Tidning

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? 4- 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är en dagstidning?
  • Vad är en kvällstidning?
  • Vad är skillnaden och likheterna mellan dagstidningar och kvällstidningar?
  • Vilka olika delar finns det i en artikel?
  • Vilka olika delar kan det finns i en tidning?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll från kursplanen
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälpav digitala verktyg.
  • Språketsstrukturmedmeningsbyggnad,huvudsatser,bisatser,stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form.
  • Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha en introduktion kring hur en tidning är uppbygd. Sedan kommer vi att gå vidare med att skriva och driva vår egen tidning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske fortlöpande under arbetet med tidningen och genom den slutgiltiga tidningen.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 4- Introduktion+ val av vad man ska skriva om+ eget skrivande
V 5- Eget skrivande
V 6-

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Människokroppen – från celler till organsystem

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 4-

Läsanvisningar i Spektrum Biologi

Människokroppen – celler i samarbete s.238-246
Matspjälkningen och andningen s.250-268
Blodomloppet s.272-290
Huden och våra rörelseorgan s.296-308
Nervsystemet s.312-336

Gleerups

Biologi 7-9 kapitel 10-12

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Del 1:

När du läst detta område kan du:

  • känna till funktioner i cellens uppbyggnad och behov + celler-vävnad-organ
  • förklara hur några olika organ och organsystem ser ut och fungerar och samverkar (andningssystemet och Blodomloppet)
  • beskriva hur födan bryts ner under matspjälkningen
  • beskriva vad som händer i lungorna när vi andas
  • redogöra för hjärtats funktion och anatomi, stora och lilla kretsloppet
  • redogöra för blodets olika delar, funktion
  • känna till njurarnas och leverns funktion
  • Veta hur skelettet är uppbyggt och fungerar (idrott)
  • Kunna jämföra de tre typerna av muskler som vi människor har (idrotten)
  • Känna till hur nervsystemet fungerar
  • Ha kännedom om hur immunförsvaret fungerar
  • Känna till några vanliga sjukdomar och deras påverkan på olika organ.
  • använda och diskutera dina kunskaper för att ta ställning i några hälsofrågor.

Genetik- evolution

Sex- och samlevnad

ANT

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • har fått kunskaper om förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället
  • läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i

Förankring i kursplanens syfte

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Centralt innehåll från kursplanen

Kropp och hälsa

  • Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.
  • Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.

Biologin och världsbilden

  • Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.

Biologins metoder och arbetssätt

  • Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enklamotiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.  Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade ochrelativt välunderbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och välunderbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 
Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen på ett i huvudsakfungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med vissanpassning till syfte och målgrupp.  Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utveckladetexter och andra framställningar med relativt godanpassning till syfte och målgrupp.  Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutveckladetexter och andra framställningar med godanpassning till syfte och målgrupp. 

 

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. 
I arbetet använder eleven utrustning… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.  I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt.  I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. 
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enklaslutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier.  Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt godkoppling till biologiska modeller och teorier.  Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutveckladeslutsatser med godkoppling till biologiska modeller och teorier. 
Eleven för… Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.  Eleven för utveckladeresonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.  Eleven för välutveckladeresonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. 
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkladokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.  Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.  Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. 
Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskrivadessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier.  Eleven har godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.  Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inomdessa och något generellt dragmed godanvändning av biologins begrepp, modeller och teorier. 
Eleven kan föra resonemang… Eleven kan föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbarasamband som rör människokroppens byggnad och funktion.  Eleven kan föra utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexasamband som rör människokroppens byggnad och funktion.  Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexasamband som rör människokroppens byggnad och funktion. 
Eleven kan… Eleven kan ge exempel påoch beskrivanågra centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.  Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.  Eleven kan förklara och generalisera kringnågra centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, läsa och skriva faktatexter i en bok/ett dokument om människokroppen, svara på övningsfrågor, genomföra laborationer och skriva lapprapporter, titta på film samt en avslutande skrivuppgift.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Aktivitet på lektioner, insamling av fakta i din bok/ditt dokument om människokroppen, genomförande samt inlämning av laborationsrapport, avslutande skrivuppgift

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 4
Uppstart genom VT-rutinen think, pair, share – Varför är det bra att ha kunskap om människokroppen? Vad behöver människokroppen för att leva och må bra? Övning organ två och två. Film om den första vetenskapliga kartläggningen av människokroppen. Celler och stamceller.

