Vi tillsammans i Saturnus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen, Eva Lorne och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? Ht20-Vt21

Vad?
Vi vill tillsammans skapa ett klimat i klassen där alla känner sig trygga och allas behov tillgodoses.

Frågeställning och följdfrågor
Hur skapar vi ett klimat där alla känner sig trygga och mår bra? Vad kan vi ha som överenskommelse för att vi ska få det klimat vi vill ha i klassrummet och på skolgården?  Vad är mitt ansvar och vad är min rättighet och hur hjälper vi varandra med att kunna ta ansvar?
Hur skapar vi ett klimat där vi kan tillgodose allas behov? Hur hjälper vi varandra med att lyckas under skoldagen?
Hur kan vi lära oss mer om hur vår hjärna fungerar och hur det påverkar oss i vardagen?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.1
Skolans mål är att varje elev
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

• genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
• visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan,
• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

 

Förankring i kursplanens syfte
So
Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.
Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra. Normer och regler i elevens närmiljö.

 

Centralt innehåll från kursplanen
So
Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer .
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang .
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) .
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
So
• Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
• Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
Svenska
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
• Vi skapar en gemensam överenskommelse om hur vi vill ha det i klassrummet och på skolgården.
Vi lär oss mer om hur hjärnan fungerar och hur det påverkar oss i vår vardag.
• Vi har klass- och fritidsråd där alla kan få bidra med tankar och idéer om hur vi vill ha det.
• Vi samtalar om händelser och skapar nya vägar, sätt om det har gått fel.
• Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
• Vi jobbar med att ta andras perspektiv för att skapa en större förståelse för hur det kan kännas för olika personer.
• Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
• Vi har klassvärdar varje vecka som får vara extra uppmärksamma på att det ska vara trivsamt i rummet och hjälpa till med olika saker som vi kommit överens om.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Under uppstartsveckan omvärderar vi våra regler kring hur vi vill ha det tillsammans. Vi går igenom alla rum i Villan och kommer överens om gemensamma regler.
Vi har klassråd varje vecka.
I början av terminen får alla elever enskilt svara på frågor om trygghet och trivsel.
Dessa svar blir utgångspunkt för vårt gemensamma arbete.

Varför?
Sammanhang och aktualitet
För att vi ska vara trygga och må bra behöver vi tänka kring hur vi gör det. Eleverna behöver träna sig i att ta ansvar för sitt eget handlande. Det får konsekvenser för hur vi är mot varandra och det är viktigt att prata om det. Vi kopplar trygghet och trivsel till hur vi mår och synliggör det bl a med hjälp av känslotavlan och samtal enskilt och i grupp.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom att ständigt vara i en dialog skapar vi förutsättningar för gruppen att växa och må bra. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans. Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet. Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana. Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas.

Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Lägerdagar: Vandring till fornborgen

Ansvariga lärare: Cecilia Högsveden-East, Ann-Sophie Petersen & Eva Lorne

När, under vilka veckor? v 34
Vad?
Vi utforska Lemshagas fornborg och funderar över dess användning och ursprung

 

Frågeställning och följdfrågor
• Vad är en fornborg?
• Vad användes den till?
• Vilka spår visar den historiska platsen och vad kan vi lära oss av den?

Övergripande mål från LGR 11 2.2
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
• Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande.
• Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.
• Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.

Centralt innehåll från kursplanen
Att leva tillsammans
• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Att leva i närområdet
• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
• Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder.
• Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar.
• Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck.
• Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser.

Hur?
Dagen innan vandringen pratar vi om vad en fornborg är, när den kan ha byggts och olika teorier kring hur den har använts.

Tillflyktsplats
Boplats
Kultplats
Försvarsborg

Hur ska vi arbeta?

Vi promenerade till Norrängsudden där Lämshagas fornborg ligger. Väl på plats fick eleverna uppmuntrades att fundera kring platsen. Hur kan borgen sett ut? Vad användes den till? Varför hade man valt just denna plats?

När vi kom tillbaka till skolan dokumenterade det vi såg, tänkte och undrade under vårt besök i Fornborgen.

