Vikingatid och Medeltid

Ansvarig/Ansvariga: Fredrik Pettersson
När, under vilka veckor? v.14- v.19

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

* Vad gör en historiker?
* Vad är en historisk källa och vilka sorter finns det?
* Vilka tidsåldrar innehåller Forntiden och ungefär när var dessa?
* Vilka förändringar skedde under sten-, brons-, och järnåldern?
* Hur såg livet ut i en vikingaby? Vad åt man, hur bodde man, vilka djur fanns det, vilka material var viktiga, vilka jobb och arbetsuppgifter var viktiga?
* Vad var nytt på vikingatiden?
* Vem hade makten och varför under vikingatiden?
* Hur förändrades livet när vikingarna blev kristna?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
Jupiter:
=> Förklara vad som var nytt under varje tidsålder och hur detta påverkade livet för människorna. (jordbrukare, metaller, båtar)
• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
Jupiter:
=> Beskriv vart vikingarnas resor gick, vad man handlade med och hur det kom sig att vikingarna kunde plundra och erövra områden i Europa.

• De nordiska staternas bildande.
Jupiter:
=> Förklara hur det gick till när Danmark, Sverige och Norge skapades (Hövdingar, landskap, kristendom,)
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
Jupiter:
• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Demokrati – valet

Ansvarig/Ansvariga: Fredrik Pettersson
När, under vilka veckor? v 35 – v 42

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

– Vem bestämmer över mig?
– Vem bestämmer över Sverige?
– Vad är demokrati?
– Hur går valet till Riksdagen till?
– Varför finns det olika partier?
– Vad vill partierna när det gäller betyg i skolan?
– Hur är det att leva i en demokrati?
– Hur är det att leva i en diktatur?
– Vilka skillnader är det att leva i demokrati och diktatur?
– Hur såg kampen för demokrati ut i Sverige?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Från Lgr 11:

• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,

• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Konkret i Jupiter:
=> ex Förklara orsaker till varför man har val, varför man bör rösta, varför partier samarbetar, varför vi har demokrati (kampen vi haft)

=> ex Utveckla förståelse för begreppen och jämföra t ex val i diktatur med val i demokrati. Jämföra olika partiers tankar om betyg i skolan.
=> ex Konsekvenser av att inte få rösta eller inte rösta. Konsekvenser av att vara politiker i en diktatur. 
=> använda olika perspektiv när man talar om diktatur ex diktatorns, politiker eller folkets perspektiv.

 

Centralt innehåll:

Samhällskunskap:

*gr 11: Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven. 
Konkret för Jupiter:

  • Förklara hur man röstar i Riksdagsvalet (vallokal, valsedel, valskärm)
  • Beskriva hur ofta valet sker och vilka som får rösta.
  • Vad som menas med allmän och lika rösträtt.
  • Berätta vilka partier som sitter i Riksdagen, vilka som ofta jobbar/röstar i hop och vad de tänker i frågan om betyg i skolan.
  • Förklara vilka uppgifter Riksdagen har och hur många som är med och bestämmer.
  •  Förklara hur våra val vart 4.e år bidrar till att Sverige är en demokrati.
  • Använd olika perspektiv och förklara hur det är att leva i diktatur (politiker, folket, diktatorn)
  • Använd olika perspektiv och förklara hur det är att leva i demokrati (politiker, folket, kvinnor)
  •  Visa på skillnader och likheter mellan en diktatur och en demokrati.
  • Förklara någon av regeringens uppgifter ex förslag, genomföra beslut
  • Förklara några av kommunens uppgifter ex skola, äldreomsorg, fritidsaktiviteter, gator.

Pluskunskaper

  • Förklara vad som menas med representativ demokrati.
  • Förklara hur alla som bor i Sverige är med och betalar skatt.
  • Förklara hur Riksdagen utser en regering.
  • Förklara hur de som bestämmer över dig är påverkade av någon/något som bestämmer över dem. (ex du-förälder-riksdagspolitiker)
  • Förklara hur det märks i skolan att vi har demokrati i skolan.
 
Historia
Från Lgr 11:
Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
Konkret i Jupiter:
  • Berätta om orsaker till hungerupproret 1917 och konsekvenser (förändringar) det ledde till 1921 (allmän och lika rösträtt) (folkets perspektiv)
  • Berätta om arbetares kamp för bättre villkor (Ådalen 1931) (arbetares perspektiv)
  • Berätta vad kvinnor kämpade för (1970-tal) och fortfarande kämpar för idag. (kvinnornas perspektiv)
  • Förklara hur lagen om barnaga 1979 påverkade barnens situation (barnens perspektiv)
 
Pluskunskaper:
  • Förklara skillnad mellan Ryssland 1917 och Sverige 1917.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen


Ladda ner dokumentet "Valet 2014 matris Jupiterb.pdf"

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi startar med oss själva för att se vem som påverkar/styr oss. Sedan riktar vi blickarna utåt för att se vem som styr över Sverige. Här kommer vi komma in på partier, valet och vad demokrati är.
Vi tittar på film som sätter valet, demokrati, diktatur, Riksdag, Regering i fokus. 

