Jobb – utbildning, kunskaper, erfarenheter och egenskaper

Ansvarig: Caroline Bergengren
När: v 46-49
Vad?
Frågeställnig (och följdfrågor):
Hur skriver man en formell ansökan till ett jobb eller till äventyrsprogrammet Robinson?
Vilka utbildningar, kunskaper, erfarenheter och egenskaper behöver du för att kunna utföra olika typer av uppgifter? Ibland är det bra att vara noggrann, lugn och lyhörd, i bland viktigare att vara snabb, stark och orädd.
Hur kan jag jobba med min mimik, mina rörelser och min röst för att få ett jobb?
Kan jag påverka andra med vad jag säger, hur jag säger och hur jag agerar?
Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
Förmåga att uttrycka sig genom olika uttrycksformer
Utveckla den skriftliga och muntliga kommunikativa förmågan
Centralt innehåll från kursplanen:
– Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska
komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier,
teaterföreställningar, webbtexter, jobbannonser.
– Ord och begrepp som används för att uttrycka erfarenheter, kunskaper och egenskaper. Ords
och begrepps nyanser och värdeladdning.
– Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med
vilket syfte man kommunicerar.
– Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi skriver och läser jobbansökningar och uttrycker erfarenheter, utbildningar, kunskaper och egenskaper. Vi ser sekvenser ur t ex Robinson där egenskaper och kunskaper praktiskt visas. Genom rollspel visar vi hur mimik, rörelse och röst samspelar och påverkar.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
 
Ladda ner dokumentet "Förmågor - jobb.pdf"
Tidsplan, när ska vi göra vad?:
Vecka 46: Vi funderar över egenskaper och bestämmer oss för vilket jobb vi ska söka. Vi ser på en mall för hur man kan skriver en ansökan, hur man kan organisera sin text.
Vecka 47: Vi letar information om olika jobb/yrken och skriver klart våra jobbansökningar.
Vecka 48: Vi talar om Internet som källa till information och om hur vi kan granska sidans trovärdighet. Vi söker information på internet om olika jobb/yrken och skriver klart en jobbannons som passar vår ansökan. Vi gör ett skriftligt uttalande (källkritisk granskning) om ett par källor vi använt information ifrån.
Vecka 49: Vi gör ett rollspel, en jobb intervju.
Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?
Varför?
Sammanhang och aktualitet:
Vårt samhälle bygger på att människor utför olika uppgifter. Redan som små uppmuntras vi att sitta barnvakt, träna yngre barn i fotboll, sälja jultidningar, sälja ljus till klubben. Det är ständigt aktuellt med tv-program som bygger på vanliga människors deltagande. Vi uppmanas att söka till Wild kids, Barda, Hela Sverige syr, Gladiatorerna, Grillmästarna. Många runt om kring oss söker jobb och byter jobb. Det är viktigt att ha förståelse för vilka egenskaper, erfarenheter, utbildningar och kunskaper som leder till att vi klarar av olika uppgifter, likaså att vi har förmågan att uttrycka oss på ett lämpligt sätt så väl skriftligt som muntligt så vi får chansen att visa vad vi går för.
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
– Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
– Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet
– Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas
Utvärdering
Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):
Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:
Pedagogisk dokumentation
Ladda ner dokumentet "Robinson-ansökan.pdf"
Ladda ner dokumentet "Jobbansökan.pdf"
Länktips: https://www.youtube.com/watch?v=6dpvlkGBtNU

Bokläsning

Ansvarig: Caroline Bergengren
När: Vecka 36-42

Litteratur: Tusen gånger starkare


Vad?

Frågeställning (och följdfrågor)

Vad betyder ordet stark för dig? I vilka situationer är det bra att vara stark? Vad betyder det att vara en ”stark tjej”? Vilka ord finns för de tjejer som beter sig som Saga? Vilka ord finns för killar som beter sig som Saga? Hur hanteras utanförskap och grupptryck?
När behandlas flickor och pojkar lika i skolan?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt

  • Eleven ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.
  • Eleven ska ges möjligheter om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
  • Eleven ska få möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.
  • Eleven ska ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkliga förmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

Centralt innehåll (från kursplanen med en förklaring som alla ska förstå, kravnivåer endast åk 8-9)

Läsa och skriva
  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja textens budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Tala, lyssna och samtala

  • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.