Laboration: Planera en undersökning för att bestämma ett okänt salt + genomföra och utvärdera undersökningen.

Vecka 5
Tumörer och cancer

Ingen laboration – utvecklingssamtalsdag.

Tema Tidning

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

 

 

När, under vilka veckor?

Vt-20

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur ser läskunnigheten ut i Sverige? 
  • Vem läser tidningar i Sverige idag och varför är det så viktigt? 
  • Hur hör demokrati och tidningar ihop? 
  • Tryckfrihet och yttrandefrihet, vad är det och varför så viktigt att värna om? 
  • Hur fungerar en tidning? 
  • Vad finns i en tidning? 
  • Vem jobbar på en tidning? 
  • Om vem skriver tidningarna om? 
  • Om vad skriver tidningarna om? 
  • Vilka genrer finns i en tidning?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

 

Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. 

Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier.

 

Centralt innehåll från kursplanen
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (för betyget E i slutet av årskurs 6)

Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. 

Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp. 

Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. 

Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

“Föreläsningar”, gruppuppgifter, enskilda uppgifter, diskussioner, genomgångar, läxor. Tillslut kommer vi att ha skapat en alldeles egen tidning med massor av skojigheter i. 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske både genom läxor, inlämningsuppgifter/skrivuppgifter och diskussioner i klassrummet.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att ha kunskaper om olika texter, varför man skriver dem, hur vi tar till oss dem är alltid av vikt och är något som vi har användning av under hela livet. Det är även en demokratisk fråga att lära sig om olika texter, hur språket är uppbyggt och hur man kan förmedla ett budskap på ett nyanserat sätt. Två av våra största demokratiska rättigheter, yttrandefrihet och tryckfrihet är inte en självklar del i världen idag men något vi måste värna om och ta stå upp för. 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

I projektet syns Lemshagas pedagogiska profil på flera sätt. Ett är att lärprocesserna ska kommuniceras med verkliga mottagare. Detta projekt uppfyller detta då vi använder oss av texter som vi hittar i dagstidningar och böcker. Både aktualitet genom att texterna skrivits nyligen men också att det är texter som människor möter varje dag. Lemshagas pedagogiska profil syns också i att grupparbeten har en central roll i detta projekt, att gruppen ses som en resurs för lärande.

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker tillsammans med eleverna.

 

Källkritik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 3

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är källkritik?
  • Hur kan vi veta och fundera vad som är sant eller falskt?
  • Vad är skillnad på fakta och värdering?
  • Hur kan vi veta vad syftet är?
  • Vem säger vad?
Övergripande mål från LGR11 2.2
    • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
    • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte
  • söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll från kursplanen

Informationssökning och källkritik

• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.

• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
7 – Eleven kan söka… Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutveckladeresonemang om informationens användbarhet.
8 – Sammanställningarna innehåller… Sammanställningarna innehåller enklabeskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Sammanställningarna innehåller utveckladebeskrivningar, egna formuleringar och relativt godanvändning av ämnesspecifika ord och begrepp. Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom lärarledda lektioner, enskilt arbete, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske genom en sambedömning mellan svenska och SO senare under terminen när vi arbetat både med detta i svenska (lite i NO) och i SO.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att vara källkritisk är alltid aktuellt. Vi behöver fundera på vem som säger något, varför, vad de är ute efter. Det blir ett ämne som är mer och mer aktuellt kanske också nu när det diskuteras och pratas mycket kring begreppet “fake news” i olika sammanhang som nyheter.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • … ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem
  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas
  • Vår skola ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och ett uppskattande av olikhet
  • Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

USA- about the states

Ansvarig/Ansvariga lärare: Maria Troedsson

När, under vilka veckor? 5-10

Vad?

