Vi i Neptunus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström, Camilla Mauritzson, Mattias Olsson

När, under vilka veckor? 2020/2021

Vad?

  • Vad behöver vi för att alla ska må bra, känna sig trygga och trivas?

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur skapar vi ett klimat där alla känner sig trygga och mår bra?
  • Vad kan vi ha som överenskommelse för att vi ska få det klimat vi vill ha i klassrummet och på skolgården?
  • Vad är mitt ansvar och vad är min rättighet och hur hjälper vi varandra med att kunna ta ansvar?
  • Hur skapar vi ett klimat där vi kan tillgodose allas behov?
  • Hur hjälper vi varandra med att lyckas under skoldagen?
  • Hur kan vi lära oss mer om hur vår hjärna fungerar och hur det påverkar oss i vardagen?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte

Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.

Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Normer och regler i elevens närmiljö.
  • Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
  • Eleven kan beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras.

Centralt innehåll från kursplanen

Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer .
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang .
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) .

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

• Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
• Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
Svenska
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Varje fredag har vi ett rullande schema med värdegrundsarbete.

    Klassråd – Här tar vi upp frågor som berör klassen. ex: Hur kan vi hjälpa varandra i klassrummet? Hur kan vi alla hjälpas till att hålla ordning i klassrummet? Hur kan alla få arbetsro? Hur kan vi hjälpa varandra? Kompisproblem – Vi tittar på program som Vara vänner och Ugglan och kompisproblemet. 
    Vi samtalar om vad som kompisarna i serien varit med om och hur vi i klassen skulle kunna lösa problemet. Kanske någon kan ge något exempel från när hen har lekt.

    Mys med klassen – Komma närmare varandra i aktiviteter som eleverna är med och påverkar.
    Lekar där vi övar samarbete. Vi har olika aktiviteter där eleverna får vara med att påverka innehållet och som har syftet att stärka gruppen. Det kan exempelvis vara massage, utflykt eller film. 

  • Vi vill tillsammans utveckla överenskommelser för arbetet och samvaron i den egna gruppen. det gör vi genom samtal, demokratiska beslut, med Vt-rutiner, lekar etc. Vi har ett “ansvarshus” där olika uppdrag utdelas för att främja trivsel och skapa en ansvarskänsla för varandra och våra gemensamma ytor/ saker.
  • Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
  • Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
  • Vi arbetar med serien från UR “Ugglan och kompisproblemet” för att öppna upp för diskussion om vardagliga situationer som kan uppstå mellan människor och hur vi kan lära oss hantera vardagliga konflikter och känslor, för att lära känna oss själva och varandra bättre. Ämnena som tas upp är grupptryck, säga förlåt, vara utanför, hålla vad man lovar, inte skylla på andra, stå upp för sin kompis och vikten av att inte avbryta varandra.
  • Vi turas om att vara “klassvärdar” som sköter presentation av dagens datum samt upprop.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår. Genom att dokumentera med hjälp av bild, observationer, etc. synliggör vi gruppens process och var den befinner sig.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Kontinuerligt under årets gång har vi ett rullande schema med klassråd och värdegrundsarbete.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi lägger grund för att främja respekten och förståelsen för varandra, tillsammans med fritids och resurs.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi vill vara en plats som genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, en vördnad och respekt för livet och ett uppskattande av olikheter,

Att var och en blir sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

De kidnappade instrumenten

När, under vilka veckor?  v. 6-23

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström 

Vad ska vi göra?

Vi ska tillsammans lära oss om olika instrument.

Hur ser de ut?
Vad heter några av deras delar?
Hur låter de olika instrumenten?

Hur ska vi arbeta?

För att upptäcka instrumenten kommer vi att tillsammans lyssna till UR:s serie De försvunna instrumenten.

Om programserien De kidnappade instrumenten är ett actionfyllt musikäventyr i konserthusets vindlande korridorer. Här har instrument efter instrument spårlöst försvunnit från den stora scenen. Nu hålls de inlåsta mot sin vilja i ett förråd längst ner i konserthusets källare. Det är den ondskefulla vaktmästaren som tagit instrumenten till fånga. Nu måste instrumenten försöka fly innan något ännu hemskare kommer ske. Men kommer de att lyckas?

