Boken om mig

Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? HT-19

Vad? 

Frågeställning och följdfrågor
  • Vem är jag i gruppen?
  • Hur lever jag? 
  • Vilka är viktiga för mig? 
  • Hur ser min familj ut? 
  • Vad får mig att må bra?
  • M.fl

 

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Centralt innehåll från kursplanen
  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. (so)

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav i So

  • Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet.
  • Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. 

 

Kunskapskrav i svenska

  • Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap.
  • Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
  • De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
  • Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi lär känna varandra bättre genom gemensamma diskussioner där vi får berätta om oss själva. Vi visar på våra likheter och olikheter för att kunna hjälpa varandra att lyckas i skolan. 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen av eleverna kommer att ske vid gemensamma samlingar där eleverna kan visa sin förståelse till ämnet. Eleven kommer även i slutet av läsåret kunna läsa sin egen berättelse om sig själv och dela den med sina kamrater.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Det här är jag.
  2. Det här gör mig glad, arg och ledsen.
  3. Här bor jag. 
  4. Det här är min familj.
  5. Min skola. 
  6. Min favoritbok.
  7. Mitt drömyrke.
  8. M.fl

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi är intresserade av varandra och delar vårt liv med varandra för att fortsätta arbeta för en trygg grupp som är intresserad av våra olikheter.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och lärprocesser sätts i meningsfulla sammanhang och vad kan vara mer meningsfullt än att dela med sig av sin egen vardag och liv. Vi ser gruppen som som en resurs i lärandet och genom allas olikheter berikar vi varandra. Vi deltar i en ömsesidig dialog där respekten för varandra är i fokus. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Kontinuerligt under arbetets gång. 

 

Vi tillsammans i Neptunus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson, Daniel Ekmark och Pernilla Stiernebo

När, under vilka veckor? 2019/2020

Vad? 

  • Vad behöver vi för att alla ska må bra, känna sig trygga och trivas?

 

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur skapar vi ett klimat där alla känner sig trygga och mår bra? 
  • Vad kan vi ha som överenskommelse för att vi ska få det klimat vi vill ha i klassrummet och på skolgården?  
  • Vad är mitt ansvar och vad är min rättighet och hur hjälper vi varandra med att kunna ta ansvar?
  • Hur skapar vi ett klimat där vi kan tillgodose allas behov? 
  • Hur hjälper vi varandra med att lyckas under skoldagen?
  • Hur kan vi lära oss mer om hur vår hjärna fungerar och hur det påverkar oss i vardagen?

 

Övergripande mål från LGR11 2.1

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte

Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.

Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra.

 

Centralt innehåll från kursplanen
  • Normer och regler i elevens närmiljö.
  • Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
  • Eleven kan beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Vi vill tillsammans utveckla överenskommelser för arbetet och samvaron i den egna gruppen. det gör vi genom samtal, demokratiska beslut, med Vt-rutiner, lekar etc.
  • Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
  • Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
  • Vi arbetar med allemansrätten för att eleverna ska utveckla en djupare omsorg och intresse för vår miljö och vår natur.
  • Vi har klassråd så att eleverna är delaktiga och får inflytande i skolarbetet och sin skoldag.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår. Genom att dokumentera med hjälp av bild, observationer, etc. synliggör vi gruppens process och var den befinner sig.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Kontinuerligt under årets gång.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi fortsätter lägga den goda grund som Plutoåret har gett eleverna, tillsammans med fritids och resurs.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi vill vara en plats som genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, en vördnad och respekt för livet och ett uppskattande av olikheter,

att var och en blir sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Lemshagas historia

Lemshagas historia

Ansvarig/Ansvariga: Cecilia Högsveden-East och Sara Sandström

När, under vilka veckor? Höstterminen 2019
(Forntiden vt 14, med anknytning till Lemshags historia)

Vad?
Vi undersöker och utforskar Lemshagas historia

 

Frågeställning (och följdfrågor):
Vad är Lemshaga?
Vad vill du veta om Lemshagas historia?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.

Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (gärna med förklaringar då det behövs för att eleverna ska förstå):

 

Hur? (Här förväntas eleverna genom dialog få vara med och påverka)

Hur ska vi arbeta?

I början av terminen har vi en samling då vi pratar om frågorna:
Vad är Lemshaga? Vad vill du veta om Lemshaga? Hur kan vi ta reda på det?
Vi undersöker och utforskar. Vi bjuder in experter som kan svara på våra frågor.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Bedömning och redovisning sker kontinuerligt under arbetet genom samlingar, undersökningar och reflektion samt dokumentation i elevernas projektböcker.

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:
Under den första delen av terminen gör vi undersökningar och vandringar i vår miljö.
Under senare delen av terminen arbetar vi med det insamlade materialet och fokuserar även mer på arbetet med forntiden i stort.