Länk till film (klicka)

Hur valet går till kan man läsa i denna lättlästa text:
Ladda ner dokumentet "Valet lättläst.pdf"
Vi bjuder in elever från åk 8 för att höra dem berätta om olika partiers syn på bland annat betyg.
Filmserien hjälper oss att hitta olika perspektiv när vi studerar hur det är att leva i diktatur. Detta använder vi oss av för att bättre förstå vad det innebär att leva i vår demokrati.
Kampen för demokrati får vi också en bättre förståelse för med filmerna. Här ser vi att det varit en kamp som krävt liv och att orsaken till kamp var fattigdom och orättvisor.
Tankekartor:
Ladda ner dokumentet "Demokrati.pdf"
Ladda ner dokumentet "Diktatur.pdf"
Ladda ner dokumentet "Sveriges KAMP för demokrati.pdf"
Vi avslutar med att förbereda ett besök hos experter på politik i kommunen för att få en bättre bild av vad den gör.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer jobba med reflektionsbok där man får fundera över frågorna till området. Vi har diskussioner där man också får chansen att visa sin förståelse.

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v.35: Vem styr över mig?

v.36: Vem styr över Sverige? Riksdagen, regeringen, statsministern
v.37: Hur går valet till? Vilka partier finns och varför?
v.38: Vad gör regeringen?Vad är demokrati? Vad händer om man inte har demokrati? läxa = reflektionsbok
v.39: Jämförelse mellan diktatur och demokrati
v.40: Jämförelse mellan diktatur och demokrati
v.41: Sveriges kamps för demokrati
v.42: Vi förbereder kommunbesök + jobbar med kamratrespons för att lära oss hur man skriver bättre svar i so.

v.43: Summering och redovisning av vad man kan.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Vi bjuder in åk 8 för att dela med sig av sina kunskaper om partierna.

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet:

Vi skapar förståelse för det som just nu sker runt valet till Riksdagen. Vi bygger denna kunskap tillsammans med kunskaper om demokrati och diktatur. Vi använder samtidigt det som sker i Hong Kong som ett verkligt exempel på hur kampen för demokrati kan se ut i världen.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• Har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället.

Konkret med Jupiter:
* Vi bygger förståelse för valet och hur detta är en central del i de mänskliga rättigheterna.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Konkret med Jupiter:
=> Det vi gör har en direkt koppling till det som sker runt skolan och vi bjuder in elever som delar med sig av sina kunskaper och då får Jupiter chansen att ställa frågor.
=> En grupp elever kommer få möta politiker för att få en bättre bild av vad det innebär att jobba med detta och vad kommunen är.

Sveriges Landskap

Ansvarig/Ansvariga: Rüstü Köymen
När, under vilka veckor?

 

Vad? Sveriges Landskap

 

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är viktigt att veta om landskapen?
  • Vad ska eleverna kunna när arbetet är klart?
  • Hur ska eleverna redovisa sitt arbete?
  • Hur ska arbetet utvärderas och bedömas?
  • När ska arbetet vara klart?
  • Ska eleverna presentera ett landskap i taget eller göra jämförelser mellan två eller flera?
  • Vilka andra källor kan eleverna använda: böcker, tidskrifter, filmer eller hemsidor?
  • Hur ska eleverna arbeta med kartan? Rita en egen karta eller använda en färdigtryckt karta? Vilka namn är viktiga att sätta ut? Ska odlad jord, skogsmark och höjder markeras? Ska kartan färgläggas?
  • Vad ska elevernas egna texter om landskapet handla om?
  • Vilka bilder från landskapet ska framställas?
  • Hur ska en muntlig presentation gå till?
  • Ska eleverna göra en utställning med föremål, kartor, foton, teckningar och texter?
  • Vilka arbetsformer ska eleverna arbeta i, enskild, i par eller i grupp?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Utveckla och kunna redovisa kunskaper om geografiska förhållanden, mänskliga verksamheter, av naturen framkallade processer; göra jämförelser mellan olika platser, religoner och levnadsvillkor; utveckla och kunna redovisa kunskaper om hur människa, natur och samhälle samspelar; utveckla kunskaper om kartor och kunna använda dem; känna till och kunna redovisa viktiga namn, läges- och storleksrelationer; presentera resultat med hjälp av geografiska begrepp. Undervisningen syftar stärka elevens rumsuppfattning gällande kunskap om olika platser och område och dess belägenhet.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

De svenska, nordiska och övriga europeiska natur-och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och och utbredning.

I kursplanen for grundskolan i geografi framgår det vissa övergripande begrepp som skall karaktärisera geografiundervisningen. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • använda grundläggande geografiska begrepp när dom arbetar med olika slags geografiska landskap,
  • ställa frågor och berätta hur arbetet i enskild, i par eller i grupp genomfördes,
  • förklara orsaker och samband av olika levnadsvillkor i Sverige, i världen,
  • reflektera kring Sveriges fördelningen av befolkningen samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
  • kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor utifrån vardagliga situationer eller med hjälp av bilder, kartor och texter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta utifrån en bok som heter “Puls Geografi. Vi kommer att följa boken och ta upp de landskap som finns med i Sverige, vi kommer att se på filmer, bilder och se på kartor också! Vi kommer parallellt jobba med kartor och med olika hemsidor som handlar om Sveriges landskap.



Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

-Att göra en data presentation om lanskapet.

-Att presentera ett landskap i taget eller göra jämförelser mellan två eller flera.

-Att använda böcker, tidskrifter, filmer eller hemsidor.

Bedömningen kommer att ske med det geografi matrisen.

Ladda ner dokumentet "Geografimatris 4-6 - Sveriges landskap.pdf"

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi ägnar ca: 4-5 veckor

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Familjerna i Mars

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

  • Börja med att göra en exkursion i landskapet som vi bor
  • Följa med väder rapporterna.
  • Eleven kan beskriva landskapen som de tidigare har varit vid.
  • Eleven kan följa sport tävlingar som görs vid olika landskap, t. ex Vasa loppet, Stockholm open, ishockey turneringar, Motala loppet etc.
  • Följa med i nyhetsflödet gällande de lanskapen vi tar upp.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Geografi:
  • att fördjupa sina kunskaper om landskapet som man bor i och andra landskap samt orter, berg hav och vatten etc.
  • att utveckla förståelsen om geografiska begrepp (svenska sjöar, öar, älvar, tättorter och landskap).
  • undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • utveckla intresse för geografi fördjupat lärande hur man tänker och diskuterar tillsammans.
  • utveckla sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande,
  • utveckla sin förmåga att utnyttja dator möjligheter, öka medvetenheten om hur man lär och arbetar dokumentationen.

Samhällsstrukturer

Ansvarig/Ansvariga: Cecilia Hulin
När, under vilka veckor? 2014-2015

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor)

Arbete och pengar 

  • Vad är ekonomi för dig? Vad är ekonomi för dina föräldrar?
  • Vad gör vi med familjens alla pengar egentligen?
  • Vad innebär det att spara och låna?
  • Vad gör du med dina pengar?
  • Vad innebär arbetsregler?
  • Vilka arbeten finns i framtiden?
  • Varför arbetar vi och vad arbetar vi med
  • Hur var det för barn och arbeta förr i tiden?

Familjen & Skolan (gjort i åk 4)

    • Hur kan vi leva tillsammans på olika sätt i familjer.
    • Hur kan barn få hjälp om familjen har problem?
    • Hur kan man fördela arbetsuppgifterna hemma?
    • Vad har man byggt upp för stödstrukturer i samhället som ser till att familjen ska fungera?
  • Vad ska familjens ha för ansvar mot samhället?
  • Vilka orsaker finns det att familjen inte fungerar?
  • Vilka konsekvenser får det för samhället om familjen inte fungerar?
  • Vad är läroplan, kursplan, lokalplanering?

Lagar & regler

  • Vilka rättigheter och skyldigheter har vi i samhället?
  • Varför går man i skolan?
  • Vem bestämmer i skolan?
  • Var kan man få hjälp om man får problem i skolan?
  • Hur skulle det vara om vi inte hade några gemensamma lagar och regler i vårt samhälle?
  • Hur fungerar ett rättegång? Vad har alla rätt till i en rättssalen? Vilka personer ska finnas i en rättssal. Hur fungerar rättsprocessen?
  • Vad är juridik?
  • Vad är rätt och fel och vad är vårt samvete?
  • Vilka är våra grundlagar och varför är de extra viktiga?
  • Vad händer när barn begår brott?
  • Vilken roll har polisen i samhället?

Kommunikation och information, se Lpp svenska

  • Hur kommunicerar vi idag med vilka medier?
  • Hur fungerade massmedia förr i tiden?
  • Vad är kunskap och vad är information, vad är sant?
  • Vad innebär tryckfrihetslagen?
  • Varifrån kommer nyheter och vem bem bestämmer vilka nyheter som ska visas?
  • Hur fungerar en skoltidning, Lilla aktuellt, vem gör vad i TV?
  • Vad är reklam och hur påverkar den oss

Demokrati med riksdag & regering

  • Vad är ett demokratiskt land, anser vi i Sverige?
  • Vad kan du dra för slutsats utifrån dessa två bilder?
  • Vad är skillnaden mellan demokrati och diktatur?
  • Hur har kampen kvinnornas rösträtt varit?
  • Hur har kampen för demokratin utvecklats i de Baltiska starterna och Sydafrika ?
  • Vad startade den “arabiska våren” i Libyen o Egypten?
  • Vad startade konflikten mellan Gaza och Israel?
  • Vad startade inbördeskriget i Irak?
  • Vad krävs för att man ska hålla ett möte?
  • Hur styrs Sverige??
  • Varför har vi de 4 grundlagarna, vad handlar de om?
  • Vad är riksdagen och regering arbetsuppgift?
  • Vad bestämmer man i kommunen, och Landstinget?
  • Hur fungerar samarbetet riksdagen och regeringen?
  • Vem är det som bestämmer i Sverige?
  • Vilka ideologier ligger till grund för de partier som idag finns representerade i Riksdagen?
  • Vilka partier tillhör Alliansen och de Rödgröna!