I Neptunus har vi musik varannan vecka vilket göra att den röda gruppen kommer att starta vecka 6. Därefter kommer den gröna gruppen göra samma sak v. 7 OSV.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

I Neptunus har vi musik varannan vecka vilket göra att den röda gruppen kommer att starta vecka 6. Därefter kommer den gröna gruppen göra samma sak v. 7 OSV.

v. 6 eller 7: Del 1 –  Tuba och klarinett

Vi möter instrumenten tuba och klarinett, och får höra hur de ser ut och låter. Tuba tillhör bläckblåsfamiljen och klarinett tillhör träblåsfamiljen. Vi lär oss om tuba och får höra den spela olika stycken med varierande rytm, tempo, tonläge och känsloläge.

Värdegrund – rättvisa Vännerna Tuba och Klarinett diskuterar orättvisa kring hur man ser ut. Orättvisa kan även diskuteras utifrån varför just dessa instrument blivit kidnappade. Den onda vaktmästaren presenteras också.

Vi lära oss om tuban och klarinettens olika delar.

v. 8 eller 10: Del 2 – Trumpet

Vi möter huvudpersonen, instrumentet trumpet, och lär oss hur den ser ut och låter. Trumpet hör till samma familj som tubai bleckblåsfamiljen. Vi fördjupar oss även i klarinett och får höra den spela olika stycken med varierande rytm, tempo, tonläge och känsloläge.

Värdegrund – rättvisa Trumpet har blivit tagen av vaktmästaren och är inlåst i källaren. Där träffar han Tuba och Klarinett som förklarar att han, precis som dem, har blivit kidnappad. Men Trumpet vill inte förstå det. Han tycker att det är orättvist och undrar varför just han har blivit kidnappad.

Vi lära oss om trumpetens olika delar.

v. 11 eller 12: Del 3 – Cello

Vi möter cello eller violoncell som den också kallas. Vi lär oss hur den ser ut och låter. Cello tillhör stråkfamiljen och har fyra strängar som spelas med stråke. Vi hör cello spela med olika rytm, tempo och tonläge. Med cello tas begreppet klang upp, med koppling till instrumentets varma klang.

Värdegrund – göra fel och säga förlåt Trumpet är arg över att ha hamnat i källarförrådet och kallar de andra instrumenten för elaka saker. Värdegrund kan diskuteras utifrån hur man behandlar andra när man själv är upprörd.

Vi lära oss om cellons olika delar.

v. 13 eller 15: Del 4 – Harpan

Vi möter harpa och lär oss hur den ser ut och låter. Harpa är ett knäppinstrument och tillhör strängfamiljen. Den spelar med olika rytm, tempo och tonläge. Harpa och trumpet spelar duett i programmet. Det visar hur det låter när två instrument spelar tillsammans och kompletterar varandra.

Värdegrund – göra fel och säga förlåt Cello blir jättearg på̊ Trumpet efter att han har varit elak mot instrumenten. Trumpet får dåligt samvete och Harpa hjälper Trumpet att inse att hen gjort fel och borde säga förlåt. Värdegrund kan diskuteras både utifrån Trumpet och Cellos agerande i konflikten.

Vi lära oss om Harpans olika delar.

v. 16 eller 17: Del 5 – Dragspel

Vi möter dragspel, eller ackordeon som det även kallas. Vi lär oss hur det ser ut och låter samt i vilka sammanhang instrumentet ofta hörs. Dragspel spelar i olika stilar med varierande rytm, dynamik och tempo. Dragspelet tillhör blåsfamiljen i släktet fritungeinstrument trots att det har tangenter och knappar och är ett tangentinstrument.

Värdegrund – vem bestämmer? Instrumenten får en chans att fly och diskuterar om de ska ge sig av fastän alla inte kan följa med. Cello får sista ordet och alla lyssnar på̊ hen. Värdegrund kan diskuteras utifrån varför Cello får bestämma. Även Dragspel försöker bestämma över de andra instrumenten.

Vi lära oss om dragspelets olika delar.

v. 18 eller 19: Del 6 – Synth

Vi möter synth och lär oss hur instrumentet ser ut, låter och är kopplad till sin genre synthmusik. Synthen tillhör familjen elektriska instrument och har oftast tangenter. Detär ett elektroniskt instrument som behöver el för att fungera. Synthens ljud har man skapat själv med hjälp av en dator.

Värdegrund – vem bestämmer? Instrumenten stoppas av Dragspel och de försöker bestämma vad de ska göra nu. Trumpet tar en tydligare ledarroll och Cello får backa. Synth försöker bestämma över Dragspel. Värdegrund kan diskuteras utifrån vem som har rätt att bestämma.

