Hi – Kampen om Sverige del 2

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.42-v.46

Vad?

Frågeställning och följdfrågor till Analys: v.35-v.40
  • Vad är en historisk källa och vad kan kan de berätta om hur människor hade det under perioden jämfört med idag.
  • Vilka grupper hade mer makt under Stormaktstiden och vad gav makt? (Kyrkans makt, samer)
  • Vad gjorde att tidsperioden efter Stormaktstiden kom att kallas Frihetstiden och vilka förändringar skedde då?
  • Hur påverkar den nya handel och jordbrukets förändring människornas liv under perioden?
  • Vad var orsaken till industrialiseringen och hur hänger detta samman med befolkningsökningen underperioden?
  • vilka konsekvenser fick industrierna och den ökande befolkningen för olika människor.
  • Hur hänger Sveriges fattigdom samman med kampen för rättigheter och partiernas framväxt?

Material:

  1. Keynote från lektioner:
  2. NE
    Historisk källa:
    Frihetstiden – kungens & Riksdagens makt
    Kyrkans makt
    Ny handel- Ostindiska kompaniet
    Gustav III – mer makt åt kungen
    Jordbruket utvecklas, industrier & större befolkning
    Fattigdoms-Sverige och kamp
     
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, => Analysera historiska situationer för att se vad för normer som styrt och reflektera över jämförelser med idag.

  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kultur­arvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken => Se hur jämlikheten såg ut i Sverige och följa utvecklingen mot ökad jämlikhet.

  • har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, => Se hur samernas situation förändrades under Stormaktstiden.
Förankring i kursplanens syfte

•  använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll från kursplanen
  • Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.

  • Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.

  • Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.

  • Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.

  • Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Dels kommer “spelet” leda till diskussioner som synliggör kunskaper och dels kommer vi ha en avslutande analys för att visa kunskaperna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.41: Spel 3 & intro källor
v.42: Historiska källor kopplat till kyrkans makt och samernas situation
v.43: Inför spel 4 & spel 4 – frihetstiden
v.44: Lov
v.45: Inför spel 5 & spel 5 Fattig Sverige & kampen för rättigheter
v.46: Analys spel 5 , repetition & SlutAanalys Historia.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Hållbar utveckling – Samhällsekonomi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.37 till 43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är Samhällekonomi?
  • Vad är Inflation?
  • Vad är Deflation?
  • Vad är det ekonomiska kretsloppet och hur fungerar de olika aktörerna?
  • Hur fungerar ekonomi mellan länder? (Ex. handel)
  • Hur hänger den globala ekonomi samman? (Varför påverkas länder av varandra?)
  • Vilka faktorer påverkar rika och fattiga länder?
  • Vilka faktorer driver marknaden?
  • Vad är produktionsfaktorer
  • Hur styrs landet Sverige?
  • Hur fungerar Sveriges demokrati?

 

Begrepp

  • Marknadsekonomi
  • Planekonomi
  • Blandekonomi
  • Kapital
  • Konkurrens
  • Marknad
  • Monopol
  • Oligopol
  • Kartell
  • BNP per capita
  • Realkapital
  • Stadsskuld
  • Konjunktur
  • Frihandel
  • Välfärd
  • Inflation
  • Offentlig sektor
  • statschef
    representanter
    riksdagsledamöter
    politiker
    partier
    demokrati
    region
    kommun
    landsting
    EU
    myndigheter
    förvaltningar
    maktdelningsprincipen
    författning
    grundlagar
    Europakonventionen
Övergripande mål från LGR11 2.2

 

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • refektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Centralt innehåll från kursplanen

Samhällsresurser och fördelning 

•Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

•Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

•Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt sam­ hälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

•Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socio­ ekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
  • Några olika stats­ och styrelseskick i världen.
  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
  • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
  • Demokratiska fri­ och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demo­ kratiska rättigheter och skyldigheter.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar:

1. Hur rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar.

2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra

3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Reflektera, analysera och kritiskt granska:

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande

Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Analysera samhällsstrukturer med hjälp av begrepp och modeller:
Begrepp och modeller Kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

Förtydligande matris/förmågor:

Orsaker och samband: Eleven kan förklara orsaker eller samband mellan ex. export och import och landets ekonomi på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Konsekvenser: Eleven kan se konsekvenser av ex. höjd skatt och förändrad välfärd på en enkel, utvecklas eller väl utvecklad nivå.

Perspektiv: Eleven kan se ex. skatteförändringar i samhället ur olika perspektiv som privatperson, företag, staten. För en högre nivå behöver eleven lyfta perspektiv från ex saker man själv upplevt, läst, eller något man tidigare arbetat med. För att visa på en större förståelse för helheten.

