Multiplikation och division kap 3

Lokal pedagogisk planering

Ämne: Matematik
Årskurs: 5
Ansvarig: Maria Troedsson
När: 42-46

 

Varför?

I kursplanen för matematik står det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Hur gör vi då för att lektionerna ska utveckla elevernas intresse? Ni kommer att under följande veckor tillsammans få tänka och laborera med olika problemlösningar där ni på olika sätt kommer fram till lösningar. I kursplanen står det också att du ska få möjlighet att öva på din problemlösningsförmåga, detta får du genom att göra de kluringar som varje lektion avslutas med. Under följande veckor kommer du under varje lektion att utveckla din förmåga att argumentera och föra matematiska resonemang genom startuppgifterna som varje lektion inleds med.

 

Vad?
Under första delen av kapitel 3 kommer vi att upptäcka delbarhet och förstå innebörden med det. Därefter möter vi multiplar där vi ska förstå kopplingen till multiplikationstabellen. Ytterligare några begrepp vi kommer att möta är faktorer, produkt, minnessiffra, rest, växling, täljare, nämnare, kvot och många fler. Eleverna kommer även att få öva på sin problemlösningsförmåga där de både får tänka själva och samarbeta med sina klasskamrater. Kapitlet avslutas med en kunskapslogg där eleverna har möjlighet att upptäcka vad hen har lärt sig och även det som behöver övas mer på.

Fokus för kunskapsloggen kapitel 3

  • vad begreppen delbarhet och multipel innebär.
  • hur man gör för att hitta alla faktorer till ett tal.
  • på vilka olika sätt man kan multiplicera tresiffriga tal.
  • hur man multiplicerar med en uppställning.
  • på vilka olika sätt man kan dividera tresiffriga tal.
  • hur man gör för att multiplicera och dividera med 10 och 100.
  • vad division med rest betyder.
  • hur division och multiplikation hör ihop.

 

Hur?

  • Läraren presenterar dagens startuppgift där eleverna först får tänka själva vad lektionen kommer att handla om. Därefter får eleverna samtala med varandra hur de resonerar och vad de tror att dagens lektion handlar om. Därefter har vi en dialog i klassrummet där grupperna får presentera deras resonemang.
  • Läraren går igenom dagens startuppgift och beskriver vad de tillsammans ska utforska med uppgiften, därefter får eleverna lösa uppgiften. Frågorna som kontinuerligt ställs är “hur kan vi ta reda på det?” och “finns det fler sätt?”.
  • Efter vi haft en dialog kring startuppgiften får du möjlighet att se hur barnen i läroboken har löst uppgiften, finns det någon metod som de använt som vi inte har pratat om?
  • Därefter får du arbeta med uppgifterna i övningsboken.
  • För att få färdighetsträning får du göra de digitala övningarna som finns på NOK. För att öva på din problemlösningsförmåga ska du göra de kluringar som finns i slutet av varje lektion. 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – under startuppgiften ges möjlighet att först tänka själv, därefter med din bänkkamrat och sedan i helklass. 

Möjligheter – genom rutiner och samarbete arbetar vi med startuppgifterna ges möjliget att dela med sig av sina funderingar och lösningar.

Förväntningar – vi tillsammans kommer att skapa det klassrum där alla får möjlighet att känna sig lyssnade till och delaktiga.

Rutiner – rutinerna till think pair share används för att göra samtliga elevers tänkande synligt.

Interaktion –  genom startuppgifterna ges möjlighet att interagera med varandra och ta del av varandras resonemang och lösningar.

Miljö – De begrepp som vi lär oss under kapitlets gång kommer att synliggöras i klassrummet för att ständigt repeteras för lärandet.

Språk – läraren använder sig av de begrepp som synliggörs i varje kapitel

Modellering – läraren ställer kontinuerligt frågor till eleverna för att väcka deras intresse att tänka själva och tillsammans med varandra.

 

 

 

 

Addition och subtraktion kap 2

Lokal pedagogisk planering

Ämne: Matematik
Årskurs: 5
Ansvarig: Maria Troedsson
När: 37-39

 

Varför?

