Våra religioner

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela och Daniel

När, under vilka veckor? v.15-18

 

Vad?

Frågeställning:

  • Vilka religioner finns i Sverige?
  • Vad vet du om de olika religionerna?
  • Vilka platser för religion finns i ditt närområde?
  • Hur tror barn över hela jorden? Hur visar sig deras tro i vardagslivet?
  • Vilka olika sätt att tro finns det?
  • Vi lär oss några saker som är viktiga i de olika världsreligionerna, om livet , döden och hur jorden blev till.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. 
  • Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. 
  • Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.

 

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
  • Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
  • Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning, och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet. 
  • Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen. 
  • Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi börjar vårt projekt med att använda oss av VT-rutinen “Griffeltavlan” för att ta reda på elevernas tidigare kunskaper och förståelse för de olika religionerna.
  • Vi kommer att läsa, se på film för att få veta mer om de olika religioner som finns i vår värld.
  • Vi kommer att skapa små böcker med fakta från de olika religionerna. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning och bedömning sker kontinuerligt under arbetets gäng. 

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v.15

Lektion 1 (dubbellektion)

  • Vi börjar med att fundera över vad vi vet om vad religion är. Detta gör vi genom rutinen “Griffeltavlan”. 

Lektion 2 (dubbellektion)

  • Vi ser på filmen om Ida som ska ta reda på mer om de olika religionerna, https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1535km?fromSearch=true. Denna gång ser vi på kristendomen.  Vi läser om kristendomen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om kristendomen gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om religionen. 

 

v.16

Lektion 1 (dubbellektion)

  • Vi fortsätter se på filmen om Ida som ska ta reda på mer om de olika religionerna, https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1535km?fromSearch=true. Denna gång tittar vi på judendomen. Vi läser om judendomen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om religionen gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om faktan vi lärt oss. 

Lektion 2 (dubbellektion)

  • Vi fortsätter se på filmen om Ida som ska ta reda på mer om de olika religionerna, https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1535km?fromSearch=true. Denna gång tittar vi på islam. Vi läser om religionen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om islam gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om faktan vi lärt oss. 

 

v.17

Lektion 1 (dubbellektion)

  • Vi tittar på en film om buddhismen. Därefter läser vi om religionen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om buddhism gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om faktan vi lärt oss. 

Lektion 2 (dubbellektion)

  • Vi tittar på en film om hinduismen. Därefter läser vi om religionen ur läromedlet på NE. När vi fått mer fakta om hinduism gör vi vår “flipbook” där vi ritar och skriver om faktan vi lärt oss. 

 

v.18

Lektion 1 (dubbellektion)

  • Eleverna kommer att få genomföra en tipspromenad för att testa sina nyvunna kunskaper om de olika religionerna. De kommer även att få göra ett korsord.  

Lektion 2 (dubbellektion)

  • Vi knyter ihop säcken och gör åter “Griffeltavlan”. Därefter jämför vi de två olika “Griffeltavlan”, början och slutet för att se vad de numer kan om de fem världsreligionerna. 

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Vi har tidigare besökt kyrkan vid olika högtider. Dessutom har vi läst om skapelseberättelsen, asatron samt nordisk mytologi om vad man trodde på förr. Vi har även läst berättelser ur bibeln och vill nu få information om andra religioner.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som som en resurs i lärandet och genom allas olikheter berikar vi varandra. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. 

 

SH & RE – Rättigheter & möjligheter

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.17-v.23

Vad?

Frågeställning och följdfrågor till Analys:
  • Vad är de mänskliga rättigheterna och vad menas med jämlikhet?

  • Vad innehåller barnkonventionen för rättigheter och vad menas med diskriminering?

  • Vilka organisationer jobbar för barns rättigheter?

  • Vad menas med identitet och hur skaps dessa?

  • Hur kan vanor, normer och värderingar begränsa oss?

  • Hur hänger demokrati ihop med identitet och och mångfald?

  • Hur kan man avgöra vad en källa har för budskap och om den går att lita på?