Jämförelse: Kan göra jämförelser mellan ex olika ekonomiska system på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.

Slutsats/kärna: Eleven kan dra skutsatser kring sina resonemang på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Begrepp: Eleven använder enkla och vissa av de begrepp som hör till ämnet. För en högre nivå använder man begreppen på ett väl fungerande sätt och hela tiden.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.37 – Samhällsekonomi
https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/valja-foretagsform

 

____________________________________

V. 38 – EU – Som en del av Sveriges största handelspartner

V.39 – Samhällsekonomi – Genomgång

V.40 – Samhällsekonomi

V.41. – Samhällsekonomi. Övningar

V.42 – Slutspurt repetition EU

V.43 – Repetition. Prov

Litteratur och föreläsningar:

Prov Samhällsekonomi Öppna frågor

Anteckningar sam-ekonomi

Ekonomi

Key-notes. Samhallsekonomi nr 1presentation-2 Samhallsekonomi nr 2-presentation-1

– Artikel i DN – https://www.dn.se/ekonomi/brexit-blaser-upp-brittisk-inflation/

 

Info om partierna

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Som en del av projektet “Livet efter Lemshaga” är detta något alla måste ha djupare kunskap om. Hur landet styrs och hur vår ekonomi är uppbyggd är centralt för att kunna bli en del av det samhälle vi lever i.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

http://urskola.se/Produkter/167100-Justitia-Brott-i-grupp#Sasong-2

Sh & Hi – Rikedom och vem går först? del 1

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.35-v.41

Vad?

Frågeställning och följdfrågor till Analys: v.35-v.41
  • Vad innebär rikedom för dig?
  • Vad verkar krävas för att gå före/vara först och lyckas bli rik?
  • Vad menas med det ekonomiska kretsloppet?
  • Vilka är de grundläggande delarna i vår privatekonomi?
  • Vad menas med välfärd och hur ser den ut i Sverige?
  • Hur tänker en entreprenör och hur hänger aktier samman med företagande och investeringar?
  • Vilka är de grundläggande resurserna ett företag behöver och vad påverkar deras placering av t ex fabriker?
  • Vilka konsekvenser får det att färre bor i glesbygden?
  • Vad finns det för orsaker till ekonomiska skillnader mellan människor i ex Sverige?
  • Hur kan lösningar se ut i glesbygden för att klara välfärd, få människor att kunna leva kvar och företag att vilja etablera sig?
  • Vad är orsaken till olika syn på etablering av t ex gruvor i norra delen av Sverige sett ur t ex samernas perspektiv.

Material:

  1. Lpp-genomgång:
  2. Keynote från lektioner:
    Rikedom – elev
  3. NE
    Välfärd:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/189/8022
    Ekonomiska kretsloppet:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/189/7793
    Push & Pull-faktorer:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/234/10960
    Urbanisering:

    https://laromedel.ne.se/material/reader/234/10960
    Lokaliseringsfaktorer:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/234/11074
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
=> vi studerar entreprenörer i olika skepnader
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
=> Vi förbereder oss inför rollspel med debatt som mål.
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
=> Inför debatt handlar det om att granska argumenten som finns för och mot i frågan.
• har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
=> Få insyn i samernas nuvarande situation och få inblick i deras historia är en del av det vi fördjupar oss.

Förankring i kursplanens syfte

• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll från kursplanen

Samhällskunskap:

  • Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
  • Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
    => Hur har villkoren förändrats för arbetare i Sverige under de senaste 150 åren och vad är orsakerna till dessa förändringar?
  • Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socio­ ekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi startar med oss själva och ser vad vi tänker om rikedom och detta blir även starten på vårt samlande av material till vår utställning. Steget vidare blir att själv välja ut en person som man anser vara rik och göra ett porträtt av denne. Vi analyserar tillsammans vad vi ser för faktorer som bidrar till att skapa rikedom. Här bygger vi på med kunskaper om privatekonomi för att bättre förstå hur rikedom kan uppkomma. I denna modell blir skatter en viktig del och utifrån det lägger vi fokus på välfärd för att förklara hur denna bygger på förståelsen. Nu blir det dags för att sätta allt samman i det ekonomiska kretsloppen som kan ses som en form av spelplan för det “rollspel” vi börjar förbereda.
I vårt rollspel ska vi landa i den svenska landsbygden. Vägen dit tar vi med hjälp av samiska entreprenörer. På plats kommer vi studera utmaningarna som finns i glesbygd idag för företag & hushåll när det gäller t ex välfärd. Vi synliggör orsaker till ekonomiska skillnader, utvecklingsmöjlighter, protester innan vi landar i rollspelet som kommer leda till att alla hamnar i olika roller/grupper. Den stora frågan/frågorna om framtiden ska debatteras men det behöver först förberedas…

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Diskussioner längs vägen och debatten är möjligheter innan den slutanalys alla gör (muntligt eller skriftligt).