I kursplanen för matematik står det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Hur gör vi då för att lektionerna ska utveckla elevernas intresse? Ni kommer att under följande veckor tillsammans få tänka och laborera med olika problemlösningar där ni på olika sätt kommer fram till lösningar. I kursplanen står det också att du ska få möjlighet att öva på din problemlösningsförmåga, detta får du genom att göra de kluringar som varje lektion avslutas med. Under följande veckor kommer du under varje lektion att utveckla din förmåga att argumentera och föra matematiska resonemang genom startuppgifterna som varje lektion inleds med.

Vad?
Under första kapitlet i kapitel 2 kommer vi att lära oss mer om räknesätten addition och subtraktion. Vi kommer även att lära oss använda olika strategier vid addition och subtraktion, hur vi avrundar och använder överslagsräkning. Vi kommer dessutom att lära oss om jämna och udda tal, addition och subtraktion med negativa tal och utöka vår förmåga att lösa problemuppgifter.

Hur?

  • Läraren presenterar dagens startuppgift där eleverna först får tänka själva vad lektionen kommer att handla om. Därefter får eleverna samtala med varandra hur de resonerar och vad de tror att dagens lektion handlar om. Därefter har vi en dialog i klassrummet där grupperna får presentera deras resonemang.
  • Läraren går igenom dagens startuppgift och beskriver vad de tillsammans ska utforska med uppgiften, därefter får eleverna lösa uppgiften. Frågorna som kontinuerligt ställs är “hur kan vi ta reda på det?” och “finns det fler sätt?”.
  • Efter vi haft en dialog kring startuppgiften får du möjlighet att se hur barnen i läroboken har löst uppgiften, finns det någon metod som de använt som vi inte har pratat om?
  • Därefter får du arbeta med uppgifterna i övningsboken.
  • För att få färdighetsträning får du göra de digitala övningarna som finns på NOK. För att öva på din problemlösningsförmåga ska du göra de kluringar som finns i slutet av varje lektion.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – under startuppgiften ges möjlighet att först tänka själv, därefter med din bänkkamrat och sedan i helklass. 

Möjligheter – genom rutiner och samarbete arbetar vi med startuppgifterna ges möjliget att dela med sig av sina funderingar och lösningar.

Förväntningar – vi tillsammans kommer att skapa det klassrum där alla får möjlighet att känna sig lyssnade till och delaktiga.

Rutiner – rutinerna till think pair share används för att göra samtliga elevers tänkande synligt.

Interaktion –  genom startuppgifterna ges möjlighet att interagera med varandra och ta del av varandras resonemang och lösningar.

Miljö – De begrepp som vi lär oss under kapitlets gång kommer att synliggöras i klassrummet för att ständigt repeteras för lärandet.

Språk – läraren använder sig av de begrepp som synliggörs i varje kapitel

Modellering – läraren ställer kontinuerligt frågor till eleverna för att väcka deras intresse att tänka själva och tillsammans med varandra.

Lycka till!
Maria

Sex, samtycke och relationer

Ämne: Biologi -Sex, samtycke och relationer
Årskurs: 9
Ansvarig: Madelene Larsson och Henrik Jarl
När: v 43-48
 

Varför?

Kursplanen i biologi säger bl a att ”Genom en helhetssyn där de fysiska och känslomässiga aspekterna av sexualiteten behandlas, avser kursplanen att öka elevernas möjligheter att känna trygghet i den egna kroppen och identiteten och samtidigt bidra till en förståelse för att sexualitet och samlevnadsformer kan se ut på olika sätt. Undervisningen ska förmedla vikten att utifrån respekt för sina egna tankar och känslor även ta ansvar för andra i olika former av relationer. På så sätt kan eleverna förstå sig själva i förhållande till världen och utveckla motbilder mot t ex stereotypa könsroller, odemokratiska förhållanden och inställningen att en familj måste bestå av mamma, pappa och barn”
Vidare ska ”en undervisning som främjar lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning behöver lyfta fram olika kroppar, identiteter och sexualiteter på ett icke-värderande och likvärdigt sätt, samtidigt ge möjlighet att samtala om normer inom området – exempelvis skönhetsideal, kärlek och familjebindning liksom upplevda skillnader mellan pojkar och flickor. Normerna kan sättas i relation till människors rätt till den egna kroppen t ex rätten till abort, rätten att själv få välja partner och rätten till frihet från sexuellt våld.
 