Samhällstruktur

  • Vad innebär lagstiftning, familjens levnadsvanor, skatter, massmedia mm ha för samverkan?
  • Vad är samhällsstruktur och vilka samhällsstrukturer är samhället uppbyggt av och hur fungerar de?
  • Vilka begrepp behöver du förstå för att kunna förklara olika samhällsstrukturer?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt

Under kommande veckor vi att arbeta med arbetsområdet lag & regler, privatekonomi och familj i ämnet samhällskunskap. Genom detta arbetsområde ska du få möjligheten till att utveckla kunskaper kring att individ och samhälle påverkar varandra.

Syftet med arbetsområdet är at du ska få undersöka hur sociala, mediala, rättsliga och ekonomiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar.

  • Du skall få möjligheten till att reflektera över hur individer och samhälle formas, förändras och samverkas.
  • Du ska få möjligheten till att analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapligabegrepp.
  • Du skall få möjligheten till att uttrycka och värdera olika åsikter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta och värderingar och olika perspektiv.
  • Du ska få reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetetssätt och beslutsprocesser.
  • Du ska få resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller

Centralt innehåll (från kursplanen med en förklaring som alla ska förstå, kravnivåer endast åk 8-9)

SAMHÄLLSKUNSKAP

Individer och gemenskaper (gjort i åk 4)

  • Familjen och olika samlevnadsformer.
  • Sociala skyddsnät för olika livssituationer, i skolan och i samhället.

Information och kommunikation

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier.

Rättigheter och rättsskipning

  • Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.

Samhällsresurser och fördelning

  • Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion. – Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
  • Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.

Etik

  • Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identitet och roller, utanförskap och kränkning
  • Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet

Svenska

  • Skapande av en tidning, se Lpp för åk 5

Matematik

  • Se Lpp Matematik åk 5 Sannolikhet och statistik

Sammanfattning

I arbetsområdet sociala, mediala, rättsliga och ekonomiska strukturer ska du få möjlighet att utveckla följande:

  • Dina kunskaper om familjen och olika samlevnadsformer. (gjort i åk 4)
  • Dina kunskaper om privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
  • Dina kunskaper om de offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
  • Dina kunskaper om samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
  • Dina kunskaper om skillnader mellan samhällstrukturer med demokrati och diktatur och dess historia och framväxt i Sverige och i andra länder, även se till historien kring kvinnornas rösträtt.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (gärna med förklaringar då det behövs för att eleverna ska förstå):

Övergripande

Klicka för större bild

Lemshagas Matris för samhällskunskap och de områden som berörs

Momentmatris för samhällsstruktur: Så styrs Sverige.

Hur?

Tillsammans med eleverna samtalar vi om och enas kring

Hur ska vi arbeta?

För att du ska få möjlighet att lära dig allt det här, så ska vi på lektionerna arbeta utifrån bildspel, samhällskunskapsboken och kopierat material får möjligheten till att läsa, rollspel, diskutera och argumentera det lästa innehållet och även svara på instuderingsfrågor.

  • Du kommer att få flera föreläsningar om ekonomi, lag & rätt, familjen, demokrati och massmedia.
  • Vi använder oss av boken i serien PLUS för Samhällskunskap.
  • Vi gör små korta sketcher och rollspel för att befästa olika begrepp inom
  • Omvärlden: Vi pratar om vad som händer ute i världen, vilka konflikter handlar demokratiska och diktatur? Gaza, Israel, Iran, Egypten, Libyen, Afghanistan osv
  • Demokrati och historia i Världen: Vi ser film om vilka frihetskämparna Nelson Mandela och Martin Luther som kämpat för jämlikhet mellan svarta och vita sk aparthied.
  • Demokrati och historiai Sverige: Vilka samhällstyper (stenålden, forntiden, medletiden, Vasatiden) har vi haft i Sverige med diktatur, vilka som styrde och hade makten då?
  • I samarbete med matematiken tittar vi på sannolikhet och rimlighet, typvärde, statistik

