och alla lyssnar på̊ hen. Värdegrund kan diskuteras utifrån varför Cello får bestämma. Även Dragspel försöker bestämma över de andra instrumenten.

Vi lära oss om dragspelets olika delar.

v. 18 eller 19: Del 6 – Synth

Vi möter synth och lär oss hur instrumentet ser ut, låter och är kopplad till sin genre synthmusik. Synthen tillhör familjen elektriska instrument och har oftast tangenter. Detär ett elektroniskt instrument som behöver el för att fungera. Synthens ljud har man skapat själv med hjälp av en dator.

Värdegrund – vem bestämmer? Instrumenten stoppas av Dragspel och de försöker bestämma vad de ska göra nu. Trumpet tar en tydligare ledarroll och Cello får backa. Synth försöker bestämma över Dragspel. Värdegrund kan diskuteras utifrån vem som har rätt att bestämma.

Vi lära oss om synthens olika delar.

v. 20 eller 21: Del 7 – Puka

Vi möter puka och lär oss hur den ser ut och låter. Puka tillhör slagverksfamiljen. Man använder klubbor eller trumstockar för att spela på pukorna. Puka spelar med olika takt, ton, rytm och dynamik. Vi får veta att pukans ljud kan uppfattas som läskigt.

Värdegrund – utanförskap Puka är lämnad ensam och utanför i källaren. Han är ofta rädd, trots att han är den som kan låta läskig. Även Harpa är ensam kvar i källaren. Värdegrund kan diskuteras utifrån hur det känns att vara ensam, utanför och missförstådd.

Vi lär oss om Pukans olika delar.

v. 22: Del 8 – Marimba

Vi möter marimba och lär oss hur den ser ut, låter och var den kommer ifrån. Marimba tillhör slagverksfamiljen och är ett melodiskt instrument, vilket betyder att det kan producera en melodi som kan följa en sång. Marimban består av plattor som är ordnade som en klaviatur med ett resonansljud som förstorar ljudet. Man spelar på en marimba med marimbaklubbor. Ofta har man två klubbor i varje hand. Marimba spelar med olika takt, ton, rytm och dynamik. Vi får veta att marimbas ljud finns med i tv-spel.

Värdegrund – utanförskap Marimba kom från ett annat land till konserthuset och var utanför tills hon träffade Puka. Värdegrund kan diskuteras utifrån hur det är att komma ensam till en ny plats.

Vi lär oss om Marimbans olika delar.

v. 23: Del 9 – Tillbaka på scenen och Del 10 – Dirigenten

Instrument från varje instrumentgrupp är presenterade. Instrumenten spelar tillsammans i en orkester. Vi lär oss vad en dirigent är och lyssnar till musikstycken med olika rytm, tempo, tonhöjd och dynamik.

Värdegrund – allas lika värde Kampen mellan ont och gott når sin kulmen där det goda kämpar för allas rätt att finnas till. Värdegrund kan diskuteras kring allas lika värde. Vi får också lära känna vaktmästaren och veta mer om hans bakgrundshistoria, och varför han är så arg. Värdegrund kan därför diskuteras utifrån förståelse för antagonisten trots att hans handlingar är fel.

Vi gör olika övningar för att minnas våra instrument, korsord, hitta instrumenten och memory.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi har tidigare fått spåna fritt kring hur olika instrument kan skapas samt hur de kan se ut. Vi kommer därför nu titta vidare på hur våra instrument kan se ut i verkligheten samt få höra hur de kan låta.

För att kunna skapa en spänning och mystik i ämnet musik valde vi även att lyssna till en spännande berättelse.

Centralt innehåll från kursplanen

Samhällskunskap – centralt innehåll, 1–3

Att leva tillsammans
  • Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden. Att leva i världen
  • Grundläggande mänskliga rättigheter och alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Musik – centralt innehåll, 1–3

Musikens verktyg
  • Slagverksinstrument, stränginstrument, tangentinstrument och digitala verktyg för musicerande och musikskapande.
  • Röstvård och hörselvård vid sång, spel och lyssnande. Musikens sammanhang och funktioner
  • Olika musikinstrument. Hur de låter, vad de heter och hur de ser ut
  • Associationer i form av tankar, känslor och inre bilder som uppkommer genom musikupplevelser.

