ÅK 4: Hi & RE – Vikingatiden & dess tro

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.18-21 + uppstart ht 20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • När var vikingatiden & vilka områden kom vikingarna ifrån?
  • Vilka var de viktigaste vägarna och vad användes de till?
  • Vad hette Sveriges första stad och varför var de viktiga?
  • Vad kallas de världar som vikingarnas tro innehöll?
  • Hur påverkade gudarna världen och hur försökte människor påverka gudarna?
  •  Vad menas med självhushållning och byteshandel?
  •  Vad var ätten och vilken betydelse hade denna?
  • Vad hade den Oden för egenskaper och hur känner man igen honom??
  • Vad vad kallade vikingarna världens undergång och vad skulle hända?
  •  Vad åt man på Vikingatiden och hur fick vikingarna maten att hålla längre?
  • Vad var Trälar?
  • Varifrån kom vikingarna förutom Sverige?
  •  Varför åkte vikingarna på sina vikingafärder?
  •  Vad var hemligheten med vikingaskeppen som gjorde dem snabba & smidiga?
  • Vad hade Tor för egenskaper och kännetecken?:
  • Vart reste vikingarna?
Material:

Gleerups finns länkar här:

Vi landar i en annan tid

Förberedelser

Orsaken till vikingafärderna & båtarna

Vart reste vikingarna?

Filmer från UR:

Hemuppdrag 1

Hemuppdrag 2

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

 

Förankring i kursplanens syfte

 

Centralt innehåll från kursplanen

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer starta med att vi planerar en resa, en vikingafärd. För att kunna göra detta behöver vi förbereda oss för resan. I dessa förberedelser kommer vi att få förståelse för hur det vara att leva på vikingatiden och då allt från hur de bodde, vad de åt, vad de trodde på.
Inspiration kommer vi få från URs serie om Vikingatiden.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer ha diskussioner efter varje avsnitt vi sett och ha 2 läxförhör under vårterminen. Sedan kommer vi ha slut analys under ht 20.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v. 18: Intro där vi landar i tid och rum. Vi ritar upp vikingarnas syn på världen enligt deras tro. Pratar om självhushållning & byteshandel.
v.19: Om tro pratar vi om Oden och Ragnarök, Mat och trälar, Båtarna och orsaker till vikingafärderna.
v.20: Vi pratar om Tor, vikingaskepp och vart vikingarna åkte.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi startar vår resa genom historien och starten sker i Vikingatiden. Jobbet fortsätter in på höstterminen och vi kommer då ta oss vidare genom historien.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Geografidetektiverna

När, under vilka veckor? V.12-20

Ansvarig:  Marie Moberg och Trixie Eriksson

Vad ska vi göra?
Vi blir geografidetektiver och tar reda på fakta om vår värld.

Vad ser vi när vi tittar på en jordglob?

Vilka är våra sju världsdelar och vad är det för skillnad på världsdelar och kontinenter? Vilka är våra tre världshav? Vilka länder är du nyfiken på i de olika världsdelarna?

Hur ska vi arbeta?
Vi tittar på filmer som visar det vi vill ta reda på om vår värld. Vi letar fakta på ne.se

Vi samtalar om det vi ser och delar med oss av våra kunskaper. Vi gör det med hjälp av olika Vt- och KL-rutiner.

Vi sammanfattar det vi lär oss genom att svara på frågor och letar fakta om länder från varje världsdel. Vi får själva välja vilket land vi tycker är spännande.

Vi presenterar länderna vi valt för varandra.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.12 Vi lär oss om kontinenter, världsdelar och världshav.

V.13 Vi arbetar med Europa

V.14 Vi arbetar med Asien

V.16 Vi arbetar med Nordamerika

V.17 Vi arbetar med Sydamerika

V.18 Vi arbetar med Oceanien

V.19 Vi arbetar med Afrika

V.20 Vi arbetar med Antarktis

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

So

Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.

