GE- Sårbara platser, fattigdom & flyktingar

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.45-4

Vad?

Frågeställning och följdfrågor del 1
  • Hur uppkommer nederbörd på olika platser? (orografisk, Konvektionsnderbörd, frontregn)
  • Vad orsakar sårbara platser naturligt & skapat av människan?
  • Vad avgör hur sårbar en plats blir och vad gör FN vid katastrofer? (resiliens)
  • Vad är orsaken till jordbävningar och vilka konsekvenser får dessa ur perspektiv som familjer, företag & samhället? (Kontinentalplattor, Kontinentaldrift, Kollisionszon, Subduktionszon, – Spridningszoner,
  • Hur uppkommer vulkaner och bergskedjor? (Mittoceaniskaryggar, mantel, jordskorpa, inre & yttre kärnan, lava, magma, Gejser, geotermiskenergi, subduktionszon, djuphavsgravar, öbågar.
  • Vilka konsekvenser kan vulkanutbrott få?
  • Vad gör att tsunamis uppkommer och vad gör dem så farliga?
  • Vad menas med väder & klimat?
  • Vad avgör vilket klimat vi får på en plats? (Hav, höjd över havet, havsströmmar, Solen, El nino)
  • Vilka är de 5 stora klimatzonerna och vad skiljer dem åt?
  • Vad innebär det ekonomiskt att befinna sig i olika klimatzoner för t ex familjer, företag & länder?
  • Vad är monsuner och hur kan man se att detta hänger samman med översvämningar & erosion?
  • Hur kan klimatförändringar skapa fler sårbara platser
  • Hur kan man se att sårbara platser hänger samman med att människor befinner sig i en fattigdomscirkel?
  • Hur kan man se att sårbara platser hänger samman med att människor flyr?
  • Vad kan göras för att minska sårbarheten som uppkommer pga översvämningar?
  • Hur kan fattigdomscirkeln brytas?

Material:

  1. Sårbara platser – repetition (med länkar till NE + filmer):

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

 

Förankring i kursplanens syfte

 

Centralt innehåll från kursplanen

Geografi:
* Jordens klimat­ och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
* Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transport­ eras.
* Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.

* Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informa­ tionssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
* Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
* Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer längs vägen ha diskussioner där man alltid har chans att visa sin förståelse (kan inte sänka er). Mitt i har vi en mindre analys och sedan avslutar vi med en slutanalys.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.43 Muren och varför människor flyr till USA + Geoanalys Mellanamerika
v.45 Valet i USA – hur går det till? + Geoanalys Mellanamerika
v.46 Demokrati & diktatur & Hur styrs USA, Sårbara platser & nederbörd
v.47 Jämförelse FN & USAs styrelse + Sårbara platser med Geologiska hot
v.48 Geologiska hot + liten analys
v.49 Sårbara platser och geografiska kartanalyser – koppla till fattigdom och människors flykt
v.50 Geo analyser fortsättning, Olika typer av nederbörd
v.51 Orsaker till klimat, översvämningar & monsuner
v.2 Klimatzoner
v.3 Klimatförändringar som orsak till sårbara platser, fattigdom och människors flykt.
v.4  Kartanalyser, Repetition + Analys

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Människor är i olika grad utsatt för katastrofer och de lever därför i mer eller mindre sårbara områden/platser. Vi ska studera orsaker till dessa katastrofer och konsekvenser av dem. Ett viktigt mål att se kopplingen mellan dessa platser och fattigdom för att i nästa led se hur detta påverkar människors behov av att fly.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

En resa bakåt i tiden

När, under vilka veckor? v. 2-8

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström

Vad ska vi göra? En resa bakåt i tiden
Vi åker tillbaka till jordens födelse. Hur tror du att jorden skapades? 

Hur skapades jorden enligt vetenskapen?
Hur skapades jorden enligt den kristna tron?
Vilka olika perioder har jorden varit med om och vad skedde här?
Vad kan vi se för spår och hur tror vi att det var att leva på den här tiden?

Hur ska vi arbeta? 

Vi ska arbeta praktiskt för att visualisera de olika perioderna. Vi tittar på filmer som förklara de olika perioderna samt begrepp kring månen solen och jorden. Vi skriver och ritar för att visa förståelse och minnas. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad? 

  1. Vi börjar med att fundera tillsammans kring hur vi tror jorden skapades. VT- Chalk board

Vi tittar på Big bang hur livet och jorden skapades: https://www.ne.se/play/filmnavet/program/medix83?fromSearch=true

Alla får måla sina bilder med kladdkrita på svart papper.

