Normer och värden

Normer och värden Neptunus

LPP Normer och värden Neptunus

Ämne: Normer och värden
Årskurs: Neptunus
Ansvarig: Cecilia Högsveden East, Cecilia Hulin, Tina Fredriksen
När: ht 22-vt 23

Varför?

Vi vill vara en trygg mötesplats där alla känner sig viktiga och sedda. Vi vill skapa en kultur där alla känner sig välkomna och där vi alla förväntas bidra både i relationer och i lärande.
Att kunna fungera i en grupp är grundläggande för hela livet.


Vad? 
Vi vill arbeta för trygghet och demokratiska värderingar där eleverna känner sig delaktiga.


Hur?

I början av terminen är det extra viktigt att skapa gemensamma strukturer och förhållningssätt för hur vi vill ha det i klassen. Vi förtydligar var skolgårdens gränser går och vad som gäller vid rast, övergångar och lektioner.
Vi gör en gemensam överenskommelse kring hur vi vill ha det i klassrummet och hur vi kan vara bra kompisar.
Vi gör samarbetsövningar på lektioner och gemensamma uppstartsdagar.
Vi har ”hemliga kompisar”.
Vi arbetar med avslappning och massage.
Vi tränar på att lösa konflikter på ett konstruktivt sätt.
Viktigt att alla får komma till tals och säga sin mening.


CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Vi tar tid för samtal och konflikthantering.
Möjligheter – Vi tar vara på alla olikheter och förslag.
Förväntningar – Vi förväntar oss att alla kan och vill vara med och bidra.
Rutiner – Vi börjar varje dag med samma rutiner.
Interaktion – Elevernas samtal och samspel i leken är utvecklande.
Miljö – Vi skapar tillsammans en trygg miljö där alla kan bidra.
Språk – Vi talar till varandra på en trevligt sätt.
Modellering – Vi vuxna visar på positiva exempel och lyfter även fram eleverna.

 

Pluto – Dramalek

Ämne: Dramalek
Årskurs: Pluto – förskoleklass
Ansvarig: Anna Berlind
När: Läsåret 22/23

 

Varför?

Vad är dramalek?

Vad tänker ni att vi ska göra?

Vad kan vi lära oss i dramaleken?

Är det viktigt med fantasi? (Varför? Hur kan vi använda den?)

Hur kan vi bli bra på att samarbeta?  

 

Centralt innehåll från kursplanen

  1. Förskoleklass

Skapande och estetiska uttrycksformer

Skapande genom lek, bild, musik, dans, drama och andra estetiska uttrycksformer.(Lgr22 s.23)

 

 

Vad? 

Jag vill skapa ett meningsfullt sammanhang där kreativitet, fantasi och samarbete är i fokus så att gruppens process får en positiv utveckling.

Grupp och individ ska få möjlighet att:

  • lära känna sina nya klasskompisar i ett mindre sammanhang där vi provar olika lekar och dramaövningar. 
  • utveckla sin fantasi och kreativitet på ett lekfullt sätt.
  • vara med och skapa en trygg och positiv grupprocess där alla kan känna tillit till varandra.
  • lära känna sina egna och kamraternas styrkor i leksamanhanget.
  • vara med och skapa en gemensam lekbank. 

Hur?

Eleverna i Pluto är indelade i fyra grupper, som fått namn efter planeten Plutos månar – Nix, Charon, Hydra och Kerberos. 

Det är 10 elever i varje grupp som har dramalek under en sammanhängande period av sju veckor. 

Varje tillfälle följer ett tydligt mönster som startar med en namnlek och sedan följer lekar och dramaövningar som känns rätt i gruppens utvecklingsprocess. Vi avslutar varje tillfälle med avslappning och utvärdering.

Eleverna uppmuntras till att föreslå/önska lekar som passar bra i sammanhanget.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Pedagog ansvar för att utnyttja tiden på bästa sätt genom att ‘läsa’ av gruppens ork och fokus, avsluta aktivitet/lek vid rätt tillfälle.

Möjligheter – Vi använder lekar och dramaövningar som metod för att uppnå bästa grupp-process, utveckla fantasi och kreativitet. 