Material:

  1. Keynote från lektioner:
    Rättigheter & identitet – elev
  2. NE

    Barns rättigheter:

    https://laromedel.ne.se/material/reader/278/13016

    Identitet – vem är du?

    https://laromedel.ne.se/material/reader/280/14707

    Lika fast olika: Diskriminering, Jämlikhet,  Könsroller & massmedia

    https://laromedel.ne.se/material/reader/280/14708

    Källkritik:

    https://laromedel.ne.se/material/reader/278/13012

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
Förankring i kursplanens syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

Centralt innehåll från kursplanen
  • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
  • Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
  • Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättig­heter i enlighet med barnkonventionen.
  • Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.
  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.17 Start rättigheter
v.18 Paralympics + barns rättigheter + jämlikhet + diskriminering
v.20 Organisationer + identitet + vanor + normer
v.21 Mångfald och källors trovärdighet
v.22 de Globala målen

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Det är nu dags att bygga vidare på religionskunskaperna. Vi kommer här studera viktiga personer som vi delvis stött på och platser vi hört om tidigare. Nu ska vi förstå hur de hänger samman med hur man lever inom de 2 religionerna.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

RE & HI – Judendomen & Kristendomen mot den nya tiden

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.17-23

Vad?

Frågeställning och följdfrågor Judendom, kristendom & dess samtid  del 2
  • Hur bedömer man en historisk källas trovärdighet? (de 5 frågorna)

  • Vad lever kvar från Antiken idag?

  • Hur beskriver de kristna sin gud?

  • Vad är orsakerna till att kyrkan får stor makt och mycket inflytande över individer och samhällen under Medeltiden? (Påven, Skärselden, klostren, domstol, korståg, svaga kejsare)

  • Vad gjorde att det fanns olika åsikter/sprickor inom katolska kyrkan?

  • Hur blev livet för judarna i Diasporan under Medeltiden? (Getton, runt märke, nidbilder, bokbål)

  • Vad gjorde att judar behandlades illa under Medeltiden? (Jesu död, ränta, skuld för digerdöden, antisemitismen)

  • Vad var det nya med renässansen? (Antiken, vetenskap, pengasamhället, handel, mäktiga länder)

  • Vad var orsaken till reformationen och vilka förändringar ledden den till? (Kungar, Martin Luther, avlatsbrev, påven, översättning, minskad makt, syn på vetenskap)

  • Vad var drivkrafterna bakom upptäcktsresorna och vilka konsekvenser fick dessa ur olika perspektiv?(Handel, konkurrens, ädelmetaller, maktskifte, utvandring, dödlighet, riken faller)

  • Vad var orsakerna till slaveriet och hur behandlades slavarna? (Avtal, triangelhandel)

Material:

  1. Keynote från lektioner (med länkar till NE + filmer):
    Medeltid & upptäckterna – elev
    Inspelning:
  2. NE:

    Kristnas syn på gud:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/205/7669

    Medeltiden & kyrkan:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/205/8733

    Judendomen under Medeltiden – Judiska getton
    https://laromedel.ne.se/material/reader/205/7574
    Film om Judar under Medeltiden (0 till ca 8 min)
    https://laromedel.ne.se/material/reader/205/7574?tab=extraMaterial&id=2112637

    Renässansen:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/202/8836

    Reformationen:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/202/8838

    Upptäcktsresorna:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/202/8839

    Slaveriet:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/202/8840

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
Förankring i kursplanens syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
Centralt innehåll från kursplanen

Religion:

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

Historia:

• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi bygger nu vidare på vår “resa genom historien” och följer de 2 religionernas utveckling. Längs vägen kommer vi se hur grunden för t ex antisemitismen läggs i Europa. Samtidigt kommer vi se att religionen/kyrkans makt minskar och vetenskapen växer fram istället.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer ha en slutanalys där vi ger alla chansen att visa vad de kommit fram till kring dels de 2 religionerna och dels om de stora händelserna som skett runt dessa.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.5 Vad är religion och livsåskådningar
v.6 Historiska källor och Diasporan (skapar vår tidslinje)
v.7 Flodkulturer – Mesopotamien – källanalys & Abraham
v.8 Egypten – flodkulturen & Mose
v.9 Sportlov
v.10 Betydelsen av Mose och händelserna för Judars sätt att leva idag
v.11 Tre kungar, stormakter Antiken
v.12 Greker & romare och ankomsten av Messias
v.13 Budskap enligt Jesus och betydelsen av dennes död
v.14 Lov
v.15  Budskap enligt Jesus och betydelsen av dennes död + Vad lever kvar från Antiken?
v.16 Repetition + analys (grön)
v.17 Repetition + analys (röd)

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ska tillsammans studera hur 2 religioner föds och vi ska studera den samtid de växte fram i. Detta gör att vi kommer resa längs en tidslinje som spänner över många århundraden och t o m flera årtusenden. Vi ska koppla berättelser vi känner igen till viktiga riter/seder inom de 2 religionerna. Samtidigt kommer vi studera stora förändringarna som sker i historien som är av betydelse för kommande händelser/skeenden. Här kan vi koppla samman arvet från Antiken med den nya tid som startar. Med denna kommer också europeernas undersökande av världen och med detta sökande upptäcker samt grymheter när Europa börjar ta över världen.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vi i Neptunus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström, Camilla Mauritzson, Mattias Olsson

När, under vilka veckor? 2020/2021

Vad?

