Franska 8

Ansvarig/Ansvariga lärare: Caroline Joons

När: HT/VT 19/20

Vad?

Fokus i år är att fortsätta utveckla en allsidig kommunikationsförmåga på franska genom att kunna beskriva mer detaljerat kring olika saker om sig själv, sin familj, sina kompisar men även om andra, såsom främlingar.
 
Frågeställning och följdfrågor
  • Hur berättar man om sina djur på landstället (husdjur och vilda djur)?
  • Hur beskriver man ens egen eller annans kropp/kroppsdelar?
  • Hur berättar man om ens egen eller någon annans utseende/egenskaper?
  • Fritidsaktiviteter
  • Grammatik ( verber i olika tempus som présent, passé, imparfait och futur proche-  génitif)
  • Månader- årstider- veckodargarna, språk, länder och nationaliteter
  • Siffror 1-1000
  • Hur man ställa frågor
  • Grupp arbete under olika tema ( resor / franska mat/ franskatalande länder osv.)
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
  • kan använda kunskaper från de humanistiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.
Förankring i kursplanens syfte
Skriva, tala, höra, läsa, ordförråd, grammatik, uttal. Att bilda språkligt sammanhängande texter eller tal som anpassas till situation och mottagare:
  • förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Centralt innehåll från kursplanen
  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.
  • Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
  • Muntlig och skriftlig information, till exempel reklam, tidtabeller och notiser.
  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.
  • Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
  • Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.
  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
  • Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

https://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/08/Matris_Franska_gen.pdf

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi ska använda La Nouvelle Chouette Cs kapitlar som underlag för att utveckla elevernas språkliga förmåga – att förstå och göra sig förstådd. Detta ska vi genomföra genom att göra varierande övningar (hör- tal- skrivövningar) samt olika stimulerande lekar.

Vi ska använda google classroom var lärare kommer att lägga till olika typ av övningar, läxor, lektionen, prov förberädelser osv.

Allt ligger på schoolsoft vid vecka planering. Det är elevers ansvar att logga in innan varje lektion och se vad man måste göra och förbereda sig på bäst sätt. Hemläxor och prov schemat ligger också på schoolsoft.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Muntligt interaktion (kontinuerligt under lektionstid) och skriftliga framställningar, samt läs- och hörövningar.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Kola på school oft vid rubriken ”veckoplannering”

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Att skapa autentiskt lärande och intresse för språket genom att koppla målspråket till personliga intresse samt att kunna kommunicera på franska.
Att kunna använda franska språket är betydelsefullt för internationella kontakter, för en alltmer internationaliserad arbetsmarknad och för att kunna ta del av den snabba utvecklingen som sker genom informations- och kommunikationsteknik samt för framtida studier/jobb.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • att våra arbeten och läroprocesser ska sättas i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare (autentiskt lärande).
  • aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer .

Vi ska använda ”exit tycket” from ”socrative”

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

franska 7

Ansvarig/Ansvariga lärare: Caroline Joons

När, under vilka veckor? : HT / VT 19/20

Vad?

Fokus i terminen är att fortsätta utveckla en allsidig kommunikationsförmåga på franska genom att träna på att berätta olika saker om sig själv, sin familj och sina kompisar. Under terminen kommer att träna skriv-läs-hör förståelse och muntlig förmågor.

Frågeställning och följdfrågor

Att berätta om mig, mina kompisar och mina intressen:

  • Vad heter olika klädesplagg på franska? Hur berättar man om favorit plagg och vad man har på sig? Hur kommunicerar man när man ska handla kläder i Fransktalande länder?
  • Hur presenterar man en annan person? Och berättar om olika yrken som familjemedlemmar, eller andra, har?
  • Hur kan man berätta om sina egna och andras fritidsaktiviteter?
  • Att presentera sig
  • Att ställa och besvara enkla frågor
  • Räkna till 100
  • Grammatik ( Verb- den obestämda/ bestämda artiklar- le génitif- le futur proche
  • Namn på djur
  • Group arbete inom olika tema ( Resor / mat / franskatalande länder)
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • utvecklar sin förmåga att använda språket för att kommunicera i tal och skrift,
  • fördjupar sin förståelse av talat språk i olika situationer och sammanhang,
  • utvecklar sin förmåga att använda språket muntligt i olika sammanhang för att berätta, beskriva (och förklara samt motivera) sina åsikter,
  • utvecklar sin förmåga att uttrycka sig varierat och säkert i skrift för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter,
  • utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i de länder där språket talas och göra jämförelser med egna erfarenheter
Förankring i kursplanens syfte

