Demokrati och inför valet 2022

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort och Fredrik Pettersson 

När, under vilka veckor? 16 – 22

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
Eleven ska kunna:
  • Vad är demokrati?

    Vilka är demokratins grunder? (grundlagar, rättigheter, frihet, partifrihet, 

    Vilka är inblandade i demokratin? (befolkning, partier, media) 

    Vilka hot finns det mot demokratin? (orättvisor, kriser)

    Vilken roll har media i en demokrati? (granskande journalistik) 

    Vad gör en Influenser och hur påverkar de människor & demokratin?

    Vad skulle hända om den statliga media togs bort.

    Hur styrs Sverige? (riksdagsnivå) 

    Vad gör riksdagen?

    Vad gör regeringen?

    Politiska partier utifrån ideologier (höger/vänsterskalan)

    Vad blir svårt i en diktatur om du är journalist eller politiker?

    Vilka likheter och skillnader finns mellan demokrati och diktatur?

    Vilka likheter och skillnader finns mellan regering och Riksdag?

    Vilka likheter och skillnader finns mellan en influenser och en nyhetstidning?

    Vilken av medias uppgifter tänker du är viktigast i en demokrati?

    Vilken ideologi tänker du bygger den starkaste demokratin?

    Vilken ideologi tänker du är starkast i Sverige?

    Vem har mest makt i Sverige?

    Riksdag och regering å ena sidan och Media å andra sidan

    Vad är grunden och vad bär upp dessa?

    (Grundlagarna)

     

    Vilka likheter och skillnader finns mellan en demokrati och diktatur

    Vad skulle konsekvenserna bli om det fanns färre partier i Sverige?

 

 

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Förankring i kursplanens syfte

 

Centralt innehåll från kursplanen
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
  • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
  • Några olika stats- och styrelseskick i världen.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Kan redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Kan redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Begrepp och modeller Kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.16 – Uppstart demokrati.
Kreativ jakt.
Influencers funktion i en demokrati. Makt i en demokrati. Möjligheten till att ge förslag (som kan förändra)
Medias roll!
Grundlagarna kopplat till media.

V.17 – Grundlagarna kopplat till media.
Media i diktatur
Intro modellen
Statschefen i Sv jfr med Fra
Start som influenser – första uppdraget

V.18 – Ideologier & Riksdagen

V.19 – Beslut i Riksdagen + Regeringen & myndigheter

V.20 – Diktatur

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Inför valet hösten 2022 kommer vi tillsammans lyfta vår förståelse och kunskap kring demokratin, des grunder och hur den fungerar.
Detta kommer avslutas med att skolan deltar i ”skolvalet 2022”

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

SH/ Ekonomi

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

 

När, under vilka veckor

V. 14 – 22

 

Vad?

 

Frågeställning och följdfrågor

  • Varför finns pengar? 
  • Hur gick vi från byteshandel till swish? 
  • Vad är privatekonomi? 
  • Vad är inkomster och utgifter? 
  • Hur ser min privata ekonomi ut? 
  • Vad är en budget?
  • Vad är varor och tjänster och vem bestämmer priset egentligen? 
  • Vilka är de bästa argumenten för att kunna förhandla (upp) om veckopengen? 
  • Vad är offentlig ekonomi? 
  • Vem bestämmer om dem? 
  • Hur ser barns olika villkor ut i världen? 
  • Vad är välstånd och fattigdom? 
  • Finns det fattiga människor i Sverige? 
  • Orsaker och konsekvenser till fattigdom?

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. 

 

Centralt innehåll från kursplanen

Samhällsresurser och fördelning

  • Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
  • Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
  • Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
  • Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation och elektronisk handel.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett fungerande sätt. 

Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då samband med underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med resonemang och underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att undersöka, diskutera, värdera, analysera, söka information och därmed söka förståelse för de begrepp och kunskaper vi ska införskaffa. 

Vi kommer bland annat att titta på film och göra egna filmer, ha föreläsningar,  men också söka information och genomföra olika tillhörande uppgifter (enskilt, i par samt i grupp) som därmed ska öka våra olika förmågor såsom analys-, begrepps-, kommunikations- samt procedurförmåga. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning sker löpande under temat gång genom de diskussioner vi för, de uppgifter vi genomför samt det slutgiltliga prov vi kommer att ha.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker tillsammans med eleverna.

 

GE – Vad skapar rikedom och vilka utmaningar finns?