Svenska

Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet
Utifrån vårt eget resande och hur vi möter olika länder i vår värld vill vi ge eleverna en tydligare bild av likheter och skillnader mellan länder beroende av var på planeten landet befinner sig. Vi vill att eleverna ska lära sig de sju världsdelarna och de tre världshaven och veta hur de förhåller sig till varandra. 

Centralt innehåll från kursplanen

Geografi/ So – Att leva i världen

Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

Svenska – Informationssökning och källkritik

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.

Tala, lyssna och samtala

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Förankring i kursplanens syfte

Svenska

Eleverna ska genom undervisningen ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Demokrati, val och EU + Källkritik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor?  V.12- 20
V.20-23 Källkritik

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur fungerar vårt demokratiska val?

Vad händer före och efter valet?

Vem för rösta?

Hur och var fattas olika beslut?

Vad och varför finns EU, och vad gör man där?

Vilka problem kan man hitta kring digitaliseringen och demokratiska val?

Hur fungerar den Svenska demokratin?

Här hittar ni begrepp kopplat till detta avsnitt

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi ska gemensamt undersöka vad som är grunden för Sveriges demokrati.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gemensamma reflektioner/diskussioner
Prov

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Detaljerad planering hittar ni på Google Classroom!
Eleverna har fått en inbjudan till Classroom i ett mail.

V.12 – Introduktion.
Vad är demokrati och vad tänker vi kring begreppet?
Vad är demokrati? Vi tittar på vilka byggstenar som skapar en demokrati. Gleerups
Hur ser Sveriges demokrati ut?
Vad är en monarki?

Vad är politik? Gleerups avsnitt.
Vad tänker vi kring makt? Resonera om. Därefter Gleerups.

V.13 – Diktatur? Vad kännetecknar en diktatur?
Monarki eller republik – Vad är skillnaden?
Länder styrs på olika sätt. Vi utforska världen.

V.14 – Politiska partier – resonemang om demokrati till vilket pris som helst.

V.15 – Påsklov

V.16 – EU (hur ser ett resonemang ut?)
Källor är dom att lita på? Vi lyfter källkritik och vikten av att vara frågande till källors äkthet speciellt i valtider.
Maktens fördelning Landstinget och kommun

 

Uppgift till lektion
Ni ska förklara vad som händer efter valet. För att kunna göra det behöver ni svar på ett antal begrepp.
Ni ska ut på jakt efter dessa förklaringar.
Med hjälp av en Turf ska ni hitta vad begreppen betyder.
När ni samlat alla begrepp ska ni gemensamt sammanställa en förklaring till vad som händer efter valet.
Ni kan i sammanställningen ta hjälp av denna sida i Gleerups: https://gleerupsportal.se/laromedel/samhallskunskap-7-9/article/1c620563-dfc7-4133-91d5-33d2e3262764
Ni skriver sedan ner en förklaring i er grupp som ni lämnar till Patrik.
Ni har 90 min på er.

V.17 – Forts Sveriges demokrati – EU..  Filmprojekt

V.18 – EU

Frågor du kan träna på:
1 Vilken uppgift har EU?
2 Hur påverkas vi i Sverige av att vi är medlemmar i EU?
3 Är det bra att de tre olika beslutsnivåer: Riksdagen, landstinget och kommunen har olika ansvarsområden eller skulle det vara bättre om allt beslutades i riksdagen?
4 Ca 86 % av Sveriges röstberättigade gick och röstade. Varför är det viktigt att så många som möjligt röstar?
5 Vilka konsekvenser kan du se om många väljer att rösta blankt?
6 Det är en spärr till riksdagen på 4%. Tänker du att det är bra med en sådan spärr?
7 Vilka beslut påverkar dig mest, de som tar i riksdagen i landstinget eller i kommunen? Förklara hur du tänker.
8 Vilken uppgift har kommunen?
9 Vad gör landstingen och regionerna?
10 Vad är riksdagens uppgift?
11 Regeringen har flera uppgifter vad är dessa?
12Hur bildas en regering?
V.19 – Förberedelse och repetition
“Prov” (Kapitel i Gleerups “Så styrs Sverige”) Redovisningar
Riksdag, kommun, landstin
V.20 Avslutar Demokratidel. Uppstart källkritik
V.21 – Studiedagar/lov
V.22 – Källkritik
V.23 – Källkritik
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar:

1. Hur sociala, mediala,  ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar.

2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra

3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Reflektera, analysera och kritiskt granska:

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande

Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Söka och värdera källor: relevans och trovärdighet
Källanvändning och

källkritik

Kan använda olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt.

Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.

Kan använda olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt.

Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.

Kan använda olika typer av källor på ett väl fungerande sätt.

Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.

Analysera samhällsstrukturer med hjälp av begrepp och modeller:
Begrepp och modeller Kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

 

Orsaker och samband: Eleven kan förklara orsaker eller samband mellan ex. Demokrati och folkets möjlighet att påverka på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Konsekvenser: Eleven kan se konsekvenser av ex. Att man väljer att inte rösta i valet på en enkel, utvecklas eller väl utvecklad nivå.

Perspektiv: Eleven kan se ex. partiers förslag ur olika perspektiv som privatperson, företag, staten. För en högre nivå behöver eleven lyfta perspektiv från ex saker man själv upplevt, läst, eller något man tidigare arbetat med. För att visa på en större förståelse för helheten.

Jämförelse: Kan göra jämförelser mellan ex olika politiska system på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.

Slutsats/kärna: Eleven kan dra skutsatser kring sina resonemang på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Begrepp: Eleven använder enkla och vissa av de begrepp som hör till ämnet. För en högre nivå använder man begreppen på ett väl fungerande sätt och hela tiden.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Nu pågår förberedelser för valet 2018. Vad är det som som händer i och med Sverige under och efter denna period?

Alla elever i åk 7-9 kommer att ha möjlighet att delta i skolvalet 2018

Länkar och litteratur

Här är länken till Gleerups lärobok och det kapitel som ligger i fokus under detta projekt

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
Förankring i kursplanens syfte
  • refektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Centralt innehåll från kursplanen

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
  • Några olika stats­ och styrelseskick i världen.
  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
  • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
  • Demokratiska fri­ och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demo­ kratiska rättigheter och skyldigheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Befolkningslära produktion, handel och transport + Källkritik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.12-20

V.20-23 – Källkritik

Vad?

  • Hur är jordens befolkning fördelad över jordklotet?
  • Vad finns det för orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen?
  • Varför flyttar människor till ett annat land?
  • Varför flyttar människor från landsbygd till stad och vilka konsekvenser får detta?
  • Hur skiljer sig fördelningen av arbetskraften åt mellan olika näringsgrenar, till exempel jordbruk, industri, service, om man jämför rika länder med fattiga länder?
  • På vilket sätt påverkar produktion och konsumtion människors levnadsmiljöer?
  • Varför ligger olika industrier där de ligger?
  • Vad krävs för att handel ska uppstå?
  • Vilka för- och nackdelar medför internationell handel?
  • Vilka förändringar av samhället har möjliggjort en ökande globalisering?

 

Viktiga begrepp:
=> BNP
=> Befolkningsexplosion
=> Slumområde
=> Kåkstad
=> Befolkningspyramid
=> Deltaområde
=> Glesbygd
=> Urbanisering
=> Infrastruktur
=>befolkningsfördelning
=>befolkningslära
=>demografi
=>emigration
=>familjeplanering
=>födelseöverskott
=>immigration
=>migration
=>mortalitet
=>nativitet
=>pull-faktorer
=>push-faktorer
=>spädbarnsdödlighet
=>tätbygd
=>absolut fattigdom
=>bistånd
=>BNI per capita
=>demokrati
=>extrem fattigdom
=>FN
=>frihandel
=>HDI (Human Development Index), mänsklig utvecklingsindex
=>i-land
=>kapital
=>kolonier
=>korrumperad
=>korruption
=>mikrokredit
=>millenniemålen
=>MUL-länder (=LDC-länder)
=>relativ fattigdom
=>u-land
=>Världsbanken

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi utgår från Gleerups läromedel
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Genom samtal och diskussioner på lektionerna och en avslutande kartyanalys
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Detaljerad planering ligger på GoogleClassroom

V.13 –  Uppstart. Jordens befolkning, var bor människor och varför, Befolkningslära

V.14 – Mortalitet och Nativitet. Demografi eller läran om befolkningen. Varför är det viktigt att känna till?