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Du kommer att få göra ett mindre påståendetest inom ekonomi/familj där du visar dina kunskaper skriftligt.
  • Delaktighet och begreppskunskap: Vi kommer att genomföra ett ROLLSPEL som handlar om hur arbetsgången går till när ett förslag sk proposition skickas till regeringen, måste gå via utskotten, där eleverna ta emot motioner (motförslag till propositionen) som ska diskuteras. I partierna måste de diskutera och hitta andra partier där de får lära sig kompromissa för att få igenom några av sina förslag..
  • Delaktighet och argumentation:Du kommer att få sitta tillsammans med fyra kompisar och mig och ha en diskussion. Ni kommer att få svara på ett antal frågor utifrån det vi har arbetat med under dessa veckor. Frågorna kommer att handla om ekonomi, lag och rätt, familjen samt massmedia, vårt samhälle i det stora hela. Hänger alla dessa samhällsstrukturer ihop med varandra?
  • Delaktighet och argumentation: Utifrån 5 frågeställningar om demokrati skall eleven skriva ner egna argumentationer och i en grupp om 4 få träna, lyssna, hitta nya vinklar utifrån sina argument och finslipa dem.
  • Begreppskunskap: Du ska kunna förklara följande begrepp och hur vissa hänger samman:
    • Familj: kärnfamilj, stjärnfamilj, rengbågsfamilj, släkt, förfäder, föräldrar, mor/far, maka/make, barn, bebisar, dotter/son, syskon, bror/syster, halvsyskon, ungdomar, tonåringar, vuxna, äldre, yngre, medelålders, faster/farbror, morbror/farbror, svåger/svägerska, kusiner, sysslingar, fosterbarn, adopterad, far- & mormor & far-och morfar, svärmor/svärfar, änka/änkling, barnbarn, plastfarmor mfl, fosterbarn, adopterad, styvföräldrar, jämställd, medkänsla, skilsmässa (gjort i åk 4)
    • Olika levnadsförhållanden: särbo, singel, gift, skild, ingift, samkönat äktenskap, ensam vårdnadshavare, gemensamvårdnad , mambo, pappbo, fosterhem. (gjort i åk 4)
  • Skolan: Skolan styrs av Läroplan Lgr11 som innehåller tre delar:
    • skolans värdegrund och uppdragövergripande mål och riktlinjer för utbildningensamt kursplaner med ämnesplaner och centralt innehåll, och kompletteras med kunskapskrav.
    • Lärarna gör egna sk Lokal Planering (LP) för sin undervisning med innehål från Lgr11.
    • Skolan: Skolsjuksköterska, kurrator, skolpsykolog, mentor, trygghetsgruppen, Bris, skolplikt, tystnadsplikt, skyldighet och rättighet, skollagen, skolverket, kommunnivå, läroplanen, kursplanen, lokalplanering, värderingar, utvecklingssamtal, demokratiskprocess, åtgärdstrappa, hållbar utveckling, friskola, kommunalskola, privatskola, försörja, utbildning, analfabet,
    • Arbete: arbeta, studera, yrkesarbetande, arbetslös, förhandla, arbetsavtal, kollektivavtal, fackförening, juridisk och fysisk person, BNP, service, offentlig sektor, försäkring, service, företag.
    • Ekonomi: Individ, familj, samhälle, lön, kostnader, pengar, konsumtion, kontanter, betalkort, bankkonto, skatt, valuta, kvitto, budget, ränta, bidrag, försäkring, lån, varor & tjänster, import & export, aktiebolag, enskild firma, handelsbolag, offentlig sektorn, kommun, landsting, stat, infrastruktur, betala av, autogiro, faktura.
    • Lagar och regler: Individ, familj, samhälle, samvetet, rätt och fel, lagboken, brott och straff, grundlagar, allemansrätten, barmbrott & vuxenbrott, rättegång, domstol, åklagare, försvarare, fängelse och fängelsestraff, påföljd, mänskliga rättigheter och skyldigheter, samvetet, barnkonventionen, Sveriges grundlagarna, olagahot, snatteri, vittne, häleri, anhålla, riksdagen, regeringen,sociala myndigheter, häktet, stifta lagar, förhör, förtala, misstänkt, rasistiska, mened, samhällstjänst, dagsböter, peningböter.
    • Demokrati: Individ, familj, samhälle, demokratiska processer, folkomröstning, direkt eller representativ demokrati, diktatur, klassråd, elevvård, val, mötesteknik, ordförande, sekreterare, justerade, dagordning, talarlista, protokoll. röstning, majoritet, minoritet, Kommun- kommunfullmäktige – Värmdö kommun, landsting – Stockholms Läns landsting, regering, politiska partier, talesmannen, riksdagsdebatt, motion, proposition, votering, utskott, riksdagsledamöter talesman, statsminister, rösträtt, Nelson Mandela, apartheid, revolution/protest/demonstration, Sveriges grundlagar
    • Kommunikation och information: Individ, familj, samhälle, informationsspridning, reklam, opinionsbildning, medier, blogg, twittra, tryckfrihetslagen.

Tidsplan, när ska vi göra vad?

Vi ägnar ca 2-3 veckor åt varje område, lite svår att veta pga Trimestersystemet inverkan just nu.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Familjerna i Mars.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

  • Följa med i nyhetsflödet gällande de områden vi tar upp.
  • Vi har nyhetsspanare i klassen.
  • Följa Lilla Aktuellt, nyheter för barn.
  • Läsa tidningen 8sidor och även på nätet www.8sidor.se
  • Samarbete med svenska där en tidning ska skapas.
  • Samarbete med engelska som har sin del av tidningen och aktualiteter på engelska.

Övergripande mål från läroplanen 2.2

Skolans mål är att varje elev, kort formulerat:

  • är ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
  • successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och
  • har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Mars klasserna:

  • Vi har i år fördjupat lärande i ämnesövergripande området samhällsstrukturer, så som hur sociala, mediala, rättsliga och ekonomiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar. En förmåga att generalisera och få förståelse för hur individ och samhälle påverkar varandra.
  • Vi använder alla olika inlärningssätt tex lyssnar, ritar, diskuterar, känner, besöker mm, där din unika egenskaper och sätt att lära får prova på olika och variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet.
  • Vi pedagogen försöker alltid vara en medforskande, ha en dialog med omvärlden och delaktig vuxen, en mentor som ser potentialen i våra elevens tankar och teorier, en som lyssnar, utmanar och möter verkligheten tillsammans med eleven. Vi vill fånga situationer, tankar och utveckla dem.