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.16- v.20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor till Analys: 
  • Vilka samband finns det mellan klimat och rika länder? (Klimatzoner)
  • Vad har varit avgörande naturtillgångar för att skapa rikedom
  • Hur hänger ett lands olika sektorer samman och hur kan dessa skapa rikedom? (BNP & Näringsliv)
  • Hur kan handel påverka ett lands möjligheter till rikedom? (Protektionism & frihandel)
  • Hur kan Multinationella företag & fair trade påverka ett lands ekonomi och människors levnadsförhållanden? (Perspektiv)
  • Vad har gjort att turismen blivit en allt viktigare näring i länders ekonomier?
  • Vilken betydelse har rikedom på länders demografi? (Befolkningspyramider, orsaker och konsekvenser)
  • Vilka konsekvenser har de rika ländernas urbanisering? (Demografi, Stad, glesbygd)
  • Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter. Se kartorna i bilagan och eget test
  • Vad är orsakerna till världskartors utformning och vilka konsekvenser får dessa?(yta, vinklar, längd)
  • Vilka utmaningar leder rikedomen till för framtiden?

Material:

  1. Lpp-genomgång:
  2. Keynote från lektioner:
    Källor till rikedom – elev
  3. NE
    Kartor:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/234/10988?tab=extraMaterial&id=910108
    https://laromedel.ne.se/material/reader/234/10988Näringsliv & sektorer:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/234/11074Primär sektor:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/234/11073Sekundär sektor:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/234/11075Handel & turism
    https://laromedel.ne.se/material/reader/234/11134Transport
    https://laromedel.ne.se/material/reader/234/11135Befolkningspyramider:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/234/10919Klimatzoner:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/234/10015

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Förankring i kursplanens syfte

Centralt innehåll från kursplanen (+ kopplat till frågeställningarnan)

* Jordens klimat­ och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
Vilka samband finns det mellan klimat och rika länder? (Klimatzoner)

* Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transport­eras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. 

Vad har varit avgörande naturtillgångar för att skapa rikedom?

Hur hänger ett lands olika sektorer samman och hur kan dessa skapa rikedom? (BNP & Näringsliv)

Hur kan handel påverka ett lands möjligheter till rikedom? (Protektionism & frihandel)

Hur kan Multinationella företag & fair trade påverka ett lands ekonomi och människors levnadsförhållanden? (Perspektiv)

Vad har gjort att turismen blivit en allt viktigare näring i länders ekonomier?

* Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekven­ser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
Vilken betydelse har rikedom på länders demografi? (Befolkningspyramider, orsaker och konsekvenser)

Vilka konsekvenser har de rika ländernas urbanisering? (Demografi, Stad, glesbygd)
Vilka utmaningar leder rikedomen till för framtiden?

* Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter. 

Se kartorna i bilagan

* Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
Vad är orsakerna till världskartors utformning och vilka konsekvenser får dessa?(yta, vinklar, längd)

* Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informa­ tionssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
Vi jobbar med kartor och olika geografiska material för att samla information om rika länder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Vi kommer starta med kartor och kartanalyser då dessa kommer vara återkommande verktyg längsvägen. Med detta på plats kommer vi studera de delar som bygger ett lands näringsliv, dess näringsgrenar. Med kunskaper om dessa får eleverna studera eget val land för att analysera landet.

Hur ska vi arbeta?

Mycket kartanalyser och med hjälp av dessa omsätta teori till geografiskt arbete och analys.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Diskussioner längs vägen  är möjligheter innan den slutanalys alla gör (muntligt eller skriftligt).

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Pass 1: Kartkunskaps film och BNP + Start analys del klimat
Pass 2: Kartanalys klimat & Naturtillgångar (+ vad behövs för att ta till vara på dessa naturtillgångar + Namngeo = hitta platser
Pass 3: Analystid (sprids på alla passen
Pass 4: Val av land + intro näringsliv och Primär sektor
Pass 5: Primär
Pass 6: Primär
Pass 7: Sekundär
Pass 8:Sekundär
Pass 9 Namngeotest
Pass 10 Handel & turism
Pass 11 Handel + Transport
Pass 12 Befolkningssamband = pyramid + landsbygd/stad utmaningar
Pass 13 rep
Pass 14 Analys

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi bygger nu på de kunskaper vi har dels om vad som skapar fattigdom och sårbarhet. Vi kan också bygga vidare på kunskaper om historien och hur denna hjälpt till att skapa rikedom i t ex Sverige. Utöver detta bygger detta även vidare på kunskaper om ett lands och privatpersoners ekonomier.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

RE – Hinduism & Buddhism

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.14-22

Vad?

Frågeställning och följdfrågor till Analys: 
  • Hur uppkom Hinduismen?
  • Hur ska en hindu leva och vad är målet?
  • Hur tänker hinduer om gudar?
  • Vad gör vissa platser och högtider viktiga för hinduer?
  • Hur skapades Buddhismen?
  • Hur tänker buddhister om gudar och om Buddha?
  • Hur ska en buddhist leva och vad är målet?
  • Vad gör vissa platser och högtider viktiga för buddhister?
  • Se likheter och skillnader mellan de abrahamitiska religionernas syn på gud och hur hinduer och buddhister tänker om gudar.
  • Se likheter och skillnader mellan de abrahamitiska religionernas syn regler & målet med livet och hur hinduer och buddhister tänker om regler & målet med livet.

