Livet efter Lemshaga

Ansvariga lärare: Sven Tell,  Åsa Gustafsson, Jon Widmark

När, under vilka veckor? v.48-3 respektive 4-8

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad behöver vi veta när vi skaffar eget boende?
  • Hur skapar man ett gott grupparbete?
  • Vad bör man tänka på när man gör en instruktionsvideo?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällslivet och vardagslivet.
  • Kan lösa och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Kan använda moderna teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
Förankring i kursplanens syfte
Centralt innehåll från kursplanen
  • Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.
  • Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kommer senare

Hur?

Hur ska vi arbeta?

 

 

Eleverna delas in i grupper och skall söka information om ett tilldelat område, tex. hur man tapetserar. Gruppen ska sedan skapa manus och spela in en film i ämnet. Filmen kommer att få feedback under arbetets gång av andra grupper. Under grupparbetet får de även utvärdera hur gruppen fungerar.

Det hela avslutas med en filmvisning för hela klassen där de får ge varandra ** och en önskan.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.1 information, filmtips av jon, söka fakta, se andra instruktionsfilmer

v.2 filma

v.3 filma, kamratbedömning

v.4 feedback till annan grupp / berättarröst redigering

v.5 färdigställande, filmvisning, feedback och möjlighet till att göra små ändringar på filmen.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Livet efter Lemshaga är ett projekt som finns i flera olika ämnen. Det är en förberedelse för det eleven  kommer möta efter Lemshaga och i sitt framtida liv.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • att våra arbeten och läroprodesser ska sättas i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare.
  • att aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • att ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera  arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Sker efter avslutat arbete. kontinuerlig feedback under arbetet

Minoritetsfolk

Ansvarig/Ansvariga lärare:Sven Tell

När, under vilka veckor? P1 och P2

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Kan eleverna se samband mellan minoritetsfolken i världen och skapa föremål som de använder.

ex. Samer

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet,
  • har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
  • välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
  • analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
  • tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.
Centralt innehåll från kursplanen

I årskurs 7-9

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

Slöjdens arbetsprocesser

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Slöjden i samhället

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och delvis egna initiativ. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert ochändamålsenligt sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom kan eleven pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar ochväljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.

Eleven kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen med relativt godanvändning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi undersöker hur olika minoritets folk lever och om vi kan se likheter med ex Samerna och deras kultur. Sedan skapt eleverna olika föremål som anknyter till de olika mioritetsfolken. I trä metall och textil samt andra lämpliga material.

Det kan vara bruksföremål , konst eller religiösa symboler

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning kommer att ske i form av en utställning som görs i samarbete med den andra Merkuriusklassen som har bild.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

projektet pågår under alla 4 perioderna.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Med tanke på folkvandringen som sker idag är det intressant att studera tidigare folkvandringar och släktskapet mellan olika folkgrupper

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Kunskapssyn och lärande

  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem
  • Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Smörkniv och ask

Ansvarig/Ansvariga lärare:Sven Tell

När, under vilka veckor? p1 och p2

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Kan eleverna utan instruktion tillverka en smörkniv och efter instruktioner tillverka en 6 kantig ask med lock. Klädd med grenar.

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

     

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
  • välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
  • analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp,
Centralt innehåll från kursplanen

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

Slöjdens arbetsprocesser

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och delvis egna initiativ. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert ochändamålsenligt sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom kan eleven pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar ochväljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.

Eleven kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen med relativt godanvändning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi börjar med att eleverna får tillverka en smörkniv med stor noggrannhet helt på egen hand utan instruktioner. Därefter tillverkar eleverna en liten ask med lock. Asken är sexkantig och klädes med ändar av kvistar som efter bearbetning skapar ett mönster runt om och på locket. Asken lackas.

Alternativt målar man asken.

Hinner man klart tillverkas en liten bricka med handtag.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

pågår under en period. ex P1 sedan byter man till textilslöjd.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Låda med spel

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sven Tell

När, under vilka veckor? 35-3

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Kan eleverna utifrån tidigare kunskaper bygga en låda och sedan fylla den med olika spel.

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverkoch förmågan att arbeta med olika material och uttrycksformer. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen bidra till att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion och om hur dessa kunskaper kan kombineras med medvetna val av material och teknik. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med begrepp som beskriver arbetsprocesser, redskap och slöjdföremåls estetiska uttryck. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor och om hur man väljer och hanterar material för att främja en hållbar utveckling.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder.

Centralt innehåll från kursplanen

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

Slöjdens arbetsprocesser

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetetbidra till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.

Eleven kan ge enkla omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då enklaresonemang om symboler, färg, form och material.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi tillverkar en låda med lock i trä och papp sedan tillverkar eleverna 4 spel.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Pågår hela terminen

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Eleverna får utifrån aktuella intressen tillverka spel som de kan använda på raster och fritiden.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

3-d bilder

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sven Tell

När, under vilka veckor? 35 -3

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Kan eleverna genom fantasi och kreativitet skapa 3-d motiv utifrån de tekniker de känner till?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion och om hur dessa kunskaper kan kombineras med medvetna val av material och teknik. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med begrepp som beskriver arbetsprocesser, redskap och slöjdföremåls estetiska uttryck. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor och om hur man väljer och hanterar material för att främja en hållbar utveckling.

Centralt innehåll från kursplanen

• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinations- möjligheter.

• Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

• Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.

• Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genom- arbetat sätt formge och framställa enkla slöjd- föremål i olika material utifrån instruktioner. I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formu- lerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna skapar en 3d tavla i trä. med ett motiv som de själva väljer. Delar av motivet finns utanför tavlan och resten av motivet målas i tavlan.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Pågår hela terminen

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Borrövningar

Ansvarig/Ansvariga lärare:Sven Tell

När, under vilka veckor?35-3

Vad?

Eleverna arbetar med att lära sig använda pelarborrmaskin, slipmaskiner och handborrmaskiner. 

Frågeställning och följdfrågor

Kan eleverna genom att följa instruktioner skapa olika leksaker med hjälp av maskiner.

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika material och uttrycksformer. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervis- ningen bidra till att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt.

Centralt innehåll från kursplanen

• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinations- möjligheter.

• Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

• Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.

• Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt
och ger enkla motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet bidra till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlings- alternativ som leder framåt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna tillverkar i trä olika leksaker där huvudsyftet är att de skall lära sig att hantera Pelarborrmaskinen och slipmaskinerna på ett säkert sätt.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar inför kamrater och klasslärare/mentor

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Pågår under hela terminen

Varför?

Sammanhang och aktualitet

En del leksaker kan användas på naturkunskaps timmarna. Ex Flygande drakar.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.