  • Vad behöver vi för att alla ska må bra, känna sig trygga och trivas?

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur skapar vi ett klimat där alla känner sig trygga och mår bra?
  • Vad kan vi ha som överenskommelse för att vi ska få det klimat vi vill ha i klassrummet och på skolgården?
  • Vad är mitt ansvar och vad är min rättighet och hur hjälper vi varandra med att kunna ta ansvar?
  • Hur skapar vi ett klimat där vi kan tillgodose allas behov?
  • Hur hjälper vi varandra med att lyckas under skoldagen?
  • Hur kan vi lära oss mer om hur vår hjärna fungerar och hur det påverkar oss i vardagen?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte

Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.

Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Normer och regler i elevens närmiljö.
  • Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
  • Eleven kan beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras.

Centralt innehåll från kursplanen

Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer .
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang .
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) .

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

• Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
• Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
Svenska
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Varje fredag har vi ett rullande schema med värdegrundsarbete.

    Klassråd – Här tar vi upp frågor som berör klassen. ex: Hur kan vi hjälpa varandra i klassrummet? Hur kan vi alla hjälpas till att hålla ordning i klassrummet? Hur kan alla få arbetsro? Hur kan vi hjälpa varandra? Kompisproblem – Vi tittar på program som Vara vänner och Ugglan och kompisproblemet. 
    Vi samtalar om vad som kompisarna i serien varit med om och hur vi i klassen skulle kunna lösa problemet. Kanske någon kan ge något exempel från när hen har lekt.

    Mys med klassen – Komma närmare varandra i aktiviteter som eleverna är med och påverkar.
    Lekar där vi övar samarbete. Vi har olika aktiviteter där eleverna får vara med att påverka innehållet och som har syftet att stärka gruppen. Det kan exempelvis vara massage, utflykt eller film. 

  • Vi vill tillsammans utveckla överenskommelser för arbetet och samvaron i den egna gruppen. det gör vi genom samtal, demokratiska beslut, med Vt-rutiner, lekar etc. Vi har ett “ansvarshus” där olika uppdrag utdelas för att främja trivsel och skapa en ansvarskänsla för varandra och våra gemensamma ytor/ saker.
  • Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
  • Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
  • Vi arbetar med serien från UR “Ugglan och kompisproblemet” för att öppna upp för diskussion om vardagliga situationer som kan uppstå mellan människor och hur vi kan lära oss hantera vardagliga konflikter och känslor, för att lära känna oss själva och varandra bättre. Ämnena som tas upp är grupptryck, säga förlåt, vara utanför, hålla vad man lovar, inte skylla på andra, stå upp för sin kompis och vikten av att inte avbryta varandra.
  • Vi turas om att vara “klassvärdar” som sköter presentation av dagens datum samt upprop.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår. Genom att dokumentera med hjälp av bild, observationer, etc. synliggör vi gruppens process och var den befinner sig.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Kontinuerligt under årets gång har vi ett rullande schema med klassråd och värdegrundsarbete.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi lägger grund för att främja respekten och förståelsen för varandra, tillsammans med fritids och resurs.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi vill vara en plats som genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, en vördnad och respekt för livet och ett uppskattande av olikheter,

Att var och en blir sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

De kidnappade instrumenten

När, under vilka veckor?  v. 6-23

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström 

Vad ska vi göra?

Vi ska tillsammans lära oss om olika instrument.

Hur ser de ut?
Vad heter några av deras delar?
Hur låter de olika instrumenten?

Hur ska vi arbeta?

För att upptäcka instrumenten kommer vi att tillsammans lyssna till UR:s serie De försvunna instrumenten.

Om programserien De kidnappade instrumenten är ett actionfyllt musikäventyr i konserthusets vindlande korridorer. Här har instrument efter instrument spårlöst försvunnit från den stora scenen. Nu hålls de inlåsta mot sin vilja i ett förråd längst ner i konserthusets källare. Det är den ondskefulla vaktmästaren som tagit instrumenten till fånga. Nu måste instrumenten försöka fly innan något ännu hemskare kommer ske. Men kommer de att lyckas?

