SH – Valet 2022

Ämne: Samhällskunskap
Årskurs: 9
Ansvarig: Fredrik Pettersson
När: v.34-v37

Varför?
Vi ska tillsammans ta oss an ett antal aktuella politiska frågor och se hur partierna tänker i frågan. Det vi får fram ska vi knyta samman med tidigare kunskaper och frågan är hur du kommer att rösta i skolvalet?

Vad?

  •  Hur hänger riksdagsvalet samman med partier. riksdagen och regeringen?(mänskliga rättigheter, demokrati, Parlamentarism)
  • Vilka samband finns mellan media och valet och hur koppas detta samman med medias 4 grunduppgifter? (informera, granska, åsiktsspridare & underhålla)
  • Vad gör myndigheter när ett brott begått? (polis, åklagare, förundersökning, gripa, anhålla, domstol, häktning, stämningsansökan)
  • Vad menas med organiserad brottslighet?
  • 
Hur hänger organiserad brottslighet samman med fattigdom & makt?
  • Vad menas med migration & integration? (segregation,
  • 
Hur hänger välfärden samman med migration & integration?
 (bidrag, arbetslöshet)
  • Vad innebär det att komma till Sverige som nyanländ?
 (asyl, migrationsverket, uppehållstillstånd, SFI
  • Hur hänger integration samman med fattigdom & makt?
  • Hur påverkar inflationen landets och privatpersoners ekonomi? (lågkonjunktur, ekonomiskt kretslopp, skatt, energipriser)
  • Hur ser olika partier på dessa frågor och hur koppas detta till ideologier?(Socialism, kommunism, liberalism, konservatism, nationalism)
  • Hur går det till att rösta? (röstkort, valförättare, röstlängd, valhemlighet)

Material:
Keynotepresentationen:
Valet 2022 Venus -elev

 

Hur?
Vi kommer tillsammans undersöka valfrågorna och se hur de hänger samman med gamla och nya kunskaper om demokrati, ekonomi, media, rättigheter, migration. Alla elever kommer fokusera på ett parti och dess svar på frågorna. Sedan har vi en ”Valstuga” där alla kommer ta del av övriga partiers svar. Detta sker precis innan skolvalet. Efter valdagen kommer vi summera och lyfta fram hur partierna skiljer sig runt det olika frågorna och sedan avslutar vi med en analys.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – i diskussioner jobba för att alla ska komma till tals.

Möjligheter –Med förståelsekartan ges chansen att hitta de viktiga sambanden och komma fram till hur du vill rösta.

Förväntningar – Aktivt samla info om sitt partiÄr att alla ska ges förutsättningar att göra ett val som de kan stå för.

Rutiner – Intro av förståelsekartan BF-POJK-FS ska hjälpa till i analyserna.

Interaktion –viktigt att alla samlar info för att tillsammans kunna dela info om olika pertiers svar på valfrågorna.

Miljö – Synliggöra valfrågorna på väggarna med frågor kopplade till dessa.

Språk – Vi börjar bygga språket runt förståelsekartan.

Modellering – Elever och Fredrik kommer visa hur de tänker kring de olika delarna av förståelsekartan när vi använder denna runt valfrågorna.

SH – Valet 2022

Ämne: Samhällskunskap
Årskurs: 7
Ansvarig: Fredrik Pettersson
När: v.34-v37

Varför?
Vi ska tillsammans ta oss an ett antal aktuella politiska frågor och se hur partierna tänker i frågan. Det vi får fram ska vi knyta samman med tidigare kunskaper och frågan är hur du kommer att rösta i skolvalet?

Vad?

