Identitet och livsfrågor

Ansvarig/Ansvariga: Patrik Bohjort
När, under vilka veckor? V.(10)11-14

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Religion:
Hur ser man på livsfrågor på olika platser på jorden?
Hur påverkar religionen synen på livet?
Hur skapas olika religiösa identiteter?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Analysera, se orsaker, konsekvenser, se perspektiv, jämföra, se samband

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.
  • Hur religion och andra livsåskådningar kan forma människors identitet och livsstilar.
  • Riter, exempel namngivning och konfirmation, deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Nivå E C A
Analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Beskriva, förklara & se generella mönster. Kan beskrivacentrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband mellancentrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Jämförelser (inom och mellan några religioner och andra livs- åskådningar.) Kan göra enkla jämförelser om likheter ellerskillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utveckladejämförelser om likheter ochskillnader mellan givna och dolda saker.
Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället.
Förklara orsaker och samband

(hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden)

Kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggd resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.
Beskriva och ta olika

perspektiv (visar hur olika identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar)

Kan enkeltbeskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och utgå från några givnaperspektiv.

Kan utvecklat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang. och kan utgå från flera givna perspektiv. Kan välutvecklat och nyanserat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.

Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar
Förslag/slutsats/kärna Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Med delar av boken “Religion 3”

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Delvis använder vi Boken “Religion3” Där tittar vi på delar av kapitlen om de fem världsreligionerna. Det vi jobbar med är:
* Jag är …….
* Budskapet och läran
* Hur uppfylls budskapet?
* Hur blir man ……..



Tidsplan, när ska vi göra vad?:

V.11 – Vad är en Jude, en kristen, en muslim, en Hindu och en Buddhist?
En jämförelse mellan de olika religionerna då vi söker likheter och skillnader.
Vad är meningen med livet enligt de olika religionerna?
Vad är norm? Manligt och kvinnligt – finns detta??

 

V.12 – Vad säger populärkulturen (tidningar och tv) om religioner??

Hur formas individer av religioner och populärkulturen??

* Fundera på någon film där furbjuden kärlek förekommer.
* Varför är viss kärlek förbjuden?
Hur framställs Religion på på film? Ge exempel.
* Kan man motverka traditionella könsmönster?

V.13 Livsåskådningar – Religiösa Vs Icke religiösa. Ex Humanismen.

Analysuppgift. Religion VS samhället “ge och ta”

Källor

Ansvarig/Ansvariga: Patrik Bohjort
När, under vilka veckor? VT-15

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är en källa?

Vad berättar en källa?

Hur används källor?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Vad kan historiska källor berätta om likheter och skillnader mellan människor idag och förr.
  • Vad säger historiska källlor om människors möjlighet att påverka sin levnadssituation, (uppfinningar, fackföreningar, kampen mot slaveriet).
  • Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid vi lever i påverkar deras villkor och värderingar
  • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.


Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen


Använda historiskt källmaterial: granska, tolka och värdera källor
Källkritik Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Historiebruk: Hur historia har använts och kan användas själv och av andra
Förklara orsaker och samband (hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning- ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden) Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Med korta uppgifter där eleverna får möjlighet att visa att man kan analysera källor

Tidsplan, när ska vi göra vad?:


V.14 – Introduktion första övningen I grupp

Kalla kriget (filmprojekt)

Ansvarig/Ansvariga: Patrik & Jon
När, under vilka veckor? V3-V8

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är bakgrunden till de stora världskrigen?
Vilka personer påverkar utvecklingen under 1900-t?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Se samband & orsaker

Göra jämförelser
Se ur olika perspektiv
Dra slutsatser
Ställa frågor
Kritiskt granska källor
Se konsekvenser

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Historia

* Världskrigen, orsaker, följder.

* Demokratisering i Sverige. Skapandet av politiska partier, folkrörelser (kvinnorörelsen) och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuteten och förändringen av synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

* Framväxten av Svenska välfärdssamhället.

* Historiska perspektiv på urfolket, samernas och övriga minoriteters situation i Sverige.

* Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens fall och nya maktförhållanden i Världen.

* Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.

* Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

* Hur historia kan användas för att förstå hur den tid vi lever i påverkar deras villkor och värderingar.

Religion

* Religionens roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

* Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

* Hur religion och andra livsåskådningar kan forma människors identitet och livsstilar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen



Hur?

Hur ska vi arbeta?

Klassen delas in i grupper där varje grupp ansvarar för en tidsperiod.
Gruppen skall läsa in sig på denna period och skapa en informationsfilm (typ Herman Lindqvist). Samtliga filmer skall klippas ihop vilket skapar en långfilm om hela perioden 1945-1990.
Avslutningsvis kommer eleverna enskilt få skriva en uppgift kring denna period.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?



Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi utgår från boken “Historia 3”
V.3 – Genomgång och uppstart. Kalla kriget – Vad tänker ni när ni hör det?
Vad tror ni att ni vet om kalla kriget.
Källkritik: Inför filmarbetet
V4 – Arbete med filmprojektet. Organisera arbetet och vad sker under er tids period? Vad behöver gruppen ta reda på? Vem gör vad?
V5 – Avstämning grupputvärdering. Gruppmedlemmarna redovisar för resten av gruppen hur man ligger till. Fortsatt arbete. Börja skapa manus. Rekvisita?
V.6 – Manus och ev. uppstart av att börja filma.
V.7 – Filmning
V8 – Filmvisning

Matris:

Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Förklara orsaker och samband

(samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk- mord)

(hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i)

Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Beskriva (förklara och se samband) utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor. Kan beskriva enklasamband mellan olika tidsperioder. Kan beskriva förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Kan beskriva komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Förslag/slutsats/kärna (till tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer)

(om människors levnadsvillkor)

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

1900-talets historia

Ansvarig/Ansvariga: Patrik, Maggie
När, under vilka veckor? V.45 – V.8

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är bakgrunden till de stora världskrigen?
Vilka personer påverkar utvecklingen under 1900-t?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Se samband & orsaker

Göra jämförelser
Se ur olika perspektiv
Dra slutsatser
Ställa frågor
Kritiskt granska källor
Se konsekvenser

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Historia

* Världskrigen, orsaker, följder.

* Demokratisering i Sverige. Skapandet av politiska partier, folkrörelser (kvinnorörelsen) och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuteten och förändringen av synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

* Framväxten av Svenska välfärdssamhället.

* Historiska perspektiv på urfolket, samernas och övriga minoriteters situation i Sverige.

* Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens fall och nya maktförhållanden i Världen.

* Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.

* Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

* Hur historia kan användas för att förstå hur den tid vi lever i påverkar deras villkor och värderingar. 

Religion

* Religionens roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

* Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

* Hur religion och andra livsåskådningar kan forma människors identitet och livsstilar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen



Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar (finns inspelade på Patriks blogg).
Uppgifter kopplade till förmågorna.
Hela avsnittet avslutas med ett filmprojekt där eleverna i grupp skall redovisa en historisk period.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?



Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi utgår från boken “Historia 3”
V.45 – Orsak till första VK & första VK
V.46 – Mellankrigstiden
V.47 – Andra VK
V.48 – Andra VK
V.49 – Jobba med Orsaker och konsekvenser/Uppgifter
V.50 – Extratid/betygssamtal/skriftliga uppgifter

Matris:

Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Förklara orsaker och samband

(samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk- mord)

(hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i)

Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Beskriva (förklara och se samband) utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor. Kan beskriva enklasamband mellan olika tidsperioder. Kan beskriva förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Kan beskriva komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Förslag/slutsats/kärna (till tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer)

(om människors levnadsvillkor)

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet.

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Utvärdering

 

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:



Pedagogisk dokumentation

Länkar:

Om Hitler:

Valet

Ansvarig/Ansvariga: Patrik 
När, under vilka veckor? V.34-43

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur styrs Sverige?

Vad är ett politiskt val?

Hur påverkas Sverige av valet?
Hur påverkas vi av valet på Värmdö?
Hur visar partierna sina resultat?
Hur använder man statistik i en valkampanj?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

* Dra slutsatser ur statistiska/diagram-information.
* Jämföra olika partiers information.
* Se orsaker och samband
* Se konsekvenser



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

* Politiska ideologier och hur de svenska partiväsendet har utvecklats. 

* Sveriges politiska system med EU, riksdagen, regeringen, landsting och kommuner. Vart olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

* Några stats och styrelseskick i världen.

* Europeisk och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll. 

* Hur hushållens, företagens och den offentliga ekonomin hänger samman. Orsaker till förändring i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

* Hur länder och regioners ekonomi hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

* Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetssätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entrepenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individers val av yrke och till löneskillnader.

* Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomiska bakgrund. Samband mellan ekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen



Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsning

Med filmskapande i grupp

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

* Avslutningsvis har vi skolval med hela högstadiet. Resultatet kommer vi sedan utvärdera.

