Att läsa, analysera och skriva novell

Ansvarig: Maria Niläng
När, under vilka veckor? v. 11-14 +16-19

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är en novell?
Vilka “delar” innehåller en novell?
Hur analyserar jag en novell?
Hur skriver jag en novell? Vad ska finnas med?
Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
Förmågan att läsa och analysera skönlitteratur
Förmågan att formulera sig och kommunicera i skrift
Förmågan att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
Förmågan att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
Centralt innehåll från kursplanen:
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag.
Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
Kunskapskrav
Se matrisen
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Gemensamt läser vi och jobbar med olika noveller. När vi har fått en “bank” att ösa ur gör varje elev en skild novellanalys. Arbetsområdet avslutas med att varje elev enskilt skriver en novell, och bearbetar den m.h.a. kamratrespons.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Parvisa, gruppvis och gemensamma diskussioner.
Enskild novellanalys som bedöms.
Enskild novell, som efter kamratrespons, lämnas in och bedöms.
Tidsplan, när ska vi göra vad?:
vecka 11: Jag läser novellen “Att döda ett barn”. Vi diskuterar innehåll och form. Vi ser filmatiseringen av novellen.
Ladda ner dokumentet "Uppgifter till Att döda ett barn.pdf"
vecka 12: Enskilt läser eleverna novellen “Den svarta katten”. Först parvis och sedan gemensam (klassvis) diskussion om novellens innehåll och uppbyggnad.
Ladda ner dokumentet "Analysfrågor till Den svarta katten.pdf"
Eleverna får parvis skriva en novell utifrån givna ord.
vecka 13: Skriva klart novellerna. Läsa för varandra, jämföra och jobba med “Ett halvt ark papper”.
Ladda ner dokumentet "Frågor till Ett halvt ark papper.pdf"
vecka 14: Jobba med “Pälsen”.
Ladda ner dokumentet "Frågor till Pälsen.pdf"
vecka 16: Jobba med “Smycket”.
Ladda ner dokumentet "Frågor till Smycket.pdf"
Påbörja en novellanalys.
Ladda ner dokumentet "Typiska drag för en novell + dramaturgi.pdf"
Ladda ner dokumentet "Novellanalys Solen.pdf"
vecka 17. Skriva novellanalys
Inlämning av novellanalys torsdag vecka 17 (Solen grön) resp. tisdag vecka 18 (Solen röd)
vecka 18: Påbörja skrivandet av en egen novell.
Ladda ner dokumentet "Novellskrivning Solen vt-15.pdf"
vecka 19: Fortsätta skriva egen novell.
vecka 20: Ingen svenska p.g.a. studiedag och lovdagar
vecka 21: Inlämning av egen novell, måndag 18/5 (Solen grön) resp. tisdag 19/5 (Solen röd).
Varför?
Sammanhang och aktualitet:
Novellen är en bra skönlitterär form av text att jobba med, samtidigt som den kräver en viss mognad hos läsaren, vilket gör att den är tacksam att jobba med i årskurs nio.
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Algebra

Ansvarig/Ansvariga:

Josefine Rejler


När, under vilka veckor?

v.10-v.17

 

Vad?

Algebra och ekvationer

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är ett uttryck? Hur kan vi uttrycka vardagliga händelser matematiskt?
Vad är ett numeriskt uttryck? Hur skriver man och hur tolkar man?
Vad är ett algebraiskt uttryck? Hur skriver man ett algebraiskt uttryck och hur tolkar man ett algebraiskt uttryck?
Hur tolkar förenklar man ett uttryck och varför?
Vad är en variabel?
Vad är en formel?
Vad är ett mönster? Hur kan vi beskriva ett mönster mer generellt?
Vad är en ekvation? Vad har likhetstecknet för betydelse?
Hur löser man en ekvation?
Hur kan vi använda ekvationer vid problemlösning i vardagliga situationer?

Vad betyder följande begrepp? Beskriv och förklara!

algebra, numeriska uttryck, algebraiska uttryck, variabel, förenkla uttryck, formel, mönster, likhet, ekvation, obekant, vänser led, höger led, ekvationslösning, prövning.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om

matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera

och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller

och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna

tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med

hjälp av matematikens uttrycksformer.


Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Algebra
• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler
och ekvationer.
• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
• Metoder för ekvationslösning.
Problemlösning
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnes områden
samt värdering av valda strategier och metoder.


Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Matris kommer senare men jag kommer bedöma dig i problemlösning, metod, resonemang och kommunikation.

Förmåga E C A
Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tilllämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god an- passning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Resonemang Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt.
I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.
I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Metod Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredställande resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.
Kommunikation Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer varje vecka att gemensamt diskutera de olika begreppen. Ni kommer hela tiden få visa att ni förstår och vara aktiva på lektionerna genom att ni får berätta för varandra och genom att ni skriver på ipaden (app chalk board) och visar.

“Starters” som ger bra diskussioner och får oss att se kritiska punkter inom avsnittet.
Vi kommer att arbeta med uppgifter på olika nivåer (1,2 och 3) utifrån din individuella förmåga.
Vi kommer att se hur innehållet är kopplat till historia och samhället: Hur används denna matematik i samhället och i detta avsnitt som Hastighet, sträcka och tid.
Vi kommer träna på förmågorna att resonera, lösa problem och kommunicera med hjälp av matematiska uttryck.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Var alltid beredd på att träna hemma det vi arbetat med under veckan i skolan så du veckan efter alltid kan klara ett läxförhör. Detta kommer ske regelbundet så jag är säker på att alla hänger med och förstår.

Jag kommer också bedöma ditt arbete under lektionerna, hur du deltar i diskussioner och försöker resonera dig fram till lösningar. Du behöver inte alltid kunna säkert, men det är viktigt att du försöker och vågar förklara hur du tänker.
v.16 blir det begreppstest och kapiteltest
v.17 prov

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v.10

onsdag: Få tillbaka prov och taluppfattning, genomgång av detta och intro till Algebra. Några som var sjuka gör provet på kap.2
torsdag: 5.1 Algebraiska uttryck. genomgång och prova själv på olika nivåer.
v.11
onsdag: 5.2 Förenkla uttryck. Vikarie, Josefine tjänstledig.
Torsdag: Fortsätta med att förenkla uttryck.
v.12
Onsdag: 5.3 Formler. (Ev vikarie pga muntliga nationella prov åk6)
Torsdag: Historia och sammhälle Hastighet, sträcka och tid
v.13
onsdag: 5.4 mönster
Film: Mönster
Torsdag: 5.5 intro till ekvationer. (Vikarie pga NP i åk6)
v.14
onsdag: forts. ekvationer (Vikarie pga rättning NP)
torsdag: 5.6 Ekvationslösningar
v.15 påsklov
v.16
onsdag: 5.7 problemlösning med ekvationer
torsdag: begreppstest och kapiteltest
v.17
onsdag: repetition
torsdag: prov Algebra, ekvationer och mönster.


Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?


Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):


Övergripande mål från LGR11 2.2:


Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet


Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Tal

Ansvarig/Ansvariga:

Josefine Rejler


När, under vilka veckor?

v.3-8

 

Vad?

Tal och taluppfattning

Vi kommer repetera och befästa grundläggande kunskaper om tal och räknemetoder. Mycket av det som vi ska arbeta med har ni mött tidigare, men erfarenheten visar att det behövs ordentlig repetition av grundläggande moment för att klara kommande delar i matematiken och att ha bra användbara verktyg för de 4.a räknesätten.



Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är positionssystemet? Kan du använda och förstå det när du multiplicerar/dividerar med 10, 100, 1000?

Är du säker på de 4:a räknesätten? Vilka användbara och effektiva metoder finns? Kan du och använder du med säkerhet bra skriftliga räknemetoder?
Vilka är sambanden mellan räknesätten?
Multiplikation och division med tal mellan 0 och 1. Är du helt säker på det och kan förklara varför tex att en multiplikation kan ge en mindre produkt eller att kvoten av en division kan bli större än det tal man utgick från?
Prioriteringsreglerna, kan du dem?
Vilka är våra primtal?
Vilka är våra avrundningsregler?
Problemlösning kopplat till tal och taluppfattning


Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om
matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med
grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt
och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges
möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur
dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska
sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Taluppfattning och tals användning
• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska
situationer.
• Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som
använts i olika historiska och kulturella sammanhang.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning,
huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital
teknik. Metodernas användning i olika situationer.


Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen



Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer ha genomgångar och diskussioner om de olika delarna.
“Starters” som ger bra diskussioner och får oss att se kritiska punkter inom avsnittet.
Vi kommer att arbeta med uppgifter på olika nivåer utifrån elevens individuella förmåga.
Vi kommer att se hur innehållet är kopplat till historia och samhället: Hur används denna matematik i samhället? Hur så räknemetoderna ut förr?
Vi kommer träna på förmågorna att resonera, lösa problem och kommunicera med innehåll från tal och taluppfattning.
Läxa blir att räkna och “nöta” och repetera hemma. Vi kommer hålla ett högt tempo så det kommer alltid att krävas att du räknar hemma från torsdagenslektion till onsdagenslektion veckan därpå. Det kommer räcka att räkna en nivå, men mer om du känner att du behöver mer träning på vissa områden. 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Det kommer bli samtal där eleverna får berätta hur de tänkt och resonerar.
Test på att de kan begreppen som hör till området.
Kapiteltest samt prov


Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Lektionerna kommer varvas med problemlösningsuppgifter inom området och diskussioner och att räkna i boken.

v.3
Kapitel 2 Uppvärmning. Läsa LPP och kolla igenom kapitlet.
2.1 Siffror och tal och 2.2 räkna med 10, 100 och 1000, dessa bör du hunnit lite redan förra terminen.
v.4 
Onsdag: Hemstudiedag, jobba hemma med 2.3 och 2.4.
2.3 Addition och subtraktion och 2.4 multiplikation och division
v.5 
2.5 Multiplikation och division med tal mellan 0 och 1 och 2.6 prioriteringsregler
v.6 
2.7 Primtal och delbarhet och 2.8 avrundning samt 2.9 överslagsräkning
v.7 
Onsdag: Allaktivitetsdag. Torsdag: Kapiteltest/begreppstest
v.8 
Onsdag: Torsdag: prov på kapitel 2

Bråk och procent

Ansvarig: Henrik
När, under vilka veckor? Vecka 17-22

 

Vad?

 

Frågeställning:

  • Vad är bråk?
  • Hur genomförs addition och subtraktion med bråk?
  • Vad är procent?
  • Hur använder vi oss av bråk och procent i vardagen?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

 

  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

 

Centralt innehåll från kursplanen:

Taluppfattning:

• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.

  • att alla tal i bråkform inte kan skrivas som tal i decimalform med ändligt antal decimaler
  • att kvoten av två heltal kan uppfattas som andel, som en division, eller som ett förhållande (proportionalitet) t ex = 0,75 ; 3:4
  • att olika bråk kan beteckna samma tal
  • storleksordnar heltal och tal i bråk och decimalform
  • använder reella tal i vardagliga och matematiska situationer
  • växlar mellan procentform, decimalform och bråkform

• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform

  • addition och subtraktion av bråk och sambanden mellan dessa
  • någon metod för att bestämma (minsta) gemensamma nämnaren och att detta bara behövs vid addition och subtraktion och inte vid multiplikation och division av tal i bråkform

Samband

• Procent för att uttrycka förändring samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.

  • del av helhet, del av antal och del av värde uttryckta på olika sätt
  • utför olika beräkningar med procent t ex beräknar andel i procent



Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kommer snart!

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha genomgångar, självständigt arbete, diskussioner och arbeta med problemlösning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bli bedömd under lektionstid, läxor samt på provet under vecka 22.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:


Vecka 17:
Mån (R+G): Grunder och rep. av bråkbegreppet. Storleksordna, förlänga och förkorta.

Förkorta bråk – film

Förlänga bråk – film

Ladda ner dokumentet "Grunder i bråkräkning - övningar.pdf"

Läxa: Stencil
Ladda ner dokumentet "Läxa v.17.pdf"

Tis (G): Addition och subtraktion av bråk.

Addition och subtraktion av bråk – film


Ladda ner dokumentet "Addition och subtraktion av bråk.pdf"

Ladda ner dokumentet "Addition och subtraktion av bråk Del 2.pdf"


Ladda ner dokumentet "Facit bråkuppgifter.pdf"

Tors: Röd: Se ovan addition och subtraktion av bråk.

Tors Grön: Bråkdel av det hela samt multiplikation av bråk.

