Godnatt Mister Tom

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

 

När, under vilka veckor?

Ht-19

 

Vad?

Under höstterminen kommer vi att tillsammans läsa och njuta av Michelle Magorian bok “Godnatt Mister Tom”. Läslust önskar vi alla och nu kör vi! 

Frågeställning och följdfrågor

  1. Hur kan vi ta till oss texter och förstå dem bättre?
  2. Hur kan jag jobba med en bok?
  3. Vad kan jag lära mig utav att läsa en skönlitterär bok?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

 

Centralt innehåll från kursplanen

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Genom att göra… Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att tillsammans läsa olika avsnitt i boken “Godnatt Mister Tom” under lektionstid. Vi alternerar mellan tyst läsning, högläsning och stafettläsning där eleverna läser högt för varandra. Frågor och läslogg diskuteras både i mindre grupp och i helklass. Efter avslutad läsning skriver alla elever en recension av boken.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning sker löpande under lektionstid och du kommer att kunna visa dina kunskaper genom att delta aktiv på lektionerna samt att genomföra de uppgifter vi arbetar med. 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna ta del av information och förstå det vi läser. 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Normer och värden

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath, Andreas Backvall 

 

När, under vilka veckor?

HT-19

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

 

  1. Hur ska vi i gruppen skapa en trygghet som vilar på ansvar och delaktighet? 
  2. Vad behöver vi för att känna oss trygga? 
  3. Hur kan vi hjälpa varandra att utvecklas och lära på bästa sätt? 
  4. Vilka förhållningssätt vill vi ha mot varandra och till vårt lärande? 
  5. Hur ska vi förverkliga “välkomnandets etik” i klassen? 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

 

Förankring i kursplanens syfte

Skolväsendet vilar på demokratins grund. 

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten.

Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. 

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV) 
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. (SV) 
  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. (SO) 
  • Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet. (SO)
  • Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning. (SO)

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. 

Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser

Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter 

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang

Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi vill tillsammans utveckla förhållningssätt för arbetet och samvaron i den egna gruppen. Det gör vi genom samtal, demokratiska beslut, med Vt-rutiner, lekar och gruppstärkande övningar både ute och inne. 
  • Vi diskuterar värderingar, hur vi kan stärka varandra och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar. 
  • Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
  • Vi samtalar om vad “Välkomnandets etik” betyder i vårt sammanhang. Vi samlar in ord och handlingar som visar på ett välkomnande.
  • Vi genomför olika uppdrag som syftar till att stärka gemenskapen till gruppen samt syftar till egen reflektion kring det egna beteende gentemot sig själv och andra runt omkring. 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

– Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

– Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

– Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

– Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans

– Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet

– Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana

– Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas

– Vår skola ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och ett uppskattande av olikhet

 

 

 

Hållbar utveckling för kropp och knopp!!!

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.35-38, 42-43

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Vilka positiva effekter uppnår du i hjärnan genom fysisk aktivitet?
  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med friidrott och andra aktiviteter?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till i våras?
  • Vad har pulspasset (på tisdagar) bidragit med till min fysiska hälsa?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.

Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.

Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.

Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta praktiskt och utomhus under första delen av perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. Vi fortsätter även med ett 30 minuters pass på tisdagar där pulshöjande aktiviteter skall ligga i fokus. En kortare reflektion kommer att fyllas i i samband med coopertestet om varför resultatet möjligtvis skiljer sig från tidigare tester.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under lektionerna, en kortare inlämning av reflektion efter coopertest, inlämning av eget träningspass vid Ekedalspåret samt en avstämning över ditt fysiska mående innan höstlovet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 35

Tisdag (båda): Pulsfys med Krister

Onsdag (var sin lektion): Skapa mål/träningsprogram. Förberedelse inför Ekedalspåret. Samling i Klockrummet med iPad. Se mer info om tider på schoolsoft.

Att planera ett individuellt träningspass – Uppgift

Fredag (röd-grön): Vi värmer upp med flaggan ett par gånger och sedan väljer du mellan fotboll och ultimate.

Vecka 36

Tisdag (båda): Pulsfys med Krister

Onsdag (röd): Ekedalspåret. Samling 8.20 vid utegymmet. Genomförande av eget träningsprogram.

Fredag (röd-grön): Friidrott – Testa ALLA grenar och sätta upp personliga mål inför Lemshagaspelen.

Vecka 37

Tisdag (båda): Pulsfys med Krister

Onsdag (grön): Ekedalspåret. Samling 8.20 vid utegymmet. Genomförande av eget träningsprogram.