Eleverna får rita fornborgen så som de tänker sig att den såg ut. Vi skriver en gemensam text om vad de sett dagen innan. Därefter klistrar de in sin teckning samt andra bilder och texter i vår projektbok, Saturnus resa genom Ingarös historia.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet. Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana.

 

Dramalek 20/21

Dramalek

 

Ansvarig:

Anna Berlind

 

När?

Läsåret 20/21

Våra mångrupper – Nix, Charon, Hydra, träffas på fredagar vid 7 tillfällen.

Vad?

Lekar, dramaövningar, sång och rörelse.

 

Frågeställningar

Hur kan vi utveckla ett öppet och tillitsfullt klimat där barnen vågar prata, komma med förslag och lösningar i sammanhanget?

Hur kan vi utveckla vår kommunikation och samarbetsförmåga?

Hur kan vi utveckla vår fantasi och kreativitet i lekar och enkla dramaövningar?

Hur kan vi bli medvetna om våra känslor?

Hur kan vi bli medvetna om vårt kroppsspråk?

 

Övergripande mål från LGR 11 

1 Skolans värdegrund och uppdrag

Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper.

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. 

 

Förankring i kursplanens syfte

 

Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva olika identiteter, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera. Undervisningen ska uppmuntra och utmana eleverna att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga. (Lgr11 kap: 3)

 

Centralt innehåll från kursplanen

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll.

  • Skapande genom lek, bild, musik, dans, drama och andra estetiska uttrycksformer. (Lgr11 kap:3)

Hur?

Vi kommer att ses i mindre grupper under en sammanhängande period av sju tillfällen. Varje dramapass startas med en namnlek, sedan går vi igenom dagens lekar och övningar och ifall det finns några speciella önskemål. 

Varje gång avslutar vi med att prata om vad som varit roligt, vad vi vill göra nästa gång och slutligen avslappning till lugn musik med massagesaga eller vila.

 

Varför?

Barnen ska få möjlighet att:

  • lära känna sina nya kompisar i en mindre grupp där vi provar olika lekar och dramaövningar. 
  • utveckla sin fantasi och kreativitet i ett lekfullt sammanhang.
  • vara med och skapa en trygg och positiv grupprocess där alla kan känna tillit till varandra.
  • lära känna sina egna och kamraternas styrkor i leksamanhanget.
  • vara med och skapa en gemensam lekbank.

Barnen kommer från 15 olika förskolor i Värmdö. Därför är det viktigt att sträva efter ett gemensamt förhållningssätt där goda relationer får möjlighet att växa.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

 

Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet

 

Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

 

Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem

 

Utvärdering

Vi utvärderar kontinuerligt efter varje tillfälle genom samtal om dagens innehåll och barnens upplevelser.

 

Vi tillsammans i Pluto 20/21

Vi tillsammans i Pluto 

Ansvarig/Ansvariga lärare: Anna, Maria, Lisa, Titti, Johannes och Hanan. 

När, under vilka veckor? Läsåret 2020-2021

Vad?

Vi arbetar för att alla elever ska känna sig välkomna och trygga, utveckla goda relationer tillsammans, känna sig delaktiga och trivas i sin nya skolmiljö på Lemshaga.

Frågeställning och följdfrågor

Hur skapar vi en miljö för utveckling, kreativitet och lärande där positivt beteende och delaktighet är vägledande?

Övergripande mål från LGR11 

2.1 Normer och värden

  • Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. 

 

Förankring i kursplanens syfte

  1. Förskoleklassen
  • Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen. 
  • Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla och pröva sin identitet och sina uppfattningar i möte och samspel med andra.
  • Undervisningen ska ta tillvara olikheter och mångfald och på så sätt ge eleverna möjlighet att fördjupa sin förståelse för olika sätt att tänka och vara.
  • I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att de får vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten.
  1. Fritidshemmet 
  • Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen. 
  • I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att de får vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten.
  •  Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att utveckla tilltro till sig själva samt sin förmåga att samarbeta och att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.
Centralt innehåll från kursplanen
  1. Förskoleklassen
  • Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
  • Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra. 
  1. Fritidshemmet   
  • Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

Genom undervisningen i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling,
  • skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt,

 

Hur?

En tydlig dagsstruktur och återkommande rutiner skapar trygghet.