 

Lemshagas historia

Fornborgen v 34
Vi vandrade till fornborgen på Lemshagas marker. Väl där funderade vi på våra tre teorier kring varför man byggde fornborgar och vad de kan ha använts till. Var de bosättningar, bevakningsplatser eller kanske en tillflykt i orostider.
Efteråt skrev vi och dokumenterade i våra historieböcker.

Under två samlingar i röda och gröna gruppen fick eleverna svara på frågorna: (v 35)
“Vad är Lemshaga?” och “Vad vill du veta om Lemshagas historia?” Det blev mycket fina och intressanta samtal. Vi har skrivit ner alla frågor och funderat på lämpliga “experter” som vi vill bjuda in.

Ryssmuren v 37
Äntligen var det dags att utforska ”Ryssmuren” som finns på Lemshagas marker. Enligt traditionen byggdes den av ryska fångar som bodde i ett av husen på Lemshaga under 1700-talet.

Eleverna fick ha dessa frågor med sig: “Vad ser jag?”, “Vad tänker/tror jag om det jag ser?” och “Vad undrar jag?”. Under vandringen stannade vi och reflekterade över några saker och efteråt fick alla skriva i sina tankeböcker.
Vi provade att mäta muren på det högsta stället, med linjal och med oss själva…
Muren slutar under taggbuskarna vid Lillgården. Tänk, det visste inte vi!

Vandring till gamla brofästet v 39
Vi vandrade gamla Inagarövägen till gamla brofästet. Vi hade med oss två kartor, en från 1700-talet och en nutida orienteringskarta. Vid brofästet reflekterade vi över hur liten den gamla bron måste ha varit och skillnaden mellan det gamla brofästet och en nya bron. Efterarbete/reflektion i klassrummet. Vi sammanfattade vår vandring i projektböckerna och alla barn fick sätta in bilder på de gamla broarna.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):
Det känns mycket angeläget att arbeta med historia utifrån den plats där vi befinner oss, den plats där barnen vistas och känner till. Här kan vi gräva fram historien tillsammans på ett mycket nära och verklighetsbaserat sätt. Barnen får ge tips och visa vägen till historien!

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):
Vi låter alla elever få vara med och forma projektet tillsammans. En elevs idé eller fråga kan leda till att vi utforskar något nytt. Alla bidrar till att vi tar nya steg i vårt utforskande.
Vi lär känna varandra och våra olikheter berikar oss.
Vi fotograferar, antecknar och reflekterar i samband med samlingar och utforskande.
Nyfikenhet och lust driver oss framåt!

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:
Gustavsbergs historia
Stockholms historia

Pedagogisk dokumentation (länkas):

Länktips:
Lokala planeringar – Alla ämnen

FN och barnkonventionen

När, under vilka veckor? V.38-43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vilka rättigheter har barn enligt FN och barnkonventionen? Vilka skyldigheter medför rättigheter?

Ser det likadant ut för alla barn i världen? Vad kan vi göra för att påverka?

Hur kan en miljö påverka de människor som bor där?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
Förankring i kursplanens syfte

So

Genom undervisningen utvecklar eleverna förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Svenska

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Centralt innehåll från kursplanen

So

Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

Svenska

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

Handstil och att skriva på dator.

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

So

Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.

Svenska

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.

Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I samlingar tänker vi kring dessa frågeställningar, vi lyssnar på varandra och följer varandras tankebanor. Vi försöker sätta oss in i skillnader för barn i olika länder och miljöer. Vi möter våra skolkamrater i en gemensam samling för att visa på hur viktigt det är att vi tänker på varandra och har roligt tillsammans.

Vi skriver ner våra tankar.

Vi använder oss av bilden som uttrycksform.

Vi tittar på film.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi dokumenterar våra tankar i olika skrivuppgifter och i samtal. Vi tar del av varandras bilder och texter.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.43  Måndag:

Vi har en gemensam FN samling i Musikladan, åk F-3, de elever som vill ha kläder från något annat land får ha det, vi sjunger tillsammans.
Vi lyssnar på boken om barnkonventionen i appen, vi använder projektorn och visar boken på whiteboardtavlan
Vi använder material från Majema, sammanfattning av barns rättigheter, vi samtalar om det vi ser och hör.

Vi skriver våra egna tankar om FN dagen

Jag tänker …
Jag undrar…

Vi ser en film “Om världen vore en by” med bilduppgift, eleverna får en miljö/värld som de ska måla. De får sedan fundera på vilka förhållanden de som bor där har, boende, miljö, språk, tro etc. DE arbetar i grupper om 4. De visar sina tankar och idéer med bild och sedan skriver varje grupp en kort text och berättar om sin värld. De skriver på ipad.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi uppmärksammar FN-dagen

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och lärprocesser sätts i meningsfulla sammanhang och vad kan vara mer meningsfullt än att dela med sig av sin egen vardag och liv. Vi ser gruppen som som en resurs i lärandet och genom allas olikheter berikar vi varandra. Vi deltar i en ömsesidig dialog där respekten för varandra är i fokus. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vi tillsammans i Uranus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen & Eva Lorne

När, under vilka veckor? V.34- 51

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur skapar vi ett klimat där alla känner sig trygga och mår bra? Vad kan vi ha som överenskommelse för att vi ska få det klimat vi vill ha i klassrummet och på skolgården?  Vad är mitt ansvar och vad är mina rättigheter och hur hjälper vi varandra med att kunna ta ansvar?

Hur skapar vi ett klimat där vi kan tillgodose allas behov? Hur hjälper vi varandra med att lyckas under skoldagen?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.1

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Förankring i kursplanens syfte

So

Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.

Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra. Normer och regler i elevens närmiljö.

Centralt innehåll från kursplanen

So

Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer .

Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang .

Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) .

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

So

  • Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.

Svenska

  • Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Vi skapar en gemensam överenskommelse om hur vi vill ha det i klassrummet och på skolgården.
  • Vi har klass- och fritidsråd där alla kan få bidra med tankar och idéer om hur vi vill ha det.
  • Vi samtalar kring vad en vän är och hur man är en bra vän samt uppmuntra till nya konstellationer.
  • Vi samtalar om händelser och stöttar om det har gått tokigt. Hur ska jag göra om situationen uppstår igen.
  • Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
  • Vi jobbar med att ta andras perspektiv för att skapa en större förståelse för hur det kan kännas för olika personer.
  • Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
  • Vi har olika ansvarsgrupper varje vecka som får vara extra uppmärksamma på att det ska vara trivsamt i rummet och i matsalen samt hjälpa till med olika saker som vi kommit överens om. En grupp håller tar närvaron varje dag och håller i morgonmötet.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår. Vi pratar känslor när vi arbetar med kroppen. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Under uppstartsveckan omvärderar vi våra regler kring hur vi vill ha det tillsammans.

Vi har fritids- klassråd varje vecka. 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att vi ska vara trygga och må bra behöver vi tänka kring hur vi gör det. Eleverna behöver träna sig i att ta ansvar för sitt eget handlande. Det får konsekvenser för hur vi är mot varandra och det är viktigt att prata om det. Vi kopplar trygghet och trivsel till hur vi mår och synliggör det.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom att ständigt vara i en dialog skapar vi förutsättningar för gruppen att växa och må bra. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans. Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet. Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana. Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Familjer, regler & jobb

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.40-46

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är ett samhälle?
  • Hur lever människor tillsammans idag? (hushåll)
  • Hur bor människor i Sverige och varför ser det ut som det gör?
  • Vad är det för regler som påverkar familjen/hushållen?
  • Vad händer om det inte fanns regler?
  • Vilka bestämmer lagarna i Sverige?
  • Varför är polis, åklagare och domstolar viktiga?
  • Vad händer när ett brott begåtts?
  • Hur går en rättegång till vilka är med?
  • Hur påverkas olika personer av att brott begås och varför begår man brott?
  • Vad händer när det är unga människor som begår brott och vilket stöd kan utsatta få?
  • Vilka rättigheter & skyldigheter finns runt lagar & brott?
  • Varför behöver de flesta jobba?
  • Vilka typer av jobb finns det och vilka behövs i ett samhälle?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

 

Förankring i kursplanens syfte

 

Centralt innehåll från kursplanen


Samhällskunskap:

  • Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.
  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
  • Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
  • Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
  • Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer utgå från jobbet med att skapa ett samhälle i NO. Vår ingång kommer vara att se hur vi lever tillsammans idag. På så sätt skapar vi förståelse för vad ett hushåll är. Här funderar vi på hur vi bor och vilka orsaker det finns till att vi bor olika. Vi får med oss en familj som vi  kommer använda i det fortsatta arbetet.

Vägen vidare blir att vi ser vad är det som styr familjen/hushållen i ett samhälle och då kommer vi in på regler. Typer, varför de behövs och vilka som bestämmer dessa. Här måste vi ha koll på vilka som upprätthåller lagarna i ett samhälle.

Här kommer vi att stanna upp för att se vilka andra jobb behövs för att familjen ska fungera och vad som behövs för att ett samhälle ska fungera. Varför vi behöver jobba är alltså något vi behöver ett svar på.

Mitt i detta kommer det begås ett brott mot vår familj och då får vi följa vad som händer. Vi ställer oss frågor om varför brott begås och vilka konsekvenser det får.

Vi landar sedan i att se vad ett samhälle verkar bestå av och kopplar detta till rättigheter man har men nu också skyldigheter. Vi passar också på att se om det finns några drömjobb där ute!

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer stämma av några delar längs vägen i våra “Guldklimpar”. Diskussioner om vad som är viktigt i de olika delarna är en annan del och vi avslutar med ett prov denna gång.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.40 Hur lever vi och hur bor vi?
v.41 Regler, typer, var ifrån, vilka jobbar med dem.
v.42 Vilka jobbar med regler, Jobb i ett samhälle
v.43 Brott begås
v.44 Lov
v.45 Varför brott och konsekvenser, rättigheter & skyldigheter
v.46 Drömjobb och prov

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.