  •  Hur hänger riksdagsvalet samman med partier. riksdagen och regeringen?(mänskliga rättigheter, demokrati, Parlamentarism)
  • Vilka samband finns mellan media och valet och hur koppas detta samman med medias 4 grunduppgifter? (informera, granska, åsiktsspridare & underhålla)
  • Vad gör myndigheter när ett brott begått? (polis, åklagare, förundersökning, gripa, anhålla, domstol, häktning, stämningsansökan)
  • Vad menas med organiserad brottslighet?
  • 
Hur hänger organiserad brottslighet samman med fattigdom & makt?
  • Vad menas med migration & integration? (segregation)
  • 
Hur hänger välfärden samman med migration & integration?
 (bidrag, arbetslöshet)
  • Vad innebär det att komma till Sverige som nyanländ?
 (asyl, migrationsverket, uppehållstillstånd, SFI
  • Hur hänger integration samman med fattigdom & makt?
  • Hur påverkar inflationen privatpersoners ekonomi? ( ekonomiskt kretslopp, skatt, energipriser)
  • Hur ser olika partier på dessa valfrågor?
  • Hur går det till att rösta? (röstkort, valförättare, röstlängd, valhemlighet)

Material: (från våra lektioner)

Valet 2022 Venus -elev

Hur?
Vi kommer tillsammans undersöka valfrågorna och se hur de hänger samman med gamla och nya kunskaper om demokrati, ekonomi, media, rättigheter, migration. Alla elever kommer fokusera på ett parti och dess svar på frågorna. Sedan har vi en ”Valstuga” där alla kommer ta del av övriga partiers svar. Detta sker precis innan skolvalet. Efter valdagen kommer vi summera och lyfta fram hur partierna skiljer sig runt det olika frågorna och sedan avslutar vi med en analys.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – i diskussioner jobba för att alla ska komma till tals.

Möjligheter –Med förståelsekartan ges chansen att hitta de viktiga sambanden och komma fram till hur du vill rösta.

Förväntningar – Aktivt samla info om sitt partiÄr att alla ska ges förutsättningar att göra ett val som de kan stå för.

Rutiner – Intro av förståelsekartan BF-POJK-FS ska hjälpa till i analyserna.

Interaktion –viktigt att alla samlar info för att tillsammans kunna dela info om olika pertiers svar på valfrågorna.

Miljö – Synliggöra valfrågorna på väggarna med frågor kopplade till dessa.

Språk – Vi börjar bygga språket runt förståelsekartan.

Modellering – Elever och Fredrik kommer visa hur de tänker kring de olika delarna av förståelsekartan när vi använder denna runt valfrågorna.

Demokrati-Diktatur

Projekt: Demokrati – Diktatur

Ämnen: Samhällskunskap
Årskurs: 5
Ansvariga: Krister Andersson
När: Vecka 34-42


Varför?

Varför är det egentligen viktigt med demokrati? Hur skulle det kunna vara om vi inte levde i en demokrati?

Ja, tänk om ledaren i Sverige skulle bestämma vilka nyheter du fick läsa eller vad du fick prata om. Tänk om det skulle vara förbjudet med sociala medier. Tänk om du kunde få i fängelse bara för att du inte håller med om vad ledaren tycker.

I kursplanen för samhällskunskap står det att du ska få lära dig om hur det fungerar i en demokrati samt hur det går till när man fattar beslut. Det är viktigt att du vet hur demokrati och politik fungerar så att du när du är vuxen kan vara med och fortsätta bidra till att Sverige är demokratiskt.

Dessutom står det i kursplanen för svenska att du ska få lära dig att läsa och förstå olika typer av texter. Det är viktigt att du kan ta till dig information och fakta så att du kan göra medvetna val, till exempel när du ska rösta i framtiden.

Vad? 

Du kommer få lära dig om:

  • Kommun och region
  • Riksdag och regering
  • Politik, partier och ideologier
  • Valresultat, demokrati och diktatur
  • Att påverka

Frågeställningar:
Hur går det till när man röstar i ett val?
Vilka uppgifter har kommunfullmäktige och kommunstyrelsen?
Vilka uppgifter har regionfullmäktige och regionstyrelsen?
Vilka uppgifter har riksdag och regering?
Vilka partier har platser i riksdagen?
Vad menas med högerpolitik, vänsterpolitik och nationalistisk politik?
Vilka partier sitter i Sveriges riksdag efter valet 2022?
Vad krävs för att ett land ska räknas som en demokrati?
Vilka får rösta?
Hur kan man vara med och påverka?