Material:

  1. Keynote från lektioner:
  2. Lpp-genomgång att lyssna på:
  3. NE
    Buddhism
    Film:https://laromedel.ne.se/material/reader/280/13064?tab=extraMaterial&id=3413994Att leva som buddhist:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/280/13066Heliga platser & rum:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/280/13067Hinduismen:
    Film:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/280/13068?tab=extraMaterial&id=3415851Gudar:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/280/14265

    Leva som hindu:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/280/13070

    Heliga platser:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/280/13071

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
Förankring i kursplanens syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och

Centralt innehåll från kursplanen
  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristen­ domen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
  • Begreppen religion och livsåskådning.
  • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi ska skapa en presentation där vi kommer ha alla de 5 världsreligionerna samlade. Vi startar med att summer det vi redan har med oss om de 3 Abrahamitiska religionerna. Sedan ska vi fördjupa oss i Hinduismen och Buddhismen. Presentationen ska vi ha för att för oss själva kunna presentera alla kunskaper vi har fått med oss i åk 4-6. Detta kommer sedan vi kunna ha som grund med oss till åk 7.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Denna gång kommer vi lägga fokus på jämförelser mellan de olika religionerna och se hur de kan leda till en livsstil och något som skapar din identitet. Diskussionerna längs vägen tillsammans med en slutanalys är det vi har som underlag för bedömning.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 14: Vi summerar det vi har med oss om de Abrahamitiska religionerna.
Vecka 15: Lov
Vecka 16: Lov måndag
Vecka 17: Start hinduism & gudar, Målet & heliga platser
Vecka 18: Jämförelser, Start buddhism, Buddha & målet
vecka 19: Skolansdag, Heliga platser
Vecka 20: Jämförelser, rep & analys
Vecka 21: Lov
Vecka 22:  Temadagar

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi tar oss nu an de sista världsreligionerna och nu ska vi se vad som föreenar alla och vad som skiljer. Samtidigt fördjupar vi oss i Hinduism & Buddhism som isig tar oss till en annan del av världen!

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vi undersöker forntiden

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela och Daniel

När, under vilka veckor? VT-22 v.13-20

Vad?

Frågeställning:

  • Vad är forntiden och hur har historikerna valt att dela in den (istiden, stenåldern, bronsåldern och järnåldern)?
  • Hur såg miljön ut och vilket klimat var det under den tiden?
  • Hur såg livet ut för människorna som levde då?
  • Vad åt de och hur skaffade de mat?
  • Hur var de klädda?
  • Hur kan vi se spår av istiden/stenåldern/bronsåldern och järnåldern i vår närmiljö?
  • Hur kan vi gestalta forntiden?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, 

Förankring i kursplanens syfte:

  • utveckla förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

 

Centralt innehåll från kursplanen:

Att leva tillsammans

  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Att leva i närområdet
  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

 

Att leva i världen

  • Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
  • Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
  • Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.

 

Att undersöka verkligheten

  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar, såväl med som utan digitala verktyg. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven gör enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck.
  • Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser.
  • Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.
  • Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi samlar fakta och kunskap genom att läsa böcker samt se på “Arkeologens dotter”. Serien visar hur det var att leva på forntiden. 
  • Vi fortsätter samla vår kunskap i våra personliga historieböcker. 
  • Eleverna kommer att få gestalta och skapa de olika perioderna. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Vi redovisar kontinuerligt under arbetets gång. 

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.13

  • Vi börjar projektet med att fundera över begreppet forntiden. Vad betyder det och under vilken tid utspelade sig denna period? 
  • Vi börjar att läsa samt se på filmer som informerar oss om istiden. 
  • Vi skriver ner viktiga begrepp och fakta i våra historieböcker. 

v.14

v.16

v.17

v.18

v.19

  • Vi funderar över hur vi kan gestalta de olika tidsperioderna genom t ex film och skapande.

v.20

  • Vi fortsätter vårt skapande om de olika epokerna. 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

Det känns mycket angeläget att arbeta med historia utifrån den plats där vi befinner oss, den plats där barnen vistas och känner till. Arbetet med forntiden är en fortsättning på och kopplas till vårt projekt om Lemshagas historia.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras ingångar till lärande. Alla bidrar till att vi tar nya steg i vårt utforskande. Vi lär känna varandra och våra olikheter berikar oss. Nyfikenhet och lust driver oss framåt!

 

Re – Två världsreligioner & rättigheter

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.8-v.14

Vad?

Frågeställning och följdfrågor till Analys: 
  • Vilka är handlingar är heliga/sakrament för en kristen och vad skiljer olika kristnas syn på dessa?
  • Vad var orsaken till den ändrade synen på kyrkan i Sverige? (Husförhör, byar splittras, städer växer, andra livsåskådningar, krav på rättigheter)
  • Vad var väckelserörelsen och hur påverkade denna Sverige? (Religionsfrihet, Alkohol)
  • Vad är viktigt att sträva efter för många kristna ex frälsningssoldater och vad är orsaken? (Rättvisa, solidaritet)
  • Hur tänker en hindu om gudar och människornas själar? (Brahman, atman, samsara)
  • Hur ser en hindu att livet ska levas och vad är målet? (Kastsystemet, karma, moksha)
  • Hur ser de olika vägarna till moksha ut?(gudar, puja, meditation/yoga, vedaböcker, guru)
  • Vilka konsekvenser innebär det att följa dharma? (Daliter, varnagrupperna, samhället,)
  • Vilka är de stora utmaningarna när en demokrati innehåller rätten till religionsfrihet?
  • Vilken betydelse kan en religion ha om ett samhälle blir solidariskt, rättvist med rättigheter eller egoistiskt, orättvist och odemokratiskt?(använd exempel i slutsatsen)

Material:

  1. Lpp-genomgång:
  2. Keynote från lektioner:
    KD & hinduismen & rättighter – elev
  3. NE
    Kristendomens tre grenar:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/205/7671
    Sakrament:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/205/7671Väckelse & kamp mot spriten & religionsfrihet
    https://laromedel.ne.se/material/reader/205/7673Frälsningsarmen
    https://laromedel.ne.se/material/reader/205/7673?tab=extraMaterial&id=564306Sv-kyrkan: syn på kv-präster & homosexualitet
    https://laromedel.ne.se/material/reader/205/7672Hindueras syn på livet & vägar:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/205/8947Tempel & ritualer:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/205/9352Kastsystemet:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/205/8949
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället
Förankring i kursplanens syfte
  • Analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
  • Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller.
Centralt innehåll från kursplanen
  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.
  • Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
  •  Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
  • Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer tillsammans studera de 2 religionerna. Vi startar med kristendomens huvudinriktningar och i arbetet med dessa försöker vi gestalta sakramenten/mysterierna med hjälp av dram/foto. Sedan kommer vi ha reflektion/resonemang om rättigheterna kopplade till kristendomen i Sverige. När vi stannar till i Frälsningsarmén kommer vi även synliggöra den solidariska sidan av religionen.
I jobbet med hinduismen kommer vi tillsammans skapa en modell som synliggöra många sv de delar som tillsammans bygger upp hinduernas syn på livet (de många är överens om). Här kommer vi resonera och diskutera fenomenet demokrati och kastsystem.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Diskussioner längs vägen  är möjligheter innan den slutanalys alla gör (muntligt eller skriftligt).

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.8 Intro + vad med oss + start sakrament + Läget i Ukraina
v.9 Sportlov
v.10 Sakrament i 2 varianter = film
v.11 Väckelsen + 2 sakrament i Protestantiska kyrkan + Jesus ord + Frälsningsarmen
v.12 Stegen till religionsfrihet + Olika syn på rättigheter + Intro hindu (mini historia) + start på synen på livet
v.13 Vägar + Tempel & ritualer & högtider+  Kastsystemet & dharma & rättigheter + Kastsystemet & dharma & rättigheter
v.14 Repetition & Analys

Varför?

Sammanhang och aktualitet

När vi nu plockar upp religionsämnet igen bygger vi dels vidare på de kunskaper vi har sedan åk 7 om kristendomen. Nu fördjupar vi kunskaperna om de olika kyrkorna och deras heliga handlingar. När vi sedan lyfter in rättighter gör vi det först för att se hur Sverige går från en kyrka till en lång rad olika och tillslut även religionsfrihet.
Här bygger vi sedan på med hur hinduer tänker om livet och hur de ser på återfödelse. Även här kommer vi koppla religionen till hur rättigheter då vi synliggör fenomen som kastsystem och dess innebörd för gruppen daliter.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lägger stort fokus på resonemang kring dels rättigheter men även hur vi människor tänker runt solidaritet. Här blir VT vår ”ram” för samtalen och vi ser till att få med olika ingångar samt bygger på varandras styrkor när vi jobbar med film/bilder.
Vi bygger även denna gång in ”klassmart” där vi ser till att alla hittar sitt sätt att bidra till tänkande, lyssnande och bidragande med att göra sin röst hörd. Denna gång när vi jobbar med drama/film/foto.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.