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.35: Intro/vad ser vi som rikedom? Undersöka vad som gör människor rika/går före. Börja se baksidan med rikedom.
v.36: Start privatekonomi och det ekonomiska kretsloppet – viktiga delar i en privata ekonomin
v. 37: Välfärd och hur denna påverkar oss.
v.38  Investeringar hur kan de se ut – aktier – hur tänker en entreprenör? +  v.
v. 39 Viktiga delar i ett företagsekonomi och var de placerar t ex fabriker.
v.40 Förbereda Rollspel glesbygd/stad.
v. 41  Orsaker till ekonomiska skillnader och hur människor agerar i dessa lägen + Analys

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Förra årets arbete runt fattigdom vänds nu mot motsatsen, rikedom. Vi söker förståelse för hur detta kan skapas, hur ekonomi fungerar i ett hushåll likväl som i ett helt land. Vi söker också orsaker till ekonomiska skillnader i Sverige och vad som gör att det finns utmaningar i glesbygden idag. Här får vi chansen att synligöra andra spänningar kopplad till mark och rättigheter mellan t ex samer och gruvbolag.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi jobbar aktivt med målet att få allas röster hörda och med det förbereda alla för att bli aktiva samhällsmedborgare. Grunden ligger i aktivt lyssnande och tänkande som vi hela tiden synliggör med diskussioner tillsammans.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Hi – Kampen om Sverige

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.35-v.40 & v.42-v.46

Vad?

Frågeställning och följdfrågor till Analys: v.35-v.40
  • Vilka var de 4 stånden och vad var vanliga yrken inom dessa?
  • Vad gjorde Gustav Vasa för att öka sin makt och vad fick han för motstånd?
  • När var den svenska stormaktstiden och vad menas med en stormakt?
  • Vad gjorde att drottning Kristinas abdikering så omdiskuterad och hur var kvinnors situation under stormaktstiden?
  • Vad hände med kungens makt under Stormaktstiden och vad var med och påverkade? (envälde)
  • Hur utvecklades handeln under stormaktstiden och hur påverkade denna olika grupper i samhället? Järnet, invandring)
  • Vad var orsaken till de många krigen under Stormaktstiden och vilka blev vinnare och förlorare på dessa krig?
  • Vad var orsakerna till att Sverige kunde bli en stormakt och vad blev konsekvenserna av att vara en stormakt?

Material:

  1. Keynote från lektioner:
    Kampen om Sverige – elev
  2. NE
    De 4 stånden:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/277/12977
    Kungens makt & Kristina:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/277/12972
    https://laromedel.ne.se/material/reader/277/13456
    Uppror mot Vasa – Dackefejden:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/277/12972
    Orsaker till Stormakt 1: Handel
    https://laromedel.ne.se/material/reader/277/14076
    Orsaker till stormakt 2 & starten:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/277/13469 
    Vinnare & förlorare i krigen & slutet:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/277/13455
    https://laromedel.ne.se/material/reader/277/13457
    Kvinnornas situation:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/277/14077
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, => Analysera historiska situationer för att se vad för normer som styrt och reflektera över jämförelser med idag.

  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kultur­arvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken => Se hur jämlikheten såg ut i Sverige och följa utvecklingen mot ökad jämlikhet.

  • har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, => Se hur samernas situation förändrades under Stormaktstiden.
Förankring i kursplanens syfte

•  använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll från kursplanen
  • Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.

  • Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om lik­ heter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

  • Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.

  • Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.

  • Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.

  • Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.

  • Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer följa den historiska utvecklingen från Vasa-tiden in i Stormaktstiden. Vi söker svar på frågor som vad gjorde Sverige till en Stormakt, vilka hade makten och rikedomen i Sverige? Vilka blev vinnare på krigen & freden? Vi tar oss an frågorna genom att använda olika roller som eleverna får bygga längs vägen. Dessa ställs inför dilemman/frågor som var aktuelle för tiden och vi väver in dessa i olika moment som är av “spelkaraktär”. Ett återkommande inslag kommer vara att belysa normer och hur och varför dessa ändras. Eleverna sätter samman detta till presentationer som vi kan visa upp.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Dels kommer “spelet” leda till diskussioner som synliggör kunskaper och dels kommer vi ha en avslutande analys för att visa kunskaperna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.35: Intro, “spelare”/de 4 stånden, vad har vi med oss från Vasa-tiden
v.36: Skapa avatarer & Kungens makt
v.37: Uppror mot kungen och Vad är en stormakt och vad var orsaken till att Sverige blev det.
v.38: Handelns betydelse, Vinnare & förlorare på krig som 30-åriga kriget
v.39 Drottning Kristin, Kungens ökande makt och  Stormaktstidens slut
v.40: Stormaktstidens slut + Rep & Analys