Fredag (röd-grön): Gemensam uppvärmningsövning + Friidrott – slipa teknik och personlig träning inom valda grenar.

Vecka 38

Tisdag (båda): Pulsfys med Krister

Onsdag: LEMSHAGASPELEN (se separat info på schoolsoft under v.37)

Fredag (röd-grön): Orienteringsteori (se LPP:n Orientering och Friluftsliv)

Vecka 42

Tisdag (båda): Pulsfys med Krister

Onsdag

Fredag (röd-grön): Coopertest och efterföljande reflektion

Vecka 43

Tisdag (båda): Pulsfys med Krister

Onsdag:

Fredag (röd-grön): Bollekar + individuell avstämning beträffande måendet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället.  Vi knyter även an till den forskning om hjärnan som så tydligt visar på positiva effekter av olika slag.Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Lag & Rätt

Ansvarig/Ansvariga lärare: 

Åsa Grath

 

När, under vilka veckor?

Under första delen av vårterminen

Vad?

 

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är skillnaden mellan en regel, en lag och en norm? 
  • Vilka typer av brott sker i Sverige? 
  • Vilka yrken finns inom rättsväsendet? 
  • Vad händer när ett brott har begåtts? Från brott till åtal… 
  • Hur går en rättegång till? 
  • Vilka påföljder (straff) har vi i Sverige? 
  • Hur påverkas andra av ens brott? 
  • Vilka sociala skyddsnät har vi i Sverige? 
  • Vilka är våra mänskliga rättigheter? Och hur kom dem till? 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till digitalisering, globalisering, hållbar samhällsutveckling och interkulturella relationer. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld. 

 

Förankring i kursplanens syfte

Syftet med arbetsområdet är att du ska utveckla dina kunskaper om lagar och rättigheter i det svenska samhället och fundera kring orsaker till och konsekvenser av olika typer av brott.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett snabbt föränderligt samhälle.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Individer och gemenskaper

  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

Rättigheter och rättsskipning

  • Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.

Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att undersöka, diskutera, värdera, analysera, söka information och därmed söka förståelse för de begrepp och kunskaper vi ska införskaffa. 

Vi kommer bland annat att få besök av olika yrkesgrupper, titta på film, ha föreläsningar men också söka information och genomföra olika tillhörande uppgifter (enskilt, i par samt i grupp) som därmed ska öka våra olika förmågor såsom analys-, begrepps-, kommunikations- samt procedurförmåga. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning sker löpande under temat gång genom de diskussioner vi för, de uppgifter vi genomför samt det slutgiltiga prov vi kommer att ha innan höstlovet. 

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker tillsammans med eleverna

 

Franska 9

Ansvarig/Ansvariga lärare: Caroline Joons

När: HT/ VT 19/20

Vad?

Fokus i år är att fortsätta utveckla en allsidig kommunikationsförmåga på franska genom att kunna beskriva / diskutera om olika tema om sig själv och andra (från åk6-8) med detaljer och även i olika tidsformer (t.ex. i dåtid).
Fokus denna termin är även att förberedda och träna inför Nationella Prov i franska samt genomföra franska NP.

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur berättar man om sitt liv? Hur säger man vardagliga uttryck på franska?
  • Hur samtalar/diskuterar man om olika närliggande tema på franska?
  • Förberedelse och genomförande av Franska NP
  • Grammatik ( verber i olika tempus samt présent- imparfait – passé composé)
  • Grupp arbete under olika tema
 
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
– utvecklar sin förmåga att använda språket för att kommunicera i tal och skrift,
– fördjupar sin förståelse av talat språk i olika situationer och sammanhang,
– utvecklar sin förmåga att delta aktivt i samtal och skriftlig kommunikation, uttrycka sina egna tankar på språket samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter,
– utvecklar sin förmåga att använda språket muntligt i olika sammanhang för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,
– utvecklar sin förmåga att uttrycka sig varierat och säkert i skrift för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,
– utvecklar sin förmåga att analysera, bearbeta och förbättra språket mot allt större variation och säkerhet
– utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i de länder där språket talas och göra jämförelser med egna erfarenheter
Förankring i kursplanens syfte

Skriva, tala, höra, läsa, ordförråd, grammatik och uttal. Att bilda språkligt sammanhängande texter eller tal som anpassas till situation och mottagare.