I Neptunus har vi musik varannan vecka vilket göra att den röda gruppen kommer att starta vecka 6. Därefter kommer den gröna gruppen göra samma sak v. 7 OSV.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

I Neptunus har vi musik varannan vecka vilket göra att den röda gruppen kommer att starta vecka 6. Därefter kommer den gröna gruppen göra samma sak v. 7 OSV.

v. 6 eller 7: Del 1 –  Tuba och klarinett

Vi möter instrumenten tuba och klarinett, och får höra hur de ser ut och låter. Tuba tillhör bläckblåsfamiljen och klarinett tillhör träblåsfamiljen. Vi lär oss om tuba och får höra den spela olika stycken med varierande rytm, tempo, tonläge och känsloläge.

Värdegrund – rättvisa Vännerna Tuba och Klarinett diskuterar orättvisa kring hur man ser ut. Orättvisa kan även diskuteras utifrån varför just dessa instrument blivit kidnappade. Den onda vaktmästaren presenteras också.

Vi lära oss om tuban och klarinettens olika delar.

v. 8 eller 10: Del 2 – Trumpet

Vi möter huvudpersonen, instrumentet trumpet, och lär oss hur den ser ut och låter. Trumpet hör till samma familj som tubai bleckblåsfamiljen. Vi fördjupar oss även i klarinett och får höra den spela olika stycken med varierande rytm, tempo, tonläge och känsloläge.

Värdegrund – rättvisa Trumpet har blivit tagen av vaktmästaren och är inlåst i källaren. Där träffar han Tuba och Klarinett som förklarar att han, precis som dem, har blivit kidnappad. Men Trumpet vill inte förstå det. Han tycker att det är orättvist och undrar varför just han har blivit kidnappad.

Vi lära oss om trumpetens olika delar.

v. 11 eller 12: Del 3 – Cello

Vi möter cello eller violoncell som den också kallas. Vi lär oss hur den ser ut och låter. Cello tillhör stråkfamiljen och har fyra strängar som spelas med stråke. Vi hör cello spela med olika rytm, tempo och tonläge. Med cello tas begreppet klang upp, med koppling till instrumentets varma klang.

Värdegrund – göra fel och säga förlåt Trumpet är arg över att ha hamnat i källarförrådet och kallar de andra instrumenten för elaka saker. Värdegrund kan diskuteras utifrån hur man behandlar andra när man själv är upprörd.

Vi lära oss om cellons olika delar.

v. 13 eller 15: Del 4 – Harpan

Vi möter harpa och lär oss hur den ser ut och låter. Harpa är ett knäppinstrument och tillhör strängfamiljen. Den spelar med olika rytm, tempo och tonläge. Harpa och trumpet spelar duett i programmet. Det visar hur det låter när två instrument spelar tillsammans och kompletterar varandra.

Värdegrund – göra fel och säga förlåt Cello blir jättearg på̊ Trumpet efter att han har varit elak mot instrumenten. Trumpet får dåligt samvete och Harpa hjälper Trumpet att inse att hen gjort fel och borde säga förlåt. Värdegrund kan diskuteras både utifrån Trumpet och Cellos agerande i konflikten.

Vi lära oss om Harpans olika delar.

v. 16 eller 17: Del 5 – Dragspel

Vi möter dragspel, eller ackordeon som det även kallas. Vi lär oss hur det ser ut och låter samt i vilka sammanhang instrumentet ofta hörs. Dragspel spelar i olika stilar med varierande rytm, dynamik och tempo. Dragspelet tillhör blåsfamiljen i släktet fritungeinstrument trots att det har tangenter och knappar och är ett tangentinstrument.

Värdegrund – vem bestämmer? Instrumenten får en chans att fly och diskuterar om de ska ge sig av fastän alla inte kan följa med. Cello får sista ordet och alla lyssnar på̊ hen. Värdegrund kan diskuteras utifrån varför Cello får bestämma. Även Dragspel försöker bestämma över de andra instrumenten.

Vi lära oss om dragspelets olika delar.

v. 18 eller 19: Del 6 – Synth

Vi möter synth och lär oss hur instrumentet ser ut, låter och är kopplad till sin genre synthmusik. Synthen tillhör familjen elektriska instrument och har oftast tangenter. Detär ett elektroniskt instrument som behöver el för att fungera. Synthens ljud har man skapat själv med hjälp av en dator.

Värdegrund – vem bestämmer? Instrumenten stoppas av Dragspel och de försöker bestämma vad de ska göra nu. Trumpet tar en tydligare ledarroll och Cello får backa. Synth försöker bestämma över Dragspel. Värdegrund kan diskuteras utifrån vem som har rätt att bestämma.

Vi lära oss om synthens olika delar.

v. 20 eller 21: Del 7 – Puka

Vi möter puka och lär oss hur den ser ut och låter. Puka tillhör slagverksfamiljen. Man använder klubbor eller trumstockar för att spela på pukorna. Puka spelar med olika takt, ton, rytm och dynamik. Vi får veta att pukans ljud kan uppfattas som läskigt.

Värdegrund – utanförskap Puka är lämnad ensam och utanför i källaren. Han är ofta rädd, trots att han är den som kan låta läskig. Även Harpa är ensam kvar i källaren. Värdegrund kan diskuteras utifrån hur det känns att vara ensam, utanför och missförstådd.

Vi lär oss om Pukans olika delar.

v. 22: Del 8 – Marimba

Vi möter marimba och lär oss hur den ser ut, låter och var den kommer ifrån. Marimba tillhör slagverksfamiljen och är ett melodiskt instrument, vilket betyder att det kan producera en melodi som kan följa en sång. Marimban består av plattor som är ordnade som en klaviatur med ett resonansljud som förstorar ljudet. Man spelar på en marimba med marimbaklubbor. Ofta har man två klubbor i varje hand. Marimba spelar med olika takt, ton, rytm och dynamik. Vi får veta att marimbas ljud finns med i tv-spel.

Värdegrund – utanförskap Marimba kom från ett annat land till konserthuset och var utanför tills hon träffade Puka. Värdegrund kan diskuteras utifrån hur det är att komma ensam till en ny plats.

Vi lär oss om Marimbans olika delar.

v. 23: Del 9 – Tillbaka på scenen och Del 10 – Dirigenten

Instrument från varje instrumentgrupp är presenterade. Instrumenten spelar tillsammans i en orkester. Vi lär oss vad en dirigent är och lyssnar till musikstycken med olika rytm, tempo, tonhöjd och dynamik.

Värdegrund – allas lika värde Kampen mellan ont och gott når sin kulmen där det goda kämpar för allas rätt att finnas till. Värdegrund kan diskuteras kring allas lika värde. Vi får också lära känna vaktmästaren och veta mer om hans bakgrundshistoria, och varför han är så arg. Värdegrund kan därför diskuteras utifrån förståelse för antagonisten trots att hans handlingar är fel.

Vi gör olika övningar för att minnas våra instrument, korsord, hitta instrumenten och memory.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi har tidigare fått spåna fritt kring hur olika instrument kan skapas samt hur de kan se ut. Vi kommer därför nu titta vidare på hur våra instrument kan se ut i verkligheten samt få höra hur de kan låta.

För att kunna skapa en spänning och mystik i ämnet musik valde vi även att lyssna till en spännande berättelse.

Centralt innehåll från kursplanen

Samhällskunskap – centralt innehåll, 1–3

Att leva tillsammans
  • Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden. Att leva i världen
  • Grundläggande mänskliga rättigheter och alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Musik – centralt innehåll, 1–3

Musikens verktyg
  • Slagverksinstrument, stränginstrument, tangentinstrument och digitala verktyg för musicerande och musikskapande.
  • Röstvård och hörselvård vid sång, spel och lyssnande. Musikens sammanhang och funktioner
  • Olika musikinstrument. Hur de låter, vad de heter och hur de ser ut
  • Associationer i form av tankar, känslor och inre bilder som uppkommer genom musikupplevelser.

Förankring i kursplanens syfte

Samhällskunskap
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Musik
  • spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
  • skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
  • analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi låter elevens nyfikenhet till sagornas värld komma till tals för att lära oss om nya instrument. Vi undersöker instrument och tittar närmare på hur de låter och hur de kan se ut. Vi diskuterar och reflekterar tillsammans.

Demografi och befolkningslära (Namngeografi)

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor?

V.11-22 Demografi

 

Vad?