Ladda ner dokumentet "Bråkdel av det hela.pdf"

Ladda ner dokumentet "Multiplikation av bråk.pdf"

Fre Röd: Bråkdel av det hela samt multiplikation av bråk. Se uppgifter ovan.


Vecka 18

Mån (R+G): Egen fördjupning i förra veckans jobb. Jag har muntlig genomgång med alla grupper om förpackningsprojektet.

Tis (G): Jag är hemma så det får bli egen räkning om inte vikarien hittar på något eget kul….

Tors (R+G): Idag inleder vi procentavsnittet. Vi kollar av gammal kunsksp i området. Försöker hitta mönster i uppgifter. Vilken metod använder jag?

http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/procent/procent,-delen-och-det-hela

Ladda ner dokumentet "Grundkurs procent.pdf"

Ladda ner dokumentet "Facit - procent.pdf"

Vecka 19

Mån (R): Promille. Vad är det och när används det? Sid 134-137 i boken.
Mån (G):
 Föreläsning/workshop om självkänsla + lite tid för egen träning.

Tis(G): Promille. Vad är det och när används det? Sid 134-137 i boken.

Ladda ner dokumentet "Procent och promille.pdf"

Tors (R+G): Finns det ett sätt att få fram det nya priset direkt under en rea eller en prisökning? Vi kollar, räknar och diskuterar. Sid. 138-141 i boken.

Ladda ner dokumentet "Förändringsfaktor.pdf"

Ladda ner dokumentet "Prio8 - övningsblad facit procent.pdf"

Fre (R): Skolans Dag!!

Vecka 20

Mån (R+G): Studiedag 

Ladda ner dokumentet "Prio8 övningsblad - procent.pdf"


Ladda ner dokumentet "Prio8 - övningsblad facit procent.pdf"

Tis (G): Vi testar olika mattespel på nätet.

Mattespel på nätet

Tors (R+G): Lovdag

Fre (R): Lovdag

 

Vecka 21

Mån (R): Föreläsning/workshop om självkänsla.
Mån (G): Algebra och procent. Härligt att vi numera behärskar ekvationer för då blir många problem mycket lättare 🙂
Genomgång på film: Klicka här!!


Ladda ner dokumentet "Algebra och procent.pdf"

Tis (G): Algebra och procentVi fortsätter att träna på att skriva egna ekvationer till olika procentuppgifter.

Tors (R+G): Röd: Algebra och procent. Härligt att vi numera behärskar ekvationer för då blir många problem mycket lättare 🙂
Genomgång på film: Klicka här!!

Grön: 

Fre (R): Algebra och procentVi fortsätter att träna på att skriva egna ekvationer till olika procentuppgifter.

Rymdgeometri

Ansvarig: Henrik

När, under vilka veckor? 10-16

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor)

När använder vi volym i vardagen?

Hur räknar vi ut volymen av de vanliga rymdgeometriska figurerna?

Hur ritar man på ett tydligt sätt en rymdgeometrisk figur?

Hur kan man beskriva det rymdgeometriska figurerna?

Hur räknar vi med skala i två och tredimensionella figurer?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt

  • Förmågan att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Förmågan att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Förmågan att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll (från kursplanen med en förklaring som alla ska förstå)

  • Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa begrepp
    • relationer mellan olika geometriska objekt t ex att arean av en triangel är hälften av arean av en rektangel om bas och höjd är lika eller att volymen av en pyramid är en tredjedel av volymen av motsvarande rätblock om basytans area och höjd är lika
    • känner igen, namnger och beskriver egenskaper hos både tvådimensionella och tredimensionella geometriska objekt t ex parallellogram, kon, pyramid
    • använder lämpliga ord som t.ex. parallell, diagonal, regelbunden vid beskrivningar av geometriska objekt
    • jämför och sorterar geometriska objekt efter egenskaper som form, regelbundenhet, vinklar och dimension
    • beskriver geometriska objekt på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller figurer och växlar mellan dessa
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om egenskaper hos geometriska objekt
  • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt.
    • konstruerar olika geometriska objekt med hjälp av passare och linjal eller digitala verktyg t ex liksidiga trianglar, bisektriser, regelbundna polygoner
  • Skala vid förminskning samt förstoring av en-, två- och tredimensionella objekt.
    • tolkar skala både vid förstoring och förminskning för två- och tredimensionella objekt
    • gör skalenliga ritningar
    • använder längdskalan för att jämföra areor och volymer t ex att volymen av en cylinder blir fyra gånger så stor om radien är dubbelt så lång och åtta gånger så stor om både radie och höjd är dubbelt så långa
    • relationerna mellan längdskala och areaskala respektive volymskala
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
    • jämför, uppskattar och mäter längder, areor, volymer och vinkel samt använder då lämpliga mätinstrument och måttsystem
    • att noggrannheten i mätningen har betydelse för noggrannheten i beräkningarna och resultatet
    • relationen mellan area och omkrets, att en given area kan ha olika omkrets
    • att två cylindrar där arean av mantelytan är lika stor kan ha olika volym
    • använder lämpliga metoder och måttsystem vid beräkningar av olika geometriska objekts area, omkrets och volym
    • hanterar samband mellan olika enheter t ex deciliter och kubikcentimeter
    • svarar i för situationen lämplig enhet och med rimlig noggrannhet
    • redovisar sina tankar som har med mätning och storheter att göra på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller matematiska symboler och växlar mellan dessa
    • följer framför och bemöter matematiska resonemang om enhetsbyten och beräkningar av storheter för olika geometriska objekt
  • Geometriska satser och formler
    • tolkar och hanterar olika geometriska formler t ex längden av en cirkelbåge, arean av en parallelltrapets, volymen av en kon
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om geometriska satser

Bedömningsmatris

Ladda ner dokumentet "Matris geometri.pdf"

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Enskilt och i grupparbete

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämning av förpackningen (muntlig och skriftlig redovisning), skriftligt prov ?, gruppdiskussioner

Projekt

Förpackningsprojekt:

Ladda ner dokumentet "Förpackningsprojekt - Merkurius.pdf"

För er som väljer pyramid eller kon. Genomgång pythagoras sats (se till och med 8.30): Pythagoras sats

Tidsplan, när ska vi göra vad?

Vecka 10

Mån (g+r): Introduktion av geometri. Cirkelns omkrets.

Tis (g): Cirkelns area. s.92-96

Tors (r): Cirkelns area. s.92-96

Tors (g): Egen tid för räkning på sidorna 90-96

Fre (r): Egen tid för räkning på sidorna 90-96

Vecka 11

Mån (g+r): Geometriska kroppar – namn och egenskaper. Begränsningsyta och mantelyta. Vad är det? Genomgång och egen räkning på sidorna 97-102.

Läxa vecka 11: Titta på filmen “Rätblockets volym”. Rätblockets volym

Beräkna sedan volymen av två rätblock från ditt hem. Rita en skiss över rätblocket samt sätt ut måtten. 
Grön lämnar in på torsdag och röd på fredag.

Tis (g): (Vikarie) – Egen räkning med övningsblad 3.3

Tors (r): Vi tränar vidare på begränsningsyta och mantelyta. Sidan 100-102 samt övningsblad 3.3.

Ladda ner dokumentet "Övningsblad 3.3.pdf"

Tors (g): Genomgång av läxan (gruppdiskussion), därefter pratar vi vidare om rätblockets volym och och fördjupar oss lite i begreppet basyta. Tränar sedan själv på sid. 106-107.

Fre (r): Genomgång av läxan (gruppdiskussion), därefter pratar vi vidare om rätblockets volym och och fördjupar oss lite i begreppet basyta. Tränar sedan själv på sid. 106-107.

Vecka 12

Mån (r+g): Volymenheter. Vilka är de? Hur omvandlar vi från kubikcentimeter till liter? Vi tittar både praktiskt och teoretiskt samt tränar själva i boken på sid. 109-110.

Läxa v.12: Stenciler om enhetsomvandling.

Ladda ner dokumentet "Enhetsomvandling 1.pdf"Ladda ner dokumentet "Enhetsomvandling 2.pdf"

Grön lämnar in på torsdag och röd på fredag!!!

Tis (grön): Startat lektionen med att spela domino… därefter går vi över till att titta på volymberäkningar av prisma och cylinder. Sidor i boken: 112-113

Tors (r+g): Kängurutävlingen!!!

Fre (röd): Startat lektionen med att spela domino… därefter går vi över till att titta på volymberäkningar av prisma och cylinder. Sidor i boken: 112-113

Vecka 13

Mån: Grön är på livskunskap .