Pedagogisk dokumentation

Centralt innehål

  1. Bildspel: 

Familjen och individen

Se Lpp åk 4 (klicka här) gjordes ht 2013

Arbete och pengar

  1. Ung fakta: Ekonomins Historia & Din ekonomi
  2. Ekonomispel: Peningsköping
  3. Ekonomispel: Penningborg (klicka)
  4. Ekonomifakta och begrepp
  5. Ekonomifakta om Sverige tex BNP, arbetslöshet, antal företag i Sverige
  6. Information om Sverige
  7. Individens rättigheter och skyldigheter
  8. Arbete och utbildning
  9. Leva och bo
  10. Källmaterial: Riksarkivet- Hur var det förr?

Lagar och Regler

  1. Hemsida: Bildspel – http://www.rattegangsskolan.se/
  2. Film: Straff från UR
  3. Film: Brottets histoira från UR, besöker favelorna ii Rio de Janeiro (Bra!)
  4. Hemsida: Brottsrummet.se
  5. Film: Varför begår ungdomar brott och vilka blir kriminella?

Demokrati & Diktatur

Delmatris Samhällsstruktuer: Så styrs Svergie

  1. 1. PLUS Samhällskunskapsboken sidorna 86 – 103.
  1. Film: UR: Att rösta (klicka här=- om Sverige blev en diktatur
  1. Instuderingsfrågor till provet: Tänk på förståelsekartan!
  1. Vad är demokrati och vad är ett demokratiskt land? – begreppsförklaring
  1. Skillnaden mellan diktatur & demokrati
  1. Diskussionsfrågor i grupp om demokrati.
  1. Bildspel med tal: Vad är grejen med diktatur och demokrati? (klicka här)

Bildspel utan talet: 

Hur växte demokratin fram? Vilka olika typer av diktaturer finns? Vad är demokrati i Sverige?

Demokratins framväxt i Sverige., När fick både kvinnor rösträtt?

  1. Vem var Nelson Mandela, och vilka konsekvenser fick hans arbete.

Vad är apartheid?

  1. Vad har “Arabiska våren” för något med diktatur och demokrati?

11 Instuderingsfrågor för Demokrati & Diktatur.

Riksdag och Regering

  1. Plus Samhällskunskapsboken, sidorna s.86-103.
  2. Bildspel med tal: Sveriges Grundlagar Del 1, ger en större helhetsbild på grundlagarna innehåll, men du skall endast veta vad de heter och handlar om i korthet.
  3. Film : UR Drömmen om en demokrati- Grundlagarna
  4. Bildspel med tal: Hur funkar Sverige? (klickar här) En grundläggande genomgång av kommunen, regionen och riksdag/regering. Beskriver även vad majoritet, minoritet, promotion och motion innebär.
  5. Riskdagens hemsida: Så fungerar riksdagen (klicka här): Här finns alla fakta allt!

. Sammanfattning av Riksdag, regering landstinget, kommunen. grundlagarna.

  1. Läsbart Arbetsmaterial en folder om arbetet på riksdagen – begrepp
  2. Politiskabegrepp: delprov. Se, även alla begreppen här ovan i Lpp:n.
  1. Ideologierna och dess historia: Grunden för de samhällsidéer som styr Sveriges partier. Eleverna ska få en förståelse för hur partierna växt fram. Till provet ska du endast kunna förklara vad socialism och liberalismen står för, de två stora ideologierna.

Bildspel med tal: Politiska ideologier del 1 (klicka här)

  1. Vad heter din kommun, landsting, region, landskap mm?
  1. Virtuell rundvandring i Riksdagen
  1. Kunskapsspel om Riksdagen, Riksdax

PROVFRÅGORNA:

  1. Instuderingsfrågor för delprov i Samhällsstrukturer.

Mycket grundläggande kunskaper för hur Sverige styrs och hur demokratin fungerar så att vi inte får en diktatur.

Ni har dessa instuderings frågor och “Från förslag till lag” hur arbetsgången är för motioner och propositioner.

Arbetsgången för motioner och propositioner.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer

  • Oväntat att eleverna var så frågvisa om av orsaken till partiernas ideologier var kommer deras tankar från, historiska orsaken till deras syn på samhället, sk ideologierna. Varför heter de höger, vänster, varför kallas de röda och blå.
  • FilmSå styrs Sverige (bildspel med tal) för högre åldrar.
  • Om tid finns:
  • Rollspel Riksdag & Regering med motioner och propositioner.

Medeltiden

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor?

v.15-v.19

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad innebar det att leva i ett ståndssamhälle?

Varför hade kyrkan mycket makt under Medeltiden?

Hur påverkades livet av att människor i Sverige var kristna?