Begreppslista Demokrati åk 4

 

Hur?
Varje vecka består undervisningen av:

  • En lektion där vi läser fakta, svarar på frågor och förklarar veckans begrepp.
  • En aktivitet där vi arbetar praktiskt och konkret med veckans delområde.
  • En lektion där vi dokumenterar det vi lärt oss med text och film.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Vid frågeställningar i klassrumsarbete ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

Möjligheter – Genom rollspel, dramatiseringar, skolval och rutiner ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Rutinerna Think-pair-share, Headline och Chalk talk används för att synliggöra alla elevers tänkande.

Interaktion – I rollspel, skolval och rutiner synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.

Miljö – Vi lånar material av kommunen och bygger upp en autentisk vallokal där eleverna får rösta. Föremål och bilder används tillsammans med skyltar för att symbolisera olika förvaltningar i kommunen. Under arbetets gång dokumenteras processen och sätts upp på anslagstavlan.

Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande. 

Modellering – Läraren “tänker högt” vid läsning av text och i klassrumsarbete.



Den Svenska demokratin

Lokal pedagogisk planering
Ämne: Samhällskunskap
Årskurs: Åk8
Ansvarig: Patrik Bohjort När: HT-22 (V.33-V.42) V.38 har vi första avstämningen. Därefter lägger vi fokus på EU fram till V.42.
Varför?
Varför är det viktigt att eleven lär sig det här? Hur kan du kommunicera det på ett sätt som lockar eleverna? Kan du hitta på en generativ fråga? Koppla till syftestexten i kursplanen men skriv med egna ord så att det blir begripligt för eleven.
Vad?
Vi kommer lära kring den Svenska demokration och hur den fungerar. Detta är en fortsättning på vårens område. Nu bygger vi på med kunskaper kring hur regionerna, kommunerna och EU styr.
 
Eleverna ska förstå hur man som individ kan påverka samhället och hur samhället påverkar indeviden.
Ni ska kunna resonera och analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv. (Frågor om ex sjukvård, skola, omsorg och t.ex skattesäkning).
Ni ska kunna jämföra olika politiska ideologier kopplat till partierna.(Beskriva för partierna viktiga frågor). Ni ska kunna redogöra hur beslut fattas på olika nivåer (kommunal, regional, riksdagen och EU).
Ni ska kunna resonera och förklara hur den Svenska välfärden fungerar. (Ex:Vad som ingår, Hur den finansiera och hur ändringar i finansieringen påverkar).
 
I September kommer vi att genomföra ett skolval (som är som riksdagsvalet). Inför detta behöver vi skapa större kunskap krign våra största politiska partier. Vad står dessa för och vad vill dom. (Detta bygger vidare på vårens lärande om ideologier).
Begrepp:
  • Riksdagsval
  • Kommunfullmäktige
  • Regionsfullmäktige
  • Europaparlamentsvalet
  • Vem får rösta?
  • I vallokalen
  • Valvaka
  • Propotionella val
  • Jämförelsen med Majoritetsval
  • Mandat
  • Folkomröstning
  • Region
  • Kommunen?
  • Skatt (statlig, regional, kommunal)
  • Block (politik)
  • Näringslliv
  • Prognos
  • Röstkort
  • Budget
  • Socialtjänst
  • Politisk uppfattning
  • Folkhemmet
  • Välfärdssamhälle
  • Socialförsäkring
  • Subventionerade
  • Trensferering
  • Socialtjänsten
  • Arbetsgivaravgift
  •  
Hur?
Nu ska vi titta på hur valet går till. Hur makten är uppdeelad i landet med sina 290 kommuner, 21 regioner och delar av EU. För att bygga kunskap i området demokrati kommer vi ha en del genomgångar för att bygga en första kunskap och förståelse. Därefter kommer vi undersöka, repetera och diskutera för att befästa kunskaperna.
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – För att skapa så goda förutsättningar som möjligt lägger vi majoriteten av studietiden under lektionerna. Där fins största möjligheten att få den stöttning eleven behöver av läraren. Det ska också finas en tydlighet i hur läng tid eleverna har inför varje uppgift.
Möjligheter – För att befästa de förväntade kunskaperna bygger lektionernas upplägg på att det ska finas möjligheter för eleverna att utveckla sitt tänkande.
Förväntningar – Eleverna förväntas delta aktivt i de aktiviteter som sker under lektionerna. För att se hur detta påverkar samhället förväntas också eleverna aktivt hänga med i den mediadebatt som sker runt omkring valet -22.
Rutiner – Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sit tänkande och bygga sina kunskaper.
Interaktion – Vi lär tillsammans! Lärandet är inget som utvecklas bäst ensamt utan gemensamt i grupp tillsammans med läraren. Detta är bästa sättet att synliggöra flera perspektiv.
Miljö – Vi strävar efter att bygga en god närmiljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande.
Språk – Det ska finas en tydlighet och förtrolighet i det språk som används under lektionerna. Inte bara för att befästa de begrepp eleverna förväntas kunna utan också för att belysa vikten av det som förväntas av eleverna.
Modellering – Genom att visa hur man lär och hur man använder sin kunskap i resonemang är målet att skapa en trygghet hos eleverna i att bygga sin kunskap och sedan använda och visa den.
Vi kommer bland annat gå igenom förljade avsnitt på NE:
Sverige:
EU:
Filmer om Ideologier: (om du behöver repitera)
Riksdagspartiernas sidor:
Riksdagens, regionernas/kommunernas hemsidor
Vi kommer bland annat gå igenom förljade avsnitt på NE:
Sverige:
EU:
Filmer om Ideologier: (om du behöver repitera)
Riksdagspartiernas sidor:
Riksdagens, regionernas/kommunernas hemsidor

