Hi – Antiken till revolutionerna

Ansvarig: Fredrik Pettersson
När: v.47-v.5

Material:

  • Keynote från lektioner finns i Meitner/planeringar/som bilaga

Länk till Lpp-genomgång 

Varför?
Med starten för våra samhällen på plats sätter vi nu fokus på Europa och följer framväxten av antika samhällen. Inspirationen därifrån tar oss till en tid i historien då Europas makt åter börja växa och med denna makt även en ambition att ta över hela världen. Frågan är om de kommer att lyckas?

På vägen kommer vi även sätta fokus på hur historia kan användas nu och tidigare. Vi får också anledning att studera historiska källor för att se vad dessa kan lära oss.

 

Vad?

=> När var Antiken och vad gjorde Aten och grekerna mäktiga och minnesvärda? (Handel, vetenskap/kunskap, litteratur, teater & idrott)

=> Vad gjorde romarriket mäktigt och vad påverkade de för kommande riken?

=> Vad menas med historiebruk och vilka typer av historiebruk finns det?

NE:

https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25548https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25549https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25547

=> Vad innebar renässansen och vad gjorde tidens kungar mäktigare?

=> I vilka grupper kom människor att delas in i Europa och vilka grupper hade mycket och lite makt?(Hur fick kvinnorna det i Europa?)

NE:

https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25550https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25551https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25552

=> Vilka frågor kan ställas till historiska källor för att se vad de kan berätta om det förflutna och hur kan trovärdigheten avgöras?Är källan vad den utger sig för att vara? Är den partisk? Är det en förstahandskälla, eller är uppgifterna i den beroende av någon annan källa? Hur lång tid har det gått mellan att händelserna som källan berättar om inträffade och att de nedtecknades?

NE: https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25536

NE: https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25536

=> Vad var orsaken till européernas upptäcktsresor?

=> Vilka konsekvenser fick dessa resor – vilka förändringar ledde den till?

NE:https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25553

 

=> Hur hänger skapandet av kolonier samman med triangelhandel och slaveri + se likheter med antiken?

=> Vilka konsekvenser fick denna handel och på vilket sätt var Sverige en del av detta?

NE:https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25554

=> Vad var orsakerna till den amerikanska revolutionen och vad gör dessa förändringar till en revolution?

=> Vad innebar revolutionen för slaveriet och övriga kolonier i Amerika?

NE:https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25559

=> Hur hänger jordbrukets revolution samman med den industriella?

=> Hur bidrog kapitalister & uppfinningar till revolutionen?

=> Hur revolutionerades människors sätt att leva? (Urbanisering, )

Ne: https://laromedel.ne.se/material/reader/903/25560

 

Hur?
I grupper jobbar vi med att söka vad som gör gerkerna minnesvärd och samtidigt mäktiga under Antiken. Tillsammans studerar vi olika typer av historiebruk och det leder oss in på Romarriket och dess storhet. Hoppet till renässensen och en tid där Europa börjar erövra världen synliggör vi med hjälp av en tidslinje. Linjen blir vårt stöd när vi sedan undersöker hur Europa blir allt mer dominerande. Samtidigt har vi koll på hur makten fördelas i samhället och och i kolonier för att se grunden till de olika revolutionerna mot detta. Då har vi landat i bildandet av USA och lagt grunden för att i åk 8 följa den Franska revolutionen. Innan vi lämnar historiaavsnittet får vi med oss en annan revolution nämligen den inom industrin.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – i diskussioner jobba för att alla ska komma till tals.

Möjligheter – Vi introducerar BF-POJK-FS när vi jobbar med historiska källor.

Förväntningar –

Rutiner – BF-pojk-fs vill vi sätta som rutin.

Interaktion – Jobb i grupper där vi tillsammans utforskar olika delar av historien med olika roller i grupperna.

Miljö – Vi har jobbar vidare med att se hur våra skärmar kan få tydliga rutiner runt sig

Språk – Vi hittar nya sätt att samtala om historia med fenomen som historiebruk och historiska källor.

Modellering – Blir en tydlig del när vi jobbar med historiska källor.

RE – Världsreligionerna del 2

Ansvarig: Fredrik Pettersson
När: v.48-v.5
Varför?
Vi fördjupar nu våra kunskaper om Buddhas och Islams lära. Här tränger vi djupare ned i tankarna om meningen med livet och vad som anses vara god moral enligt dessa religioner. Med dessa kunskapar kommer vi söka likheterna mellan världsreligionerna och vad som är stora skillnader.
 
Material:
Vad?
Islams 5 pelare & andra muslimska seder
=> Vad innebär de fem pelarna och hur hänger de samman? (trosbekännelse, bön, fats, allmosa, vallfärd) => Hur kan de fem pelarna kopplas till Muhammeds liv, moskén och religösa högtider? (imam, Ramadan med festen Id al-fitr eller Eid )
=> Hur tänker muslimer kring olika regler för mat och kläder? (anständiga kläder, hijab/sjal, halal, haram,
=> Vad kan olika muslimer mena med sharia och hur kan de skilja sig åt när det gäller roller i familjen?
NE:
Slöja:
Heliga skrifter:
=> Vad gör Koranen och profetens sunna så betydelsefulla för muslimer? (Hadither, föredöme)
=> Vilka likheter och skillnader kan ses mellan islams heliga skrifter och övriga världsreligioners?
Ne:
Olika riktningar:
=> Vilka olika riktningar finns inom islam och vad är orsaken till skillnaderna? (shia, sunni, Wahhabismen)
NE:
Islam – vad vet vi och varifrån fås bilden?
=> Vad påverkar vår syn på olika religioner ex islam? (medias urval, politisk färg)
Buddhas lära:
=> Vad menade Budda med den enkla vägen och den svåra vägen? (4 Karmalagarna, Fyra ädla sanningar & den åttafaldiga vägen,  Tripitaka/de tre korgarna)
=> På vilka sätt kan buddhismen variera på olika platser i världen och hur kan detta märkas i de 3 stora inriktningarna ex i synen på bodhisattvor? (theravada, mahayana och vajrayana, Dalai Lama/Lamaism).
=> Vad ger god karma enligt en buddhist och vad kopplas de flesta högtider till? (Dygder, klädregler munk/nunna,Vesak)
 
 
Jämförelser – mellan världsreligionerna
=> Vilka likheter och skillnader finns mellan islams & buddhismens ledande personer och andra världsreligioners ledande personer?
=> Vilka likheter och skillnader finns mellan islams & buddhismens syn på gudar och andra världsreligioner syn på gudar?
=> Vilka likheter och skillnader finns mellan islams & buddhismens syn på livet och andra världsreligioners syn på livet?
=> Vilka likheter och skillnader finns mellan islams & buddhismens tankar om hur man lever rätt/orätt och andra världsreligioner syn på detta?
 
Hur?
Vi kommer tillsammans utforska islam & buddhismen och jämföra dessa världsreligioner med övriga religioner. Stort fokus kommer ligga på att synliggöra dessa på våra väggar.
Vi testar åter”mittifrågor” för att se hur lång vi nått i förståelsen och i detta få återkoppling. Avslutningsvis gör vi en slutanalys.
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – i diskussioner jobba för att alla ska komma till tals och vi tar whiteboards till hjälp.
Möjligheter –Med förståelsekartan och jämförelser kommer ligga i fokus med många tillfällen för jämförelser.
Förväntningar – är att den grund vi lagt nu ska kunna användas för att få en helhetsbild över världsreligionerna.
Rutiner – .
Interaktion –viktigt med många samtal där vi synligör tankar med små whiteboards.
Miljö – I våra samtal skapa ”rum i rummen” för att möjliggöra mer fokus på frågorna.
Språk – Extra fouks på jämförelser och hur dessa kan bäst beskrivas.
Modellering – Elever och Fredrik kommer visa hur de tänker kring de olika delarna av förståelsekartan när vi använder denna runt valfrågorna. Vi testar ”mittifrågor” där vi synliggör vart vi står och får feedback på det,.

Medeltiden

Varför?

I kursplanen för ämnet historia står det att du ska få utveckla ditt his­torie­­medvetande och din historiska bildning. Men vad betyder egentligen det? Jo, det betyder att du ska få lära dig om hur människor genom tiderna skapat och förändrat samhällen och kulturer.

Du kanske frågar dig varför du ska lära dig om saker som redan hänt? Tänk då på hur det skulle vara om alla människor som föddes började om från början, utan all kunskap och erfarenhet som från människor som redan levt. Då skulle du fortfarande leva som en grottmänniska utan hus, moderna kläder och prylar. Vilken tur att du har kunnat dra nytta av det som andra människor före din tid lyckas med. Och vilken tor att du kommer kunna föra vidare allt du kan till generationen efter dig.

 

Vad?

Vi har nu lärt oss mer om hur vikingarnas tåg gick till, samt en hel del om hur livet såg ut under Vikingatiden. När vi lämnar Vikingatiden runt år 1050 hade handelsplatser växt fram, stormän bestämde fortfarande över mindre landskap, människor trodde på de fornnordiska asagudarna och i Norden skrev man skrev med runskrift, 1520 bodde många i stora städer, kungar styr över stora länder, Norden är kristet och man skriver med det latinska alfabetet.

 

Men vad var det som gjorde att allt det där förändrades och hur gick det till? Det ska vi ta reda på när vi läser om Medeltiden – tiden mellan 1050 och 1520.

 

Vi kommer lära oss mer om:

Norden blev kristet

Hansan

Digerdöden

Brandskattningen av Visby

Ståndssamhället

Kalmarunionen

Stockholms blodbad

Gustav Vasas väg till makten

 

Personer vi tar reda på mer om är:

Birger jarl och hans söner

Valdermar Atterdag

Heliga Birgitta

Drottning Margareta

Kristian II

Gustav Vasa

Ärkebiskop Trolle

Erik av Pommern

Kristina Gyllenstierna

 

När?

 

Vecka 49-3

Hur?

Bygga upp en tidslinje i klassrummet

Läsa faktatexter i PULS Historia

Lyssna på dramatiseringar

Välja rätt ord i lucktexter
Resonera kring frågor

Se filmer och serier

Skriva egen text

Rita bilder

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med texten ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Rutinen Think-pair-share används kontinuerligt.

Interaktion – I rutiner och arbete med texten synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.

Miljö – Under arbetets gång dokumenteras processen och sätts upp på vår tidslinje.

Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande.

Modellering – Läraren “tänker högt” vid gemensam läsning av text.

Vikingarnas möten med omvärlden

Varför?

I kursplanen för ämnet historia står det att du ska få utveckla ditt his­torie­­medvetande och din historiska bildning. Men vad betyder egentligen det? Jo, det betyder att du ska få lära dig om hur människor genom tiderna skapat och förändrat samhällen och kulturer.

 

Du kanske frågar dig varför du ska lära dig om saker som redan hänt? Tänk då på hur det skulle vara om alla människor som föddes började om från början, utan all kunskap och erfarenhet som från människor som redan levt. Då skulle du fortfarande leva som en grottmänniska utan hus, moderna kläder och prylar. Vilken tur att du har kunnat dra nytta av det som andra människor före din tid lyckas med. Och vilken tor att du kommer kunna föra vidare allt du kan till generationen efter dig.

 

Nu är det dags för oss i Jupiter att tillsammans lära oss mer om hur vikingarnas tåg gick till. På så sätt får vi förståelse för hur handelsplatser och städer har växt fram

 

Vad?

  • När var Vikingatiden?
  • Vilka var stormännen?
  • Vad innebar ett vikingatåg?
  • Vart gick vikingatågen?
  • Stämmer den bild som ofta visas av vikingarna överens med verkligheten?
  • Vad menas med vikingatåg i västerled och österled?
  • Vilka spår finns kvar efter vikingatiden?
  • Hur gick handeln till under vikingatiden?
  • Vad kallades vikingarnas båtar?
  • Varför var vikingaskeppen så viktiga för vikingatågen?

När?


Vecka 47-48

Hur?

  • Vi läser om Vikingatiden på NE och arbetar med uppgifter kopplade till texten.
  • Vi övar på ord och begrepp kopplade till avsnittet.

Ordlista:

 

Besättning är personer som arbetar på ett fartyg eller ett flygplan.

Muslim är en person som har islam som religion.

Plundra är att stjäla nästan allt värdefullt från någon eller några.

Storman var en person som var rik och hade mycket makt.

Urfolk kallas de folkgrupper som bodde i ett område allra först eller som är ättlingar till de som levde där först.

Vikingatåg kallas de långa resor som vikingar gav sig ut på. De var både fredliga och krigiska.

Västerled är riktningen på de resor som vikingarna gjorde mot områden i väster.

Österled är riktningen på de resor som vikingarna gjorde mot områden i öster.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med texten ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Rutinerna Think-pair-share och Headline används för att synliggöra alla elevers tänkande.

Interaktion – I rutiner och arbete med texten synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.

Miljö – Under arbetets gång dokumenteras processen och sätts upp på anslagstavlan.

Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande.

Modellering – Läraren “tänker högt” vid gemensam läsning av text.

RE – Världsreligionerna & etiken

Lokal pedagogisk planering
Ämne: Samhällskunskap
Årskurs: 9
Ansvarig: Fredrik Pettersson
När: v.45-48
 
Varför?
Vi synliggör de etiska modellerna för att vi ska kunna använda oss av dessa när vi samtalar om olika livsfrågor som t ex vad det innebär att vara tacksam.
Med dessa frågor kommer vi in på världsreligionernas svar och vi har islam & buddhismen i extra fokus. Det underlättar då våra jämförelser med de andra relgionerna.
 
Material:
 
Vad?
Etik & etiska modeller
=> Vad menas med samvete och moral och hur ser olika typer av etiska modeller på dessa? (Konsekvensetik, pliktetik, sinnelagsetik)
=> Vad säger islam om tacksamhet, solidaritet, livet och vilket ansvar har människan för Jorden?
=> Vilka likheter och skillnader finns mellan islams syn på livet och andra världsreligioner? NE:
Islam & de andra religionera i livsfrågor
=> Vad innebär det att vara tacksam?
=>Vad innebär det att vara solidarisk?
=> Är livet en gåva?
=> Har människan ett ansvar för jorden?
NE:
Islams historia:
=> Hur beskriver muslimer gud och vilken uppgift hade profeterna?
=> Vilka likheter och skillnader ser muslimer när de pratar om profeter jämfört med de andra abrahamitiska religionerna?
=> Vilka händelser i Muhammeds liv gör honom till den siste profeten enligt islam?
=> Hur märktes det att Muhammed även var en politisk ledare?
NE:
Buddhismens historia: => Vilka händelser i Sidharta Gautamas liv gör honom till den viktigaste Buddhan i Buddhismen? (Asket, uppvaknandet, begäret, buddha, nirvana) => Vilka svar ger Buddhismen på följande livsfrågor:
Vad är meningen med livet?
Vad händer efter döden?
Finns det en högre makt?
Hur ska vi vara mot andra enlig buddhismen? Hur får vi människor rätt kunskap?
NE:
 
Hur?
Vi kommer tillsammans utforska islam & buddhismen och jämföra dessa världsreligioner med övriga religioner. Stort fokus kommer ligga på att synliggöra dessa på våra väggar.
 
Vi testar åter”mittifrågor” för att se hur lång vi nått i förståelsen och i detta få återkoppling. Avslutningsvis gör vi en slutanalys.
 
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – i diskussioner jobba för att alla ska komma till tals och vi tar whiteboards till hjälp.
Möjligheter –Med förståelsekartan och jämförelser kommer ligga i fokus med många tillfällen för jämförelser.
Förväntningar – är att den grund vi lagt nu ska kunna användas för att få en helhetsbild över världsreligionerna.
Rutiner – .
Interaktion –viktigt med många samtal där vi synligör tankar med små whiteboards.
Miljö – I våra samtal skapa ”rum i rummen” för att möjliggöra mer fokus på frågorna.
Språk – Extra fouks på jämförelser och hur dessa kan bäst beskrivas.
Modellering – Elever och Fredrik kommer visa hur de tänker kring de olika delarna av förståelsekartan när vi använder denna runt valfrågorna. Vi testar ”mittifrågor” där vi synliggör vart vi står och får feedback på det,.

SH/HI – Samhällen växer fram

Ansvarig: Fredrik Pettersson När: v.39-v.46
Material:
 
Varför?
Vi har studerat makten över Sverige och hur val går till. Nu bygger vi vidare på dessa delar för att se hur ett helt samhälle kan växa fram. Vi startar i nutid för att se hur ekonomi, politik och juridik påverkar oss nu för att sedan se hur dessa delar växer fram i de tidiga kultuerna/civilisationerna. Frågan är om makten kommer ur samma saker då som nu?
 
Hur?
Vi startar med att tillsammans undersöka fenomen i dagens ekonomi som inflation och vi kopplar det till det ekonomiska kretsloppet. Sedan ser vi hur politikerna får makt över oss med hjälp av makten över förslagen. Den juridiska makten studerar vi vidare med domstolarnas funktion.
Med denna grund tar vi oss ut på en historisk resa för att se hur kulturer först skapas och sedan utvecklas i Europa.