V.15 – Påsklov

V.16 – Transport och handel

V.17 – Transport och handel

V.18 – Sammanfattning och repetition

V.19 – Projekt

V.20 – Namngeografi prov.  Uppstart källkritik

V.21 – Studiedagar/lov
V.22 – Källkritik
V.23 – Källkritik

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur
Förklara orsaker, samband och beskriv mönster

1. Till befolknings-fördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

  1. geografiska mönster av handel och kommunikation
  2. Till klimatförändringar
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser

1. Av befolknings-fördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

  1. geografiska mönster av handel och kommunikation
  2. Av klimatförändringar
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.
Förslag/slutsats/kärna

Värdera lösningar för hållbar utveckling på: Ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Geografiska begrepp Kan använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Utforskning av omvärlden: Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
Undersöka

(omvärlden)

Namngeografi

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt.

Vid t.ex fältstudier.

Kan med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt .

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt. Vid t.ex fältstudier.

Kan med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleks-relationer mellan olika geografiska objekt.

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt. Vid t.ex fältstudier.

Kan med god säkerhet beskriva lägen på och storleks-relationer mellan olika geografiska objekt.

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Detta är en högst aktuell fråga med en rådande klimatförändring som sker på vår jord. Dessutom börjar man nu göra framsteg i det globala samarbetet kring klimatet.
Handel den viktigaste inkomstkällan för i princip alla länder. Hur fungerar handeln?
LÄNKAR:
Lärobok Geografi: https://gleerupsportal.se/laromedel/geografi-7-9/article/7e252e2e-df47-445c-82f1-91f4f823dfb8
Befolkningspyramid Värmdö: https://www.h5.scb.se/kommunfakta/pyramider/pyra_frame.asp?region=0120
Kommunfakta: https://www.h5.scb.se/kommunfakta/k_frame.htm
Befolkningspyramid Sverige:
Förankring i kursplanens syfte

Eleven ska utveckla sin förmåga att analysera samspelet mellan människor.
Också värdera olika utvecklingsfrågor.

Centralt innehåll från kursplanen (Lärare)

Världens Befolkning

  • Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
  • Fältstudier av (…) kulturlandskap, till exempel av samhällsplaning i närsamhället.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
  • Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
  • Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
  • Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
  • Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
  • Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster förändrats över tid.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skria och samtala om geografi.
  • Förekomsten av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. 

 

Övergripande mål från LGR11 2.2
=>Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
=>Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
=>Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Gustav Vasa

 

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

När, under vilka veckor

V. 13 – 23, VT/20

Frågeställning och följdfrågor

 

I detta tema om Gustav Vasa kommer vi att fokusera på följande områden:

  • Hur startade denna epok? Stockholms blodbad… 
  • “De vilda vasarna” en inblick i ätten Vasa.  
  • Reformationen
  • Gustav Vasa “Den Gode” 
  • Gustav Vasa “Den Onde” 
  • Hur var det att leva på 1500-talet. Vad åt mat? Hur klädde man sig? 
  • Kända kvinnor från denna tid! 
  • Spår av Vasa.. På vilka sätt har Gustav Vasa satt sina spår i dagens Sverige? 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. 

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.

Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700

  • Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
  • Den svenska statens framväxt och organisation.
  • Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
  • Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
  • Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

Hur historia används och historiska begrepp

  • Exempel på hur (…) 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Hur historiska personer och händelser, (…) har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Tidsbegreppen (…) stormaktstiden (…) samt olika syn på deras betydelser.

 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. 

Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. 

Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna. 

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. 

I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

 

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att undersöka, diskutera, värdera, analysera, söka information och därmed söka förståelse för de begrepp och kunskaper vi ska införskaffa. 