Skriva, tala, höra, läsa, ordförråd, grammatik, uttal. Att bilda språkligt sammanhängande texter eller tal som anpassas till situation och mottagare:

  • förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Centralt innehåll från kursplanen

Tala, skriva och samtala — produktion och interaktion:

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.
  • Olika former av samtal och dialoger.
  • Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.
  • Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.
  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
  • Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

https://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/08/Matris_Franska_gen.pdf

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi ska använda La Nouvelle Chouette Bs kapitlar som underlag för att utveckla elevernas språkliga förmåga – att förstå och göra sig förstådd. Detta ska vi genomföra genom att göra varierande övningar (hör- tal- skrivövningar) samt olika stimulerande lekar.

Vi ska använda google classroom var lärare kommer att lägga till olika typ av övningar, lektionen, prov förberädelser osv. 

Allt ligger på schoolsoft vid vecka planering. Det är elevers ansvar att logga in innan varje lektion och se vad man måste göra och förbereda sig på bäst sätt. Hemläxor och prov schemat ligger också på schoolsoft.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vid varje lektionstart eller vid start av ett ämnesområde presenteras ett tema och vad som ska göras. Klassen diskuterar kring samtalsämnet (eventuellt temat i läromedlets respektive kapitel) på franska. Eleverna samarbetar och hjälps åt att förstå läraren och/eller läromedlet och sedan föra kommunikationen vidare.

Bedömning sker via muntlig interaktion (kontinuerligt under lektionstid) och skriftliga övningar/framställningar samt hör- och läsövningar.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Kola på school soft vid rubriken “veckoplannering”

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att ha grundläggande kunskaper för att förstå, göra sig förstådd och kunna kommunicera (på olika sätt) med fransktalande människor.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Orientering och friluftsliv

Ansvarig lärare: Henrik Forselius

När, under vilka veckor? vecka 34-42 ?

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • När kan du ha nytta av att kunna läsa en karta?
  • Vad finns det för hjälpmedel att använda när jag ska orientera förutom en karta?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur påverkas jag av allemansrätten?
  • Hur ska jag planera en hel dag ute med övernattning och matlagning?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Aktivitet/tema E C A
Orientering och friluftslivOrientering i okända marker med karta och andra hjälpmedel. Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Söker stora ledmarkeringar, vågar inte ta risker. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Kan värdera vägval och vågar sig utanför de tänkta lederna. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftslivKartkunskap med teckenförklaring.

Kompassen-hur fungerar den?

Rita i kontroller på en karta med kontrollbeskrivningar.

Kunna de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta ut kompassriktningen till några enkla kontroller.

Rita i kontroller på en karta.

Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta sig mellan olika kontroller med hjälp av en kompass med viss säkerhet.

Rita i kontroller på en karta med rätt kontrollbeskrivning.

Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta sig mellan kontroller med hjälp av en kompass på ett säkert sätt.

Rita kontroller på en karta med rätt kontrollbeskrivning och kompassrikting. Samt skriva en förklaring för hur du tar dig till varje kontroll.

Orientering och friluftslivUtevistelser i alla årstider. Planering och organisering av vistelse ute en hel dag med aktivitet, matlagning och övernattning. Viss anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.Kunna laga mat med hjälp/stöd av andra i gruppen.

Bidrar vid iordningställandet av läger.

Anpassa val av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.Kunna laga mat med viss säkerhet.

Bidrar med viss säkerhet vid iordningställande av läger.

God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.Kunna organisera gruppen och laga mat tillsammans med dem på ett säkert sätt.

Är aktiv, drivande och bidrar med säkerhet vid iordningställande av läger.

Orientering och friluftslivAllemansrätten, rättigheter och skyldigheter Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att starta perioden med en teoretisk och praktisk  planering inför övernattningen på Björnö som görs i samband med lägerskolan. Senare på terminen kommer vi ha en teoritimme där vi repeterar orienteringens grunder( karttecken, kartans färger, skala, passa kartan, ledstång mm.). Vi kommer praktiskt att träna på att orientera både i känd och okänd miljö med hjälp av karta och annat hjälpmedel.

Vi avslutar perioden med en heldag ( v.42 tisdagen den 15:e oktober) på Hellasgården med orientering i okänd miljö. Under den dagen kommer du även att skriva ett teoretiskt prov om orientering.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • aktivt deltagande både praktiskt och muntligt.
  • Prov på orienteringskunskaper v.42

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. Under lägerskolan på Björnö ger vi eleverna en inblick i hur man kan finna styrka och rekreation genom friluftslivets mångfald.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Våra Livsmedel

Våra Livsmedel

Ansvarig/Ansvariga lärare:Ann Kerstis

När, under vilka veckor? Halvklass  v35-4

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vi ska lära oss Matcirkelns olika livsmedelsgrupper.
-Fakta
-Tillverkning( Odling,växer vilt i naturen, djur)
-Produkter ( Vilka produkter kan man tillverka )
-Näringsämnen
-Förvaring.
-Tillagning, Recept och provsmakning
-Hållbara livsmedel. Årstidsmat, svenskt, ekologiskt

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Lektion 1 Vi går igenom HT planering och delar sen in livsmedelsgrupperna. Ni kommer att jobba i par.
  Planering av din Livsmedelsgrupp. Betygssamtal, Gå igenom Hkk för Merkurius.
Lektion 2   Grönsaker.
Lektion 3  Matfett, Frukt och Bär
Lektion 4 Potatis och Rotfrukter
Lektion 5  Bröd, Flingor, Gryn och Pasta
Lektion 6  Mjölk och ost
Lektion 7   Kött och Protein alternativ
Lektion 8 Städning jultraditioner.
Lektion 9 Fisk, Skaldjur

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att gå igenom för varje livsmedelsgrupp; Du ska ta fram fakta för din livsmedelsgrupp.
Fakta om din Livsmedelsgrupp.
1.-Tillverkning, Odling, Namn och Utseende.
2.-Produkter
3.-Näringsinnehåll
4.-Förvaring
5 -Hållbara livsmedel.Tänk grönt.
Vi kommer att lära oss om en livsmedelsgrupp vid varje lektion.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer att bedöma er vid varje lektion. Både teoretiskt och praktiskt. Du kommer att redovisa din livsmedelsgrupp vid din livsmedelsvecka.
Vi utvärderar varje veckas lektion.Repeterar förra veckan och förbereder oss inför nästa vecka.
Jag bedömer följande:
Lyssna till fakta och instruktioner.
Praktiska arbetet; metod,redskap,hantering av livsmedel.
Måltid: Gemenskap,resultat.
Efterarbete; Disk, rengöring av arbetsplats, förvaring av livsmedel.
Utvärdering; Förstå och förklara hur livsmedel,metoder, redskap och näringsämnen har betydelse för resultatet=maträtten, hälsan, ekonomin och miljön.Praktiska läxor

Övergripande mål från LGR11 2.2:
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet.

Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

 

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert ochrelativt väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklademotiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

 

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och välfungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också gevälutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Under förra läsåret har ni jobbat med  metoder, planera egen lunch, använda rätt redskap, förvaring, hållbara livsmedel
Nu kommer vi sätta livsmedlet i fokus och sen träna på fakta, tillagning, tänka hållbara livsmedel, ta fram recept.



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utveckla.åra

Matlagningens grunder.

Matlagningens grunder;

Måltider,Metoder och Redskap

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann Kerstis
När, under vilka veckor? V 35-V 8( Varannan vecka)

Vad;     Frågeställning (och följdfrågor):

  • Utveckla ett kunnande som rör mat, förmågan att planera och tillaga mat.
  • Utveckla sin initiativförmåga vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
  • Utveckla sin förmåga att värdera sina handlingar.
  • Förstå vikten av att äta varierat ur kostcirkelns alla delar var dag.
  • Äta regelbundet och varierat samt fördela måltiderna jämnt över dagen så fungerar du och din kropp bättre.
  • Lyckas i köket- Lära sig grunderna i matlagning och bakning.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Lektion 1; Planering av Hkk, Gå igenom kunskapskrav, bedömning, kökets regler mm
Diskning. Frukost.
Lektion 2; Mellanmål, Mått och vikt, Kostcirkel, Sockernivå, Hygien.
Lektion 3 ; Lunch, Finfördela livsmedel,s 154 Redskap för att rensa, skala och finfördela.Kyl och frys s.150,  Tips och Råd.
Lektion 4 ; Middag, Koka och sjuda s 155-158  Redskap s 149, 152 , spis.

Lektion 5 ;Steka,s 159-160. Redskap. Ugn, Stekpannor, Stekredskap, Formar. s 149,153.
Lektion 6 ;Redning 162-163, Redskap; Bunkar, Redningsbägare, Vispar ,Förvara mat.
Lektion 7 ; Baka med jäst.s 164 Redskap; Plåtar,trä och plastredskap, kavel,degskrapa, Bakdukar.

Lektion 8; Städning av kök, Jultraditioner.

Lektion 9: Baka med bakpulver s 165. Redskap: elvisp, formar. gummiskrapa.

Lektion 10; Praktiskt prov.

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att jobba i par i det praktiska arbetet.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar varje veckas lektion.Repeterar förra veckan och förbereder oss inför nästa vecka.
Jag bedömer följande:
Lyssna till fakta och instruktioner.
Praktiska arbetet; metod,redskap,hantering av livsmedel.
Måltid: Gemenskap,resultat.
Efterarbete; Disk, rengöring av arbetsplats, förvaring av livsmedel.
Utvärdering; Förstå och förklara hur livsmedel,metoder, redskap och näringsämnen har betydelse för resultatet=maträtten, hälsan, ekonomin och miljön.
Praktiskt prov
Praktiska läxor

Varför?

Mat och hälsa är bland det mest grundläggande för människan. Måltiden är en njutning för både kropp och själ och en stund av gemenskap.Dina matvanor och andra vanor i hemmet plus de val du gör dvs din livsstil- påverkar hur du mår men också samhället och miljön.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte:

Ett syfte med undervisningen i Hkk är att den ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om arbete i hemmet. Arbetet i hemmet är något som ständigt pågår, oavsett människors olika yttre omständigheter.Resultatet av arbetet med en välsmakande måltid,städad bostad eller rena kläder är kortvarigt men på lång sikt är det ett arbete som är avgörande för både hälsan och det sociala välbefinnandet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Bakning och matlagning och olika metoder för detta. 
Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt.
Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. 

Dagens Måltider. 

Måltidens betydelse för gemenskap.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett i huvudsak fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla resonemang om varierade och balanserade måltider.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett relativt väl fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett väl fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utveckla.

En sekund i taget

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.37-50
Vad är meningen med att läsa? Vad är textsamtal? Vad är lässtrategier?

en-sekund1Vi ska läsa boken En sekund i taget och arbeta med olika skrivuppgifter. Ibland kommer vi läsa i skolan, ibland kommer du få läsa hemma. Tyngdpunkten kommer ligga på att vi ska samtala om texten!

Skrivuppgifterna ska du som elev samla i ett dokument som du kallar “En sekund i taget”. Detta dokument ska du så småningom dela med mig. Det är i det dokumentet jag kommer bedöma hur du har arbetat med skrivuppgifterna i förhållande till kunskapskraven.

I samband med skrivuppgifterna kommer vi att öva på att synliggöra sitt tänkande genom olika stödstrukturer och tankerutiner. Stödstrukturerna kommer handla om hur man använder olika läs- och skrivstrategier.

Frågeställningarna nedan kommer från kunskapskraven i svenska. Om du tittar i matrisen kommer du känna igen dem.

Frågeställning och följdfrågor

Hur använder man lässtrategier?

Hur skriver man en sammanfattning innehåll?

Hur kan man, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och resonera/prata om text?

Vad betyder det att en text har ett budskap?

Vada betyder det att läsa “mellan raderna”?

Hur “drar man slutsater” om hur en text har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i?

Vad är skillnaden mellan citat och referat?

Hur skriver man en läslogg och vad ska det vara bra för?

Hur samtalar man, ställer frågor och för fram egna åsikter om en text?

Hur använder man underbyggda argument för sina åsikter om en text?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia
Förankring i kursplanens syfte

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. I undervisningen ska eleverna få möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och olika delar av världen.

Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Informationssökning och källkritik

  • Hur man citerar (och gör källhänvisningar).
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Varje lektion tar vi upp ett tema. Det kan vara en lässtrategi, hur man gör personbeskrivningar, vad ett citat är, hur man sammanfattar, hur man läser mellan raderna, förutspår eller hur man gör när man stöter på ett ord som man inte förstår.

Du kommer få lära dig hur man skriver en läslogg. Genom läsloggen kommer du få träna på att välja ut meningar som du sedan skriver om till citat. Dessa citat ska du sedan skriva dina egna tankar om.

Jag kommer visa och förklara vad skrivuppgiften har för syfte, kopplat till förmågorna i matrisen.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du ska skriva alla uppgifter i ett och samma dokument. Dokumentet ska heta “En sekund i taget”. Jag kommer då och då stämma av att du gjort alla uppgifter och ligger i fas.

Jag kommer bedöma hur du deltar på lektionerna. Som exempel kan det betyda att jag tittar på hur du ställer frågor, hur du ställer följdfrågor och hur du kopplar dina frågor eller kommentarer till vad jag eller någon elev sagt. Hänger du med?

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Här kommer det vi arbetat med under lektionerna ligga.

 

V.37 Lässtrategier, att kunna förutspå och gissa vad man tror kommer hända.

 

v. 38 Lässtrategier, att kunna tänka sig in i något. Vi låtsas att vi hamnar i samma situation som personen i boken och skriver vad vi själva skulle ha gjort.

 

v. 39 Citat-Tanke, du väljer ut citat som du skriver dina tankar, känslor, åsikter eller frågor om.

 

Illustratören-Att se i bilder. Du väljer utdrag ur texten som du beskriver i bilder. Du väljer bilder från nätet som du klistra in i dokumentet under rubriken Illustratören.

 

v. 40 Inre och yttre dialoger, vad betyder det? Du hittar och ger exempel utifrån boken.

 

v. 41 Att samtala och ställa frågor till text. Hur ställer man intressanta frågor?

v. 42  Vi fortsätter att lära oss verktyg för att analysera text. Att läsa berättande texter och att tolka budskap. Vi pratar om begrepp som är användbara när man pratar om berättande texter. Tolkning och budskap, symboler, tema och motiv, liknelser och metaforer, vad är vad och vad är skillnaden? Du ska få prova att analysera en egen bok. Du ska bland annat förklara berättarperspektiv, tillbakablickar och framåtblickar. Detta fortsätter vi med ytterligare en vecka.

sprakliga-drag-i-berattande-text

v. 43 Vi fortsätter att lära oss verktyg för att analysera text. Att läsa berättande texter och att tolka budskap. Vi pratar om begrepp som är användbara när man pratar om berättande texter. Tolkning och budskap, symboler, tema och motiv, liknelser och metaforer, vad är vad och vad är skillnaden? Du ska få prova att analysera en egen bok. Du ska bland annat förklara berättarperspektiv, tillbakablickar och framåtblickar.

v. 45 Att koppla på känslor. Du väljer utdrag ur texten, ca 4-5 citat som väcker känslor hos dig. Du argumenterar och förklarar varför.

v. 46. Att förutspå. Med hjälp av olika ledtrådar i texten ska du förutspå vad du tror kommer hända längre fram. Det viktigaste är att du hittar ledtrådarna. Liknelser och metaforer, vad är det och vad är skillnaden?

Vad är skillnaden mellan ett citat och ett referat? Vi tränar på att skriva citat och referat utifrån boken vi läser. Vad betyder det att en text eller att en författare har ett budskap? Vi försöker tolka budskap och läsa mellan raderna. Du ska själv välja ut några exempel från texten, ca 4-5 stycken som du själv försöker tolka och förklara. Det ska vara meningar som man skulle kunna “läsa mellan raderna”.

v. 47 Att gå i dialog med texten. Om du hade varit en av karaktärerna, vem hade du varit? Vad hade du gjort? Tänkt? Velat ändra på?

v. 48 Miljöbeskrivningar. Välj en av miljöerna som hittills beskrivits i boken. Gör en miljöbeskrivning på en halv A4.

v. 49 Lässtrategier.”Sammanfatta”. Hur återberättar man och hur gör man en enkel sammanfattning? Du gör en sammanfattning på ca en halv A4. Mer om detta senare.

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Forskning har visat att för att stimulera elevernas språkutveckling är det bra att använda sig av stödstrukturer/scaffolding. Exempel på stödstrukturer som används i det här projektet är de så kallade VT-rutinerna. Vi använder även lässtrategier som stödstrukturer. VT-rutinerna och lässtrategierna utmanar, vidgar och synliggör elever och lärares lärande.

Språket är allas ansvar. Ansvaret för att utveckla elevernas lärande och demokratiska kompetens genom goda språkkunskaper är inte knutet till några särskilda ämnen eller verksamheter, utan vilar på alla som arbetar i skolan. På Lemshaga är detta är något som praktiseras genom goda rutiner och stödstrukturer för tänkande och lärande.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.