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Under föregående år landade vi historiskt i Vasatiden och hur Gustav Vasa skapade ett rike med en starkare kung och en ny syn på kristendom. Vi bygger nu vidare på detta och försöker plocka in stora frågor runt rikedom & fattigdom, maktlöshet & makt när vi följer den svenska historien framåt i tiden. Längs vägen kommer vi belysa normer och se hur de kan ändras.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Denna gång plockar vi upp elevernas vilja till lek/spel och vi utformar vår väg genom historien som ett spel. Reflektion och vidgande av perspektiv kommer vara en viktig del då eleverna spelar med olika avatarer som de behöver växla mellan.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Geografi och Sårbara platser

Ansvarig/Ansvariga: Patrik Bohjort
När, under vilka veckor?  34-43

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är en sårbar plats?
Vilka faktorer verkar för att skapa denna sårbarhet?
Hur påverkas människor på plats och i resten av världen?
Varför bor vi där vi bor? Spelar sårbarhet in i vart vi bosätter oss?
Vad är det som gör att vi är villiga att utsätta oss för vissa risker när vi väljer vart vi vill bo?
Hur kan man förebygga sårbarhet?
Bakgrunder till politisk instabilitet
Intressekonflikter om naturresurser, hur skapar det sårbarhet?
Var ligger dessa platser?
Kartkunskap
Världsdelar/kontinenter

Begrepp:
bistånd
BNI per capita
demokrati
extrem fattigdom
FN
globala målen
BNP-Bruttonationalprodukten
HDI (Human Development Index)
infrastruktur
jordbävning
kapital
kolonier
MUL-länder
mänskligt utvecklingsindex (HDI)
sårbara platser
Erosion
Inre kraft (endogen process)
Yttre kraft (exogen process)
Jordbävning/Jordskalv
Vulkan
Vulkanutbrott
Stratovulkan
Supervulkan
Vittring
Solsprängning
Frostsprängning
Ras/skred


Ett förtydligande av sårbara platser:
När man tittar på en plats – oavsett vilken – kan man även titta på platsens sårbarhet. Platsers sårbarhet kan antingen handla om att jorden själv gör platsen sårbar i form av till exempel vulkanutbrott eller torka. Men platsers sårbarhet kan även handla om hur människan skadar och förstör platser på jorden till exempel genom att försura sjöar och släppa ut koldioxid.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Orsak/Samband (Orsaker till att vissa platser är sårbarare än andra)
Konsekvenser (Vilka blir konsekvenserna för omvärlden då en katastrof inträffar?)
Perspektiv (Vilka påverkas av en katastrof)
Jämförelser (två geografiska platser, likheter och skillnader)
Slutsats



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Geografi

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor 

• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur-och kulturlandskapet. 

• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. 

• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. 

Samhällskunskap

• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.

• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

• Demokratiska fri-och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Religion (Dett område berör vi lite)

• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

• Huvuddragen i världsreligionernas historia.

* Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur
Förklara orsaker, samband och beskriv mönster

1. Till befolknings-fördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

  1. geografiska mönster av handel och kommunikation
  2. Till klimatförändringar
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser

1. Av befolknings-fördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

  1. geografiska mönster av handel och kommunikation
  2. Av klimatförändringar
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givnaperspektiv. Kan utgå från flera givnaperspektiv. Kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.
Förslag/slutsats/kärna

Värdera lösningar för hållbar utveckling på: Ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt välunderbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Geografiska begrepp Kan använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Utforskning av omvärlden: Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
Undersöka

(omvärlden)

Namngeografi

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt.

 

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt. Vid t.ex fältstudier.

 

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt. Vid t.ex fältstudier.

 

Ni kommer kunna visa:

Konsekvenser
Jämförelser
Orsaker/Samband
slutsatser
Perspektiv

Beskriva och förklara

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar
Eleven har en uppgift att fundera och identifiera sårbarhet i vårt närsamhälle. Denna uppgift fyller man på vartefter mer information och kunskap tas in.
Med hjälp av kartan analysera och identifiera sårbarhet.
Mycket resonerande i grupp

Geografi (Observera att allt innerhåll i presentation är inte relevant till detta område, Det som är relevant är Inre och yttre krafter och varför det blåser).

