Sista tiden ute på Lemshaga!!

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.16-23

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika utomhusaktiviteter?
  • Hur kan vi skapa förutsättningar för alla under gemensamma spel?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till förra året?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur förhåller jag mig till allemansrätten vid vistelse i naturen?
  • Hur gör jag i praktiken vid användandet av vindskydd. stormkök och eldning.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.

 Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.
Friluftsliv Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta praktiskt och utomhus under större delen av perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. Friluftslivet kommer vägas in under ganska många lektioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under lektionerna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 16

Tisdag Grön: Catch the Flag på IP

Onsdag Röd: Fotboll

Torsdag (grön): GPS-orientering. Skattjakt med start utanför Ladan.

Vecka 17:

Tisdag Grön: Fotboll

Onsdag Röd: Catch the Flag

Tordag Röd: Ekedalsspåret med inslag av kondition, styrka och friluftsliv

Vecka 18

Tisdag Grön: Volleyboll – Teknik, spelregler och matchspel

Onsdag Röd: Volleyboll – Teknik, spelregler och matchspel

Torsdag Grön: Ekedalsspåret med inslag av kondition, styrka och friluftsliv

Vecka 19

Tisdag Grön: Volleyboll inne och basket ute.

Onsdag Röd: Volleyboll inne och basket ute.

Torsdag (var sin): Samling i L1: 8:20-9:10 Grön, 9:30-10:20 Röd. Det blir en teoretisk lektion inom friluftsliv. Info finns på classroom.

Vecka 20

Tisdag Grön: Idag samlas vi utanför Ladan. Det blir pingis, king, basket samt volleyboll (inne/ute??). Jag kommer även ta lite tid för att prata om torsdagens friluftsliv..!!

Onsdag Röd: Idag samlas vi utanför Ladan. Det blir pingis, king, basket samt volleyboll (inne/ute??). Jag kommer även ta lite tid för att prata om torsdagens friluftsliv..!!

Torsdag (var sin): Vi kommer träna på att göra upp eld med hjälp av tändstål.

Vecka 22

Tisdag Grön: Softboll eller brännboll – klassen väljer

Onsdag Röd: Softboll eller brännboll – klassen väljer

Torsdag:

Vecka 23

Tisdag Grön:

Onsdag Röd:

Torsdag:

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

 

Statisktik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.19-20

Vad? 

Statistik

I FOKUS:

  • läsa av tabeller och diagram
  • beskriva och jämföra resultat
  • skapa tabeller och diagram
  • göra egna undersökningar

 

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi jämföra antalet stjärnorna? Kan vi lägga stjärnorna så det blir lättare att jämföra? Hur ska vi lägga dem då?
  • Vad visar diagrammet? Hur många bollar har varje barn? • Vem har flest bollar? Vem har minst antal bollar?
  • Hu kan vi visa antalet djur? På vilka olika sätt kan vi visa antalet djur, så det blir lättare att se hur många det är? Hur många djur är det av varje sort? Vilken sorts djur är det flest av? Vilken sorts djur är det minst antal av? Är det lika många av några djur? Vilken rubrik passar till tabellen/diagrammet?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik:

Problemlösningsförmågan

  • Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför antal och tolkar resultat utifrån tabeller och diagram. De sorterar data och lär sig att symboler i diagram representerar ett värde.

Begreppsförmågan

  • Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som tabeller, diagram och avprickning. De använder bland annat begrepp som fler, färre och lika många när de beskriver och jämför innehåll i tabeller och diagram.

 

Metodförmågan

  • Eleverna tränar på att använda och välja olika sätt att synliggöra information i diagram med bilder eller sym- boler samt i avprickningstabeller.

 

Resonemangsförmågan

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring fakta i tabeller och diagram. De resonerar kring valda metoder för att visa och tydliggöra information. Frågor som ”hur vet vi det?” och ”på vilka olika sätt kan vi visa det?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda metoder.

 

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar sin kunskap om statistik genom att till exempel förklara på vilka olika sätt de visar sina lösningar. De får både se och använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som konkret material, bilder och symboler.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

  • Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situatio- ner för att ange och jämföra antal.
  • Eleverna gör enkla beräkningar med huvudräkning för att addera och subtrahera när de beskriver och jämför antal i diagram.

Sannolikhet och statistik

  • Eleverna tränar på att läsa av enkla tabeller och diagram. De jämför och beskriver resultatet. De sorterar data utifrån bilder och tabeller och skapar egna dia- gram med hjälp av konkret material. Eleverna gör egna undersökningar i klassen och presenterar resultatet i avprickningstabeller och diagram.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1.  Läsa av diagram
    • Kunna läsa av diagram med bilder.
    • Kunna beskriva och jämföra resultat.
  2. Läsa av tabeller och diagram
    • Kunna läsa av tabeller och diagram.
    • Kunna beskriva och jämföra resultat.
  3. Skapa tabeller och diagram
    • Kunna sortera data i tabeller.
    • Kunna utföra egna undersökningar.
    • Kunna skapa tabeller och diagram.
  4. Kunskapslogg
    • Reflektera över och visa sin kunskap om statistik.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt med Josefine Reijler som är en av dem som tagit fram materialet Singma.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Massa

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.17-19

Vad?

Massa

 

I fokus:

  • jämföra massa
  • uppskatta massa
  • mäta massa

 

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur vet vi om sakerna är tunga eller lätta? Vilka ord kan vi använda när vi jämför?  Vilka saker tycker ni är lätta?  Vilka saker tycker ni är tunga?  Har alla grupperat sakerna på samma sätt?
  • Hur kan vi ta reda på vad leksaksbilen väger? Kan vi använda balansvågen? Hur gör vi då? Kan vi jämföra bilens massa med ett antal kuber?
  • Vad ser ni på bilden? Hur kan vi ta reda på vad de olika påsarna väger? Det står kg på socker- och rispåsarna och på vågarna. Vad betyder det? Hur många kilogram väger de olika påsarna?
  • Hur kan vi jämföra massa? Vilka ord kan vi använda när vi beskriver och jämför massa? Hur kan vi uppskatta massa? Hur kan vi mäta massa? Vilka enheter kan vi använda?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan 

  • Eleverna formulerar och löser problem samt värderar valda strategier kopplade till begreppet massa. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmågan 

  • Eleverna möter begrepp som massa, lättare, tyngre och kilogram. De använder och resonerar kring begreppen samt tränar på att sätta in dem i vardagliga samman- hang.

Metodförmågan 

  • Eleverna lär sig olika metoder för att jämföra och mäta massa. De jämför genom att hålla föremål i händerna och uppskatta massan. De använder även balansvågar och andra vågar för att jämföra och mäta olika föremåls massa.

Resonemangsförmågan 

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring olika begrepp kopplat till massa. De följer kompisarnas resonemang och lösningar. Frågor som ”hur kan vi ta reda på det?” och ”stämmer det?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan 

  • Eleverna får många tillfällen att samtala om och uttrycka sina tankar om massa. De tränar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift när de arbetar med de olika uppgifterna.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning 

  • Eleverna använder naturliga tal och gör egna uppskattningar och rimlighetsbedömningar kopplade till massa.

Geometri 

  • Eleverna tränar på att jämföra, uppskatta och mäta massa. De bygger förståelse för hur olika enheter, både informella enheter och kilogram, används vid mätning av massa.

Problemlösning 

  • Eleverna tränar på att lösa problem kopplade till massa, och får exempelvis hitta strategier för att ta reda på vad ett föremål väger när det inte går att läsa av föremålets massa direkt. 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1.Jämföra massa

  • Bygga förståelse för begreppet massa. Kunna jämföra olika sakers massa och beskriva med lämpliga begrepp.

2.Mäta massa

  • Kunna uppskatta och mäta massa med en balansvåg. Kunna använda informella måttenheter för att mäta och beskriva massa.
  1. Mäta massa i kg
  • Bygga förståelse för enheten kilogram.Kunna uppskatta och mäta massa i kilogram.
  1. Kunskaplogg
  • Reflektera över och visa sin kunskap om massa.Göra en självskattning av sin kunskap.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt med Josefine Reijler som är en av dem som tagit fram materialet Singma.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Tid

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.15-17

Vad?

Tid

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1:

  • Hur tar vi reda på vad klockan är när Elsa går till skolan? • Vad visar klockan? Kan ni visa samma tid på era egna klockor? • Hur skiljer vi på minutvisaren och timvisaren? • Min kompis säger att klockan är 12. Har han rätt? • Är det morgon eller kväll? Kan vi se det när vi tittar på klockan?

Lektion 2:

  • Hur kan vi ta reda på när Elin och Oliver går och lägger sig? • Hur mycket är klockorna på bilden? Kan ni visa på er klocka? • Är det morgon eller kväll? Hur vet vi det? • Min kompis säger att Elins klocka är 12 och Olivers klocka är 6. Stämmer det? • Varför pekar minutvisaren nedåt på Olivers klocka?

Lektion 3:

  • Vad ser vi på bilderna? 
  • Ligger bilderna i ordning? 
  • Hur vet vi när Gustav gör de olika sakerna?
  • Hur kan vi sortera händelserna i tidsordning? 
  • Tittar vi på minutvisaren eller timvisaren först?
  • Vad gör Gustav först? Vad gör Gustav sedan? 
  • Vad gör Gustav före- och efter badet?

Lektion 4:

  • Vad gör barnen på bilderna? 
  • Hur lång tid tror ni att de olika aktiviteterna tar? 
  • Hur lång är en sekund? 
  • Hur lång är en minut? 
  • Hur lång är en timme? 
  • Min kompis säger att en minut är längre än en timme, stämmer det? 
  • Kan ni ge fler exempel på aktiviteter som tar en sekund, en minut och en timme?

Lektion 5:

  • Vem var snabbast? 
  • Vem var långsammast? 
  • Hur vet vi det? 
  • Startade vi med att vika planen samtidigt? 
  • Varför är det viktigt att starta samtidigt när vi jämför tid?

Lektion 6:

  • Vad är en kalender? 
  • Vad heter veckodagarna? 
  • Var hittar vi veckodagarna på kalendern? 
  • Vilken är första dagen i en vecka?  
  • Vilken är sista dagen i en vecka? 
  • Kan vi säga att första dagen i en månad alltid är en måndag? Förklara. 
  • Kan ni se hur många dagar det är i april? 
  • Kan ni någon sång eller ramsa med veckodagarna?

Lektion 7:

  • Hur visar vi hel timme på klockan? 
  •  Hur visar vi halv timme? 
  • Kan ni ge exempel på saker som tar en sekund, en minut och en timme? 
  • Vilka ord kan vi använda när vi jämför tid? 
  • Vilka är veckodagarna? Hur många veckodagar går det på en vecka? 
  • Vilka är årets alla månader? Hur många månader går det på ett år?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

 

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan: 

  • Eleverna formulerar och löser problem samt värderar valda strategier kopplade till olika aspekter av begreppet tid. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmågan: 

  • Eleverna möter begrepp som sekunder, minuter och timmar samt före, efter, tidigare och senare. De använder och resonerar kring begreppen, tränar på att se samband mellan dem och sätter in begreppen i vardagliga sammanhang.

Metodförmågan: 

  • Eleverna tränar på hur de använder en klocka för att läsa av och visa klockslag, med fokus på hel- och halv timme. De lär sig även att använda en kalender för att få information om datum, veckodagar och månader.

Resonemangsförmågan: 

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring olika tidsbegrepp och uppgifter. De följer kompisarnas resonemang och lösningar. Frågor som ”hur vet du det?” och ”hur lång tid tar det?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan: 

  • Eleverna får många tillfällen att samtala och uttrycka sina tankar om tid. De tränar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, bilder och i skrift när de arbetar med de olika uppgifterna.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning: 

  • Eleverna använder både numeriska tal och ordningstal när de arbetar med kalendern. De samtalar exempelvis om att en vecka har sju dagar och att den sjunde veckodagen heter söndag.

Geometri: 

  • Eleverna tränar på läsa av, jämföra och uppskatta tid samt att visa tider genom att rita tim- och minutvisare på en analog klocka. Eleverna bygger förståelse för tidsenheter som sekunder, minuter, timmar, dagar, veckor och månader och tränar på att använda begreppen i vardagliga sammanhang.

Problemlösning: 

  • Eleverna tränar på att lösa problem kopplade till tidsbegrepp och får till exempel resonera kring hur de kan uppskatta tidsåtgång och ta reda på information genom att koppla ihop bild, text och klockslag. De möter problem som handlar om att sortera händelser i rätt tidsordning och får formulera egna händelser i tidsordning.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 6 arbetar eleverna med begreppet tid ur olika perspektiv, till exempel hur tid används för att ange en tidpunkt och hur de visar det på klockan, hur de tidsordnar händelser och hur de tidsuppskattar en aktivitet. Eleverna tränar på att läsa av tid och visa klockslag på en analog klocka, med fokus på hel och halv timme. De beskriver och ordnar vardagsnära händelser i en tidsföljd genom att använda ord som före, efter och sedan. De tränar också på att jämföra tid genom att använda begrepp som snabbare och långsammare, tidigare och senare. Eleverna utvecklar sin tidsuppfattning, och bygger en känsla för hur lång tid olika aktiviteter tar, genom att uppskatta tid kopplat till olika tidsenheter. De använder då begrepp som timme, minut och sekund för att uppskatta tidsåtgången för aktiviteter som de känner igen i sin vardag. I slutet av kapitlet tränar eleverna på att använda kalendern och får förståelse för hur den är uppbyggd, med fokus på veckodagar och månader. Eleverna arbetar både med ordningstal och numeriska tal kopplade till kalendern.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Klockan – hel timme

  • Kunna läsa av hel timme på en analog klocka.
  • Kunna använda tim- och minutvisare för att visa hel timme.

 

Lektion 2: Klockan – halv timme

  • Kunna läsa av hel- och halv timme på en analog klocka.
  • Kunna använda tim- och minutvisare för att visa hel- och halv timme

 

Lektion 3: Tidsordning

  • Kunna ordna och beskriva händelser i tidsordning.

 

Lektion 4: Uppskatta tid

  • Kunna uppskatta hur lång tid olika saker tar.
  • Kunna använda tidsenheterna sekunder, minuter och timmar.

 

Lektion 5: Jämföra tid

  • Bygga förståelse för begrepp som används för att jämföra tid.

 

Lektion 6: Använda kalendern

  • Lära sig veckodagarnas och månadernas namn och ordningsföljd.
  • Kunna använda en kalender

 

Lektion 7: Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om tid.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Talen till 100

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.13-14

Vad?

Talen till 100

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1:

  • Är det en lämplig metod att räkna alla? Varför? Varför inte? • Varför är det svårt att räkna när kritorna ligger löst? • Min kompis föreslog att lägga kritorna i grupper om tio. Kan det vara användbart? Vad menar min kompis? • Finns det fler sätt?

 

Lektion 2:

Vilket tal visar tiobasmaterialet? Hur vet vi att det är just det talet? • Hur många tiotal är det? • Hur många ental är det? • Vad står varje siffra i talet för? • Hur kan vi visa talet med talcirklar eller i en positionstabell? • Min kompis säger att det är talet 65 som visas för att det är sex tiotal och fem ental. Stämmer det?

 

Lektion 3:

Hur många mynt var har Gustav, Elin och Tom? • Hur kan vi lägga mynten för att det ska bli lättare att jämföra antalet? • Kan det vara användbart att skapa högar med tio mynt i varje? • Behöver vi räkna tio mynt igen för att göra en ny hög? • På vilka olika sätt kan vi jämföra mynten? • Vad kan vi använda för material för att jämföra?

 

Lektion 4:

Vad lägger ni märke till hos talen om ni tittar längs raderna? • Vad lägger ni märke till hos talen om ni tittar i varje kolumn? • Ser ni några mönster? • Min kompis säger att talen ökar med tio varje gång. Stämmer det? • Kan ni se ett mönster där talen minskar?

 

Lektion 5:

Vad lägger ni märke till i lådorna med chokladmuffins? • Vad lägger ni märke till i lådorna med jordgubbsmuffins? • Kan vi dela chokladmuffinsen i två lika stora grupper? • Kan vi dela jordgubbsmuffinsen i två lika stora grupper?

 

Lektion 6:

  • Hur kan vi räkna antal upp till 100? • Vilka ord kan vi använda när vi jämför tal? • Hur gör vi när vi storleksordnar tal? • Vad är en talföljd? • Hur kan vi beskriva udda och jämna tal?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

 

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan: 

  • Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder.

Begreppsförmågan: 

  • Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tiotal och ental, och upptäcker sambanden mellan dessa begrepp. De bekantar sig med innebörden av begreppen udda och jämna tal.

Metodförmågan: 

  • Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att bilda tio, använda talcirklar och visa med konkret tiobasmaterial.

Resonemangsförmågan: 

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring begreppen ental och tiotal samt udda och jämna tal. De resonerar kring valda strategier för att beräkna och jämföra antal och vad som kännetecknar de olika begreppen. Frågor som ”hur vet vi det?” och ”finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier.

Kommunikationsförmågan: 

  • Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 100 och innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:

  •  Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 100 och tränar på hur de kan delas upp i tiotal och ental, och i udda och jämna tal. Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån tiotal och ental. De bygger förståelse för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har. Talen 0 till 100 används i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.

Algebra: 

  • Eleverna hittar och beskriver mönster i talföljder samt fortsätter talföljder

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 5 arbetar eleverna med talområdet 0 till 100 och fortsätter träna på begrepp och metoder som de mött tidigare. Kapitlet inleds med att eleverna utforskar, läser och skriver för att öva på att känna igen talen upp till 100. De lär sig att bilda grupper om tio och att räkna tio steg i taget både framåt och bakåt. Eleverna förstärker förståelsen för positionssystemet och använder konkret material, tiobasmaterial och positionstabeller för att räkna och dela upp tvåsiffriga tal i tiotal och ental. De tränar även på hur denna uppdelning av tvåsiffriga tal kan presenteras med hjälp av talcirklar. Eleverna använder sina kunskaper i positionssystemet när de jämför och storleksordnar tal. De möter symbolerna för större än och mindre än. Eleverna beskriver mönster i talföljder för att se vad som saknas i dem och kunna fortsätta dem. I slutet av kapitlet introduceras eleverna för udda och jämna tal, och utforskar vad som kännetecknar dessa tal.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Räkna till 100

  • Kunna räkna och känna igen talen till 100.
  • Kunna bilda tio för att räkna antal.
  • Kunna räkna framåt och bakåt tio steg i taget.

 

Lektion 2: Tiotal och ental

  • Bygga förståelse för positionssystemet.
  • Kunna visa tal med tiobasmaterial.
  • Kunna dela upp tal i tiotal och ental

 

Lektion 3: Jämföra och storleksordna tal

  • Kunna jämföra tal utifrån tiotal och ental.
  • Kunna använda symbolerna för större än och mindre än.
  • Kunna storleksordna tal.

 

Lektion 4: Talföljder

  • Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.
  • Kunna fortsätta talföljder

 

Lektion 5: Udda och jämna tal

  • Upptäcka och beskriva udda och jämna tal.
  • Förstå om ett tal är udda eller jämnt.

 

Lektion 6: Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om talen till 100.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Luft

Luft

Ansvarig/Ansvariga lärare: Daniel Ekmark och Ingela Eriksson

När, under vilka veckor? Vecka 16-19

Vatten

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är luft för något?
  • Var finns luften?
  • Vad består luften av?

Förankring i kursplanens syfte

  • Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. 
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. 
  • Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. 
  • Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. 
  • Eleven kan ge exempel på egenskaper hos luft och relatera till egna iakttagelser.
  • Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om luft.
  • I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Experiment

Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Filmer

Böcker

Lekar

Gruppdiskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Barnens alster

Mindmaps

Observationer av elevers arbete

Delaktighet på lektioner

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet.
  • Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.