I samlingar samtalar och bestämmer vi gemensamma regler, som leder till delaktighet, ansvar och respekt för varandra.

Kontinuerliga samtal i hur vi är mot varandra hjälper eleverna att utveckla bra kamratrelationer.

I fritidsaktiviteter iordningställer vi miljöer som inspirerar till lek och samspel mellan eleverna.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Eleverna kommer från 15 olika förskolor, därför är det viktigt att utveckla ett gemensamt förhållningssätt som uppmuntrar alla att sträva mot bra kamratrelationer.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet.

Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana.

Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas.

Vår skola ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och ett uppskattande av olikhet.

 

Utvärdering

Kontinuerliga samtal med eleverna under hela läsåret.

 

LPP Normer och värden – samarbete och friluftsliv

När?  LÅ 20/21

Vilka? Mentorslaget Merkurius (Annika, Malin, Patrik) samt Gottis (idrottslärare)

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur skapar vi trivsel och trygghet i gruppen?

Hur gör vi för att skapa en stark vi-känsla och en stark självkänsla samtidigt?

Hur skapar vi respekt för andra, varandra och naturen?

Hur varierar vi arbetsmiljö för att öka vårt samarbete och vår kreativitet?

Hur gör man som elev för att kunna prestera så bra som möjligt efter sin egen förmåga?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

 

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden.

 

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi fokuserar på en stor klassgemenskap mellan Röd och Grön grupp genom att vi blandar grupper och arbetar i olika gruppkonstellationer samt åker på gemensamma utflykter. Vi strävar efter att alla ska känna alla och känna sig trygga med varandra för då har vi lättare att lära och vi motverkar dessutom utanförskap och mobbing. 

Vi kommer att göra många gemensamma aktiviteter utomhus av problemlösande och samarbetskrävande karaktär för att bygga gemenskap med hela Merkurius. Detta under lägerdagar samt även sist på torsdagar under begreppet “Friluftsliv” som är ett samarbetsprojekt i Idrott och NO.

Då Lemshagas treårsmål handlar om hjärnan kopplat till utbildning i skolan samt hur miljö – fysisk och psykisk – påverkar inlärning kommer även detta vara ett stort fokus under mentorstimmarna. 

Till vår hjälp använder vi bland annat boken “Fysisk lärmiljö”. Vidare kommer Merkurius att fortsätta utveckla sina förmågor kring studieteknik och öka sina kunskaper och förmågor kring ett växande mindset.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. 34 on-fr Lägerdagar helklass 
  2. 35 må – ti Uppstartsdagar Ladan i blandade grupper 7-9 med samarbetsfokus
  3. 35 to Bärplockning och livräddning öppet vatten
  4. 36 må Skapa film om våra trivselregler
  5. 36 to Laga gott på stormkök – lab
  6. 38 må Inför utvecklingssamtal
  7. 38 to Sjöekologiundersökning i liten grupp
  8. 39 må Utvecklingssamtal
  9. 41 må Livskunskap i Kyrkans regi (M grön)
  10. 42 må Livskunskap i Kyrkans regi (M röd)

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Undervisningen ska främja att eleverna utvecklar sin förmåga i samarbete och kreativitet. Vi lär mer tillsammans och av varandra än på egen hand. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bak­grund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare.

Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas.

Vi använder vår fantastiska skolmiljö för att lyfta undervisningen och ger utrymme för ute-undervisning.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Eleverna ges utrymme att utvärdera genomförda aktiviteter med respons enligt modellen “två stjärnor och en önskan” både muntligt, analogt och digitalt. Eleverna får även möjlighet att komma med egna förslag på gruppstärkande friluftslivsaktiviteter.

Den magiska skogen

När, under vilka veckor? HT och VT 20/21

Ansvarig: Camilla Mauritzson, Sara Sandström och Gottis Olofsson

Vad ska vi göra?
Tillsammans så ska vi ta oss in i “Den magiska skogen” och göra en fantasivärld. Vi ska tillsammans utforska om våra djur i vår närmiljö. Djur som vi själva fått förvandlas till under sommaren då vi tog oss in i vårt klassrum. 