Innehållet om människans sexualitet, reproduktion och frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar återkommer i årskurserna 7–9. En progression från tidigare årskurser ligger i att perspektivet vidgas med samtycke och ömsesidighet och med att frågor som rör hälsa kopplas till innehållet om sexualitet och reproduktion. Genom att eleverna får möta innehållet sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel kan de rustas med kunskaper för att ta ansvar för sin egen och andras sexuella hälsa. Den här innehållspunkten öppnar även för att ge eleverna insikter om att möjligheterna att skydda sig inte har varit lika över tid och skiljer sig åt i olika delar av världen. Här finns anledning att uppmärksamma att frågor om sexualitet och reproduktion inte sällan är källor till konflikt. Det kan till exempel handla om frågor som rör aborter och sedvänjor som omskärelse. På så sätt kan biologiämnet bidra till att belysa dessa frågor ur ett samhälleligt perspektiv.
 
Undervisningen i ämnet biologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
  • kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,
  • förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
  • förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi.

Vad?

Frågeställningar och områden som vi kommer att beröra:
  • Vad händer i kroppen under puberteten?
  • Vad har könsorganens delar för funktion?
  • Vad finns det för syn på kärlek och äktenskap i olika delar av världen?
  • Vad är en bra relation och en dålig relation?
  • Vad innebär att visa samtycke och ömsesidighet?
  • Vad är kärlek? Kan man bli kär i vem som helst?
  • Vad är menas med normer?
  • Homosexualitet, heterosexualitet, transsexualitet-identitet
  • Vad är sex? Hur kan det se ut? Vad är viktigt att tänka på?
  • Hur kan man säga nej på ett bra sätt?
  • Hur ska man lära känna sin kropp på bästa sätt? Vad gillar jag?
  • Onani, ja eller nej?
  • Porr- Vad kan vara bra? Dåligt?
  • Sexuella fantasier. Vad är det?
  • Olika preventivmedel – hur ska man tänka?
  • Könssjukdomar – hur smittar de, symtom och hur behandlar man det? Vad innebär smittskyddslagen?
  • Vad säger lagen om rätten till den egna kroppen och synen på sexualitet? Sexualbrott
  • Rätten till abort. Vad säger lagen?

Hur?

Vi kommer att använda oss av många olika arbetssätt för att tillgodose så många elever som möjligt. Vi kommer ha genomgångar, ha diskussioner, läsa och skriva faktatexter, titta på filmer, svara på övningsfrågor, Vi kommer även ha några småtest samt en fördjupningsuppgift.
 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt eget arbete.
Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då uppgifterna är anpassade på olika nivåer.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar.
Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig del av lärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.
Miljö – Vi varierar platser i klassrummet för att eleverna ska ges möjlighet att samarbeta med olika personer.
Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.
Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Wonder

Ämne: English 

Årskurs: 7

Ansvarig: Sofia Ljungkvist

När: vecka 45 —> 

(se Meitner för detaljplanering och uppgifter)

 

Varför?

Genom att läsa skönlitteratur tar del av en annan värld än vår egen, vidgar våra vyer och perspektiv.

Att ha en skönlitterär bok som bas under en längre period, gör att vi kan ta oss an andra delar som dyker upp längs vägen.

Genom att läsa på engelska övar vi språkfärdigheter som läsförståelse, ordförråd, språkregler, skriftlig- och muntlig kommunikation. Dessutom lär vi om förhållanden i engelsktalande länder/områden/situationer.

 

Vad?

Läsa boken Wonder, skriven av R.J. Palacio.

Öva läsförståelse, språklig säkerhet (t ex vokabulär och grammatik), litteratur-analys.

Öva skrivförmåga, anteckna och svara skriftligt, göra ordlistor, skriva kopplade uppgifter till texten.