Vi kommer bland annat att titta på film, ha föreläsningar,  men också söka information och genomföra olika tillhörande uppgifter (enskilt, i par samt i grupp) som därmed ska öka våra olika förmågor såsom analys-, begrepps-, kommunikations- samt procedurförmåga. 

 

Alla våra arbeten och presentationer kommer att finns på classroom att följa, vecka för vecka. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bedömas utifrån följande punkter: 

Din förmåga att: 

  • samarbeta (delaktighet) vid par- och grupparbeten
  • värdera olika källors rimlighet och användbarhet (källkritik)
  • söka efter information och sedan kunna svara på frågor om olika händelser och skeden under denna epok efter att ha läst texter/sett filmer/tagit del av andra källor om dem
  • analysera och jämföra skillnader och likheter  (förr och nu)
  • känna till olika historiska begrepp som hör till denna epok
  • din delaktighet under de lektioner vi har under temat. 

 

I slutet kommer vi att ha ett skriftligt enskilt prov. 

Varför?

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem

Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker  tillsammans med eleverna.

 

Källor & världsreligionen islam

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.12-22

Vad?

Frågeställning och följdfrågor 
  • Vad menas med sekularisering och vad är grundtankarna inom Humanismen? (repetition)
  • Vad är orsakerna till att muslimer tänker olika/har olika syn på saker och finns det tydliga grupper/inriktningar?
  • Vad menas med islamofobi och islamofob?
  • Vad menas med begreppen Allah, islam, muslim, salam, imam, moské, Koranen.
  • Hur skapades islam och vad gör Muhammed viktig?
  • Hur kom koranen till, vad är det för bok och vad har den för budskap?
  • Vilka likheter och skillnader kan man se mellan Koranen & Sunna om jämför med andra religioners heliga skrifter.
  • Vad innebär de 5 pelarna och vilka andra riter är viktiga i en muslims liv?
  • Vad anser en muslim är rätt och orätt?
  • Vad menas med sharia och hur kan detta påverka ett samhälle?
  • Vilka likheter & skillnader går att se mellan sharia och andra människors tankar om dygder och synder?
  • Vilka likheter och skillnader kan man se mellan olika religioners syn på jämställdhet, sexualitet, sekularisering?
  • Vilka likheter & skillnader kan man se mellan buddhismens syn på livet – 4 sanningar, de åttafaldiga vägen, målet och hur muslimer tänker om sin väg Sharia.
  • Vad menas med stora och lilla jihad?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.12
Onsdag
Intro + Källkritikguiden kort ht 18 + Öva rel NP – år 9 elev
Torsdag (grön)
Källkritikövning & diskussion + Repetition av vad vi har med oss + Kartan över muslimer i världen
Del 2 – Vad har vi med oss
Islam i Världen 1 – var på kartan
Fredag
Röd källkritik
Grön: Islam i världen 2

v.13 (detaljer finns i classroom)
Torsdag: öva källkritik
Fredag källkritik -analys

v.14 (detaljer finns i classroom)
Onsdag: Islam i världen 2 forts + Islamister, sekulära, feminister
Torsdag: Historia:Muhammed och vägen till en religion
Fredag: Historia:Muhammed och vägen till en religion

v.16 (detaljer finns i classroom)
Onsdag: Koranen
Torsdag: Splittringen
Fredag: Splittringen

v.17
On: de 5 pelarna
To: 5 pelarna
fr: 5 pelarna – jämförelser med andra religioner – analys + riter i livet

v.18
On: Sharia – halal & haram i jämförelse med dygder & synder
to: halal & haram i jämförelse med dygder & synder

v.19:
On: Stora & lilla Jihad
to:Jämförelser med Buddhismens väg – dharma

v.20
on Jämförelser med Buddhismen
To: rep
Fre:Analys

Material

 

Lpp-genomgång:

Keynoteblad

 

Källkritikguiden:

Källkritikguiden vt 18

Gleerups:

se varje del i veckoplaneringen

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

 

Förankring i kursplanens syfte

 

Centralt innehåll från kursplanen
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.
  • Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.
  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
  • Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
  • Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
  • Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.