Judendomen och Isalm och Etik (Merkurius HT-20)

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.45 – 3

Vad?

Frågor från eleverna:

  • När skapades Judendomen?
  • Varför ska man kunna något om Judendomen?
  • Hur många högtider har Judendomen?
  • Var kommer Davidsstjärnan ifrån?
  • Varför de konstiga kläderna?
  • Vad kommer begreppet synagoga ifrån?
  • Hur många anhängare?
  • Väntar dom på gud?
  • Ljusstaken menoran?
  • Skulle religionen varit större utan förintelsen?
  • Varför tänker man att det var judarnas fel att Jesus korsfästes?
  • Fastar dom runt jul?
  • Varför äter man inte gris? och vad äter man av tradition?
  • Hur ser en judes vardag ut?
  • Växande eller krympande?
  • Viktiga personer?
  • Omskärelsen?
  • Toran?
  • Sexuella läggningar vad säger judendomen om det?
  • Skillnader mellan kristendom, judendom och Islam?
  • När och hur uppstår Islam?
  • Vem var Muhammed och vad var hans roll?
  • Regler ex matregler vad gäller inom Islam?
  • Shia och Sunni?
  • Muslimska symboler, vilka finns?
  • Hur ser en muslimsk vardag ut?
  • Beskriv grundpelarna inom islam.
  • Vilka platser är viktiga inom Islam?
    Se instuderingsfrågor längst ner och på Gleeups planering
Till proven:
Eleven ska kunna jämföra de Abrahamitiska religionerna. Se likheter och skillnader mellan till exempel högtider, hur religionen praktiseras, grenar inom religionen. Känna till de olika begreppen inom religionen. 
Övergripande mål från LGR11 2.2

 

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
 
Förankring i kursplanens syfte
* Förstå olika etiska ställningstaganden
* Ökad kunskap om vilken roll religionen spelar hos människor
 
Centralt innehåll från kursplanen
Religion:
  • Sambandet mellan religion och samhälle i olika tider och på olika platser.
  • Religionens roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Vardagliga och moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, ex konsekvens och pliktetik.
  • Judendomen
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
  • Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
 
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi tittar på vad etik och moral står för. Går igenom de olika etiska modellerna och deras betydelse.
Vi resonerar, diskuterar och debatterar etiska frågeställningar utifrån olika etiska ställningar.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Föreläsningar
  • Diskussion
  • Tankekarta
  • Film
  • Uppgifter
  • Läsa
  • Gruppuppgifter
  • Läsa berättande text
  • Googla
  • Frågor

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
V.45 –  Vi startar upp  Judendomen. Vad tror vi att vi vet? Vad undrar vi över/vill veta mer om? Hur får vi reda på detta?
Symboler, vilka och vad står dessa för?
Att fundera på i grupp: Det finns flera förklaringar till vad Davidsstärnan kommer ifrån och vad den betyder. Försök hitta så många olika förklaringar som möjligt och resonera kring vilken som som känns som den mest “trovärdig” förklaringen. Varför valde ni just denna?

V. 46 – Judendomen –
1 – Vardag inom Judensomen
2 – Inriktningar
3 – Judendomen i Israel.

V.47 – Judendomen –
Vad är Menoran?
Varför är färgerna Vitt och Blå/purpur speciella?
Vad är Dörrpostkapseln (mezuza)

V.48 – Isalm
V.49 – Islam
V.50 – Islam, etik och moral

V. 2 – Etik och moral
V. 3 – Etik och moral

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Nivå

E

C

A

Analysera Judendomen, andra  livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Beskriva, förklara & se generella mönster. Kan beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Jämförelser (inom och mellan några religioner och andra livs- åskådningar.) Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället.
Förklara orsaker och samband

(hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden)

Kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggd resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.
Beskriva och ta olika

perspektiv (visar hur olika identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar)

Kan enkelt beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och utgå från några givna perspektiv.

Kan utvecklat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang. och kan utgå från flera givna perspektiv. Kan välutvecklat och nyanserat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.

Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar
Förslag/slutsats/kärna Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Begrepps- och modellanvändning i religion
Begrepp/modeller Kan använda  begrepp/modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett väl fungerande sätt.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Arbetar med eleven som medforskare.
Utgår från varje individs olika förmåga.

Judendomen

Innstuderingsfrågor: OBS dessa kommer fyllas på under hela avsnittet!!

Judendomen:
När grundades Judendomen?
Vilka högtider har Judendomen?
Fastar dom runt jul?
Var kommer Davidsstjärnan ifrån?
Vilka speciella kläderna använder man?
Vad kommer begreppet synagoga ifrån?
Hur många anhängare har judendomen?
Varför väntar man på en frälsare?
Ljusstaken menoran, varför är den viktig?
Om förintelsen inte ägt rum, hur tänker du att det hade påverkat religionen?
Varför tänker man att det var judarnas fel att Jesus korsfästes?
Varför äter man inte gris? och vad äter man av tradition?
Hur ser en judes vardag ut?
Är religionen växande eller krympande?
Vilka viktiga personer finns kopplat till Judendomen?
Omskärelsen, varför gör man den?
Tora, vad är det?
Sexuella läggningar vad säger judendomen om det?
Jämför kristendom och judendom. Vilka likheter och skillnader hittar du?

Frågor Islam:
1 – På vilka sätt är det fel att kalla islam för en ”arabisk” religion?
2 – Resonera om varför ordet sharia tolkas så olika av muslimer. Motivera och utveckla ditt svar genom att tänka på att tid, plats och person kan avgöra. Använd dels haram, dels halal. Försök att ge olika konkreta exempel i ditt svar.
3 – På vilka olika sätt kan ordet jihad tolkas?
4 – Berätta om de viktigaste muslimska högtiderna.
5 – Ge några exempel på att islam har påverkat samhället och samhället påverkat islam.
6 – Muslimerna är uppdelade i två stora grupper, vilka och varför?
7 – Varför bär muslimska kvinnor slöja?
8 – Vilka heliga skrifter har Islam
9 – Beskriv de fem grundpelarna inom Islam
10 – Vilken är Islams symbol?
11 – Vem leder gudstjänsten?
12 – Vilken veckodag är viktigast inom Islam?

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Demokrati, politik och en hel del källkritik

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

 

När, under vilka veckor?

v. 45-51

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur är det att leva i en demokrati/diktatur
  • Var kommer demokrati ifrån? 
  • Vad är massmedia och hur är man källkritisk
  • Varför är det amerikanska presidentvalet så intressant för omvärlden och Sverige? 
  • Vilken makt har den amerikanska presidenten? 
  • Vilka är det två huvudkandidaterna? 
  • Hur kan det komma sig att Donald Trump kan bli påkommen med att ljuga gång på gång men samtidigt behålla makten? 
  • Hur ska vi förhålla oss källkritiska till Donald Trumps uttalanden?
  • Vad menas med Fake News
  • Vad är Black Lives Matters?  
  • Den dolda demokratin. Hur fungerar demokrati och diktatur i praktiken?

 

Övergripande mål från LGR 11

Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och digitalisering. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss i en komplex värld, ta ansvar för vårt handlande och främja hållbar utveckling. 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar förtrogenhet med demokrati och mänskliga rättigheter. Den ska bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle samt om demokratiska processer och arbetssätt. På så sätt ska undervisningen ge eleverna förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv samt möjlighet att utveckla förståelse för hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck. Eleverna ska också ges verktyg att kritiskt granska hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen genom information, ståndpunkter och argument i olika sammanhang och källor. 

 

Centralt innehåll från kursplanen (OBS! UR nya reviderade kursplanerna 2020) 

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att rösta i allmänna val och till exempel genom elevråd i skolan eller genom att skapa opinion i sociala medier. 

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
  • Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter. 

Granskning av samhällsfrågor

  • Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.

 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.

Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument. 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att undersöka, diskutera, värdera, analysera, söka information och därmed söka förståelse för de begrepp och kunskaper vi ska införskaffa. 