Centralt innehåll från kursplanen:
Kunna kommunicera med fransktalande människor och utveckla uttal, ordförråd, grammatik (tempus), ordföljd.
Centralt innehåll från kursplanen

Tala, skriva och samtala — produktion och interaktion:

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.
  • Olika former av samtal och dialoger.
  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.
  • Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
  • Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

https://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/08/Matris_Franska_Fra9.pdf

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi ska använda La Nouvelle Chouette D kapitlar som underlag för att utveckla elevernas språkliga förmåga – att förstå och göra sig förstådd. Detta ska vi genomföra genom att göra varierande övningar (hör- tal- skrivövningar) samt olika stimulerande lekar.

Vi ska använda google classroom var lärare kommer att lägga till olika typ av övningar, läxor, lektionen, prov förberädelser osv.

Allt ligger på schoolsoft vid vecka planering. Det är elevers ansvar att logga in innan varje lektion och se vad man måste göra och förbereda sig på bäst sätt. Hemläxor och prov schemat ligger också på schoolsoft.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Genom att läsa, skriva, prata och höra. Redovisning sker via muntlig framställning och skriftliga övningar/framställningar.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

titta på Schoolsoft under rubriken vecka planering

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Att kunna använda franska språket är betydelsefullt för internationella kontakter, för en alltmer internationaliserad arbetsmarknad och för att kunna ta del av den snabba utvecklingen som sker genom informations- och kommunikationsteknik samt för framtida studier/jobb.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • att våra arbeten och läroprocesser ska sättas i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare (autentiskt lärande).
  • aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna:

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer .

Vi ska använda ”exit tycket” from ”socrative”

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Franska 9

Ansvarig/Ansvariga lärare: Caroline Joons

När: HT/ VT 19/20

Vad?

Fokus i år är att fortsätta utveckla en allsidig kommunikationsförmåga på franska genom att kunna beskriva / diskutera om olika tema om sig själv och andra (från åk6-8) med detaljer och även i olika tidsformer (t.ex. i dåtid).
Fokus denna termin är även att förberedda och träna inför Nationella Prov i franska samt genomföra franska NP.

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur berättar man om sitt liv? Hur säger man vardagliga uttryck på franska?
  • Hur samtalar/diskuterar man om olika närliggande tema på franska?
  • Förberedelse och genomförande av Franska NP
  • Grammatik ( verber i olika tempus samt présent- imparfait – passé composé)
 
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
– utvecklar sin förmåga att använda språket för att kommunicera i tal och skrift,
– fördjupar sin förståelse av talat språk i olika situationer och sammanhang,
– utvecklar sin förmåga att delta aktivt i samtal och skriftlig kommunikation, uttrycka sina egna tankar på språket samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter,
– utvecklar sin förmåga att använda språket muntligt i olika sammanhang för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,
– utvecklar sin förmåga att uttrycka sig varierat och säkert i skrift för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,
– utvecklar sin förmåga att analysera, bearbeta och förbättra språket mot allt större variation och säkerhet
– utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i de länder där språket talas och göra jämförelser med egna erfarenheter
Förankring i kursplanens syfte

Skriva, tala, höra, läsa, ordförråd, grammatik och uttal. Att bilda språkligt sammanhängande texter eller tal som anpassas till situation och mottagare.

Centralt innehåll från kursplanen:
Kunna kommunicera med fransktalande människor och utveckla uttal, ordförråd, grammatik (tempus), ordföljd.
Centralt innehåll från kursplanen

Tala, skriva och samtala — produktion och interaktion:

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.
  • Olika former av samtal och dialoger.
  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.
  • Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
  • Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

https://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/08/Matris_Franska_Fra9.pdf

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi ska använda La Nouvelle Chouette D kapitlar som underlag för att utveckla elevernas språkliga förmåga – att förstå och göra sig förstådd. Detta ska vi genomföra genom att göra varierande övningar (hör- tal- skrivövningar) samt olika stimulerande lekar.

Vi ska använda google classroom var lärare kommer att lägga till olika typ av övningar, läxor, lektionen, prov förberädelser osv.

Allt ligger på schoolsoft vid vecka planering. Det är elevers ansvar att logga in innan varje lektion och se vad man måste göra och förbereda sig på bäst sätt. Hemläxor och prov schemat ligger också på schoolsoft.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Genom att läsa, skriva, prata och höra. Redovisning sker via muntlig framställning och skriftliga övningar/framställningar.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

titta på Schoolsoft under rubriken vecka planering

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Att kunna använda franska språket är betydelsefullt för internationella kontakter, för en alltmer internationaliserad arbetsmarknad och för att kunna ta del av den snabba utvecklingen som sker genom informations- och kommunikationsteknik samt för framtida studier/jobb.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • att våra arbeten och läroprocesser ska sättas i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare (autentiskt lärande).
  • aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna:

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer .

Vi ska använda ”exit tycket” from ”socrative”

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.