Förväntningar – Varje tillfälle börjar med genomgång av förhållningssätt, vad vi ska göra, elevers önskemål. 

Rutiner – Kontinuerligt ställa frågor till gruppen så att det blir en naturlig process i lärande och delaktighet. Tex: ‘Hur kan vi göra så att det känns rättvist i turtagning? Hur ser vi ut när vi är rädda? (om det är det vi ska gestalta i en lek/övning).

Interaktion – Pedagog ansvarar för att hålla gruppens dialog igång för att skapa känslan av delaktighet och respekt för varandra.

Miljö – Vi använder whiteboarden i klassrummet för att tydliggöra dagens innehåll men även förtydliga lek/övning.

Språk – Pedagog ansvarar för att vara tydligt i genomgången av lek/övning men ska också vara lyhörd för tips på förändringar av elever – dialog. Ställ frågor som bidrar till utveckling och samarbete.

 

Modellering – Pedagogen visar hur en lek/övning går till.

Pluto – REDE

Ämne: Värdegrund – REDE
Årskurs: Pluto
Ansvarig: Hendrike Palm
När: Läsåret 22/23

Varför?

  • Varför ska vi arbeta med djur? 
  • Varför är det bra att prata om känslor? 
  • Varför är det viktigt att vara en bra kompis? 

I läroplanen står det att skolan ska verka för att eleverna ska ges möjlighet att:

  • Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt. (LGR 22 s.22)
  • Kunna uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter (LGR 22 s.11)

och att:

  • Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang. (LGR 22 s.11)

Genom att arbeta med REDE ges eleverna möjligheten att sätta sig in i andras situation och se ur andras (djurs) perspektiv. Materialet innefattar olika etiska scenarion som alla bygger på erfarenheter där eleverna kan känna igen sig i.

Övningarna sker både praktiskt och teoretiskt där reflektion, ställningstagande och förmågan att uttrycka sig ligger i fokus.  

Vad? 

Genom undervisningen kommer eleven att ges möjligheten att utveckla förmågan att: 

  • Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett
    demokratiskt och empatiskt förhållningssätt, (LGR 22 s.22)
  • Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser. (LGR 22 s.23)
  • Utveckla ord- och begreppförrådet som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. (LGR 22 s.23)

Undervisningen fokuserar på att eleverna ska få förståelse för: 

  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, rättvisa och könsroller. (LGR 22 s.24)
  • Begreppet REDE – Respekt, Empati, Djur och Etik

Hur?

Under 7 tillfällen kommer eleverna att arbeta med övningar kopplade till värdegrundsmaterialet REDE. REDE som står för Respekt, Empati, Djur Etik. Materialet utgår ifrån djur. Övningarna tar upp djurens rättigheter, levnadssätt, deras känslor och strategier kring reflektion. 

Övningarna handlar om att stärka och utveckla elevernas sociala kompetens genom att de  får lära sig att sätta ord på sina känslor, förstå andras känslor och åsikter samt respektera varandra. 

Lektionen startar alltid med samling där vi presenterar och diskuterar tillfällets ämne. 

Vidare kommer eleverna att få bearbeta – enskild, i mindre grupper och i storgrupp – ämnet både genom diskussion följt av praktiska och lekfulla övningar. 

Tillfället avslutas med reflektion kring ämnet. 

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Fredagar i gruppsammanhang. Time timer ställs för att eleverna får uppfattning om hur lång tid varje moment pågår under lektionen. 

Möjligheter – Alla elever ges möjlighet till att få pröva och uttrycka sina tankar och idéer kring ämnet. 

Förväntningar – Att eleverna ska kunna ta emot instruktioner, delta på gemensamma övningar och i diskussion – efter egen förmåga.

Rutiner – Lektionerna har samma upplägg oavsett ämne: samling med genomgång, eget arbete, lek, gruppdiskussion och avslutningsvis en reflektion. 

Interaktion – Ämnet öppnar upp för dialoger relaterat till ämnet mellan elever-elever och pedagog-elever, både under och efter lektionen. 