Rika och fattiga länder

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gruppen redovisar gemensamt
Redovisningar kommer även ske individuellt i mindre uppgifter

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

V.34 – Vad är en sårbar plats? Inre och yttre krafter (endogena och exogena krafter)
V.35 – Vi går igenom sårbarhet i närmiljön och vad man kan göra för att förhindra eller förmildra om något skulle hända.

Var finns dessa, vilka blir konsekvenserna och eventuella lösningar utifrån vad vi reddan kan. Fundera i grupp. Endogena och exogena processer.

  • Resonera kring hur den plats där du bor är sårbar.  Du kan resonerar och fundera kring skillnaden på hur naturen gör platsen sårbar och hur människans verksamhet gör platsen sårbar i form av till exempel utsläpp, industrier, dammbyggen, befolkningstäthet, bilåkning, gruvor osv.
  • Ge tre exempel på hur man kan minska din hemorts sårbarhet. Utgå från det som du har skrivit i fråga 1 när du tar fram förslag.
  • Välj i grupp eller i klassen, ut de förslag som ni tycker är genomförbara och som på kort och lång sikt skulle minska er hemorts sårbarhet.
  • Resonera tillsammans kring vad som krävs för att genomföra era förslag och vilka i er kommun som skulle protestera mot era förslag.
V.36 – Om naturen skapar sårbarhet genom krafter på viket sätt skapar människan sårbarhet?
– Intressekonflikter om naturresurser
Hur utnyttjar vi naturresurser 
Frågor:
Nämn några naturresurser människan använder?
Nämn några orsaker till att vi använder naturresurser?
Vilka konsekvenser får vårt användande av naturresurser?
V.37 – Intressekonflikter om naturresurser, Rika och fattiga länder.
Identifiera sårbarhet i världen med hjälp av kartan.
Uppgift

vilka olika sätt kan man delan in länder enligt texterna?
1 – Vilka för och nackdelar kan du se med de olika indelningarna?
2 – Hur kan det komma sig att ett land har samma eller olika placering på de två listorna?
3 – Vilken av listorna tänker du är mest rättvis för landet? Du kan också använda tematiska kartor när du resonerar fram ditt svar.

V.38 – Forts med uppgiften. Rika och fattiga länder
Uppgift:
Gleerups: Läs lyssna 
Rika länder
Fattiga länder
Sårbarhet och fattigdom
Att bekämpa fattigdom
Frågor att svara på.
Vad är typiskt med ett rikt land?
Vad är typiskt för ett fattigt land?
På vilket sätt är fattiga länder sårbara
Hur kan vi bekämpa fattigdomen? 
__________________________________
Två och två ska ni göra en landanalys.

__________________________________

V.39 – Hur bidrar vi människor till sårbarhet?
V.40 – Rika och fattiga länder

V.41 – Rika och fattiga länder

V.42 – Prov


Avsnitt på NE att läsa på:

 

KeyNote om rika och fattiga länder:Rika och fattiga länder

Varför?

Allt som händer i världen från kriget i Syrien, konflikten på Krim, konflikten i Hongkong, bränderna i Amazonas, till utbrottet av Ebola skapar vi en förståelse för varför detta kan bryta ut och tankar kring hur man kan arbeta förebyggande.

Vinden och vattnets påverkan.
Plattektoniken och dess påverkan.
Politik och dess påverkan.
Religion och dess påverkan.

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

”har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,”

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

”Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare”

 

Pedagogisk dokumentation

Länkar:

Rika och fattiga länder – Presentation

Geografi (Observera att allt innerhåll i presentation är inte relevant till detta område, Det som är relevant är Inre och yttre krafter och varför det blåser).

Film om att leva bredvid en vulkan:

Intressekonflikter naturresurser

GE/ Europas Geografi

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

 

När, under vilka veckor?

Första delen av Höstterminen

 

Vad?

 

 

 

Frågeställning och följdfrågor

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet.

Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. 

Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om varför intressekonflikter om naturresurser uppstår. Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Livsmiljöer

  • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
  • De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
  • Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

– Muntlig delaktighet vid genomgångar, samlingar och gemensamma diskussioner 

– Skriftliga svar på frågor (resonera, motivera, analysera)

– Samarbetsförmåga och delaktighet under grupparbete och parövningar 

– Skriftligt prov (faktakunskap, användande av begrepp, analysförmåga osv)

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.