Nu går vi ut:)

Nu kliver vi ut 🙂

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v.19-23

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika utomhusaktiviteter?
  • Hur kan vi skapa förutsättningar för alla under gemensamma spel?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till förra året?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.

 Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta praktiskt och utomhus under hela perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. Två kortare reflektioner kommer att fyllas i i samband med lektioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under lektionerna samt en kortare inlämning av reflektion efter pulsfys samt lektion

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

 

Vecka 19

Onsdag: Pulsfys jogg

Torsdag: Uppvärmning genom olika stagetter, Catch the flag.

Fredag: Orientering i grupp på Lemshaga, Allemansrätten tipspromenad samt fika.

Vecka 20

Onsdag: Pulsfys vid Amfieteatern. Styrka/ löpning( Bingo)

Torsdag:

Fredag: Orientering i grupp på Lemshaga, Allemansrätten tipspromenad samt fika.

 

Vecka 21

Studiedagar samt Kristi Himmelsdagslov.

Ingen idrott på skolan.

Vecka 22

Vecka 23

Vecka 24

Skolavslutning och slut vt- 2020

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Rörelse på olika sätt

Rörelse på olika sätt 🙂

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson

När, under vilka veckor? v. 2-19

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter?
  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Hur kan vi bygga upp ett spel så att alla känner sig delaktiga?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

Hur ska vi arbeta?

Genom olika praktiska pass där vi utmanar vår rörelse- och styrkeförmåga.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under de olika lektionerna.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:

Livräddning vid vatten

Livräddning vid och i vatten!

Ansvarig: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v. 16-20

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur livräddar vi i och vid vattnet?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika simsätt i mag- och ryggläge.
  • Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

E C A
Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.
Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.


Hur ska vi arbeta?

  • Livräddning i vatten på Gustavsbergsbadet.
  • Teorilektion/ Gleerups med en kort sammanfattning av det viktigaste du ska tänka på vid en livräddning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Aktivt deltagande under livräddningsdelen på Gustavsbergsbadet.

Länk till teori: Livräddning vid vatten 7-9 pdf

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi kommer att besöka Gustavsbegsbadet vid ett tillfälle då Coronaviruset inte ger oss möjlighet till fler tillfällen.

På lektion eller på distans kommer du att få läsa en text och göra en sammanfattning av vad som är viktigt att tänka på vid en nödsituation vid vatten.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Samhället i stort. Har vi alla de grundläggande kunskaperna i livräddning och HLR så kommer vi kunna hjälpas åt.

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Låtanalys

Ansvarig lärare: Annica Kjell
När, under vilka veckor?
v.19-22
Vad?
Vi ska lära oss att skriva en låtanalys.
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Förankring i kursplanens syfte:
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Tala, lyssna och samtala
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvud- dragen i vad som sagts.
Berättande texter och sakprosatexter
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav: Låtanalys, muntlig presentation och skriva om texttyp

Hur ska vi arbeta?
Vi analyserar en låt tillsammans.
Du analyserar en egen låt.
Du gör en muntlig presentation av din låt.
Här ligger skrivmallen:

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag bedömer det du visar under lektionstid och din text.

Jag bedömer din muntliga redovisning.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v. 19 – analys tillsammans

v. 20 – du skriver din låtanalys

v. 21 – du skriver din låtanalys

Att skriva om det lästa stöttar läsförståelsen – Skolverket

frågor-för-perspektiv

Läsförmågor

Textkopplingar

Hur gör man källhänvisningar i texten?
Oavsett om man citerar eller bara hänvisar till eller med egna ord återger vad någon annan skrivit så ska såna textdelar alltid förses med källhänvisning! Man måste tala om vem man stöder sig på, vems text man citerar och varifrån uppgifterna är hämtade. Läsaren ska med ledning av dina uppgifter kunna leta reda på texten och läsa den i original. Men det är viktigt att informationen inte stör läsaren.
Praxis för källhänvisning  i texten varierar. Idag rekommenderar de flesta ”Harvardsystemet”. Enligt detta system så ska källan anges genom att författarnamn och utgivningsår skrivs inom parentes. Första gången man anger en källa bör man vara relativt fullständig. Läsaren bör få i princip samma upplysningar som ges i litteraturlistan. Andra gången kan det räcka med Kjell, s. 18)

Så här: I artikeln ”Mer mänsklighet i skolan” skriver Annica Kjell om att det saknas medkänsla och kritisk distans. (Kjell 2018)