Röd: Börja med att titta på filmen som handlar om volymen av en kon.

Volym av kon.

Därefter läser eleverna själva sidan 114-115 i matteboken för att få än mer kött på benen.

Träna sedan själva på sidorna 116-117.

Tis (grön): Genomgång av volymberäkningar på kon, pyramid och klot. Träna själva på sidorna 116-117.

Tors (r+g): Röd är på Livskunskap och grön skall börja på förpackningsprojektet.

Fre (röd): Förpackningsprojektet inleds.

Uppgifter skala

Ladda ner dokumentet "Skala (längd-, area- och volymskala).pdf"

Ladda ner dokumentet "Sammanfattning Rymdgeometri.pdf"

Ladda ner dokumentet "Metodsamling (inte helteckande).pdf"

 

Filmklipp:

Omkrets och area cirkel

Begränsningsyta rätblock

Begränsningsarea cylinder

Bergränsningsarea

Rätblockets volym

Volymenheter – Omvandling

Prismats volymen

Cylinderns volym

Pyramidens volym

Konens volym

Klotets volym

Längdskala

Area och volymskala

Bra hemsida med förklarande filmer till detta och andra områden

Webbmatte

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Förändringsfaktor

Ansvarig/Ansvariga: Madeleine Theander
När, under vilka veckor?

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är förändringsfaktor?
Hur kan jag räkna med förändringsfaktor?

Hur kan jag skapa egna uppgifter med förändringsfaktor?

Hur räknar jag med flera förändringar?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.
    • Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

E-nivå på testad förmåga:
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom
att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven
kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i
huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer
samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

C-nivå på testad förmåga:
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda
dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även
beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl
fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt
föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

A-nivå på testad förmåga:
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att
använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva
olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade
resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

v. 36

Onsdag: Repetera procent, frivilligt testa på förändringsfaktor (uppkopierade häften)
Torsdag: Genomgång av förändringsfaktor i olika sammanhang. Arbeta med häfte:

Ladda ner dokumentet "Förändringsfaktor.pdf"

Olika förklaringar av förändringsfaktorn (även upprepade förändringar):

Både skriftlig instruktion och videoexempel: http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/procent/forandringsfaktor

Bra förklaring: http://www.teacherondemand.se/video/728/forandringsfaktorer.html

Ännu en: http://www.youtube.com/watch?v=JPpV0doeGyI&feature=related

Lös med ekvation: http://www.youtube.com/watch?v=Sh12MMakk9M&feature=relmfu

v. 37

Onsdag: Upprepade förändringar, arbeta med ett exempel på egen hand. Gå igenom olika lösningar.
Torsdag: Går igenom bedömning. Fortsättning upprepade förändringar, börja med arbetshäfte:

Ladda ner dokumentet "Upprepade förändringar.pdf"

v. 38

Onsdag: BEDÖMNINGSUPPGIFT: Muntlig uppgift, förbered och spela in.

Ladda ner dokumentet "Förändringsfaktor - muntlig bedömning.pdf"

Torsdag:
Träna på tidigare uppgifter från nationella prov och lämna gärna in så rättar jag till dagen innan provet.
Ladda ner dokumentet "Procentuppgifter på nationella prov.pdf"


Träna vidare. För dig som vill ha utmaning – uppgifter med bostadslån och sms-lån.


Ladda ner dokumentet "Ränta på ränta - vad händer då? .pdf"

v. 39

Onsdag: LÄXA lämnas in – arbete på lektionen


Ladda ner dokumentet "LÄXA förändringsfaktor.pdf"

Torsdag: Redovisning av läxa

v.40

LÄMNA IN UPPGIFTER SOM NI VILL HA RÄTTADE
Onsdag: Matematikpromenad – förbered nästa område
Torsdag: Prata utifrån matematikpromenaden

v. 41

Onsdag: Räta linjens ekvation
Torsdag: FRILUFTSDAG
v. 42
Onsdag:
Repetition inför provet + räta linjens ekvation
DETTA SKA DU KUNNA INFÖR PROVET
Ladda ner dokumentet "INFÖR PROVET.pdf"
Torsdag:
Skriftligt PROV


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?


Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?


Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Information om nationella proven:

http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-i-arskurs-7-9/amnesproven-i-arskurs-9/nationellt-prov-i-matematik-i-arskurs-9-1.199247