Miljö – Målsättningen är att skapa ett arena som känns trygg för eleverna att kunna uttrycka känslor och tankar som kanske vanligtvis upplevs lite jobbigare. 

Språk – Instruktionerna ges på ett språk som passas eleverna. Vi använder ord och begrepp kopplat till ställningstaganden kopplat till ämnet. 

Modellering – Genom att pedagogen delar med sig egna tankar kring ämnet visar det att det är okej att öppna upp sig. Under det egna arbetet visar alltid pedagogen hur man kan göra uppgiften på ett alternativt sätt, så att eleverna får en grund i hur uppgiften kan lösas. 



Normer och värden

Ansvariga pedagoger

 

Sofia Landberg, Catrin Colliander, Stefan Bäcklund, 

Tidsperiod

Läsåret 2022/2023

 

Frågeställningar

 

  1. Hur skapar vi en trygghet i gruppen?
  2. Hur gör vi så att alla känner sig inkluderade?
  3. Hur kan vi hjälpa varandra att utvecklas och lära på bästa sätt? 
  4. Vilka förhållningssätt vill vi ha mot varandra och till vårt lärande? 
  5. Hur ska vi förverkliga “välkomnandets etik” i klassen?

Ur läroplanen Lgr 22 2.1 Normer och värden

 

Skolans mål är att varje elev: 

  • respekterar andra människors egenvärde samt deras kroppsliga och personliga integritet, 
  • tar avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskriminering och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och 
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

 

Alla som arbetar i skolan ska: 

 

  • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, 
  • i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av jämställdhet och solidaritet mellan människor,
  • i sin verksamhet bidra till att eleverna interagerar med varandra oberoende av könstillhörighet,
  • aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, 
  • visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt och normmedvetet förhållningssätt, och 
  •  i arbetet med normer och värden uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför. 

 

Detta gör vi i Jupiter för att nå läroplanens mål

 

Vi… 

  • har tydliga rutiner för hur vi startar och avslutar dagen.
  • har en mobilfri skoldag.
  • dokumenterar och följer upp kränkningar.
  • har tydliga rutiner för användning av skolans material.
  • Inkluderar eleverna i utformningen av klassrummet.
  • har alltid fasta placeringar och fasta grupper som pedagog bestämmer.
  • har fasta matkompisar på lunchen.
  • har rastaktiviteter under rasterna.
  • har ett IUP-arbete med fokus på våra styrkor och styrkan i våra olikheter.
  • har ett normkritiskt förhållningssätt när vi planerar aktiviteter. Vilka normer reproducerar vi? Inkluderas alla? Om inte – hur kan vi göra istället? 
  • tar fram ordningsregler och förhållningssätt tillsammans med eleverna.
  • lyfter fram elevernas styrkor samt styrkan i att vara olika.
  • undervisar eleverna i samtycke.
  • använder ett inkluderande språk.
  • markerar starkt mot kränkningar.
  • tydliggör och diskuterar skolans värdegrund med eleverna.
  • tydliggör skolans värdegrund på föräldramöte.
  • tydliggör hur gruppen är en resurs för lärande.
  • delar aldrig in elever efter kön.

 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i arbetet:

 

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans
  • Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet
  • Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana
  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas
  • Arbetet genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och ett uppskattande av olikhet

Normer och Värden, Tellus

Normer och värden

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath, Andreas Backwall, Victor Horvath

 

När, under vilka veckor?

Läsåret 2022/2023

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

 

  1. Hur ska vi i gruppen skapa en trygghet som vilar på ansvar och delaktighet? 
  2. Vad behöver vi för att känna oss trygga? 
  3. Hur kan vi hjälpa varandra att utvecklas och lära på bästa sätt? 
  4. Vilka förhållningssätt vill vi ha gentemot varandra och till vårt lärande? 
  5. Hur ska vi förverkliga “välkomnandets etik” i klassen? 

 

Övergripande mål från LGR 22 

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde samt deras kroppsliga och personliga integritet,
  •  tar avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskriminering och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. 

 

Förankring i kursplanens syfte

Skolväsendet vilar på demokratins grund. 

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.