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige

Ämnen: Svenska och geografi
Årskurs: 4
Ansvariga: Catrin Colliander och Sofia Landberg
När: v 34-43

 

Varför?


I kursplanen för svenska står det att du ska få lära dig att läsa och förstå olika typer av texter. Men vad kan man egentligen lära sig av att läsa en skönlitterär bok?

 

Jo, tänk om det fanns ett sätt där du, utan att fysiskt förflytta dig, kunde resa runt i hela Sverige och besöka många olika platser. Där du kunde lära dig om kartan, hur det ser ut på olika platser och vad som händer där. Tänk om det fanns ett sätt där du, utan att prata med en enda människa, kunde få veta vad andra tycker, tänker och känner. På så sätt kunde du utveckla din empati och bli bättre på att se saker ur flera perspektiv. Tänk om det fanns ett sätt där du samtidigt lärde dig fler ord och blev bättre på att läsa och skriva.

 

Allt detta får du faktiskt chansen till när du läser boken Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. En riktig klassiker skriven av Selma Lagerlöf, en av Sveriges genom tiderna mest kända författare.

 

Vad? 

 

  • Förstå det vi läser.
  • Sammanfatta.
  • Skriva efter stödstruktur.
  • Skriva av.
  • Om författaren Selma Lagerlöf.
  • Olika dialekter i Sverige.
  • Platser i Sverige.
  • Sverigekartan.
  • Hur naturen och kulturen påverkar hur det blir på olika platser.

Begrepp Nils Holgersson

Hur?

  • Läraren läser högt och du hänger med i egen bok. Vi lär oss ta reda på nya ord tillsammans genom att slå upp dem eller lista ut vad de betyder genom att undersöka stycket ordet står i. Läraren tänker högt  om sådant som inte står direkt i texten, men som man ändå kan förstå genom att lägga ihop flera saker som står i texten.

  • Du läser själv i boken.

  • Efter läsning, både egen och gemensam, tränar vi på att välja ut de tre viktigaste händelserna i kapitlet och sedan sammanfatta kapitlet genom att skriva vad som hände först, sedan och till sist.

  • Vi arbetar också med frågor som gör så att du får tänka själv och tillsammans med andra för att förstå texten. Frågorna är sådana att du både får tänka kring vad som står i texten och sådant som man kan förstå genom att lägga ihop flera saker från texten.

  • Ibland skriver vi sammanfattningarna gemensamt och ibland får du skriva själv utifrån en stödstruktur.

  • Några lektioner skriver du av en bit från boken så snyggt och rätt du kan.