Berättande texter och sakprosa

  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandlingar, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, budskap och åsikter.
  • Skillnader i språkanvändningen beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

Hur?

Tillsammans med eleverna samtalar vi om och enas kring

Hur ska vi arbeta?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom att läsa boken “Tusen gånger starkare” och samtidigt skriva reflektioner om det som händer i boken och därefter tala om det. Vi har även grupp och klassdiskussioner utifrån olika frågeställningar där eleven visar sin muntliga aktivitet. I samtal med andra visar vi förmågan att kunna lyssna på varandras åsikter och vidareutveckla tankarna.

Vi samtalar, reflekterar och diskuterar frågeställningar kring normer, jämställdhet och genus med utgångspunkt i frågor såsom: Vem har bestämt de regler och normer som finns bland eleverna i boken? Vad händer när någon försöker ändra på reglerna? På vilka sätt påverkar de vuxna i boken de normer som finns? 
Hur ser klassläraren Olles relation till klassen ut? Till tjejerna? Till killarna? Vad händer med Olle när tjejerna gör revolt? 
Hur tror du Saga känner sig när Olle utser henne till en förebild för de andra tjejerna? 
Signe tvekar innan hon väljer tjejernas ”sida” i konflikten. Varför? 
Rektorn kallar Saga för ”en drivande kraft” bakom de problem som uppstår i klassen. Vad menar han med det? 
Vad betyder det att vara en ”stark tjej”? Vilka ord finns för de tjejer som beter sig som Saga? Vilka ord finns för killar som beter sig som Saga? 
Under en biologilektion ser klassen en naturfilm där hanar slåss om honor. Den starkaste hanen får para sig. “Kan man överföra det här på människor?” undrar Olle. Mimi vill vända på resonemanget och hävdar att det är hanarna som slåss, men att det är honan som väljer vem hon vill para sig med. Mimi möts av hånfulla skratt av kamraterna och av en oförstående attityd från läraren Olle. “Jaha? Det handlar ju bara om hur man formulerar sig”, säger han. Mimi tystnar. Vad tror du hon tänker? Vad är det som händer när killarna börjar dansa i matsalen? Vad händer med lärarna? Med tjejerna? Med killarna?


Tidsplan, när ska vi göra vad?

V.34 Läsa boken och skriva läsloggar som vi diskuterar. s.1-51
V.35 Läsa vidare i boken och diskuterar kring….s. 52-117
V.36 Läsa boken, skriva läsloggar och diskutera i klassen s.118-173
V.37 Vi avslutar läsningen s.174-218
V.38 Fördjupningsarbete

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Alla elever

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi har nya klasser, indelningar. Alla känner inte varandra och nya konstellationer kommer bildas. Vi jobbar med gruppstärkande övningar och diskuterar dessa frågor med klasserna under mentorstid samtidigt som vi läser boken.

Övergripande mål från läroplanen 2.2

“Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan” (Lgr 11 s. 13)
  • Lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Använda det svenska språket på ett rikt och nyanserat sätt.
  • Använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden.
  • Använda kunskaper från det humanistiska kunskapsområdet för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Att ta tillvara vars och ens unika sätt att lära.

Ett ögonblick

Ansvarig: Caroline Bergengren

När: vecka 34-35

Vad? Fånga ögonblicket

Frågeställning (och följdfrågor)

Vilket ögonblick skulle du vilja beskriva och gestalta från ditt sommarlov?

Hur ger vi liv åt våra texter? Vad ser du? Vad hör du? Vad känner du inuti och utanpå? Lukter / dofter / smaker?

Kan vi använda liknelser och / eller metaforer för att göra ditt ögonblick ännu tydligare?

Förutom att skriva o tala om ditt sommarlovsögonblick, hur skulle du vilja gestalta det då?

Förklaring i kursplanens syfte- Förmågor vi utvecklar

  • Att formulera åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
  • Att utveckla sitt tal o skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga.
  • Att kunna uttrycka sig i olika sammanhang för skilda syften.

Centralt innehåll

Läsa o skriva

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Redigering och disposition av texter med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

Tala, lyssna och samtala

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare
  • Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare.
  • Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Berättande texter och sakprosa

  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter.

Språkbruk

  • *Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Kunskapskrav

Kunskapskrav för betyget E

Skriva

  • Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt ihuvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
  • Texten innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.
  • Genom att kombinera sin text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sin texts budskap.

Samtala

  • Eleven kan samtala och diskutera om varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalet och diskussionen framåt.
  • Dessutom kan eleven förbereda och genomföra en enkel muntlig redogörelse med ihuvudsakfungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte och mottagare.

Kunskapskrav för betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C

Skriva

  • Eleven kan skriva texten med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samtrelativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
  • Texten innehåller utvecklat gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgimed relativt komplex uppbyggnad.
  • Genom att kombinera texten med olika estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sin texts budskap.

Samtala

  • Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklande och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklandemuntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt godanpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Kunskapskrav för betyg B

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyg A

Skriva

  • Eleven kan skriva texten med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt välfungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
  • Den berättande texten eleven skriver innehåller välutvecklande gestaltade beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.
  • Genom att kombinera texten med olika estetiska uttryck och medier så att de samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sin texts budskap.

Samtala

  • Eleven kan samtala och diskutera om varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklande och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
  • Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelse med välfungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Hur ska vi arbeta?

Genom att diskutera och samtala om sitt speciella ögonblick med sin/sina klasskamrater. Gå igenom vad gestalting är och hur texten kan bli fylligare med olika gestaltningar. Eleverna får själva bestämma hur han/hon vill genomföra sin muntliga redovisning på sitt sommarögonblick.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom en färdigskriven text med bild (konstverk) samt genom muntlig redovisning där du som elev själv bestämmer hur du vill redovisa.

Tidsplan

V.34-36 Vi talar om hur vi kan skriva och ger exempel på ett “ögonblick”. Skriver, ger kamratrespons, renskriver på Ipad och letar en passande bild som förstärker texten.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Det har precis varit sommarlov och vad är mer passande än att samtala och gestalta sitt sommarlov.

Övergripande mål från läroplanen 2.2

“Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan” (Lgr 11 s.13-14)

  • Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
  • Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare, dvs. klasskamraterna och övriga elever i Ladan.

Ögonblicket fångat

Ansvarig: Maria Niläng
När: vecka 35-36 ht-14
Vad?
Frågeställning (och följdfrågor)
Hur jobbar jag med processkrivning och kamratrespons?
Vad ska jag tänka på när jag ska beskriva känslor?
Hur beskriver jag bäst ett ögonblick som jag vill bevara?
Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt
  • Utveckla sitt tal- och skriftspråk så att eleven får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften
  • Förmåga att formulera egna åsikter och tankar i en text
  • Förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra
Centralt innehåll
Läsa och skriva
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Redigering och disposition av texter med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Språkbruk
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
  • Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.
Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Enskilt fundera ut ett ögonblick och sedan skriva ett första utkast.
Få kamratrespons och ändra utifrån detta.
Renskriva texten på dator och illustrera
Ladda ner dokumentet "Ögonblicket fångat ht-14.pdf"
Ladda ner dokumentet "Liknelser och metaforer.pdf"
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Var och en ska lämna in ett fångat ögonblick som är renskrivet, max 1 A4.
Tidsplan, när ska vi göra vad?
vecka 35: samla ord kring sitt ögonblick, skriva en text utifrån detta
vecka 36: få och ge kamratrespons, ändra texten utifrån kamratrespons, renskriva och illustrera
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Att jobba med att fånga ett ögonblick är ett bra sätt att fånga upp, och bevara, en känsla som man har fått under sommaren.
Övergripande mål från läroplanen 2.2
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Deckare

Ansvarig: Maria Niläng
När: v. 37-41 + v. 46-48

Vad?
Frågeställning:
Vad är en deckare?
Hur byggs en deckare upp?
Hur skriver man en deckare?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
Utveckla sin förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra
Utveckla kunskaper om olika former av sakprosa
Utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift
Förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
Utveckla sin förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
Utveckla sin förmåga att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.
Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Berättande texter och sakprosatexter
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen.
Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö­- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
Språkbruk
Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.