Vi lära oss om synthens olika delar.

v. 20 eller 21: Del 7 – Puka

Vi möter puka och lär oss hur den ser ut och låter. Puka tillhör slagverksfamiljen. Man använder klubbor eller trumstockar för att spela på pukorna. Puka spelar med olika takt, ton, rytm och dynamik. Vi får veta att pukans ljud kan uppfattas som läskigt.

Värdegrund – utanförskap Puka är lämnad ensam och utanför i källaren. Han är ofta rädd, trots att han är den som kan låta läskig. Även Harpa är ensam kvar i källaren. Värdegrund kan diskuteras utifrån hur det känns att vara ensam, utanför och missförstådd.

Vi lär oss om Pukans olika delar.

v. 22: Del 8 – Marimba

Vi möter marimba och lär oss hur den ser ut, låter och var den kommer ifrån. Marimba tillhör slagverksfamiljen och är ett melodiskt instrument, vilket betyder att det kan producera en melodi som kan följa en sång. Marimban består av plattor som är ordnade som en klaviatur med ett resonansljud som förstorar ljudet. Man spelar på en marimba med marimbaklubbor. Ofta har man två klubbor i varje hand. Marimba spelar med olika takt, ton, rytm och dynamik. Vi får veta att marimbas ljud finns med i tv-spel.

Värdegrund – utanförskap Marimba kom från ett annat land till konserthuset och var utanför tills hon träffade Puka. Värdegrund kan diskuteras utifrån hur det är att komma ensam till en ny plats.

Vi lär oss om Marimbans olika delar.

v. 23: Del 9 – Tillbaka på scenen och Del 10 – Dirigenten

Instrument från varje instrumentgrupp är presenterade. Instrumenten spelar tillsammans i en orkester. Vi lär oss vad en dirigent är och lyssnar till musikstycken med olika rytm, tempo, tonhöjd och dynamik.

Värdegrund – allas lika värde Kampen mellan ont och gott når sin kulmen där det goda kämpar för allas rätt att finnas till. Värdegrund kan diskuteras kring allas lika värde. Vi får också lära känna vaktmästaren och veta mer om hans bakgrundshistoria, och varför han är så arg. Värdegrund kan därför diskuteras utifrån förståelse för antagonisten trots att hans handlingar är fel.

Vi gör olika övningar för att minnas våra instrument, korsord, hitta instrumenten och memory.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi har tidigare fått spåna fritt kring hur olika instrument kan skapas samt hur de kan se ut. Vi kommer därför nu titta vidare på hur våra instrument kan se ut i verkligheten samt få höra hur de kan låta.

För att kunna skapa en spänning och mystik i ämnet musik valde vi även att lyssna till en spännande berättelse.

Centralt innehåll från kursplanen

Samhällskunskap – centralt innehåll, 1–3

Att leva tillsammans
  • Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden. Att leva i världen
  • Grundläggande mänskliga rättigheter och alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Musik – centralt innehåll, 1–3

Musikens verktyg
  • Slagverksinstrument, stränginstrument, tangentinstrument och digitala verktyg för musicerande och musikskapande.
  • Röstvård och hörselvård vid sång, spel och lyssnande. Musikens sammanhang och funktioner
  • Olika musikinstrument. Hur de låter, vad de heter och hur de ser ut
  • Associationer i form av tankar, känslor och inre bilder som uppkommer genom musikupplevelser.

Förankring i kursplanens syfte

Samhällskunskap
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Musik
  • spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
  • skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
  • analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi låter elevens nyfikenhet till sagornas värld komma till tals för att lära oss om nya instrument. Vi undersöker instrument och tittar närmare på hur de låter och hur de kan se ut. Vi diskuterar och reflekterar tillsammans.

Demografi och befolkningslära (Namngeografi)

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor?

V.11-18 Demografi
V.19-23 Namngeografi / kartan

 

Vad?

  • Hur är jordens befolkning fördelad över jordklotet?
  • Vad finns det för orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen?
  • Varför flyttar människor till ett annat land?
  • Varför flyttar människor från landsbygd till stad och vilka konsekvenser får detta?
  • Hur skiljer sig fördelningen av arbetskraften åt mellan olika näringsgrenar, till exempel jordbruk, industri, service, om man jämför rika länder med fattiga länder?
  • På vilket sätt påverkar produktion och konsumtion människors levnadsmiljöer?
  • Varför ligger olika industrier där de ligger?
  • Vad krävs för att handel ska uppstå?
  • Vilka för- och nackdelar medför internationell handel?
  • Vilka förändringar av samhället har möjliggjort en ökande globalisering?