Hur ska vi arbeta?
Vi kommer lära oss om våra djur genom att läsa faktatexter samt se på filmer där vi visuellt får uppleva djuret.

Vi kommer enskilt skriva om våra djur i vår no bok. Samt rita bilder av vårt djur för att få en tydligare beskrivning av djuret.

Varannan vecka kommer vi gå ut i skogen för att uppleva naturens magi. Vi kommer här bygga upp en värld med alla våra djur så att vår kunskap kan gå vidare till andra kompisar som går vår stig.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
v. 34 Lägerskoledagar

– Allemansrätten, vi läser om Allemansråttan som berättar om Allemansrätten. 

– Vi arbetar med materialet Hitta vilse.

v. 35 Myran

– vi lär oss om myran genom att läsa och titta på en kort film kring myran. 

– Vi samtalar och reflekterar kring det vi har lärt oss genom VT rutinen ”Think pair share”

– Vi skriver om myran och ritar en bild.

– vi går ut i skogen för att upptäcka naturens magi och hitta våra små myror ute i skogen och här få möjlighet att smaka på deras myrsyra.

v. 36 Fjärilen

– Vi lär oss om fjärilen genom att läsa en faktatext och titta på en kort film.

– Vi samtalar om vad vi lärt oss med hjälp av VT – rutinen ”think pair share”

– Vi skriver om fjärilen och ritar upp fjärilens livscykel.

v. 37 Spindeln

– Vi lär oss om spindeln genom att läsa en faktatext och titta på en kort film.

– Vi skriver om spindeln och ritar en bild över spindelns olika delar. 

– Vi går ut till vår magiska stig där vi tittar på möjliga platser för att bygga små hus där våra djur kan bo. Vi samlar stenar.

v. 38 Ekoxen

– Vi lär oss om ekoxen genom att läsa en faktatext och titta på en kort film om ekoxen. 

– Vi skriver om ekoxen och ritar en ekoxe i verklig storlek i våra böcker.

v. 39 Daggmasken

–  text: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/daggmaskar

– Bild: Rita en mask. film: https://urplay.se/program/209827-djurverket-daggmask

– Vi skriver om daggmasken och ritar hur masken ser ut samt skriver ut delar på masken.

– Vi går till scoutstugan för att leka olika lekar och samlar stenar att måla till djur.

v. 40 Flugan

– Text: https://illvet.se/djur/insekter/varfor-tycker-flugor-om-att-sitta-paa-manniskor

https://illvet.se/djur/insekter/forskare-insekter-ser-manga-fler-detaljer-an-vad-vi-trott

eller: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/flugor

– Berättare: https://urplay.se/program/180368-en-flugas-liv-ovader?autostart=true

– Vi skriver om flugan och tittar på flugans livscykel och klistrar in en bild.

v. 41 Grodan

Film: https://urplay.se/program/209847-djurverket-groda

– Text: https://naturkul.com/grodans-livscykel/

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/vanlig-groda

– Vi skriver om grodan samt klistrar in en bild på grodans livscykel.

– Vi målar våra stenar till djur.

– Vi går ut i skogen för att uppleva hösten. I skogen lyssnar vi till Djuren i skogen del 3: Hösten https://sverigesradio.se/avsnitt/1174265. Innan vi går ut tittar vi på: Hösten https://www.ne.se/play/ur/program/194694

v. 42 Vi skriver brev från våra stendjur som vi har målat i par.

– Vi klistrar in tankar om hösten i vår bok.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

0 – Eleven kan beskriva… Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
0 – I samtal om årstider… I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.

 

1 – Eleven gör enkla… Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. 

 

1 – I det undersökande arbetet… I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat.
1 – Eleven dokumenterar… Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi arbetar just nu med småkryp i NO. Här tar vi reda på fakta om alla de djur som eleverna har föreställt sig att vara under sommaren då de smög sig in på Lemshaga.

 

Centralt innehåll från kursplanen

BIOLOGI

Året runt i naturen

Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.

Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Berättelser om natur och naturvetenskap

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,

kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi använder oss av ett utforskande arbetssätt där elevernas intresse och engagemang driver arbetet framåt. Vi använder oss av VT rutiner för att få en större förståelse för vår miljö och våra djur.