Bearbetning av texter från “about your state” och presentera i helklass.

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.

Förankring i kursplanens syfte
  • Formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
Centralt innehåll från kursplanen
  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Skriftlig framställning – förbättra

Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta, och göra enkla förbättringar av egna framställningar.
Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta, och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar.
Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta, och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar.

 

Använda språkliga strategier för att förstå

Kan, för att underlätta förståelsen av innehållet i talat språk och texter, välja och använda någon strategi för lyssnande och läsning.
Kan, för att underlätta förståelsen av innehållet i talat språk och texter, i viss utsträckning, välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning.
Kan, för att underlätta förståelsen av innehållet i talat språk och texter, i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning.

 

Realia

Diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.
Diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.
Diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  1. Genomgång om hur man kan bearbeta texter för att få de mer välskrivna. Under genomgången kan det vara bra att föra anteckningar för att sedan kunna använda dessa vid bearbetning av texterna.
  2. Bearbeta texterna utifrån givna kategoriseringar.
  3. Redovisa sina presentationer i helklass.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att avse de skriftliga texterna samt redovisningarna av dessa.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

 

V.5-8

Genomgång hur man bearbetar texter och bearbetning av texterna.

 

V.10

Presentation av “about your state”.

 

Varför?

För att utveckla sin förmåga att utveckla sin text i ämnet engelska och för att öva på muntligt framträdande.

 

Läraren ska

  • Ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.
  • Stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan.
  • Ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel.
  • Stimulera, handleda och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till elever som har svårigheter.


Skolans mål är att varje elev

  • Genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö.
  • Visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med er via Kahoot!

 

Lycka till!

Maria

 

Grammar – Sun

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sofia Ljungkvist

När, under vilka veckor? 4-8

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Tips på länk med oregelbundna substantiv:

https://www.grammarly.com/blog/irregular-plural-nouns/

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engel- ska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.

I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikatio- nen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

Centralt innehåll från kursplanen
  • Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som ut- tal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

3 – Muntlig framställning Formulera sig och kommunicera i tal

E: Kan formulera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande i olika genrer.

C: Kan formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande i olika genrer. Kan även formulera sig med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.

A: Kan formulera sig relativt varierat, tydligt och sammanhängande i olika genrer. Kan även formulera sig med flyt och med viss anpassning till syfte, mottagare och situation.

 

4 – Skriftlig framställning Formulera sig och kommunicera i skrift

E: Kan formulera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande i olika genrer.

C: Kan formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande i olika genrer. Kan även formulera sig med visst flyt och i någon
mån anpassat till syfte, mottagare och situation.

A: Kan formulera sig relativt varierat, tydligt och sammanhängande i olika genrer. Kan även formulera sig med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi börjar med att skriva ner och diskutera språkregler.

Vi skriver dem för hand för att befästa kunskaperna ytterligare.

Vi övar reglerna i arbetshäften för att träna på att använda reglerna i kommunikationen och i språket.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Prov på regler, samt övningar, läxor, delaktighet på lektioner (muntligt+skriftligt).

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v. 4 – Genomgång Nouns + övningshäfte

v. 5 – Genomgång Nouns + övningshäfte + ev genomgång adjectives

v. 6 – Prov Nouns + genomgång Adjectives + övningshäfte

v. 7 – Övningar Adjectives + Genomgång verbs

v. 8 – Genomgång + övningar verbs

v. 10 – Prov adjectives + verbs

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Grammatiken gör att vi kan kommunicera bättre, både i vår produktion (det vi själva säger/skriver) och i vår reception (hur vi förstår det andra säger/skriver).

Ju fler detaljer vi har kunskap kring, desto mer nyanserat och varierat kan vi använda vårt språk.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.