  • Du kommer få läsa och skriva om Selma Lagerlöf som skrivit boken.

  • När vi läser om en plats Nils besöker lyssnar vi på vilken dialekt som talas där samt markerar platsen på vår Sverigekarta. Vi pratar och skriver också om hur det ser ut där och varför.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

 

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

 

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med texten ges möjligheter till tänkande och förståelse.

 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

 

Rutiner – Rutinerna Think-pair-share, Headline och I see – I think – I wonder används för att synliggöra alla elevers tänkande.

 

Interaktion – I rutiner och arbete med texten synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.

 

Miljö – Vi följer Nils Holgerssons resa på en karta i klassrummet. Under arbetets gång dokumenteras processen och sätts upp på anslagstavlan.

 

Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande. 

 

Modellering – Läraren “tänker högt” vid läsning av text.

Projekt: Demokrati

Ämnen: Samhällskunskap och svenska
Årskurs: 4
Ansvariga: Catrin Colliander och Sofia Landberg
När: Vecka 34-39


Varför?

 

Varför är det egentligen viktigt med demokrati? Hur skulle det kunna vara om vi inte levde i en demokrati?

 

Ja, tänk om ledaren i Sverige skulle bestämma vilka nyheter du fick läsa eller vad du fick prata om. Tänk om det skulle vara förbjudet med sociala medier. Tänk om du kunde få i fängelse bara för att du inte håller med om vad ledaren tycker.

 

I kursplanen för samhällskunskap står det att du ska få lära dig om hur det fungerar i en demokrati samt hur det går till när man fattar beslut. Det är viktigt att du vet hur demokrati och politik fungerar så att du när du är vuxen kan vara med och fortsätta bidra till att Sverige är demokratiskt.

 

Dessutom står det i kursplanen för svenska att du ska få lära dig att läsa och förstå olika typer av texter. Det är viktigt att du kan ta till dig information och fakta så att du kan göra medvetna val, till exempel när du ska rösta i framtiden.



Vad? 

 

Du kommer få lära dig om:

 

  • Kommun och region
  • Riksdag och regering
  • Politik, partier och ideologier
  • Valresultat, demokrati och diktatur
  • Att påverka

 

Frågeställningar:


Hur går det till när man röstar i ett val?
Vilka uppgifter har kommunfullmäktige och kommunstyrelsen?
Vilka uppgifter har regionfullmäktige och regionstyrelsen?
Vilka uppgifter har riksdag och regering?
Vilka partier har platser i riksdagen?
Vad menas med högerpolitik, vänsterpolitik och nationalistisk politik?
Vilka partier sitter i Sveriges riksdag efter valet 2022?
Vad krävs för att ett land ska räknas som en demokrati?
Vilka får rösta?
Hur kan man vara med och påverka?


Begreppslista Demokrati åk 4

 

Hur?


Varje vecka består undervisningen av:

  • En lektion där vi läser fakta, svarar på frågor och förklarar veckans begrepp.
  • En aktivitet där vi arbetar praktiskt och konkret med veckans delområde.
  • En lektion där vi dokumenterar det vi lärt oss med text och bild i sugarbook.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

 

Tid – Vid frågeställningar i klassrumsarbete ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

 

Möjligheter – Genom rollspel, dramatiseringar, skolval och rutiner ges möjligheter till tänkande och förståelse.

 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet och att det är processen och tänkandet som är i fokus.

 

Rutiner – Rutinerna Think-pair-share, Headline och Chalk talk används för att synliggöra alla elevers tänkande.

 

Interaktion – I rollspel, skolval och rutiner synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.

 

Miljö – Vi lånar material av kommunen och bygger upp en autentisk vallokal där eleverna får rösta. Föremål och bilder används tillsammans med skyltar för att symbolisera olika förvaltningar i kommunen. Under arbetets gång dokumenteras processen och sätts upp på anslagstavlan.

 

Språk – Läraren sätter ord på sitt eget samt på elevernas tänkande. Vi använder ett inkluderande språk.

 

Modellering – Läraren “tänker högt” vid läsning av text och i klassrumsarbete.