Eller så här: Enligt Annica Kjell bör alla läsa minst en bok i månaden ( ”Läs fler böcker” Nacka Värmdö Posten 2018).
Eller så här: Annica Kjell skildrar i artikeln ”Ögonvittnets historia” (2018) hur några elever åt godis inne på toaletten.
Eller så här: I en skakande artikel (Uppsala Nya tidning 2018) beskriver Annica Kjell hur eleverna gång på gång äter godis, trots förbud.
Om du citerar, bör du även ange vilken sida du hittat citatet på.
”Det borde serveras godis innan lunch”. (SvDPopulära historier Kjell. Annica 2018 s 14)

Sex och samlevnad

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v.19-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är kärlek? Kan man bli kär i vem som helst? Vad är menas med normer?
  • Homosexualitet, heterosexualitet, transsexualitet-identitet
  • Vad är sex? Hur kan det se ut? Vad är viktigt att tänka på?
  • Hur kan man säga nej på ett bra sätt.
  • Hur ska man lära känna sin kropp på bästa sätt? Vad gillar jag?
  • Onani, ja eller nej?
  • Porr- Vad kan vara bra? Dåligt?
  • Sexuella fantasier. Vad är det?
  • Olika preventivmedel – hur ska man tänka.
  • Könssjukdomar – hur smittar de, symtom och hur behandlar man det? Vad innebär smittskyddslagen?
  • Vad säger lagen om rätten till den egna kroppen och synen på sexualitet? Sexualbrott

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Förankring i kursplanens syfte

  • Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
  • Tolkning och granskning av informationen koppling till biologin, tex faktatexter och tidningsartiklar.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur ska vi arbeta?

Gruppuppgifter, diskussioner, faktainsamling, se på filmer, ”föreläsningar” av läraren.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gruppdiskussioner, små inlämningsuppgifter, lektionsaktivitet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.19
Labbpasset: Vad är kärlek? Hur kan kärlek kännas? Film om kärlek + diskussionfrågor i grupp.

v.20
Labbpasset: Vad är kärlek? Hur kan kärlek kännas? Film om kärlek + diskussionfrågor i grupp.

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Organisk kemi – kolföreningarnas kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 19-

Läsanvisningar i boken Spektrum Kemi
Organisk kemi s.156-185
Kol och förbränning s. 244-265

Gleerups – kemi 7-9 – kol och kolföreningar

Keynotes: 

Extrafrågor: Extrafrågor organisk kemiFacit extrafrågor

Vad?

Frågeställning och följdfrågor:

• Vad menas med organiska ämnen och organisk kemi?
• Vilka är de fyra (fem) vanligaste formerna av grundämnet kol? Vad är amorft kol?
• Vad är nanoteknik?
• Hur går kolatomerna runt i ett kretslopp (kolets kretslopp)? (gjort tidigare)
• Du skall kunna namnge, rita upp strukturformel och molekylformel för alkaner, alkener, alkyner, alkoholer (+ 3 st) och organiska syror med kedjor på upp till 10 kolatomer
• Vad är skillnaden mellan ett mättat och omättat kolväte?
• Vad är isomerer?
• Hur och vad används kolväten till i vår vardag?
• Hur har olja bildats? Känna till begreppen/orden raffinaderi, destillering, fraktioner och krackning.
• Hur påverkar användning av olja, naturgas och kol (fossila bränslen) miljön?
• Hur bildas etanol?
• Känna till följande alkoholer: metanol, etanol, (teknisk sprit), glykol, glycerol – faror, nyttjor och användningsområden?
• Vad är biobränslen och hur påverkar det miljön?
• Känna till några vanliga organiska syror – var de finns och vad de används till i vardagen?
• Känna till vad en ester bildas av – var man kan hitta estrar och vad kan de användas till?

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

se matris

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, eget arbete, laborationer, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Labbrapport, skriftligt prov och aktivitet under lektioner /diskussioner /lektionsuppgifter

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 19
Organisk kemi vs oorganisk kemi, uppgift: vad kan du få reda på om kol genom det periodiska systemet? Rent kol i olika former + Nanoteknik och nanomaterial. Artikel: Nanomaterial och nanoteknik kolets kretslopp
Film Kolets kemi

v 20
Kolväten (mättade och omättade) – alkaner, alkener och alkyner, isomerer. Film: Kol och kolväten, alkan-alken-alkyn

v 22

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Förankring i kursplanens syfte

  • Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga attanvända kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen

  • Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
  • Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
  • Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.

Kemin i vardagen och samhället

  • Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Kemin och världsbilden

  • Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Kemins metoder och arbetssätt

  • Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
  • Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.