 

Viktiga begrepp:
=> BNP
=> Befolkningsexplosion
=> Slumområde
=> Kåkstad
=> Befolkningspyramid
=> Deltaområde
=> Glesbygd
=> Urbanisering
=> Infrastruktur
=>befolkningsfördelning
=>befolkningslära
=>demografi
=>emigration
=>familjeplanering
=>födelseöverskott
=>immigration
=>migration
=>mortalitet
=>nativitet
=>pull-faktorer
=>push-faktorer
=>spädbarnsdödlighet
=>tätbygd
=>absolut fattigdom
=>bistånd
=>BNI per capita
=>demokrati
=>extrem fattigdom
=>FN
=>frihandel
=>HDI (Human Development Index), mänsklig utvecklingsindex
=>i-land
=>kapital
=>kolonier
=>korrumperad
=>korruption
=>mikrokredit
=>millenniemålen
=>MUL-länder (=LDC-länder)
=>relativ fattigdom
=>u-land
=>Världsbanken

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi utgår från News läromedel
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Genom samtal och diskussioner på lektionerna och en avslutande prov och kartyanalys
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Detaljerad planering ligger på GoogleClassroom

V.11 –  Uppstart. Jordens befolkning, var bor människor och varför, Befolkningslära

V.12 – Mortalitet och Nativitet. Demografi eller läran om befolkningen. Varför är det viktigt att känna till?

Jordens befolkning.

V.13 – Migration och urbanisering

V.14 – Påsklov

V.16 – Sveriges befolkning & befolkningspyramider

V.17 – Olika levnadsvillkor. Utveckling & Fattigdom, Hälsa, ohälsa och Utbildning

V.18 – Prov

V.19 – Lektioner enbart måndag! Ev. uppstart Namngeografi.

V.20 – Kartan/jorden/Namngeografi

V.21 – Namngeografi prov.
V.22 –  …….. Efter behov!
V.23 – Sista veckan

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur
Förklara orsaker, samband och beskriv mönster

1. Till befolknings-fördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

  1. geografiska mönster av handel och kommunikation
  2. Till klimatförändringar
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser

1. Av befolknings-fördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

  1. geografiska mönster av handel och kommunikation
  2. Av klimatförändringar
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.
Förslag/slutsats/kärna

Värdera lösningar för hållbar utveckling på: Ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Geografiska begrepp Kan använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Utforskning av omvärlden: Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
Undersöka

(omvärlden)

Namngeografi

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt.

Vid t.ex fältstudier.

Kan med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt .

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt. Vid t.ex fältstudier.

Kan med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleks-relationer mellan olika geografiska objekt.

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt. Vid t.ex fältstudier.

Kan med god säkerhet beskriva lägen på och storleks-relationer mellan olika geografiska objekt.

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Detta är en högst aktuell fråga med en rådande klimatförändring som sker på vår jord. Dessutom börjar man nu göra framsteg i det globala samarbetet kring klimatet.
Handel den viktigaste inkomstkällan för i princip alla länder. Hur fungerar handeln?
LÄNKAR:
Lärobok Geografi: NE!!
Befolkningspyramid Värmdö: https://www.h5.scb.se/kommunfakta/pyramider/pyra_frame.asp?region=0120
Kommunfakta: https://www.h5.scb.se/kommunfakta/k_frame.htm
Befolkningspyramid Sverige:
Förankring i kursplanens syfte

Eleven ska utveckla sin förmåga att analysera samspelet mellan människor.
Också värdera olika utvecklingsfrågor.

Centralt innehåll från kursplanen (Lärare)

Världens Befolkning

  • Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
  • Fältstudier av (…) kulturlandskap, till exempel av samhällsplaning i närsamhället.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
  • Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
  • Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
  • Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
  • Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
  • Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster förändrats över tid.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skria och samtala om geografi.
  • Förekomsten av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. 

 

Övergripande mål från LGR11 2.2
=>Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
=>Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
=>Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Vikingatiden

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

 

När, under vilka veckor?

Resterande del av Vt-21

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Under projektets gång kommer vi att bland annat undersöka vikingarnas leverne och tillvägagångssätt. Hur uppstod vikingatiden och hur avslutades den? Hur levde vikingarna och hur livnärde de sig? Vad hade de för tro? Vilka myter finns kring vikingarna, vad är sant och vad är falskt? Källkritik! Varför är det viktigt att veta om vår historia? 