* Visning av film och utfrågning av partierna

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

V.35 – Riksdag och regering. Patrik går igenom Riksdagen och regeringens uppgift. Hur ser det ut i riksdagen. Utsotten.
V.36-37 – Inför skolvalet 2014. Partifilmer. Eleverna får i grupp arbeta med ett parti som ska redovisas inför klassen. Gruppen kommer också få svara på frågor som ställs till partiet. Detta för att alla ska få möjlighet att få kunskap om samtliga riksdagspartier. VI tar även mer de partier som har störst chans att komma in i riksdagen under valet 2014.
V.38 – Vad kommer valresultatet att innebära? Vad händer nu?
V.39 -Kommun/Landsting & samhällsekonomi. Debatt.
V.40 –



Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Vi passar på att jobba med detta kopplat till valet 2014. Samtidigt fördjupar vi oss i hur samhällsekonomin i Sverige är uppbyggd och hur den fungerar. Tillsammans med hemkunskaper där eleverna läser hushållsekonomi bygger vi en god grund inför framtiden.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas
  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

 

Utvärdering

 

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:


* Hur ser det ut i andra länder.

 

Pedagogisk dokumentation

Matrisen

Förklara orsaker och samband

Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband.



* 1 orsak i 3 led som svar på 
frågor om orsaker.

EX. En orsak till sämre skola kan vara en sänkning av skatten. Då får staten mindre pengar, man anställer färre lärare och eleverna undervisning blir sämre.

Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband.



* 2 orsaker som svar på frågor 
om orsaker. 
* Samband mellan de 2 
orsakerna
* 4 led

Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.



3 orsaker som svar på 
frågor om orsaker. 
* Samband mellan de 3 
orsakerna 
* centrala orsaker 
* Utvecklade i 4 led

Konsekvenser 

Kan föra enkla resonemang om konsekvenser.



* 2 konsekvenskedjor i 3 led 
* 2 kedja i 2 led som svar på 
frågor om konsekvenser.

Ex. Om man sänker skatten för mycket har vi inte råd med att betala för skolorna. Då får vi sämre undervisning och eleverna mindre kunskap.

Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser.



* 4 konsekvenskedjor i 4 led 
* 2 k-kedjor i 2 led som svar på 
frågor om konsekvenser.

Ex.Om man sänker skatten för mycket kan det leda till att man inte råd att betala lärarna i skolan, detta kan i sin tur leda till att ungdomars utbildning blir sämre vilket leder till att vi kan inte konkurrera med omvärlden om bland annat jobben. Då ökar sysselsättningsbristen i Sverige.

Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.



* 6 Konsekvenskedjor min 4 
led. 
* 2 i min 2 led 
* Viktiga samband mellan olika 
kedjor

Perspektiv

Kan utgå från några givnaperspektiv.



* 2 perspektiv på frågor med 
fokus på perspektiv.

EX. Detta påverkar alla ungdomar i Sverige som inte kan få en bra skola om skolan inte har några pengar.

Kan utgå från fleragivna perspektiv.



* 3 perspektiv på frågor med 
fokus på perspektiv.
* 2 centrala för frågan

Kan utgå från dolda perspektiv.



* 4 perspektiv på frågor med 
fokus på perspektiv.
* 3 centrala för frågan 
* 1 övergripande perspektiv/
dolt

EX. Om man sänker skatterna för mycket kan det påverkar hela vårt samhälle. Välfärden kan bli sämre på flera sätt, bland annat får vi en sämre skola där vi inte har samma möjligheter att konkurrera med studenter från andra länder. Det välutbildade jobben går till personer som kommer utifrån eller så flyttar de stora företagen utomlands. Detta kan leda till att vi får en arbetsbrist i Sverige. Det betyder att färre kan har möjlighet att arbeta och betala skatt vilket leder till sämre välfärd.

Jämförelser 

Kan göra enkla jämförelser om likheter ellerskillnader.



* 2 st Likheter eller skillnader i 3 
led som svar på frågor med 
jämförelser.

Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader.



* 1 Likhet i 4 led 
1 Skillnad i 4 led
* 1 likhet i 3 led och 1 skillnad i 3 
led 
* Några centrala jämförelser. 
Detta som svar på frågor med 
jämförelser.

Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.




* 2 Likheter i 4 led 
2 Skillnader i 4 led
* 1 likhet i 3 led och 1 skillnad i 
3 led 
* Centrala jämförelser

Slutsats/kärna:

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser.



* Svar innehållande 2 motiveringar 
i minst 2 led på frågor om 
slutsatser.

Kan redogöra för utvecklade och relativt välunderbyggda slutsatser.



* Svar Innehållande minst 4 
motiveringar på frågor om 
slutsatser.
* 2 i 4 led 
* Flera motiveringar med fokus på 
det centrala/viktiga.

Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.



* Svar innehållande minst 6 
motiveringar på frågor om 
slutsatser.
* 4 i 4 led. 
* Fokus på de centrala/viktiga 
delarna.

Om religion

Ansvarig/Ansvariga: Marie Moberg, Karoline Wallbeck-Hallgren
När, under vilka veckor? V.17-22

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Vilka religioner finns i Sverige? Vad vet du om olika religioner? Vilka platser för religion finns där du bor?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt.
Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.
Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
  • Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
  • Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven beskriver några platser för religionsutövning och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet.
Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen.
Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter.
Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.
Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.
Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar med hjälp av tankekartor.

Vi skriver ner den fakta vi får reda på om de olika religionerna i vår religionsbok från Majema.
I ett grupparbete får gruppen en religion som de får presentera på en affisch eller poster. De redovisar för resten av klassen.

Bedömningen sker genom observationer av deltagandet och samtalen i gruppen, texterna och affischen.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

V.17

Måndag
Frågeställning : Vad vet du om religion? Vi gör en gemensam tankekarta om vad vi redan vet.
Vi läser i So-boken om vad eleverna i Västra skolan tänker om religion.s.50-51
Eleverna får Arbetsmaterialet “Olika religioner”, ett samlat dokument om gudar, symboler, helig skrift. Vi läser och jämför de olika religionerna. Vi skapar en karta över plats, skrift, symbol.
Torsdag
Kristendomen: Vi läser s.54-57 i So-boken. Vi samtalar om texten. Vi plockar ut begrepp som hör till religionen.
Eleverna får gå in på Ne.se Junior och läsa om Kristendomen. De ska söka information om Kristendomen för att svara på frågorna i religionsboken från Majema. De arbetar i par med gemensam dator.
Vi tittar på ett ur-program från Ne.se: Mötesplats jorden – Joakim
V.18
Måndag + Torsdag
Judendom: Vi läser s.66-67 i So-boken. Vi samtalar om texten. Vi plockar ut begrepp som hör till religionen.
Eleverna får gå in på Ne.se Junior och läsa om Judendomen. De ska söka information om Judendomen för att svara på frågorna i religionsboken från Majema. De arbetar i par med gemensam dator.
Vi tittar på ett ur-program på Ne.se: Mötesplats jorden – Rebecca
V.19
Måndag + Torsdag
Islam: Vi läser s.68-69 i So-boken. Vi samtalar om texten. Vi plockar ut begrepp som hör till religionen.
Eleverna får gå in på Ne.se Junior och läsa om Islam. De ska söka information om Islam för att svara på frågorna i religionsboken från Majema. De arbetar i par med gemensam dator.
Vi tittar på ett ur-program på Ne.se: Mötesplats jorden – Onun
V.21
Måndag
Buddhism: Vi läser s. 70-71. Vi samtalar om texten. Vi plockar ut begrepp som hör till religionen. Svara på frågorna i Religionsboken från Majema.
Vi tittar på ett ur-program på Ne.se / Mötesplats Jorden- Gabriel
Torsdag
Hinduism: Vi läser s.72-73. Vi samtalar om texten. Vi plockar ut begrepp som hör till religionen. Svara på frågorna i Religionsboken från Majema.
Vi tittar på ett ur-program på Ne.se/play: Världens fest Happy Diwali eller Gud i allt (om tron)
V.22
Måndag
I grupper om 3-4 personer ska eleverna göra en affisch/poster med det viktigaste de fått reda på om sin religion. Varje grupp får en religion som de ska arbeta med. De får med hjälp av bilder, text , urklipp ur tidningar etc. skapa sin poster. Innan de startar sitt arbete ska de bestämma hur gruppen ska fungera. Vem ska göra vad?
Torsdag
Grupperna ska presentera sina affischer/posters för varandra. De ska komma överens om hur de ska redovisa så alla är lika delaktiga.

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Vi bjuder in medlemmar i familjerna som kan bidra till projektet.

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Vi har arbetet med skolan förr i tiden och hur religionen var viktig då. Vi har besökt kyrkan vid olika högtider. Vi har läst berättelser ur bibeln och vill nu vidga perspektiven till fler berättelser ur andra religioner.
Vi har läst om olika tro kring hur skapelsen gått till.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser gruppen som som en resurs i lärandet och genom allas olikheter berikar vi varandra. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Vi deltar i en ömsesidig dialog där respekten för varandra är i fokus. En viktig ingrediens i lärande är att våra projekt sätts in i meningsfulla sammanhang och får genomföras på olika sätt, med olika uttrycksformer. En variation så alla får möjlighet att lyckas och utvecklas utifrån sin egen förmåga.