Förankring i kursplanens syfte

Samhällskunskap
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Musik
  • spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
  • skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
  • analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi låter elevens nyfikenhet till sagornas värld komma till tals för att lära oss om nya instrument. Vi undersöker instrument och tittar närmare på hur de låter och hur de kan se ut. Vi diskuterar och reflekterar tillsammans.

Lajka – för en schysst nätvardag!

Lajka – för en schysst nätvardag!

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? V.47-51

Vad?

Frågeställning:

  • Vad är nätet?
  • Nätet för barn
  • Källkritik på nätet
  • Testa att vara källkritisk

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. 
  • Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. 
  • Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. 
  • Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
  • Alla som arbetar i skolan ska i arbetet med normer och värden uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför.

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
  • Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att förstå digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen och för den personliga integriteten.
  • Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
  •  Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett snabbt föränderligt samhälle.
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang.
  • Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
  • Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi arbetar och följer prinsparets stiftelses arbetsmaterial Lajka. https://lajka.prinsparetsstiftelse.se

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar och bedömer kontinuerligt under arbetets gång. 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

I en alltmer digitaliserad värld behöver eleverna få verktyg för att hantera internet. Eleverna behöver veta om sina rättigheter på nätet men även sina skyldigheter. 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga att vara källkritiska. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill på ett konkret sätt mötas i olika sätt att tänka och tro samt skapa nyfikenhet för olikheter.

 

Vi tillsammans i Saturnus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen, Eva Lorne och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? Ht20-Vt21

Vad?
Vi vill tillsammans skapa ett klimat i klassen där alla känner sig trygga och allas behov tillgodoses.

Frågeställning och följdfrågor
Hur skapar vi ett klimat där alla känner sig trygga och mår bra? Vad kan vi ha som överenskommelse för att vi ska få det klimat vi vill ha i klassrummet och på skolgården?  Vad är mitt ansvar och vad är min rättighet och hur hjälper vi varandra med att kunna ta ansvar?
Hur skapar vi ett klimat där vi kan tillgodose allas behov? Hur hjälper vi varandra med att lyckas under skoldagen?
Hur kan vi lära oss mer om hur vår hjärna fungerar och hur det påverkar oss i vardagen?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.1
Skolans mål är att varje elev
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

• genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
• visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan,
• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

 

Förankring i kursplanens syfte
So
Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.
Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra. Normer och regler i elevens närmiljö.

 

Centralt innehåll från kursplanen
So
Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer .
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang .
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) .
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
So
• Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
• Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
Svenska
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
• Vi skapar en gemensam överenskommelse om hur vi vill ha det i klassrummet och på skolgården.
Vi lär oss mer om hur hjärnan fungerar och hur det påverkar oss i vår vardag.
• Vi har klass- och fritidsråd där alla kan få bidra med tankar och idéer om hur vi vill ha det.
• Vi samtalar om händelser och skapar nya vägar, sätt om det har gått fel.
• Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
• Vi jobbar med att ta andras perspektiv för att skapa en större förståelse för hur det kan kännas för olika personer.
• Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
• Vi har klassvärdar varje vecka som får vara extra uppmärksamma på att det ska vara trivsamt i rummet och hjälpa till med olika saker som vi kommit överens om.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Under uppstartsveckan omvärderar vi våra regler kring hur vi vill ha det tillsammans. Vi går igenom alla rum i Villan och kommer överens om gemensamma regler.
Vi har klassråd varje vecka.
I början av terminen får alla elever enskilt svara på frågor om trygghet och trivsel.
Dessa svar blir utgångspunkt för vårt gemensamma arbete.

Varför?
Sammanhang och aktualitet
För att vi ska vara trygga och må bra behöver vi tänka kring hur vi gör det. Eleverna behöver träna sig i att ta ansvar för sitt eget handlande. Det får konsekvenser för hur vi är mot varandra och det är viktigt att prata om det. Vi kopplar trygghet och trivsel till hur vi mår och synliggör det bl a med hjälp av känslotavlan och samtal enskilt och i grupp.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom att ständigt vara i en dialog skapar vi förutsättningar för gruppen att växa och må bra. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans. Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet. Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana. Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas.

Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Lägerdagar: Vandring till fornborgen

Ansvariga lärare: Cecilia Högsveden-East, Ann-Sophie Petersen & Eva Lorne

När, under vilka veckor? v 34
Vad?
Vi utforska Lemshagas fornborg och funderar över dess användning och ursprung

 

Frågeställning och följdfrågor
• Vad är en fornborg?
• Vad användes den till?
• Vilka spår visar den historiska platsen och vad kan vi lära oss av den?

Övergripande mål från LGR 11 2.2
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
• Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande.
• Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.
• Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.

Centralt innehåll från kursplanen
Att leva tillsammans
• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Att leva i närområdet
• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
• Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder.
• Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar.
• Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck.
• Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser.

Hur?
Dagen innan vandringen pratar vi om vad en fornborg är, när den kan ha byggts och olika teorier kring hur den har använts.

Tillflyktsplats
Boplats
Kultplats
Försvarsborg

Hur ska vi arbeta?

Vi promenerade till Norrängsudden där Lämshagas fornborg ligger. Väl på plats fick eleverna uppmuntrades att fundera kring platsen. Hur kan borgen sett ut? Vad användes den till? Varför hade man valt just denna plats?

När vi kom tillbaka till skolan dokumenterade det vi såg, tänkte och undrade under vårt besök i Fornborgen.

Eleverna får rita fornborgen så som de tänker sig att den såg ut. Vi skriver en gemensam text om vad de sett dagen innan. Därefter klistrar de in sin teckning samt andra bilder och texter i vår projektbok, Saturnus resa genom Ingarös historia.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet. Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana.

 

Dramalek 20/21

Dramalek

 

Ansvarig:

Anna Berlind

 

När?

Läsåret 20/21

Våra mångrupper – Nix, Charon, Hydra, träffas på fredagar vid 7 tillfällen.

Vad?

Lekar, dramaövningar, sång och rörelse.

 

Frågeställningar

Hur kan vi utveckla ett öppet och tillitsfullt klimat där barnen vågar prata, komma med förslag och lösningar i sammanhanget?

Hur kan vi utveckla vår kommunikation och samarbetsförmåga?

Hur kan vi utveckla vår fantasi och kreativitet i lekar och enkla dramaövningar?

Hur kan vi bli medvetna om våra känslor?

Hur kan vi bli medvetna om vårt kroppsspråk?

 

Övergripande mål från LGR 11 

1 Skolans värdegrund och uppdrag

Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper.

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. 

 

Förankring i kursplanens syfte

 

Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva olika identiteter, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera. Undervisningen ska uppmuntra och utmana eleverna att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga. (Lgr11 kap: 3)

 

Centralt innehåll från kursplanen

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll.

  • Skapande genom lek, bild, musik, dans, drama och andra estetiska uttrycksformer. (Lgr11 kap:3)

Hur?

Vi kommer att ses i mindre grupper under en sammanhängande period av sju tillfällen. Varje dramapass startas med en namnlek, sedan går vi igenom dagens lekar och övningar och ifall det finns några speciella önskemål. 

Varje gång avslutar vi med att prata om vad som varit roligt, vad vi vill göra nästa gång och slutligen avslappning till lugn musik med massagesaga eller vila.

 

Varför?

Barnen ska få möjlighet att:

  • lära känna sina nya kompisar i en mindre grupp där vi provar olika lekar och dramaövningar. 
  • utveckla sin fantasi och kreativitet i ett lekfullt sammanhang.
  • vara med och skapa en trygg och positiv grupprocess där alla kan känna tillit till varandra.
  • lära känna sina egna och kamraternas styrkor i leksamanhanget.
  • vara med och skapa en gemensam lekbank.

Barnen kommer från 15 olika förskolor i Värmdö. Därför är det viktigt att sträva efter ett gemensamt förhållningssätt där goda relationer får möjlighet att växa.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

 

Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet

 

Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

 

Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem

 

Utvärdering

Vi utvärderar kontinuerligt efter varje tillfälle genom samtal om dagens innehåll och barnens upplevelser.