Kunskapskrav:
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
– Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.
– Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
– Eleven kan förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
– Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.
– Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
– Eleven kan förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
– Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.
– Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
– Eleven kan förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Hur?
Hur ska vi arbeta?
Diskutera vad en deckare är, olika typer av deckare osv.
Göra ett referat om Åke Holmberg och Ture Sventon
Diskutera skillnaden mellan TV-deckare och böcker
Prata om några kända deckarförfattare och deckarens utveckling
Enskilt läsa en egen vald deckare
I grupp enskilt göra en muntlig bokpresentation av läst deckare
Skriva en egen deckare

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Skriva ett referat
Göra en muntlig bokpresentation av läst deckare
Lämna in en egen deckare

Tidsplan, när ska vi göra vad?:
Vecka 37: Introducera deckare, läsa deckare och skriva läslogg. Påbörja referat om Åke Holmberg/Ture Sventon.
Ladda ner dokumentet “Deckare läslogg 1.pdf”
Vecka 38: Fortsätta med referatet. Läsa vidare i sin deckare, du bör nu vara ungefär halvvägs, och skriva läslogg.
Ladda ner dokumentet “Deckare läslogg 2.pdf”
Vecka 39: Lämna in referatet. Läsa i sin deckare, efter veckan bör du ha läst ca 3/4 av boken. Läsa två olika deckartexter, i grupp jobba med texterna.
Ladda ner dokumentet “Deckare läslogg 3.pdf”
Ladda ner dokumentet “Deckare gruppuppgift.pdf”
Vecka 40: Läsa klart deckaren. Prata om olika typer av deckare.
Ladda ner dokumentet “Deckare läslogg 4.pdf”
Ladda ner dokumentet “Olika typer av detektivromaner.pdf”
Vecka 41: Jobba med ordkunskap kring “deckarord”. Prata om detektivromanens tillkomst. Muntligt i grupp redovisa sin lästa deckare.
Ladda ner dokumentet “Detektivromanens födelse.pdf”
Vecka 46: Prata om olika deckarförfattare. Påbörja skrivandet av egen deckare genom att först göra en tankekarta kring vad deckaren ska innehålla.
Ladda ner dokumentet “Några deckarförfattare.pdf”
Ladda ner dokumentet “Egen deckare .pdf”
Vecka 47: Fortsätta skriva deckare.
Vecka 48: Avsluta deckarskrivandet. Läxförhör på deckartemat.
Vecka 49: Lämna in skriven deckare.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Varför?
Sammanhang och aktualitet:
Deckare är just nu en väldigt populär genre och många av eleverna känner säkert till och har läst deckare. Det är en tacksam genre att jobba med då många gärna läser deckare och det är en tydlig struktur i hur man skriver en deckare.

Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, och
kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

Filmprojekt

Ansvarig/Ansvariga: Maria Niläng & Jon Widmark
När, under vilka veckor? v. 40-43 + v. 45-46

Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
Hur gör man film?
Hur får jag en text att bli bilder?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
Skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.
Formulera egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier

Centralt innehåll från kursplanen:
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.

Kunskapskrav

Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi får besök av en regissör, Pontus Löwenhielm. Klicka här för att ta del av hans smarta tips!

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Varje grupp gör en egen kortfilm utifrån en text som de gemensamt har skrivit

Tidsplan, när ska vi göra vad?:
vecka 40: Pontus Löwenhielm besöker oss på torsdagslektionen
vecka 41: Skriva berättelserna som sedan ska filmatiseras
vecka 42: Genomför manusarbetet (Jon delar en manusmall via Google Drive). Påbörja filmning

vecka 43: Fortsätta att filma
vecka 44: Höstlov
vecka 45-46: Filma, redigera

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Varför?
Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans, och
kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem