Slöjd

Vad är slöjd?

Ämne: Textilslöjd
Årskurs: 3
Ansvarig: Åsa Gustafson
När:ht 22 (grupp A och C) vt23 (grupp B)

Varför?
Under årskurs tre tar vi reda på varför vi har ämnet slöjd. Varför är det bra att öva upp sin kreativitet? Varför är det nytttigt för människan att skapa? Vad är finmotirik? Hur uppstod uråldriga tekniker som att ”slå ett rep (repslagning), tovning och handsömnad?

Vi går igenom olika teman, tråd-garn-rep, ull och tovning, broderi samt olika mindre uppgifter.

I kursplanen står det

Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar förmågan att form­ge och framställa föremål genom att arbeta med olika material och hant­verks­tekniker. Eleverna ska i arbetet ges möjligheter att utveckla sin skick­lig­het i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar.

Under­visningen väcka elevernas nyfikenhet och lust att undersöka och experi­men­tera med olika material, hantverkstekniker och uttryck, samt att ta sig an upp­gifter på ett kreativt sätt.

I undervisningen ska eleverna även få möta såväl äldre tiders hantverksföremål och slöjdtraditioner som nutida design för att in­spi­reras i det egna skapandet.

Vidare ska undervisningen bidra till att ele­ver­na utvecklar förmågan att använda slöjdspecifika begrepp som be­skriver arbets­processer, material, verktyg och hantverkstekniker.

Genom reflektion både i arbe­tet och när det är slutfört kan eleverna utveckla medvetenhet om vad som känne­tecknar kvalitet i utförande och resultat.

Undervisningen kan bidra till att eleverna ut­veck­lar ett miljömedvetet förhållningssätt.

Vad?

  • Vad är slöjd
  • Vad betyder textil?
  • arför har vi slöjd?
  • Vad har du på dig? Vem har gjort det, av vad  och vart då?
  • Hur gör man tyg?
  • Var kommer ull och lin ifrån?
  • Hur tillverkade de tråd, tyg och rep förr i tiden?
  • Hur våttovar och nåltovar man?
  • Hur broderar man?

Ord vi kommer lära ossSpinna
Tvinna
Fläta
Karda
Tova – våttova/såptova, torrtova/nåltova
Broderi -efterstygn, broderinål,

Hur?
Vi kommer bl a att jobba med ull, tovning och handsömnad. Vi kommer ha genomgångar på hur man gör för att t ex karda ull, spinna en tråd, klippa i tyg, sy kastsöm osv.

Eleven kommer att få berätta om vad hen gjort ibland muntligt inför klassen, ibland inför mig och ibland med papper och penna

Veckoplanering

V.35. Välkomna, Varför slöjd och fingervirka.

v.36 Fingervirka klart, tvinna snodd

v.37  klippa orm spinna tråd, knyta armband

v.38  japansk snodd mäta räkna

v. 39 Japansk snodd + karda

v.40. våttova +japansk snodd

v.41 nåltova  +japansk snodd

v.42 skissa/rita av din figur – berätta om den. film om ull.  göra klart fotografera skicka till veckobrev

v.43 garnboll

v.44 höstlov

v. 45 start broderi

v. 46 skissa till broderi

v.47 broderi + materialet lin

v.48 broderi + extrauppgift

v.49 fläta

v.50 fläta

v.2 makrame/ fläta. utvärdering sammanfattning- vad har vi lärt oss

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Tid – Ge tid för tänkande såväl individuell som i par och arbetsgrupper.

Möjligheter – Genom inspirationsexempel och tidigare elevers arbeten visas vad projektet kan ge för möjligheter.

Förväntningar – Med olika instruktioner och hjälpmedel uppmanas du att jobba så självständigt som möligt för dig.

Rutiner – Ge flera olika möjligheter att ta till sig instruktioner, filmer, text, gruppen och min modelering, samma struktur varje lektion. Think Pair share

Interaktion – samarbete genom arbetsgrupper i hur ni blir placerade.

Miljö – En klassrumsmiljö som inbjuder till samarbete genom arbetsgrupper.

Språk – Använda ett språk med både korrekta begrepp samt förenklat språk, visa samma sak på olika sätt.

Modellering – Lärare modellererar genom att göra samma projekt som eleverna, Genom att vara ett eller några steg före och visa i olika moment. Eleverna kan även modellera för varandra i klassrummet.

Väva, sy på symaskin och brodera.

Ämne: Textilslöjd
Årskurs: 4
Ansvarig:Åsa Gu
När:ht 22/vt23

Varför?

Under årskurs fyra får du lära dig om den grundläggande textila tekniken vävning. Vi tittar historiskt på hur man vävt och hur man väver olika textillier idag. Vad har du på och runt om dig som är vävt? Vad har vävda textilier för egenskaper?

Vidare får du äntligen prova att sy på en symaskin genom olika övningar eller steg. Vi lär oss tekniken.

I slutet av terminen får du använda din fantasti genom att tillverka ditt eget pennskrin som du kan använda i skolan. På pennskrinet (tillverkad av återvunna jeanstyger) broderar du dina initialer efter egen design.

Vi kommer också att lära mer om materialet bomull.

I Kursplanen för slöjd står det

Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar förmågan att form­ge och framställa föremål genom att arbeta med olika material och hant­verks­tekniker.

I undervisningen ska eleverna även få möta äldre tiders hantverksföremål och slöjdtraditioner

Eleverna ska också ges förut­sätt­ningar att utveckla förmågan att välja och hantera material för att främja håll­bar utveckling.

undervisningen ska bidra till att eleverna ut­veck­lar ett miljömedvetet förhållningssätt.

Eleverna ska även ges möjligheter att utveckla kunskaper om arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor i samband med slöjd­arbete.

 

Vad?

  • Hur tillverkar du ett armband genom att väva?
  • hur syr man knapp och knapphål?
  • Hur fungerar en symaskin?
  • Hur trär du en symaskin?
  • Hur hanterar du en symaskin säkert?
  • Hur syr du raksöm och zickzack?
  • Hur spolar du undertråd?
  • Vad är skillnaden mellan vävda tyger och trikåtyger?
  • Hur dekorerar du ditt pennskrin så det blir personligt?
  • Hur följer du en beskrivning?
  • Hur värderar du din arbetsinsats?
  • Hur beskriver du din arbetsprocess?

Ord/begrepp vi kommer lära oss:Symaskinsord: Raksöm, zickzack, övertråd, undertråd, spola undertråd, pressarfot, pedal, handhjul. Vävningsord: varp, inslag.Broderi: initialer/ monogram, brodera efterstygn/stjälkstyg, fästa tråden (göra slalomstygn)

 

Hur?
Vi börjar med att du får tillverka ett eget armband genom att väva. Du får också prova på att sy i en knapp och hur man väver ett knapphål.

Vi lär oss symaskinerna. Vi gör gemensamma genomgångar på symaskinen, sen får några i taget prova sy, först i papper och sedan i tyg. Vi syr en liten kudde, som en del i symaskinskörkortet, spolar undertråd och har även ett teoriprov där eleven skall ha alla rätt.

Vi tittar på vävda tyger och hur de tillverkas i stor och liten skala samt vad som skiljer dem från stickade tyger.

I slutet på terminen broderar eleven sitt eget pennskrin som de syr enligt instruktioner.

När du är klar får du får skriva och berätta hur du gjort i en slöjdreflektion.

Högtidlig utdelning av symaskinskörkorten kommer också att ske i slutet av terminen när alla är klara.

Veckoplanering

V.35 vad lärde vi oss i fyran?  titta i böckerna. Vad ska vi göra i femman.

v.36 Vad kan man virka och vad ska virkningen bli?  skissa på ditt fulmonster..

v. 37 Idebeskrivningar med tygval och skisser. rep symaskin testa trä två och två. Virka

v.38 fulmonster och virkning

v.39 fulmonster och virkning

v.40fulmonster och virkning

v.41 Virkning – Fulmonster – samskrivning.

v.42 Fulmonster klart- utvärdering

v.43 fulmonster bildspel till veckobrev virkning

v. 44 höstlov

v. 45,virkning och slöjdpåse

v.46, virkning och slöjdpåse

v.47 materialet bomull för- och nackdelar

v.48  virkning och slöjdpåse

v.49 virkning och slöjdpåse

v.50 virkning och slöjdpåse

v.2 virkning och slöjdpåse utvärdring

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Ge tid för tänkande såväl individuell som i par och arbetsgrupper.

Möjligheter – Genom inspirationsexempel och tidigare elevers arbeten visas vad projektet kan ge för möjligheter.

Förväntningar – Med olika instruktioner och hjälpmedel uppmanas du att jobba så självständigt som möligt för dig.

Rutiner – Ge flera olika möjligheter att ta till sig instruktioner, filmer, text, gruppen och min modelering, samma struktur varje lektion. Think Pair share

Interaktion – samarbete genom arbetsgrupper i hur ni blir placerade.

Miljö – En klassrumsmiljö som inbjuder till samarbete genom arbetsgrupper.

Språk – Använda ett språk med både korrekta begrepp samt förenklat språk, visa samma sak på olika sätt.

Modellering – Lärare modellererar genom att väva, göra egen kudde och sy ett pennskrin samtidigt som eleverna gör det Genom att vara ett eller några steg före och visa i olika moment. Eleverna kan även modellera för varandra i klassrummet.

Virkning, Slöjdpåse och Fulmonster

Ämne: Textilslöjd
Årskurs: 5
Ansvarig: Åsa Gustafsson
När:ht 22-vt22

Varför?
I slöjd får eleven lära sig textila tekniker och även utveckla sin fantasi och sina idéer. Under årskurs fem lär vi oss om virkning, vad kan man ha det till och vilka fördelar och nackdelar finns med virkat. Vi provar på olika personliga uttryck när eleven ska skapa fulmonster. Vi lär oss att följa en beskrivning när vi syr slöjdpåsar att förvara våra saker i.

  • förmåga att formge och framställa föremål i olika mateiral med hjälp av lämpliga verktyg och hantverkstekniker,
  • förmåga att utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet, och
  • förmåga att reflektera över arbetsprocesser och resultat utifrån kvalitet, uttryck och hållbar utveckling.
    Varför är det viktigt att eleven lär sig det här? Hur kan du kommunicera det på ett sätt som lockar eleverna? Kan du hitta på en generativ fråga? Koppla till syftestexten i kursplanen men skriv med egna ord så att det blir begripligt för eleven.

Vad?

  • Hur gör man när man virkar?
  • Vad används virkat till?
  • Vem är ditt fulmonster och hur ser hen ut?
  • Hur följer du en beskrivning?
  • Hur syr du en slöjdpåse efter instruktioner?
  • Hur beskriver du din idé och utvärderar det du gjort?
  • Vad är djurfiber och växtfiber för något, och vad används det till?

Begrepp:

Virkning:

  • Löpögla
  • Luftmaskor
  • Fasta maskor

Fulmonster och slöjdpåse

  • smygstygn
  • trikåsöm
  • symmetri
  • trådriktning
  • sömsmån
  • filttyg
  • bomullstyg
  • trikåtyg
  • efterstygn
  • applikation

Hur?
Vi kommer börja med att lära oss virka luftmaskor och fasta maskor. Detta för att alla elever ska få testa på en ny textil teknik.

Efter det kommer vi att repetera symaskinen och praktisera våra skisskunskaper när vi skapar våra egna symmetriska fulmonster.

Sista delen av terminen arbetar vi med den slöjdpåse som kommer följa eleven ända upp till Solen som förvaring till slöjdprojekt.

Eleven startar och avslutar varje projekt med en idébeskrivning och avslutar med utvärdering. Dessa görs ofta skriftlig men även muntlig och ibland inför gruppen.

Kursen avslutas med att eleven får fylla i sina egna matriser som jag sedan sammanställer med min bedömning och ger åter till eleven.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.35 vad lärde vi oss i fyran?  titta i böckerna. Vad ska vi göra i femman.

v.36 Vad kan man virka och vad ska virkningen bli?  skissa på ditt fulmonster..

v. 37 Idebeskrivningar med tygval och skisser. rep symaskin testa trä två och två. Virka

v.38 fulmonster och virkning

v.39 fulmonster och virkning

v.40fulmonster och virkning

v.41 Virkning – Fulmonster – samskrivning.

v.42 Fulmonster klart- utvärdering

v.43 fulmonster bildspel till veckobrev virkning

v. 44 höstlov

v. 45,virkning och slöjdpåse

v.46, virkning och slöjdpåse

v.47 materialet bomull för- och nackdelar

v.48  virkning och slöjdpåse

v.49 virkning och slöjdpåse

v.50 virkning och slöjdpåse

v.2 virkning och slöjdpåse utvärdring

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Ge tid för tänkande såväl individuell som i par och arbetsgrupper.

Möjligheter – Genom inspirationsexempel och tidigare elevers arbeten visas vad projektet kan ge för möjligheter.

Förväntningar – Med olika instruktioner och hjälpmedel uppmanas du att jobba så självständigt som möligt för dig.

Rutiner – Ge flera olika möjligheter att ta till sig instruktioner, filmer, text, gruppen och min modelering, samma struktur varje lektion. Think Pair share

Interaktion – samarbete genom arbetsgrupper i hur ni blir placerade.

Miljö – En klassrumsmiljö som inbjuder till samarbete genom arbetsgrupper.

Språk – Använda ett språk med både korrekta begrepp samt förenklat språk, visa samma sak på olika sätt.

Modellering – Lärare modellererar genom att virka, göra ett eget fulmonster och sy en slöjdpåse samtidigt som eleverna gör det Genom att vara ett eller några steg före och visa i olika moment. Eleverna kan även modellera för varandra i klassrummet.

Stickning, Symboltryck och Ipadfodral

Lokal pedagogisk planering – mall

Ämne: Textilslöjd
Årskurs: 6
Ansvarig:Åsa Gustafsson
När:ht 22

 

Varför?
Genom våra två stora projekt, stickning samt trycka och sy Ipadfodral får eleven både lära sig många olika delar av slöjden.

Dels genom stickningen, en traditionell teknik där de får lära sig om materialet stickat och vilka fördelar och nackdelar som finns med det samt lära sig slödsepecifika begrepp som tillhör denna teknik. Det ger en bättre färståelse när eleven skall inhandla och ta hand om sina stickade kläder.

I Ipadfodralet får eleven skissa och skapa sin egen symbol som de trycker. De får ge uttryck för sig själva och vara sina egna designers. De får besluta och göra val över färger,former och funktioner för att skapa olika uttryck. De föår prova egna lösnignar och prova och omprova.

De får även berätta om sina val i en reflektion vid projektets slut.

 

  • förmåga att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga verktyg och hantverkstekniker,
  • förmåga att utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet, och
  • förmåga att reflektera över arbetsprocesser och resultat utifrån kvalitet, uttryck och hållbar utveckling.
    Varför är det viktigt att eleven lär sig det här? Hur kan du kommunicera det på ett sätt som lockar eleverna? Kan du hitta på en generativ fråga? Koppla till syftestexten i kursplanen men skriv med egna ord så att det blir begripligt för eleven.

Vad?

  • Hur stickar man?
  • Vad används stickning till?
  • Vad är en symbol?
  • Hur kan en symbol som står för dig se ut?
  • Hur ska ditt ipadfodral se ut så det passar dig?
  • Vilka funktioner ska ditt ipadfodral ha?
  • Hur gör man textiltryck med schablonteknik?
  • Hur läser man instruktioner och mönster?
  • Hur skriver du en idébeskrivning och slutreflektion?
  • Varför finns det så många olika material i kläder och vad används de till?
  • Vad är konstfiber?
  • Vilka fördelar/nackdelar finns det med skoluniform?

Hur?
Vi kommer att testa på tekniken stickning genom att sticka en provlapp. Alla kommer sen att ha möjlighet att sticka mössor i olika svårighetsgrad.

Eleverna får skapa en unik symbol som står för dem själva. Vi ser på ett bildspel om vad symboler är som inspiration.

Eleven designar sedan hur hens ipadfodral ska se ut. Vi kommer gemensamt gå igenom hur textiltryck med schablon går till.

Det finns beskrivningar ni får läsa och följa. Handledning och genomgångar för de olika momenten kommer förstås också att ske under arbetets gång.

Eleven startar projektet med att formulera sin idé i en idébeskrivning.

Efter avslutat arbete utvärderar och analyserar eleven sitt arbete i en slutreflektion.

Veckoplanering

V.35 Välkomna! Vad vi ska göra. matris och material

v.36 teknik- Stickning räta maskor

v.37  sticking. Vad är stickat som de har på sig?sticka räta maskor (aviga)

v.38 sticka och start på symbolprojektet. Vilken är symbolen för dig?!

v.39stickning symbol

v.40 stickning ipadfodral

v.41 stickning ipadfodral

v.42 stickning ipadfodral

v.43 matrisgenomgång vad ska ni hinna med dela ut matriser. sticka

v.44 höstlov

v.45 stickning ipadfodral

v.46 stickning ipadfodral

v.47 stickning symbol + skoluniform?

v.48stickning symbol + skoluniform?

v.49stickning symbol +  matris fylla i

v.50 stickning symbol +  materialfilm och betygssnack

v.2 symbolprojektet avslutas redovisning och utvärdering

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Ge tid för tänkande såväl individuell som i par och arbetsgrupper.

Möjligheter – Genom inspirationsexempel och tidigare elevers arbeten visas vad projektet kan ge för möjligheter.

Förväntningar – Med olika instruktioner och hjälpmedel uppmanas du att jobba så självständigt som möligt för dig.

Rutiner – Ge flera olika möjligheter att ta till sig instruktioner, filmer, text, gruppen och min modelering, samma struktur varje lektion. Think Pair share

Interaktion – samarbete genom arbetsgrupper i hur ni blir placerade.

Miljö – En klassrumsmiljö som inbjuder till samarbete genom arbetsgrupper.

Språk – Använda ett språk med både korrekta begrepp samt förenklat språk, visa samma sak på olika sätt.

Modellering – Lärare modellererar genom att sticka, göra tryck och sy Ipadfodral samtidigt. Genom att vara ett eller några steg före och visa i olika moment. Eleverna kan även modellera för varandra i klassrummet.

Egenvalt slöjdarbete – Designprojekt

LPP Slöjd Egenvalt slöjdarbete

Ämne: Textislöjd

Årskurs: 9

Ansvarig: Åsa Gustafsson

När: v. 36-48

 

Varför?

Slöjd är ett praktiskt ämne som ger möjlighet till kreativa uttryck samtidigt som slöjdande ger självförtroende i att klara av att skapa i olika material och kunskap i att använda många olika verktyg. Slöjd ger en skapande-kraft både i praktiska föremål med funktion och i estetiska föremål som ger glädje. Den kraften berikar oss människor sedan årtusenden. Slöjd är historia och nutid på samma gång. Att planera och genomföra ett eget slöjdarbete från inspiration och idé till färdig produkt ger förutom praktiskt kunnande även ökad tillit till den egna förmågan.

Undervisningen i ämnet slöjd ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • förmåga att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga verktyg och hantverkstekniker,
  • förmåga att utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet, och
  • förmåga att reflektera över arbetsprocesser och resultat utifrån kvalitet, uttryck och hållbar utveckling.

Vad och hur?

Eleverna ges möjlighet att inspireras av tidigare slöjdarbeten, egna och andras både på skolan och via internet. Därefter planerar de att utmana sig själva, våga utveckla en specifik slöjdart eller våga prova en ny. Eleverna skissar sina produkter. I samråd med lärare planeras och diskuteras materialval. Därefter skapar de ritningar med detaljer och mått. Vilka verktyg som används och tekniker som fördjupas beror helt på valt arbete.

Vi tränar eleverna i olika strategier för att orka driva sitt arbete framåt när det inte går precis som de tänkt sig. Vi prövar och omprövar och dokumenterar och utvärderar processen mot färdig produkt under arbetets gång. Vi avslutar arbetet med en gemensam utställning på skolan.

Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande och tid för skapande avsätts under alla delar av lektionerna. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter –  Många inspirationsexemel och tidigare elevers arbeten visas för att demonstrera bredd och djup i uppgifternas möjligheter. Möjligheter till förändring/förbättring av olika delmål diskuteras fortlöpande.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i arbetet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. En annan är I see – I think – I wonder.

Interaktion – Att interagera under slöjdlektionerna är nödvändigt för säkerhetsaspekten. Att reflektera kring Two stars and a wish” kring eget och andras arbete vidgar tänkandet. Diskussioner och ibland samarbete i par och i grupp möjliggör för eleverna att ta del av varandras tänkande.

Miljö – Vi arbetar med konkret material där skapandet och det praktiska kreativa tänkandet synliggörs. Vi resonerar kring påverkan på miljön (hållbar utveckling).

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta begrepp på tekniker och verktyg och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till.

Modellering – Läraren visar, exemplifierar och stöttar praktiskt och ställer frågor för att synliggöra elevernas arbete eller för att inspirera tänkandet kring nästa steg i skapandeprocessen.

Venus byxor

Ämne: Textilslöjd
Årskurs: 7, Venus
Ansvarig: Åsa Gustafsson
När: P1

Varför?

Under årskurs sju får du lära dig hur ett par byxor är sydda. Hur ser de delar ut som blir ett par byxor och varför ser de ut så?! Genom att sy dina egna byxor får du insyn i vilket arbete det är att sy kläder. Du blir dessutom en bättre konument då du får lära dig var byxor ofta går sönder, så du kan kolla byxorna ordentligt innan du köper. Vi kommer även att titta på vilken arbets- och livssituation en sömmerska som syr kläder till sverige har. Och vad du kan göra åt det.

Att kunna sy sina egna kläder är viktig både för den enskilda individen för att få kläder som hen själv vill ha dem , men också ur ett miljöperspektiv då det färre steg i produktionsledet. Du kan dessutom sy om gamla kläder istället för att slänga. Mode, trender och normer berör oss alla dagligen.

Att sy efter mönster handlar också mycket om problemlösning, att tänka i flera steg och i fler dimensioner.

Dessutom får du med dig ett par fina byxor du kan använda på din fritid eller i skolan.

 

Från syftestexten i kursplanen för slöjd:

  • Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar förmågan att formge och framställa föremål genom att arbeta med olika material och hantverkstekniker. Eleverna ska i arbetet ges möjligheter att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar.
  • Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att använda slöjdspecifika begrepp som beskriver arbetsprocesser, material, verktyg och hantverkstekniker.
  • I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att reflektera över arbetsprocesser och resultat för att fördjupa sitt lärande. Genom reflektion både i arbetet och när det är slutfört kan eleverna utveckla medvetenhet om vad som kännetecknar kvalitet i utförande och resultat.
  • Eleverna ska också ges förutsättningar att utveckla förmågan att välja och hantera material för att främja hållbar utveckling. Därigenom kan undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett miljömedvetet förhållningssätt.

Vad?

  • Hur mäter man när man ska bestämma storlek?
  • Varför ser mönster ut som de gör?
  • Hur syr man ett par byxor?
  • Hur följer man efter arbetsbeskrivning?
  • Hur behandlar och använder vi kläder idag?
  • Vilka normer har vi kring kläder?
  • Vem har sytt dina kläder?
  • Vad ska eleverna lära sig, förmå och förstå?

 

Du kommer lära dig begrepp som:

Mönster/mall

Trådriktingslinje/Trådrake

smal zick-zack

räta och aviga sidor

fåll

mudd

kanal

tvillingsöm

 

Hur?
Vi kommer att repetera symaskinen, hur mönsterdelar ser ut och hur de sitter ihop till ett plagg.

Vi kommer fokusera på att sy byxor; shorts i olika längder eller långa mysbyxor.

I början av arbetsprocessen formuleras en idébeskriving där du planerar ditt arbete.

Vi arbetar i Google Classroom. Vi dokumenterar även arbetet under processen i våra Ipad. Antingen med text och bild, eller genom att spela in små filmer. Dett gör du efter varje lektion, men också en avslutande reflektion vid arbetets slut (näst sista lektionen).

Bedömning sker av både förarbetet (ide och skiss) , den praktiska framställningen (hur självständigt du jobbar och kollar instruktioner) samt din dokumentation av ditt arbete.

Sista lektionstillfället redovisar vi för klasskamraterna så får byxorna följa med hem.

Vi kommer även prata om tvätt.

v. 34 välkomna startinfo, skissa och berätta om din idé.

v. 35 Byxor steg 1-3, klippa ut i tyg

v.35 byxor steg 4-6

v. 37 byxor steg 7-9

v. 38 byxor steg 9-11

v. 39 byxor steg 11-12

v. 40 byxor steg 13-14

v. 41 uppgift: sömmerskan, byxor 14-16 bli klara + dokumentation lämna in (om ej klar, kom på provtid)

v. 42 tvättuppgift + utställning ta med sakerna hem.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Ge tid för tänkande såväl individuell som i par och arbetsgrupper.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Med olika instruktioner och hjälpmedel uppmanas du att jobba så självständigt som möligt för dig.

Rutiner – Ge flera olika möjligheter att ta till sig instruktioner, filmer, text, gruppen och min modelering, samma struktur varje lektion. Think Pair share

Interaktion – samarbete genom arbetsgrupper i hur ni blir placerade.

Miljö – En klassrumsmiljö som inbjuder till samarbete genom arbetsgrupper.

Språk – Använda ett språk med både korrekta begrepp samt förenklat språk, visa samma sak på olika sätt.

Modellering – Lärare modellererar genom att sy ett par byxor och vara ett något steg före och visa i olika moment. Eleverna kan även modellera för varandra i klassrummet.