Vi kommer bland annat att få besök av olika yrkesgrupper, titta på film, ha föreläsningar men också söka information och genomföra olika tillhörande uppgifter (enskilt, i par samt i grupp) som därmed ska öka våra olika förmågor såsom analys-, begrepps-, kommunikations- samt procedurförmåga. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning sker löpande under temat gång genom de diskussioner vi för, de uppgifter vi genomför samt det slutgiltliga prov vi kommer att ha innan terminsavslutet. 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Det amerikanska valet är en högst aktuell fråga och påverkar oss alla på olika plan. Det går inte en dag utan att olika medier rapporterar från USA och det kommande valet. Vem ska bli världens mäktigaste man den 3 november 2020? Det amerikanska valet fascinerar och intresserar många och framförallt våra elever. Utifrån aktualiteten och det intresse eleverna har visat så faller det sig naturligt och nödvändigt att lära oss mer om vår demokratiska historia och hur vi påverkar samt påverkas av olika maktfaktorer, och här utgår vi då såklart utifrån det stundande valet i USA. 

 

Att få våra elever att engagera sig i omvärldsfrågor är i förlängningen en demokratisk fråga. Att eleverna också tänker källkritiskt och funderar över syfte och mål med den information de tar del av blir allt viktigare i det komplexa samhälle som vi lever i. Det här temaarbetet syftar också till att skapa intresse för samhällsfrågor hos eleverna, få dem att se vikten av att engagera sig i demokratiska frågor och samtidigt bli källkritiska medborgare. Målet är i förlängningen att bidra till en starkare tilltro till demokrati och yttrandefrihet.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker tillsammans med eleverna.

 

Sagor och väsen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? V.40-45

 

Vad?

Frågeställning:

  • Vad trodde människor på förr?
  • Vad är nordisk folktro?
  • Vad är ett väsen och en sägen?
  • Vad var syftet med dessa historier om de övernaturliga väsen som berättades?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar.
  • Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
  • Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder (so).
  • Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar (so).
  • Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan (no).

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi startar upp vårt projekt med “Think, puzzel, explore” för att se vilka förkunskaper eleverna har och vad de vill veta mer om. 
  • Varje vecka kommer vi att arbeta med ett väsen. Varje vecka ser vi på “Mytologerna”, UR skola. 
  • Vi läser historier från barnlitteraturen om nordisk folktro. Vi skriver faktatexter om de väsen vi har läst om. När vi skriver använder vi oss av ämnesspecifika ord som stöd. 
  • Vi skapar olika väsen med naturmaterial. 
  • Ute i naturen skapar vi inspiration för att senare skapa berättelser.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar och bedömer kontinuerligt under arbetets gång. 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

I vårt arbete kring tro och religion som vi tidigare har arbetat med vill vi ge eleverna olika infallsvinklar till berättelser  som har berättats genom vår historia. Allt från hur världen skapades, asatron samt de olika religionerna.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga för den nordiska mytologin. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill på ett konkret sätt mötas i olika sätt att tänka och tro samt skapa nyfikenhet för olikheter.

 

Boken om mig

När, under vilka veckor? HT 20 VT 21

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström 

Vad ska vi göra? Boken om mig

Hur ska vi arbeta?
Vi kommer tillsammans dokumentera hur vårt första år i Neptunus ser ut. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

  • Hur ser mitt klassrum ut?
  • Vika kompisar sitter jag tillsammans med?
  • Vilka intressen har jag?
  • Vilket är mitt favoritämne?
  • Hur ser min skolgård ut?
  • Vad vill jag helst göra ute på skolgården?

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor.
______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

När eleverna gick i Pluto startade de boken “Boken om mig” Som inte var helt klar vilket gjorde att vi tog med den upp i Neptunus för att låta eleverna fortsätta dokumentera om sig själva i Neptunus.

Centralt innehåll från kursplanen

Att leva tillsammans

  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra.

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi tillsammans i Saturnus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen, Eva Lorne och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? Ht20-Vt21

Vad?
Vi vill tillsammans skapa ett klimat i klassen där alla känner sig trygga och allas behov tillgodoses.