  1. Vi tittar på Jack och jordens utveckling
    https://urplay.se/program/199158-jack-och-jordens-utveckling-pa-vag-mot-silur

Vi visar klassens tidslinje och berättar vad snöret symboliserar.

Eleverna delas in i grupper om 4 och får en remsa som är 4,6 meter lång. Varje millimeter kommer visa 1 miljon år och varje meter 1 miljard år.  

Det första strecket som vi gör är närmast vår rulle och där skriver vi 46000 miljoner år Jordens födelse. Detta sträcker sig sedan till 3500 miljoner år. Här ritar vi hur jorden skapades.

3. Vi tittar på På väg mot silur avsnitt 1 

4. Vi ritar ut prekambrium, kambrium ordovicium på vår tidslinje. Ritar något på varje del.

Prekambrium – 542 miljoner år sedan – bakterier encelligaväxtceller som ger av sig syre.

Kambrium – 488-542 miljoner år sedan – Livet höll sig fortfarande kvar i havet. Det blev allt vanligare för djuren att få ett hårt skal detta troligtvis för att det började komma rovdjur.

Ordovicium – 444-488 miljoner år sedan Det skedde en stark utveckling av nya släkten bland djuren i havet. Brakiopoder, trilobiter och sjöliljor blir vanliga.Graptoliterna (en numera utdöd grupp kolonibildande organismer) frodas. Blötdjuren blir mer varierade med snäckor, musslor och olika bläckfiskar, särskilt nautoloideerna – långa strutformiga arter.

De första käkförsedda fiskarna dyker upp i slutet av perioden. Ett större utdöende drabbade djurlivet vid övergången till silur vilket fick till följd att 60 % av de ryggradslösa släktena försvann.

5. Praktiskt – vi skapar fossil http://www.ungafakta.se/pyssel/skapa/fossil/

6. Vi tittar på: Fram mot trias avsnitt 2 (Silur, devon, karbon och perm) 

Rita ut varje del på vår tidslinje. 

Silur – 416-444 miljoner år sedan – Växter och djur tar sig upp på land. 

https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/fossil/livetshistoria/silur.8031.html 

Vi skapar vårt egna ekosystem med växter och maskar om det går. 

Vi tittar på LTH:S julkalender 2018: Film om hur vi gör vårt egna ekosystem

Devon – 359-416 miljoner år sedan  – Landväxterna och Fiskarnas tid

Vi delar in oss i grupper om 3 och 2 där alla får skapa sina egna världar med växter och hav med fiskar.

Karbon – 299-359 miljoner år sedan – Den höga syrehalten under karbon tros vara orsaken till att vissa insekter spindlar och andra artopeder (leddjur) blev så stora.  Det flög omkring trollsländor med ett vingspann på upp till 70 centimeter , en landlevande mångfoting (Arthropleura) blev 1,8 meter lång, och det fanns 50 centimeter stora skorpioner. De allra flesta landlevande leddjuren var dock normalstora. Insekterna fick vingar i karbon.

Vi skapar dessa stora djur på papper i våra grupper. Mäter med linjaler/måttband för att få rätt storlek. 

Perm – 251-299 miljoner år sedan – 

 

  1. Vi tittar på: Innan meteoriten avsnitt 3

Trias – 200-251 miljoner år sedan – 

Jura – 146-200 miljoner år sedan – 

Krita – 65-146 miljoner år sedan – 

Vi ritar ut perioderna på vår tidslinje. 

Vi målar dinosaurier på papper som därefter kommer till liv i lera: Material lera samt olika bilder/djur(leksaker) av dinosaurier.

Dessa får sedan flytta in i våra världar från Devon. 

  1. Vi tittar på: Jägaren kommer avsnitt 4

Tertiär – 1,83 – 65 miljoner år 

 

  1. Vi tittar på Neandertalaren avsnitt 5
  2. Vi tittar på Planeterna från ur eller Paxi Solsystemet :  Vi delar in oss i 9 grupper där varje grupp får göra sin planet sol. 
    Uppgift: Skapa er planet
    Material: Papper Mache:l ballonger i olika storlekar tidningspapper färg
  3. Vi tittar på PAXI  hur de olika planeterna rör sig samt hur solen månen och jorden rör sig.

    Sång för musiken: https://www.youtube.com/watch?v=shbkxEmV3ak

    Extra skoj för eleverna: https://www.esa.int/kids/en/Games/Solar_System_Explorer

    VI gör leken månens faser: 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
SO F-3

Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid. 

Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser.

Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter.

 

NO – F-3

Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra.

I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat.

Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet
Vi tittar närmare på våra planeter då vi på lemshaga har planeter som namn på våra klasser.

Vi har upplevt att ett intresse för dinosaurier är stort hos kompisarna i Neptunus. 

Centralt innehåll från kursplanen

SO år 1-3

Att undersöka verkligheten

  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

 No år 1-3 

Året runt i naturen

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Metoder och arbetssätt

  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. 

  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra.

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi använder oss av så många olika uttryckssätt som möjligt för att få alla elever delaktig. Vi arbetar praktiskt för att visualisera våra perioder.  vi samtalar kring facktexter och filmer för att få till oss fakta kunskaper om de olika perioder.

 

GE – Resan genom Europa del 1

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? v.46 – v.51

Vad?

Frågeställning och följdfrågor till Analys:
  • Hur man väderstreck och kartors gradnät användas? (väderstreck, längdgrader, breddgrader)
  • Vad studerar en geograf? (landskap, förändringar, användning av jordytan)
  • Vad menas med klimat och vad är det som påverkar klimatet på en plats?(medelväder, ekvatorn/poler, luft, berg/höjd, )
  • Hur påverkar klimatet runt Medelhavet hur människor lever och vad de jobbar med?
  • Hur ser det ut i jordens inre och hur påverkar detta jordens kontinentalplattor? (4 delar, rörelser, Pangea)
  • Vilka drabbas av jordbävningar och vilka konsekvenser kan drabba dem?
  • Hur förändras landskapet av människor och av de krafter som finns i Jordens inre? (avverka skogar, spränger, veckberg, subduktion)
  • Hur och var uppkommer vulkaner och vad får ett utbrott för konsekvenser?
  • Varför är floder och sjöar viktiga för människor och hur påverkar dessa landskapets former? (transporter, erosion)

Material:

  1. Lpp-genomgång:
  2. Keynote från lektioner: Kommer bli 2 delar
    Europaresan elev del 1a
    Europaresan elev del 1b
  3. Ne:
    Kartor & rutnät:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/279/13042
    Jordens inre:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/279/13028
    Veckberg:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/279/13028?tab=extraMaterial&id=2305016
    Klimat:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/279/13046
    Floder & Sjöar:
    https://laromedel.ne.se/material/reader/279/13029
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
Förankring i kursplanens syfte
Centralt innehåll från kursplanen

Historia:

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Tillsammans kommer vi följa Holger, Mortensen och Esmés resa genom Europa. Deras “Geografens testamente” hjälper oss studera Europa utifrån en geografs ögon. Tillsammans med eng och Sv lyfter vi fram och sammanställer den kunskap vi får. Målet är att ha en Europagala som avslutning på detta arbete.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer ha diskussioner, en analys i mitten och avsluta med en andra analys efter jul).

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.46 Intro Europaresan + kartan som verktyg + resa 1
v.47 Jordens inre och jordbävningar + resa 2
v.48 Medelhavsklimat + Veckberg + resa 3
v.49 Vulkaner + Floder & sjöars betydelse för människor & natur del 4
v.50 odling, Industrier och naturtillgångar som oljas betydelse för rikedom och var människor bor + del 5
v.51 Analys + vad påverkar klimatet

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi samarbetar med Sv och eng i en resa genom Europa. Vi synliggör viktiga geografiska fenomen och får en blid av olika delar av Europa. Här bygger vi vidare på de kunskaper om hur en geograf arbetar som vi inledde i åk 4. Tillsammans med vår ämnen kommer vi kunna öva på olika förmågor och synliggöra många olika delar i det centrala innehållet. Resan gör också att vi kan återbesöka platser vi varit på när vi studerade Medeltiden.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Lajka – för en schysst nätvardag!

Lajka – för en schysst nätvardag!

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? V.47-51

Vad?

Frågeställning:

  • Vad är nätet?
  • Nätet för barn
  • Källkritik på nätet
  • Testa att vara källkritisk

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. 
  • Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. 
  • Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. 
  • Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
  • Alla som arbetar i skolan ska i arbetet med normer och värden uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför.

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
  • Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att förstå digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen och för den personliga integriteten.
  • Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
  •  Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett snabbt föränderligt samhälle.
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang.
  • Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
  • Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi arbetar och följer prinsparets stiftelses arbetsmaterial Lajka. https://lajka.prinsparetsstiftelse.se

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar och bedömer kontinuerligt under arbetets gång. 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

I en alltmer digitaliserad värld behöver eleverna få verktyg för att hantera internet. Eleverna behöver veta om sina rättigheter på nätet men även sina skyldigheter. 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga att vara källkritiska. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill på ett konkret sätt mötas i olika sätt att tänka och tro samt skapa nyfikenhet för olikheter.

 

SH – USA, FN och sårbara platser

Ansvarig/Ansvariga lärare: Fredrik Pettersson

När, under vilka veckor? 43-51

Vad?

Frågeställning och följdfrågor del 1
  • Hur går valet i USA till?
  • Vad menas med diktatur och vad skiljer dessa från demokratier? (Ledare, val, massmedia)
  • Hur fördelas makten i USA och hur fattas beslut?
  • Vad är FNs uppgifter, hur styrs FN och vilka konsekvenser får vetorätten för FN, Världen och enskilda länder.?
  • Vilka likheter och skillander kan man se mellan hur USA och FN styrs samt någon jämförelse med Sverige.
  • Hur stor är FNs möjligheter att påverka det som sker i världen?

Material:

  1. Lpp-genomgång:
    USA & FN – elev
  2. Keynote från lektioner (med länkar till NE + filmer):

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

 

Förankring i kursplanens syfte

 

Centralt innehåll från kursplanen

Samhällskunskap:
* Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
* Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demo­kratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
* Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.

Geografi:
* Jordens klimat­ och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
* Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transport­ eras.
* Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
* Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.

* Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informa­ tionssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
* Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
* Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
* Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer längs vägen ha diskussioner där man alltid har chans att visa sin förståelse (kan inte sänka er). Mitt i har vi en mindre analys och sedan avslutar vi med en slutanalys.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.43 Muren och varför människor flyr till USA + Geoanalys Mellanamerika
v.45 Valet i USA – hur går det till? + Geoanalys Mellanamerika
v.46 Demokrati & diktatur & Hur styrs USA, Sårbara platser & nederbörd
v.47 Jämförelse FN & USAs styrelse + Sårbara platser med Geologiska hot
v.48 Geologiska hot + liten analys
v.49 Sårbara platser och geografiska kartanalyser – koppla till fattigdom och människors flykt
v.50 Klimat och klimatzoner
v.51 Klimatförändringar som orsak till sårbara platser, fattigdom och människors flykt.
v.2
v.3
v.4  Analys

Varför?

Sammanhang och aktualitet

De etiska frågor vi ska jobba med hänger dels samman med vår start som klass och det faktum att ni elever får låna Ipads. Rätt och orätt kopplade till dessa ämnen gör att vi kan presentera viktiga etiska begrepp och modeller.

När vi sedan tar upp spåret med flyktingar gör vi det i ett läge då världen har över 70 milj flyktingar. Detta är fler än någon gång tidigare och vi får gå tillbaka till 2.a Världskriget för att hitta liknande siffror.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Projektet har redan från början försökt hitta olika ingångar till lärande då vi redan dag 2 ägnade en hel dag åt rollspel och då att vara på flykt. Samarbete var i fokus då och vi siktar hela tiden på att synliggöra de tankar som frågor om flykt tar upp. Då kan vi bygga vidare på varandras tänkande och hitta fler perspektiv.

Längs vägen kommer vi jobba med att hitta dels personer som kan berika oss med sina erfarenheter och vi söker möjligheter att dela våra kunskaper till andra.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

1900-talets historia

Ansvarig/Ansvariga: Patrik, 
När, under vilka veckor? V.46-8

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är bakgrunden (Orsakerna) till de stora världskrigen?
Vad händer under 1900-talet?
Vilka är personerna som påverkar utvecklingen under 1900-t?
Hur slutar konflikterna efter andra VK?
Vad händer mellan 1:a och 2:a VK?
Vad är kalla kriget och vilka är det viktiga aktörerna?
Hur har det som hände under den här tiden påverkat oss idag?
Vilka lärdomar kan vi som lever nu dra av händelseutvecklingen under världskrigens tid?
Varför skedde denna utveckling och vilka konsekvenser fick händelserna på kort och lång sikt?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Se samband & orsaker

Göra jämförelser
Se ur olika perspektiv
Dra slutsatser
Ställa frågor
Kritiskt granska källor
Se konsekvenser

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Historia

* Världskrigen, orsaker, följder.

* Demokratisering i Sverige. Skapandet av politiska partier, folkrörelser (kvinnorörelsen) och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuteten och förändringen av synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

* Framväxten av Svenska välfärdssamhället.

* Historiska perspektiv på urfolket, samernas och övriga minoriteters situation i Sverige.

* Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens fall och nya maktförhållanden i Världen.

* Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.

* Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

* Hur historia kan användas för att förstå hur den tid vi lever i påverkar deras villkor och värderingar. 

Religion

* Religionens roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

* Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

* Hur religion och andra livsåskådningar kan forma människors identitet och livsstilar.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar
Uppgifter kopplade till förmågorna.
Det kommer ett förhör på Orsaker till världskrigen så förbered er.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning sker skriftligt i en analysuppgift kring Orsaker, ett filmprojekt kring efterkrigstiden och en muntlig analys efter att projektet är färdigt.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi utgår från Digitala läromedlet NE och google classroom som platform för planering. 
V.46 – Bakgrund – Eleverna läser om Imperialismen och Kolonialismen
V.47 – Orsak till första VK
STOPPA KRIGET!!!!
V.48 – Första VK
V.49 –  Första VK/mellankrigstiden
V.50 –  Sverige under första VK och mellankrigstiden.
V.51 – Orsaker till andra VK, Hitlers väg till makten. Ev källkritik
V.2 – Andra VK. Jobba med Orsaker och konsekvenser/Uppgifter (Sverige)
– Identifiera orsakerna bakom första VK och andra VK. Jämför dessa och resonera kring vilka likheter men även skillnader du kan hitta. Vilka varningssignaler tänker du att man skall vara observant på i framtiden?
  • På vilket sätt påverkade de nationalistiska och Imperialistiska tankarna det som sker under denna period? (orsaker, konsekvenser)
  • Jämför första och andra världskriget. (Vilka likheter och skillnader kan du se på, Varför de startade? är det olika orsaker eller samma? Vilka är aktörerna (perspektiv)?
  • Varför fick världen två världskrig så nära inpå varandra? (orsaker, konsekvenser) (slutsats)
  • Vilka saker bidrog till att det blev ett andra världskriget?  (Orsaker/samband)
V.3 – Kalla kriget uppstart
V.4 – Kalla kriget, gruppuppgift där ni gemensamt lär om en period under kalla kriget. Dessa ska sedan redovisas för klasskamraterna.
V.5- Kalla kriget/Svenska välfärdssamhället, Mellanöstern.
V.6 – Kalla kriget – Prov
V.7 –  Kalla kriget. Prov
V. 8- Kalla krigets konflikter. Spår idag?

Att tänka på till provet.

Vilka är de stora händelserna under efterkrigstiden. Varför är de viktiga, d.v.s hur påverkar de?
Vilka förändringar sker för befolkningen både globalt och i Sverige?
Hur är var det at leva under denna period?
Varför var relationen så kall mellan öst och väst?

Hur kan vi idag se spår av denna tidsperiod? D.v.s hur påverkas vi idag?

Matris:

Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Förklara orsaker och samband

(samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk- mord)

(hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i)

Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Beskriva (förklara och se samband) utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor. Kan beskriva enkla samband mellan olika tidsperioder. Kan beskriva förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Kan beskriva komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Förslag/slutsats/kärna (till tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer)

(om människors levnadsvillkor)

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet.

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

För at förstå varför världen ser ut som den gör idag och varför vissa relationer fortfarande är problematiska behöver man ha koll på det historiska skeendet under 1900-talet

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

För att förstå varför samhället ser ut som det gör behöver eleverna ha en förståelse för vad som format vår tillvaro. Ex varför är relationen mellan Ryssland och USA som den är? Vilka spår har världskrigen lämnat hos oss? Vilka spår har efterkrigstiden lämnat? Vad gjorde Sverige till det välstatsland som det faktiskt är?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Utvärdering

 

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Hur påverkar historiska händelser relationen politiskt mellan dagens världsledare?

Pedagogisk dokumentation

Länkar:

Sverige i beredskap

Andra världskriget år för år

Första världskriget bakgrund

Hitler

prezi-mac

Mellankrigstiden anteckninga

Vill ni se hela serien om Vietnamkriget finns den här: https://www.svtplay.se/video/16392678/the-vietnam-war/the-vietnam-war-aldrig-glomma

Info kring personer från Nazityskland

Första världskriget bakgrund

Orsaker världskrigen

Föreläsningar finns här:




Om Hitler:
Video:

Orsakerna till WW1

Glada 20-talet