Skolan ska gestalta och förmedla de värden och rättigheter som uttrycks i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa och eleverna ska få kännedom om sina rättigheter. 

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck, ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser. 

 

Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. 

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser. (SV)
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. (SV)
  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. (SV)
  • Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet. (RE)
  • Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.(SH)
  • De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering. (SH) 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen. (SV)

Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar.  (SV)

Eleven för resonemang om moraliska frågor och livsfrågor. (RE)
Eleven visar grundläggande kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter.  (SH)

 

Hur?

Hur ska vi arbeta under läsåret?

  • Vi startar terminen med gruppstärkande övningar och utflykter (Ängsholmen och andra mindre utflykter så som exempelvis Södersved) med mål att stärka gruppen och öka tryggheten. 
  • Tillsammans diskuterar vi förväntningar, mål och sätter tillsammans upp gemensamma regler. 
  • Vi vill tillsammans utveckla förhållningssätt för arbetet och samvaron i den egna gruppen. Det gör vi genom samtal, demokratiska beslut, med Vt-rutiner (Visible Thinking), lekar och gruppstärkande övningar både ute och inne. 
  • Vi diskuterar värderingar, hur vi kan stärka varandra och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar. 
  • Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
  • Vi samtalar om vad “Välkomnandets etik” betyder i vårt sammanhang. Vi samlar in ord och handlingar som visar på ett välkomnande.
  • Trygghetsgruppen kommer göra klassbesök och berätta om deras arbete och hur det arbetet inkluderar eleverna.
  • Vi genomför olika uppdrag som syftar till att stärka gemenskapen till gruppen samt syftar till egen reflektion kring det egna beteende gentemot sig själv och andra runt omkring. 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

– Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

– Vi arbetar “Reggio Emilia”-inspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

– Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

– Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans

– Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet

– Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana

– Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas

– Vår skola ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och ett uppskattande av olikhet

 

Dramalek 21/22

Dramalek

 

Ansvarig:

Anna Berlind

 

När?

Läsåret 21/22

Vad?

Lekar, dramaövningar, sång och rörelse.

 

Frågeställningar

Hur kan vi utveckla ett öppet och tillitsfullt klimat där alla elever vågar prata, komma med förslag och lösningar i sammanhanget?

Hur kan vi skapa vi-känsla i gruppen med leken som metod?

Hur kan vi utveckla vår kommunikation och samarbetsförmåga?

Hur kan vi utveckla vår fantasi och kreativitet i lekar och enkla dramaövningar?

 

Övergripande mål från LGR 11 

1 Skolans värdegrund och uppdrag

Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. (Lgr11  s.8)

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. (Lgr11 s.8)

 

Förskolekassen syfte och centrala innehåll

Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. (Lgr11 kap:3)

Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll.

Skapande och estetiska uttrycksformer

  • Skapande genom lek, bild, musik, dans, drama och andra estetiska uttrycksformer. (Lgr11 kap:3)

 

Hur?

Vi ses i mångrupperna Nix, Charon och Hydra under en sammanhängande period av sju tillfällen. Varje dramapass startas med en namnlek, sedan går vi igenom dagens lekar och övningar och om det finns några önskemål. 

Vi avslutar varje tillfälle med att prata om vad som varit roligt, vad vi vill göra nästa gång och slutligen avslappning till lugn musik eller kompismassage till en saga.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Syftet är att skapa ett meningsfullt sammanhang för eleverna där utvecklingen av vi-känslan och kreativiteten i gruppen är i fokus.

Eleverna ska få möjlighet att:

  • lära känna sina nya kamrater i en mindre grupp där vi provar olika lekar och dramaövningar. 
  • utveckla sin fantasi och kreativitet i ett lekfullt sammanhang.
  • vara med och skapa en trygg och positiv grupprocess där alla kan känna tillit till varandra.
  • lära känna sina egna och kamraternas styrkor i leksamanhanget.
  • vara med och skapa en gemensam lekbank.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet
  • Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
  • Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem

Utvärdering

Vi utvärderar kontinuerligt efter varje tillfälle genom samtal om dagens innehåll och elevernas upplevelser.