Frågeställning och följdfrågor
Hur skapar vi ett klimat där alla känner sig trygga och mår bra? Vad kan vi ha som överenskommelse för att vi ska få det klimat vi vill ha i klassrummet och på skolgården?  Vad är mitt ansvar och vad är min rättighet och hur hjälper vi varandra med att kunna ta ansvar?
Hur skapar vi ett klimat där vi kan tillgodose allas behov? Hur hjälper vi varandra med att lyckas under skoldagen?
Hur kan vi lära oss mer om hur vår hjärna fungerar och hur det påverkar oss i vardagen?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.1
Skolans mål är att varje elev
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

• genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
• visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan,
• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

 

Förankring i kursplanens syfte
So
Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.
Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra. Normer och regler i elevens närmiljö.

 

Centralt innehåll från kursplanen
So
Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer .
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang .
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) .
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
So
• Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
• Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
Svenska
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
• Vi skapar en gemensam överenskommelse om hur vi vill ha det i klassrummet och på skolgården.
Vi lär oss mer om hur hjärnan fungerar och hur det påverkar oss i vår vardag.
• Vi har klass- och fritidsråd där alla kan få bidra med tankar och idéer om hur vi vill ha det.
• Vi samtalar om händelser och skapar nya vägar, sätt om det har gått fel.
• Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
• Vi jobbar med att ta andras perspektiv för att skapa en större förståelse för hur det kan kännas för olika personer.
• Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
• Vi har klassvärdar varje vecka som får vara extra uppmärksamma på att det ska vara trivsamt i rummet och hjälpa till med olika saker som vi kommit överens om.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Under uppstartsveckan omvärderar vi våra regler kring hur vi vill ha det tillsammans. Vi går igenom alla rum i Villan och kommer överens om gemensamma regler.
Vi har klassråd varje vecka.
I början av terminen får alla elever enskilt svara på frågor om trygghet och trivsel.
Dessa svar blir utgångspunkt för vårt gemensamma arbete.

Varför?
Sammanhang och aktualitet
För att vi ska vara trygga och må bra behöver vi tänka kring hur vi gör det. Eleverna behöver träna sig i att ta ansvar för sitt eget handlande. Det får konsekvenser för hur vi är mot varandra och det är viktigt att prata om det. Vi kopplar trygghet och trivsel till hur vi mår och synliggör det bl a med hjälp av känslotavlan och samtal enskilt och i grupp.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom att ständigt vara i en dialog skapar vi förutsättningar för gruppen att växa och må bra. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans. Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet. Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana. Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas.

Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Lägerdagar: Vandring till fornborgen

Ansvariga lärare: Cecilia Högsveden-East, Ann-Sophie Petersen & Eva Lorne

När, under vilka veckor? v 34
Vad?
Vi utforska Lemshagas fornborg och funderar över dess användning och ursprung

 

Frågeställning och följdfrågor
• Vad är en fornborg?
• Vad användes den till?
• Vilka spår visar den historiska platsen och vad kan vi lära oss av den?

Övergripande mål från LGR 11 2.2
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
• Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande.
• Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.
• Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.

Centralt innehåll från kursplanen
Att leva tillsammans
• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Att leva i närområdet
• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
• Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder.
• Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar.
• Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck.
• Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser.

Hur?
Dagen innan vandringen pratar vi om vad en fornborg är, när den kan ha byggts och olika teorier kring hur den har använts.

Tillflyktsplats
Boplats
Kultplats
Försvarsborg

Hur ska vi arbeta?

Vi promenerade till Norrängsudden där Lämshagas fornborg ligger. Väl på plats fick eleverna uppmuntrades att fundera kring platsen. Hur kan borgen sett ut? Vad användes den till? Varför hade man valt just denna plats?

När vi kom tillbaka till skolan dokumenterade det vi såg, tänkte och undrade under vårt besök i Fornborgen.

Eleverna får rita fornborgen så som de tänker sig att den såg ut. Vi skriver en gemensam text om vad de sett dagen innan. Därefter klistrar de in sin teckning samt andra bilder och texter i vår projektbok, Saturnus resa genom Ingarös historia.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet. Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana.