Vi tillsammans i Saturnus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen, Eva Lorne och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? Ht20-Vt21

Vad?
Vi vill tillsammans skapa ett klimat i klassen där alla känner sig trygga och allas behov tillgodoses.

Frågeställning och följdfrågor
Hur skapar vi ett klimat där alla känner sig trygga och mår bra? Vad kan vi ha som överenskommelse för att vi ska få det klimat vi vill ha i klassrummet och på skolgården?  Vad är mitt ansvar och vad är min rättighet och hur hjälper vi varandra med att kunna ta ansvar?
Hur skapar vi ett klimat där vi kan tillgodose allas behov? Hur hjälper vi varandra med att lyckas under skoldagen?
Hur kan vi lära oss mer om hur vår hjärna fungerar och hur det påverkar oss i vardagen?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.1
Skolans mål är att varje elev
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

• genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
• visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan,
• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

 

Förankring i kursplanens syfte
So
Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.
Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra. Normer och regler i elevens närmiljö.

 

Centralt innehåll från kursplanen
So
Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer .
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang .
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) .
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
So
• Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
• Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
Svenska
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
• Vi skapar en gemensam överenskommelse om hur vi vill ha det i klassrummet och på skolgården.
Vi lär oss mer om hur hjärnan fungerar och hur det påverkar oss i vår vardag.
• Vi har klass- och fritidsråd där alla kan få bidra med tankar och idéer om hur vi vill ha det.
• Vi samtalar om händelser och skapar nya vägar, sätt om det har gått fel.
• Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
• Vi jobbar med att ta andras perspektiv för att skapa en större förståelse för hur det kan kännas för olika personer.
• Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
• Vi har klassvärdar varje vecka som får vara extra uppmärksamma på att det ska vara trivsamt i rummet och hjälpa till med olika saker som vi kommit överens om.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Under uppstartsveckan omvärderar vi våra regler kring hur vi vill ha det tillsammans. Vi går igenom alla rum i Villan och kommer överens om gemensamma regler.
Vi har klassråd varje vecka.
I början av terminen får alla elever enskilt svara på frågor om trygghet och trivsel.
Dessa svar blir utgångspunkt för vårt gemensamma arbete.

Varför?
Sammanhang och aktualitet
För att vi ska vara trygga och må bra behöver vi tänka kring hur vi gör det. Eleverna behöver träna sig i att ta ansvar för sitt eget handlande. Det får konsekvenser för hur vi är mot varandra och det är viktigt att prata om det. Vi kopplar trygghet och trivsel till hur vi mår och synliggör det bl a med hjälp av känslotavlan och samtal enskilt och i grupp.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom att ständigt vara i en dialog skapar vi förutsättningar för gruppen att växa och må bra. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans. Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet. Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana. Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas.

Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Lägerdagar: Vandring till fornborgen

Ansvariga lärare: Cecilia Högsveden-East, Ann-Sophie Petersen & Eva Lorne

När, under vilka veckor? v 34
Vad?
Vi utforska Lemshagas fornborg och funderar över dess användning och ursprung

 

Frågeställning och följdfrågor
• Vad är en fornborg?
• Vad användes den till?
• Vilka spår visar den historiska platsen och vad kan vi lära oss av den?

Övergripande mål från LGR 11 2.2
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
• Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande.
• Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.
• Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.

Centralt innehåll från kursplanen
Att leva tillsammans
• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Att leva i närområdet
• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
• Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder.
• Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar.
• Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck.
• Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser.

Hur?
Dagen innan vandringen pratar vi om vad en fornborg är, när den kan ha byggts och olika teorier kring hur den har använts.

Tillflyktsplats
Boplats
Kultplats
Försvarsborg

Hur ska vi arbeta?

Vi promenerade till Norrängsudden där Lämshagas fornborg ligger. Väl på plats fick eleverna uppmuntrades att fundera kring platsen. Hur kan borgen sett ut? Vad användes den till? Varför hade man valt just denna plats?

När vi kom tillbaka till skolan dokumenterade det vi såg, tänkte och undrade under vårt besök i Fornborgen.

Eleverna får rita fornborgen så som de tänker sig att den såg ut. Vi skriver en gemensam text om vad de sett dagen innan. Därefter klistrar de in sin teckning samt andra bilder och texter i vår projektbok, Saturnus resa genom Ingarös historia.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet. Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana.

 

Samhällsekonomi HT-20 Solen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.40 till 46

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är Samhällekonomi?
  • Vad är Inflation?
  • Vad är Deflation?
  • Vad är det ekonomiska kretsloppet och hur fungerar de olika aktörerna?
  • Hur fungerar ekonomi mellan länder? (Ex. handel)
  • Hur hänger den globala ekonomi samman? (Varför påverkas länder av varandra?)
  • Vilka faktorer påverkar rika och fattiga länder?
  • Vilka faktorer driver marknaden?
  • Vad är produktionsfaktorer
  • Hur styrs landet Sverige?
  • Hur fungerar Sveriges demokrati?

 

Begrepp

  • Marknadsekonomi
  • Planekonomi
  • Blandekonomi
  • Kapital
  • Konkurrens
  • Marknad
  • Monopol
  • Oligopol
  • Kartell
  • BNP per capita
  • Realkapital
  • Stadsskuld
  • Konjunktur
  • Frihandel
  • Välfärd
  • Inflation
  • Offentlig sektor
  • statschef
    representanter
    riksdagsledamöter
    politiker
    partier
    demokrati
    region
    kommun
    landsting
    EU
    myndigheter
    förvaltningar
    maktdelningsprincipen
    författning
    grundlagar
    Europakonventionen
Övergripande mål från LGR11 2.2

 

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • refektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Centralt innehåll från kursplanen

Samhällsresurser och fördelning 

•Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

•Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

•Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt sam­ hälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

•Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socio­ ekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
  • Några olika stats­ och styrelseskick i världen.
  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
  • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
  • Demokratiska fri­ och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demo­ kratiska rättigheter och skyldigheter.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar:

1. Hur rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar.

2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra

3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Reflektera, analysera och kritiskt granska:

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande

Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Analysera samhällsstrukturer med hjälp av begrepp och modeller:
Begrepp och modeller Kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

Förtydligande matris/förmågor:

Orsaker och samband: Eleven kan förklara orsaker eller samband mellan ex. export och import och landets ekonomi på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Konsekvenser: Eleven kan se konsekvenser av ex. höjd skatt och förändrad välfärd på en enkel, utvecklas eller väl utvecklad nivå.

Perspektiv: Eleven kan se ex. skatteförändringar i samhället ur olika perspektiv som privatperson, företag, staten. För en högre nivå behöver eleven lyfta perspektiv från ex saker man själv upplevt, läst, eller något man tidigare arbetat med. För att visa på en större förståelse för helheten.

Jämförelse: Kan göra jämförelser mellan ex olika ekonomiska system på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.

Slutsats/kärna: Eleven kan dra skutsatser kring sina resonemang på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Begrepp: Eleven använder enkla och vissa av de begrepp som hör till ämnet. För en högre nivå använder man begreppen på ett väl fungerande sätt och hela tiden.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.40 – Samhällsekonomi
https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/valja-foretagsform

 

____________________________________

V. 41 – EU – Som en del av Sveriges största handelspartner

V.42 – Samhällsekonomi – Genomgång

V.43 – Samhällsekonomi

V.45 – Slutspurt repetition

V.46 – Repetition. Prov

Litteratur och föreläsningar:

Prov Samhällsekonomi Öppna frågor

Anteckningar sam-ekonomi

Ekonomi

Key-notes. Samhallsekonomi nr 1presentation-2 Samhallsekonomi nr 2-presentation-1

– Artikel i DN – https://www.dn.se/ekonomi/brexit-blaser-upp-brittisk-inflation/

 

Info om partierna

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Som en del av projektet “Livet efter Lemshaga” är detta något alla måste ha djupare kunskap om. Hur landet styrs och hur vår ekonomi är uppbyggd är centralt för att kunna bli en del av det samhälle vi lever i.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

http://urskola.se/Produkter/167100-Justitia-Brott-i-grupp#Sasong-2

Lemshagas historia åk 3

Lemshagas historia

Ansvarig/Ansvariga: Cecilia Högsveden-East och Ann-Sophie Petersen

När, under vilka veckor? Höstterminen 2020
(Forntiden vt 21, med anknytning till Lemshags historia)

Vad?
Vi undersöker och utforskar Lemshagas historia

Frågeställning (och följdfrågor):
Vad är Lemshaga?
Vad vill du veta om Lemshagas historia?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (gärna med förklaringar då det behövs för att eleverna ska förstå):

Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)
Hur ska vi arbeta?
I början av terminen har vi en samling då vi pratar om frågorna:
Vad är Lemshaga? Vad vill du veta om Lemshaga? Hur kan vi ta reda på det?
Vi undersöker och utforskar. Vi bjuder in experter som kan svara på våra frågor.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Bedömning och redovisning sker kontinuerligt under arbetet genom samlingar, undersökningar och reflektion samt dokumentation i elevernas projektböcker.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:
Under den första delen av terminen gör vi undersökningar och vandringar i vår miljö.
Under senare delen av terminen arbetar vi med det insamlade materialet och fokuserar även mer på arbetet med forntiden i stort.

Lemshagas historia
Fornborgen v 34
Vi vandrade till fornborgen på Lemshagas marker. Väl där funderade vi på våra tre teorier kring varför man byggde fornborgar och vad de kan ha använts till. Var de bosättningar, bevakningsplatser eller kanske en tillflykt i orostider.
Efteråt skrev vi reflektioner i våra tankeböcker. Vi använde oss av rutinen: 
Jag såg, jag tänker/tror och jag undrar.
Funderingarna blev sedan underlag till en gemensam faktatext som vi ska klistra in i våra historieböcker med plats för både bild och text kring det som vi utforskar.

Under samlingar i röda och gröna gruppen fick eleverna svara på frågorna: (v 35)
“Vad är Lemshaga?” och “Vad vill du veta om Lemshagas historia?” Det blev mycket fina och intressanta samtal. Vi har skrivit ner alla frågor och funderat på lämpliga “experter” som vi vill bjuda in.

Bronsåldersgravarna v 36
Vi går till bronsåldersgravarna på Lemshagas marker.

Vandring längs Ryssmuren v 38
Vi följer den sk Ryssmuren på Lemshaga.

Vandring till gamla brofästet v 41 (under friluftslivslektionen)
Vi går den gamla Ingarövägen från Lemshaga till gamla brofästet.
Vi använder oss av två kartor, en från 1700-talet och en nutida orienteringskarta.

Besök i Pilhamn (kyrkan och Hembygdsmuseet på Ingarö) v 42 och 43

Planeringen fylls i kontinuerligt.

En gammal sak

Eleverna har som sommaruppgift fått tänka ut en gammal sak som de vill ta med till klassen för att visa och berätta om. Dessa presentationer kommer att lyssna på under fredagarnas sv/so lektioner.
Tanken är att engagera eleverna kring sin egen och familjens historia. Detta blir också en presentation för verkliga mottagare kring ett angeläget ämne som skapar nyfikenhet.

Varför?
Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):
Det känns mycket angeläget att arbeta med historia utifrån den plats där vi befinner oss, den plats där barnen vistas och känner till. Här kan vi gräva fram historien tillsammans på ett mycket nära och verklighetsbaserat sätt. Barnen får ge tips och visa vägen till historien!

Övergripande mål från LGR11 2.2:
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):
Vi låter alla elever få vara med och forma projektet tillsammans. En elevs idé eller fråga kan leda till att vi utforskar något nytt. Alla bidrar till att vi tar nya steg i vårt utforskande.
Vi lär känna varandra och våra olikheter berikar oss.
Vi fotograferar, antecknar och reflekterar i samband med samlingar och utforskande.
Nyfikenhet och lust driver oss framåt!

Utvärdering
Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):
Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:
Gustavsbergs historia
Stockholms historia

Pedagogisk dokumentation (länkas):
Länktips:
Lokala planeringar – Alla ämnen

Hi / Re -Medeltidsresan del 1 & 2

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? 35 – 45

Vad?

Frågeställning och följdfrågor till Analys 2:(punkt 1-12) v.45
  • När var Medeltiden?
  • Vad gjorde att européer började utforska världen i slutet av Medeltiden och upptäckte de?
  • Vilka konsekvenser fick upptäckterna som gjordes?
  • Hur styrdes Sverige under Medeltiden och hur fungerade skatter och lagar?
  • Vad var ståndssamhället?
  • Hur påverkade den mäktiga kyrkan människors liv och vem var heliga Birgitta?
  • Vad var Kalmarunionen och hur hänger denna samman med Stockholms blodbad?
  • Vad gjorde Gustav Vasa för att bli kung och sedan att öka sin makt?
  • Vad menas med reformationen och vad blev konsekvenserna av denna?
  • Vilka viktiga riter har de kristna fortfarande idag?

Material:

  1. Lpp-genomgång:
  2. Keynote från lektioner:
    Medeltiden elev
  3. Ne:
    Europa ut i världen:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/277/12970
    Kungen under Medeltiden:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/277/13448
    Heliga Mäktiga kyrkan:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/277/13449
    Unionen & blodbadet:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/277/12971
    Film: https://www.youtube.com/watch?v=YonuDJL2Ga4
    Kung Vasa:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/277/12972
    Reformationen:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/277/12971
    Leva som kristen:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/280/13602
Frågeställning och följdfrågor till Analys 1:(punkt 1-12) v.39
  • Vad lärde sig vikingar på sina resor?
  • Vilka förändringar skedde under slutet av Vikingatiden
  • Vad var orsakerna till att Vikingatiden tog slut och mellan vilka år säger man att den varade?
  • Var fanns de första kristna och vilka städer blev viktiga när religionen växte?
  • Vilka var de 2 största kyrkorna som fanns under Medeltiden och vilka var deras viktiga städer?
  • Vad tänker de kristna om sin gud och var kan man läsa om denna?
  • Vad undervisade Jesus om och var kan man läsa detta?
  • Vad hände när Jesus dog och varför är dessa händelser viktiga idag?
  • Hur var livet i staden under Medeltiden och hur påverkade digerdöden Europa?
  • Vad var Hansan under Medeltiden och hur påverkade de handeln och makten i norra Europa?
  • Hur användes adelsmän, borgar och riddare av kungar för att få mer makt?

Material:

  1. Lpp-genomgång:
  2. Keynote från lektioner:
    Vikingatid till Medeltid elev del 1

NE:Istanbul & Rom

https://laromedel.ne.se/material/reader/280/13604

NE: Tron och historia:

https://laromedel.ne.se/material/reader/280/13052

NE: Jesus lära och liv del 1

https://laromedel.ne.se/material/reader/280/13601

NE: Jesus död

https://laromedel.ne.se/material/reader/280/13601

NE: Pesten
https://laromedel.ne.se/material/reader/277/13451

NE: Hansan

https://laromedel.ne.se/material/reader/277/12971

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
Förankring i kursplanens syfte

Religion:
• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

Historia:

  • Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
  • Använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Centralt innehåll från kursplanen

Religion:

  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristen­ domen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
  • Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.

Historia:

  • De nordiska staternas bildande.
  • Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
  • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
  • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer bege oss på en resa i tid och rum. Vi startar som vikingar i Konstantinopel och på resan genom Europa kommer vi försöka förstå vad nyheten kristendom innebär. På vägen kommer vi stöta på olika viktiga fenomen som fanns under Medeltiden. Vi kommer kunna se vad och vem som ger/har makt. Denna resa tar slut i en ny tid och en ny syn på kristendomen. Då har vi landat i Vasatiden och reformationen.

Resan delas in i 2 delar och 2 analyser för att innehållet ska bli mer hanterabart.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer ha diskussioner, en analys i mitten och avsluta med en andra analys.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.35 Var var vi – vikingatåg
v.36 Hur slutade Vikingatiden
v.37 Vilka olika kyrkor fanns och hur tänker kristna om gud.
v.38 Jesus lära och liv – Medeltidens Italien +städer + digerdöden.
v.39 Hansan + livsvillkor + riddare & borgar.
v.40 Analys 1 +  Europa upptäcker världen+  Kungarna i Norden
v.41 .Skatter länder & union + blodbad
v.42 Reformation & kristnas ritualer
v.43 resans mål
v.45 Analys

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi bygger vidare på förra terminens historiedel om vikingatiden. Vi kommer väva samman religion för att se hur vi i Sverige blev kristna och vad det innebär att tro som kristen. Vi lägger en grund för vår geografiska resa/projekt som blir vår nästa steg efter höstlovet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Etik & orsakerna till människors flykt

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? 35 – 42

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad menas med kränkning & mobbning och vad finns det för risker med t ex sociala medier kopplat till detta?
  • Hur gör vi om någon blir kränkt eller utsatt för mobbning?
  • Hur hänger moral, samvete och etik samman?
  • Hur kan olika etiska modeller förklara hur människor tänker om rätt & orätt?
  • Vad menas med att vara flykting, asyl och vilka rättigheter har dessa?
  • Vilka är de vanligaste orsakerna till att människor flyr i världen ?
  • Vad är de vanligaste orsakerna till krig och visa på samband med klimat?
  • Vad innebär det att vara flykting i en konfliktzon och vad innebär det att komma till ett flyktingläger?
  • Hur kan naturkatastrofer som torka och översvämningar kan orsaka flyktingströmmar?
  • Vad är orsaken till dessa naturkatastrofer?

Material:

  1. Lpp-genomgång:
  2. Keynote från lektioner (med länkar till NE + filmer):
    Etik & varför människor flyr -del 1
    Del 2 Etik & varför människor flyr – elev
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

 

Förankring i kursplanens syfte

 

Centralt innehåll från kursplanen

Religion:

* Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens­ och pliktetik.
* Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
* Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.

Samhällskunskap:
* Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
* Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demo­kratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
* Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.

Historia:
* Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.

Geografi:
* Jordens klimat­ och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
* Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transport­ eras.
* Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
* Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.

* Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informa­ tionssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
* Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
* Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
* Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi startade vårt projekt med en flyktdag för att ge oss alla en gemensam upplevelse och erfarenhet att starta i. Utifrån kunskaper om etik kommer vi fortsätta arbetet med diskussioner om olika etiska dilemman kopplade till att tvingas fly. Det etiska perspektivet kommer sedan återkomma under projektets gång.
Vägen vidare blir sedan att studera orsakerna till att människor tvingas fly. Krig, naturkatastrofer och fattigdom blir startfokus och detta gör att vi hamnar på olika platser på Jorden.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer längs vägen ha diskussioner där man alltid har chans att visa sin förståelse (kan inte sänka er).  Vi avslutar med en slutanalys som kommer bedömas.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.35 Flyktdag & skolans Likabehandlingsplan
v.36 Moral, samvete & etik
v.37  Moral, samvete & etik
v.38 Flyktingdilemman och orsaker
v.39 Vem är flykting och rättigheter
v.40 Krig som orsak och flyktingar i krig
v.41 Fler Naturkatastrofer + kartor
v.42  Analys

Varför?

Sammanhang och aktualitet

De etiska frågor vi ska jobba med hänger dels samman med vår start som klass och det faktum att ni elever får låna Ipads. Rätt och orätt kopplade till dessa ämnen gör att vi kan presentera viktiga etiska begrepp och modeller.

När vi sedan tar upp spåret med flyktingar gör vi det i ett läge då världen har över 70 milj flyktingar. Detta är fler än någon gång tidigare och vi får gå tillbaka till 2.a Världskriget för att hitta liknande siffror.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Projektet har redan från början försökt hitta olika ingångar till lärande då vi redan dag 2 ägnade en hel dag åt rollspel och då att vara på flykt. Samarbete var i fokus då och vi siktar hela tiden på att synliggöra de tankar som frågor om flykt tar upp. Då kan vi bygga vidare på varandras tänkande och hitta fler perspektiv.

Längs vägen kommer vi jobba med att hitta dels personer som kan berika oss med sina erfarenheter och vi söker möjligheter att dela våra kunskaper till andra.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.