  • Hur är jordens befolkning fördelad över jordklotet?
  • Vad finns det för orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen?
  • Varför flyttar människor till ett annat land?
  • Varför flyttar människor från landsbygd till stad och vilka konsekvenser får detta?
  • Hur skiljer sig fördelningen av arbetskraften åt mellan olika näringsgrenar, till exempel jordbruk, industri, service, om man jämför rika länder med fattiga länder?
  • På vilket sätt påverkar produktion och konsumtion människors levnadsmiljöer?
  • Varför ligger olika industrier där de ligger?
  • Vad krävs för att handel ska uppstå?
  • Vilka för- och nackdelar medför internationell handel?
  • Vilka förändringar av samhället har möjliggjort en ökande globalisering?

 

Viktiga begrepp:
=> BNP
=> Befolkningsexplosion
=> Slumområde
=> Kåkstad
=> Befolkningspyramid
=> Deltaområde
=> Glesbygd
=> Urbanisering
=> Infrastruktur
=>befolkningsfördelning
=>befolkningslära
=>demografi
=>emigration
=>familjeplanering
=>födelseöverskott
=>immigration
=>migration
=>mortalitet
=>nativitet
=>pull-faktorer
=>push-faktorer
=>spädbarnsdödlighet
=>tätbygd
=>absolut fattigdom
=>bistånd
=>BNI per capita
=>demokrati
=>extrem fattigdom
=>FN
=>frihandel
=>HDI (Human Development Index), mänsklig utvecklingsindex
=>i-land
=>kapital
=>kolonier
=>korrumperad
=>korruption
=>mikrokredit
=>millenniemålen
=>MUL-länder (=LDC-länder)
=>relativ fattigdom
=>u-land
=>Världsbanken

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi utgår från News läromedel
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Genom samtal och diskussioner på lektionerna och en avslutande prov och kartyanalys
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Detaljerad planering ligger på GoogleClassroom

V.11 –  Uppstart. Jordens befolkning, var bor människor och varför, Befolkningslära

V.12 – Mortalitet och Nativitet. Demografi eller läran om befolkningen. Varför är det viktigt att känna till?

Jordens befolkning.

V.13 – Migration och urbanisering

V.14 – Påsklov

V.16 – Sveriges befolkning & befolkningspyramider

V.17 – Olika levnadsvillkor. Utveckling & Fattigdom, Hälsa, ohälsa och Utbildning

V.18 – Klimat och väder

V.19 – Ledigt

V.20 – Klimat och väder

V.21 – Klimat och väder. Vi knyter ihop hela avsnittet.
V.22 –  …….. Efter behov!
V.23 – Sista veckan

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur
Förklara orsaker, samband och beskriv mönster

1. Till befolknings-fördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

  1. geografiska mönster av handel och kommunikation
  2. Till klimatförändringar
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser

1. Av befolknings-fördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

  1. geografiska mönster av handel och kommunikation
  2. Av klimatförändringar
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.
Förslag/slutsats/kärna

Värdera lösningar för hållbar utveckling på: Ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Geografiska begrepp Kan använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Utforskning av omvärlden: Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
Undersöka

(omvärlden)

Namngeografi

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt.

Vid t.ex fältstudier.

Kan med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt .

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt. Vid t.ex fältstudier.

Kan med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleks-relationer mellan olika geografiska objekt.

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt. Vid t.ex fältstudier.

Kan med god säkerhet beskriva lägen på och storleks-relationer mellan olika geografiska objekt.

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Detta är en högst aktuell fråga med en rådande klimatförändring som sker på vår jord. Dessutom börjar man nu göra framsteg i det globala samarbetet kring klimatet.
Handel den viktigaste inkomstkällan för i princip alla länder. Hur fungerar handeln?
LÄNKAR:
Lärobok Geografi: NE!!
Befolkningspyramid Värmdö: https://www.h5.scb.se/kommunfakta/pyramider/pyra_frame.asp?region=0120
Kommunfakta: https://www.h5.scb.se/kommunfakta/k_frame.htm
Befolkningspyramid Sverige:
Förankring i kursplanens syfte

Eleven ska utveckla sin förmåga att analysera samspelet mellan människor.
Också värdera olika utvecklingsfrågor.

Centralt innehåll från kursplanen (Lärare)

Världens Befolkning

  • Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
  • Fältstudier av (…) kulturlandskap, till exempel av samhällsplaning i närsamhället.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
  • Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
  • Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
  • Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
  • Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
  • Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster förändrats över tid.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skria och samtala om geografi.
  • Förekomsten av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. 

 

Övergripande mål från LGR11 2.2
=>Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
=>Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
=>Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och