Dessa saker kommer vi att arbeta  mer ingående med under projektet med vikingarna:

  • Boende, mat och sysslor 
  • Hur var det att vara barn på vikingatiden?
  • Tro, seder och gudasagor 
  • Vikingarnas resor och deras skepp
  • Runor och runskrift
  • Myter om vikingatider

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.

 

Centralt innehåll från kursplanen
  • Norden befolkas. De utmärkande dragen för järnåldern.
  • Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor…
  • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Tidsbegreppet vikingatiden samt olika syn på dess betydelse.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Vad?  Grundläggande nivå: 
Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. 

Förklara orsaker och samband. (samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar)

Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser 

(samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar)

Kan föra enkla resonemang om konsekvenser.
Beskriva (förklara och se samband) utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor Kan beskriva enkla samband mellan olika tidsperioder.
Använda historiskt källmaterial: 

granska, tolka och värdera källor 

Kan dra enkla slutsatser om källornas användbarhet. 
Historiska begrepp:  Kan använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer i detta tema att arbeta systematiskt med ett arbetssätt som kallas för “Storyline”. Storyline är ett arbetssätt och ett förhållningssätt till inlärning. Typiskt för storyline är att verksamheten koncentreras kring en berättelse som man skapar tillsammans. Under en storyline startar man i deltagarnas förförståelse som utmanas och bearbetas genom arbete i grupp, individuellt och i storgrupp. 

Berättelsen vi kommer att utgå ifrån på lektionerna handlar om vikingen “Ansgar” och hans olika livsöden. Eleverna kommer  i denna Storyline att får skapa en historisk miljö från 800-talet. De bygger upp landskap och diskuterar växter och djur som människor kan använda sig av. De skapar familjegrupper, redskap och kläder. Några kommer få åka på korståg och andra på handelsresor, men vem åker vart och varför? 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bedömas utifrån följande punkter: 

Din förmåga att: 

  • samarbeta (delaktighet) vid par- och grupparbeten
  • värdera olika källors rimlighet och användbarhet (källkritik)
  • söka efter information och sedan kunna svara på frågor om olika händelser och skeden under vikingatiden efter att ha läst texter/sett filmer/tagit del av andra källor om dem
  • analysera och jämföra skillnader och likheter  (förr och nu)
  • känna till olika historiska begrepp som hör till vikingatiden
  • din delaktighet under de lektioner vi har under temat. 

Varför?

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening

Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Vi vill vara en arena för mötet mellan forskning och praktik

Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker  tillsammans med eleverna.

 

Hållbar utveckling – Vad är energi?

Hållbar utveckling

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.10-v.13

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är energi?
  • Hur används energi?
  • Hur blir vi medvetna om olika sätt att hushålla med energi? 
  • Hur kan våra egna val och handlingar påverka vår energianvändning?

Förankring i kursplanens syfte

  • Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. (Samhällskunskap)
  • Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. (Samhällskunskap)
  • Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. (Geografi)
  • Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla. (Geografi)
  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. (SO)
  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. (SO)
  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. (SO)
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier. (SO)
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Kunskapskrav för år 3

  • Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön, och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling.
  • Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.
  • Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.
  • I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. 
  • Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

 

Hur?

Vad är energi?

 

V.10

Tisdag: 

  • Vad är energi?
  • Släck alla lampor, stäng av datorer och andra apparater. Tänd gärna ett stearinljus. Be eleverna föreställa sig att det plötsligt blir ett långt strömavbrott i skolan. Kanske har det faktiskt skett på er skola? Låt elevernas tankar och erfarenheter vara utgångspunkt för att samtala om vad energi är, hur vi använder energi och energins roll i vår vardag.
  • Vad skulle hända om det blev strömavbrott på skolan under en längre tid?
  • Vad i skolan skulle sluta fungera?
  • Vad skulle fortsätta fungera? Varför?
  • Hur skulle det vara utan all den energi vi är vana vid?

Onsdag:

 

V.11

Måndag (dubbellektion):

Solenergi – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/2-solenergi_F-6 

  • Frågor:
  • Hur uppstår vindar?
  • Hur bildas vattenfall?
  • Hur bildas moln?
  • Hur kan växter växa?

Bygg ett kretslopp! – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/bygg-ett-minikretslopp 

Onsdag (dubbellektion):

Fånga energi – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/3-fanga-energin_F-6 

  • Hur fångar växterna solens energi?
  • Hur kan vi människor fånga solens energi?
  • Vilka energikällor känner ni till?
  • Vad är förnybar energi?
  • Vad är icke förnybar energi?
  • Vem kan fånga energi?

Gör en vindsnurra: https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/vindsnurran 

v.12

Måndag (dubbellektion):

Varför behövs energi? – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/4-varfor-behovs-energi_F-6 

  • Varför behövs energi?
  • Vad händer på bilden?
  •  Vad finns det för saker som kräver energi?
  • Skulle det se annorlunda ut på natten? vintern?
  • Varför behöver människor och djur mat?
  • Vad händer när vi äter?
  • Vad händer när vi rör på oss?
  • I Sverige använder vi mer energi än många andra länder. Diskutera rättvisa. (Drygt 1 miljard människor har inte tillgång till elektricitet, se länk till artikel i högerspalt)

Elda knäckebröd – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/elda-knackebrod 

Onsdag (dubbellektion):

Miljövänlig energi? – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/5-miljovanlig-energi_F-6 

  • Vad är bra och mindre bra med de icke förnybara energikällorna?
  • Vad är bra och mindre bra med de förnybara energikällorna?

Känn växhuseffekten – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/kann-vaxthuseffekten 

 

v.13

Måndag (dubbellektion):

Energismart – https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/6-energismart_F-6 

  • Vad innebär det att vara energismart? 
  • Vilket är ditt bästa tips för att använda mindre energi hemma? I skolan?

Uppgift: Brev från Greta Thunberg + uppgifter utifrån Energismarta tips

https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/skoldokument/Energismartatips.pdf

 

Onsdag (dubbellektion):

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Genom observationer av elevers delaktighet och alster.

 

 

Hållbar utveckling

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.10-17

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är en hållbar utveckling? Hur kan man undersöka detta i vår närmiljö?
  • Vad kan vi lära oss av våran omgivning. Vilka spår har vi lämnat?
  • Varför bor vi där vi bor?
  • Var ligger världens länder?
  • Vilka intressekonflikter om resurser kan finnas i vår kommun?
Övergripande mål från LGR11 2.2

 

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Förankring i kursplanens syfte

Viktigt begrepp:

 Social hållbarhet
Ekologisk hållbarhet
Ekonomisk hållbarhet

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

  • Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.
  • Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
  • Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
  • Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Fältstudie av vår närmiljö
  • Gemensamma diskussioner och undersökningar

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Ni kommer presentera er undersökning muntligt för Patrik (Detta sker bara med gruppen). Varje person i gruppen presenterar sin del av undersökningen. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.10 – Vad är en hållbar utveckling? Ekologisk, ekonomisk och social. Hur kan man undersöka samhällsplaneringen i vår närmiljö? Vad händer i Gustavsbergs hamn?

V.11- Forts hålbar utveckling – Vi går vidare igenom vad som ingår i hållbar utveckling.
V.12 – Näringslivets del av den hållbara utvecklingen…  Genomgång näringslivet.
V.13 – Undersökning förberedelse, Undersökning i fält,
V.15- Sammanställning och presentationer
V.16 – Presentationer
V.17 – Presentationer.
OBS på grund av Covid kan tidsplanen komma att förändras.

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Dokument, Uppgifter o.s.v.

Uppgift Ekologiska fotavtryck: Gå in på länken  och gör undersökningen om dina ekologis fotavtryck.
Resonera sedan med en kompis om vad du skulle kunna göra för att minska ditt ekologiska fotavtryck? Vad skulle vara svårast att avstå från?  Vilka konsekvenser lämnar dina avtryck?

Uppgift Solen

Hållbar utveckling WWF

Hållbar utveckling Värmdö

 

http://laromedel.ne.se/material/reader/234/10981

 

Texten om Hållbar utveckling

Hållbar utveckling

Näringslivet

 

Uppgift Hållbar utveckling i Hököpings kommun:

 

Geografiska Informationssystem:

GIS-tjänst värmdö
Stockholms läns landstings GIS-tjänst
https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/geodataprodukter/
https://www.omaps.net/sv
https://www.orientering.se/hitta-orientering/

Google Maps

Eniro

Hitta

Blindkartor: 
http://www.eduplace.com/ss/maps/
http://www.worldatlas.com/webimage/testmaps/maps.htm