Hur kommer det sig att Birgitta kom att kallas “den heliga”?
Varför började städerna bli så viktiga och vad var det som skedde i dessa?
Vad tyckte kungarna om Hansan under Medeltiden?
Hur märktes det tyskar började få mer inflytande i Sverige?
Var riddare ett drömyrke under Medeltiden och i så fall varför?
Välja kung, gjorde man verkligen det?
Vad gick kungen förmodligen runt och tänkte för jobbtankar på under Medeltiden?
Varför är Birger Jarl och Margareta av Danmark kungligheter som haft stor betydelse för Sverige under Medeltiden?
Vem/vad/vilka hade mest makt under Medeltiden, varför?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:



Förankring i kursplanens syfte:



Centralt innehåll från kursplanen:

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.

• De nordiska staternas bildande.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.

I Mars tar vi med oss:
=> Beskriva hur kristendomen delades upp i olika kyrkor (“kristendomsträdet”).

=> Förklara vad som menas med de 4 stånden och vad ståndssamhället innebär.
=> Förklara orsaken till att trälar förbjöds under Medeltiden.
=> Beskriv och förklara vad som gjort att Heliga Birgitta var och är en person med makt/inflytande.
=> Beskriv och förklara vad som gjorde att kyrkan hade mycket makt under Medeltiden.
=> Beskriv och visa på vad det innebar att vara och leva kristen under Medeltiden i Sverige.
=> Förklara orsaken till att kloster var viktiga under Medeltiden.
=> Beskriv vad Hansan var och orsaken till dess makt.
=> Förklara orsaken till att städer blev allt mer viktiga för kungar och människor.
=> Beskriv vad man handlade med för varor och varför tyskan blev vanlig i Sverige.
=> Beskriva vad det innebar att vara riddare.
=> Beskriva hur man blev kung under Medeltiden i Sverige.
=> Förklara vilka uppgifter kungen hade och hur han fick pengar till detta.
=> Beskriv några av de viktiga förändringar som Birger Jarl genomförde i Sverige (fridslagar, Tre kronor, Finland)
=> Förklara hur lagar bidrar till att vi får ett tydligare rike 
=> Förklara vad som menas med Kalmarunionen och visa på konsekvenser av denna union.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

 

Ladda ner dokumentet "Matris medeltiden.pdf"

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi startar med att skaffa oss en koppling mellan Jesus och kristendomen som vi jobbade med i religionen och Medeltidens start. Det blir kristendomsträdet som visar hur de kristna tog upp Jesus tankar men som med tiden kom att del upp sig i olika kyrkor.

Mycket kommer under detta arbete att handla om makt och därför startar vi med att studera ståndssamhället innan vi sedan undersöker kyrkan & klostrens makt. Vidare tar vi oss an adel och Hansans makt innan vi avslutar med att se vad det innebar att var kung under Medeltiden. Vi avslutar med att se hur kungarna lägger ny grund för att få ett mer ordnat land innan vi hamnar i en union.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?



Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.15 Kristendomsträdet & Ståndssamhälle

v.16 Heliga Birgitta och kyrkans makt
v.17 Kloster och borgarna
v.18 Hansan och kungen
v.19 Birger Jarl och Margareta av Danmark. Analys

Demokrati, valet 2014

Ansvarig/Ansvariga: Annica Kjell
När, under vilka veckor? 34-43

 

Vad?

Varför demokrati och hur fattas demokratiska beslut?
(häfte: Därför demokrati s.3-8)

Frågeställning (och följdfrågor):

Vilka olika maktcentrum finns i vårt samhälle? (häfte: Därför demokrati, s.9)
Hur går ett val till?
Hur styrs Sverige?

Vilka uppgifter har Riksdagen? (Häften: Riksdagen- en kort vägledning, Arbetet i kammare och utskott, s4-9) Från A till Ö, en berättelse om riksdagen och demokratin (litet häfte)

Vilka uppgifter har regeringen? (Häfte Ewa & Adam och hotet från världsrymden)
Vilka partier har vi?

Vilka olika val har vi? (Häfte: Därför Demokrati, s15)

Vad är jämställdhet?
Vad brukar man titta på i ett land när det gäller jämställdhet?
Vilka är Sveriges fyra grundlagar?
EU och våra grundlagar? (Häfte: Därför demokrati, s21)
Hur har några olika länder löst förhållandet mellan den lagstiftande, verkställande och dömande makten? (Häfte: Därför demokrati, s10-11)
Vad är skatt och vad används den till? (Häfte: Ewa & Adam och skatten)
Vad är en budget? (Häfte, Ewa & Adam och skatten)

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Orsaker/samband

Jämförelser
Perspektiv
Slutsatser
Resonera
Se konsekvenser

Begrepp:

blå, borgelig, grön, höger, kapitalism, kommunism, liberalism, majoritet, marknadsekonomi, minoritet, nationalism, opposition, rasism, röd, rödgröna, socialism, socialdemokrat, vänster, demokrati, ministar, diktatur, skyldigheter, justerare, protokoll, kommunfullmäktige, myndig, insändare, argument, val, statsminister, diskriminera, direkt demokrati, ordförande, dagordning, kommun, parti, demonstration, allmän rösträtt, regering, riksdag, rättigheter, representativ, sekreterare, talarlista, politiker, kandidat, vallokal, riksdagsdebatt, apartheid.

Fula debattknep som alla bör känna till och kunna förklara:

Personangrepp. Låta bli att svara på frågan. Leda bort från ämnet. Skylla ifrån sig. Lögnaktigt påstående. Störa när annan talar. Förlöjligande. Osynliggörande. Göra den andre socialt osäker. Hot. Hänvisning till auktoritet.

Strategier för övertalning

Tydligt budskap. Mottagaren ska direkt förstå ditt budskap.
Bra argument som stödjer ditt budskap.
Koppla till någon sorts auktoritet, en känd person, en vetenskaplig undersökning eller annan forskning.
Vädja till mottagarens känslor, till sympati, medlidande, engagemang, moral, upprördhet över missförhållanden och orättvisor, rädsla.
Få mottagaren att tycka att du är en pålitlig person.
Få mottagaren att känna att det är bråttom.
Rikta dig mot flera sinnen, som syn och hörsel, lägg till bilder, gärna rörliga med musik till.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

* Politiska ideologier och hur de svenska partiväsendet har utvecklats.

* Sveriges politiska system med EU, riksdagen, regeringen, landsting och kommuner. Vart olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

* Några stats och styrelseskick i världen.

* Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

* Europeisk och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar:

1. Hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar.

2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra

3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Reflektera, analysera och kritiskt granska: 

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande

Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband.



* 1 orsak i 2 led som svar på 
frågor om orsaker.

Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband.



* 2 orsaker som svar på frågor 
om orsaker. 
* Samband mellan de 2 
orsakerna
* 3 led

Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.



* 3 orsaker som svar på 
frågor om orsaker. 
* Samband mellan de 3 
orsakerna 
* centrala orsaker 
* Utvecklade i 3 led

Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser.



* 1 konsekvenskedjor i 2 led 
* 1 kedja i 2 led som svar på 
frågor om konsekvenser.

Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser.



* 3 konsekvenskedjor i 4 led 
* 2 k-kedjor i 2 led som svar på 
frågor om konsekvenser.

Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.



* 4 Konsekvenskedjor min 4 
led. 
* 2 i min 2 led 
* Viktiga samband mellan olika 
kedjor

Perspektiv Kan utgå från några givnaperspektiv.



* 2 perspektiv på frågor med 
fokus på perspektiv.

Kan utgå från flera givnaperspektiv.



* 2 perspektiv på frågor med 
fokus på perspektiv.
* 2 centrala för frågan

Kan utgå från dolda perspektiv.



* 3 perspektiv på frågor med 
fokus på perspektiv.
* 2 centrala för frågan 
* 1 övergripande perspektiv/
dolt

Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter ellerskillnader.



* 1 st Likheter eller skillnader i 2 
led som svar på frågor med 
jämförelser.

Kan göra utvecklade jämförelser om likheter ochskillnader.



* 1 Likhet i 3 led 
1 Skillnad i 3 led
* 1 likhet i 2 led och 1 skillnad i 2 
led 
* Några centrala jämförelser. 
Detta som svar på frågor med 
jämförelser.

Kan göra utveckladejämförelser om likheter ochskillnader mellan givna och doldasaker.



* 2 Likheter i 3 led 
2 Skillnader i 3 led
* 1 likhet i 3 led och 1 skillnad i 
3 led 
* Centrala jämförelser

Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser.



* Svar innehållande 1 motiveringar 
i minst 1 led på frågor om 
slutsatser.

Kan redogöra för utvecklade och relativt välunderbyggda slutsatser.



* Svar Innehållande minst 3 
motiveringar på frågor om 
slutsatser.
* 1 i 3 led 
* Flera motiveringar med fokus på 
det centrala/viktiga.

Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.



* Svar innehållande minst 4 
motiveringar på frågor om 
slutsatser.
* 3 i 3 led. 
* Fokus på de centrala/viktiga 
delarna.



Hur ska vi arbeta?

Varje lektionstillfälle kommer ni gruppvis få söka reda på svaren till frågorna. Vi kommer sedan att tillsammans diskutera svaren och hur ni kom fram till svaren. Vi kommer att skriva ner det viktigaste som man bör kunna i en anteckningsbok. Dina anteckningar blir sedan ditt stöd när du ska läsa på till provet. Under varje lektionstillfälle kommer ni att få läsa, skriva och samtala om vad demokrati och makt är.

Vi kommer att läsa mycket faktatexter för att öva på försöka förstå och kunna ta till sig en faktatext.
Vi kommer att läsa i samhällskunskapsboken.
Vi kommer att läsa ett lättläst material i form av serietidningar om hur Svergie styrs och hur makten i Sverige är fördelad.
Vi kommer att titta på Riksdagens hemsida där flera filmer och fakta finns presenterat.
Eventuellt kommer vi att göra ett studiebesök på Svergies riksdag.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer att ha ett skriftligt prov där du kommer få visa att du kan förklara centrala begrepp och svara på ovanstående frågeställningar. På provet kommer du även få visa att du kan några “fula debatt knep” samt strategier för att övertala någon.