Öva tala, berätta vad vi tänker, diskutera innehållet osv.

 

Hur?

Vi kommer att läsa tillsammans i början, diskutera svar och hur vi ska gå tillväga för att förstå och analysera det vi läser. Allteftersom projektet fortskrider så kommer vi växla läs-stilar och öppna upp för t ex egen läsning, läsning i grupp, stafettläsning m.m.

Medan vi läser arbetar vi med läsförståelse-uppgifter (muntligt på lektionerna och skriftligt i notebook) och med jämna mellanrum kommer det lite större avstämningar som lämnas in.

I slutet av boken kommer en större skrivuppgift och diskussionsuppgift.

Vi kommer att ha två olika versioner av boken tillgängliga, med valmöjlighet kring vilken som passar utifrån olika förmågor. Det finns också ljudfiler att lyssna till.  

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse. Vi växlar läsning med ögonen med läsning med öron och ögon, för att ta stöd av styrkor i t ex hörförståelse.

Förväntningar –  Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi arbetar med tydliga ramar och liknande upplägg. Vi tar hjälp av rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka. Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi interagerar muntligt, skriftligt samt i bild.

Miljö – Vi strävar efter att bygga en trygg miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. I boken använder huvudkaraktären bilder för att förmedla sina tankar. Vi använder oss av olika uttryckssätt när vi förmedlar våra tankar kring innehållet i boken.

Modellering – Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

 

SH/HI – Samhällen växer fram

Ansvarig: Fredrik Pettersson När: v.39-v.46
Material:
 
Varför?
Vi har studerat makten över Sverige och hur val går till. Nu bygger vi vidare på dessa delar för att se hur ett helt samhälle kan växa fram. Vi startar i nutid för att se hur ekonomi, politik och juridik påverkar oss nu för att sedan se hur dessa delar växer fram i de tidiga kultuerna/civilisationerna. Frågan är om makten kommer ur samma saker då som nu?
 
Hur?
Vi startar med att tillsammans undersöka fenomen i dagens ekonomi som inflation och vi kopplar det till det ekonomiska kretsloppet. Sedan ser vi hur politikerna får makt över oss med hjälp av makten över förslagen. Den juridiska makten studerar vi vidare med domstolarnas funktion.
Med denna grund tar vi oss ut på en historisk resa för att se hur kulturer först skapas och sedan utvecklas i Europa.

Tal och Algebra

Ämne: Matematik –Tal och Algebra
Årskurs: 9
Ansvarig: Madelene Larsson
När: v 43-49

Varför?

I kunskapsområdet ”Algebra” ingår kunskaper om likhetstecknets innebörd, att hantera obekanta tal och variabler, hantera algebraiska uttryck samt teckna och lösa ekvationer. Kunskapsområdet hänger nära samman med taluppfattning. Kunskaper i algebra är användbart för att beskriva och föra resonemang om samband, och även använda och undersöka samband där ett eller flera värden är okända. Det är ett kraftfullt verktyg för att analysera och lösa problem, och en viktig del vid användning av matematiska modeller.. (Skolverket, kommentarmaterial till Kursplanen i matematik)

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar:

  • förmåga att använda och
  • beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Vad?

  • Vad är ett bråk? (tal i bråkform, blandad form, enklaste form)
  • Vad kan man använda för strategier för att jämföra och storleksordna bråk?
  • Hur räknar man bråk med de fyra räknesätten?
  • Varför är det bra att kunna räkna med bråk?
  • Hur används bråk i vardagen?
  • Vilka prioriteringsregler är det som gäller?
  • Vad har parenteser för betydelse?
  • Hur förenklar man uttryck?
  • Hur kan man använda ekvationer vid problemlösning?
  • Kan vi räkna algebra i potensform?

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio9 från Sanoma.

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att göra en inlämningsuppgift för att visa vad du förstått.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt egen färdighetsträning.

Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då vi tittar på exempel/starters på olika nivåer samt att det finns olika nivåer att jobba på i den egna färdighetsträningen.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share.

Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetsanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.

Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.

Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan lösa/tänka kring olika uppgifter.