Svenska

Analys av låttexter

Ämne: Svenska
Årskurs: Merkurius
Ansvarig: MAS
När: V 11-21
 
Varför?
Vi kommer i kontakt med texter hela tiden, som skrivna texter i skolan, nyheter, låtar, böcker. Att få kunskepr att läsa texter, att se vad där står men också få fram vad de egentligen menar är en viktigt, att inte förståelsen ska gå en förbi.
 
Vad?
  • Förstå olika texters budskap, varför skrivs de, finns det en bakomliggande tanke?
  • Kunna förbereda och genomföra en presentation som är lätt att förstå och ta till sig.
  • Få en ingång till äldre svenska texter av olika slag.
  • Vad är poesi, lyrik, dikter?
  • Vilka huvudgrenar finns det inom skönlitteraturen?
  • Hur kan vi analysera texter för att få fram en djupare förståelse?
  • Vad är rim, anaforer, allitteration, metaforer och liknelser?
  • Vem är Gustaf Fröding?
Hur?
Grupparbeten, ensklida arbeten, lärarledda lektioner, samtal och en avslutande redovisning.
 
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande. Följdfrågor som hur, varför, på vilket sätt kommer till.
Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse.
Förväntningar –  Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.
Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka.
Miljö – Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.
Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Hur ska jag få fram vad jag vill säga. Hur kan det bli tydligt och att man förstår.
Modellering – Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Språkhistoria

Språkhistoria

 

 

Ämne: Svenska
Årskurs: Solen
Ansvarig: Marie AS
När: v 10-13Varför?

Att veta sin historia, ursprung är alltid aktuellt. Att få förståelse för hur ett språk förändras gör att vi kan befinna oss i fler olika sammanhang och anpassa oss.

Vad?

  • Vilken språkfamilj och språktillhörighet har svenskan?
  • Hur har det svenska språket utvecklas från runor/runskrift fram till idag i stora drag?
  • Finns det några viktiga förändringar som påverkat det svenska språket?
  • Vad är Svenska akademien och Språkrådet?
  • Vilken roll har Svenska akademien och Språkrådet i det svenska språket?
  • Vilka språk talas i Norden?
  • Hur är de släkt med varandra?

Hur?
Lärarledda lektioner, filmer, diskkussioner, skriftligt prov.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande. Följdfrågor som hur, varför, på vilket sätt kommer till.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar –  Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka.

Miljö – Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Hur ska jag få fram vad jag vill säga. Hur kan det bli tydligt och att man förstår.

Modellering – Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Texttyper

Texttyper

Ämne: Svenska
Årskurs: 9
Ansvarig: Marie AS
När: V 3-8

Varför?
Vi möts ständigt av olika texter. Alla dessa texter har olika syften och innehåll. Vilken text är vad? Varför får vi/möts vi av dem? Hur ska vi göra oss förstådda på och genom dessa texter? Att ha kunskaper om olika texter och innehållet kring dem kommer att hjälpa oss i framtiden, i både arbetsliv och eget personligt liv. Vi arbetar också med detta för att få en större förståelse och kunskap för vår nära framtid, att k

Vad?

  • Vad är sakprosatexter och skönlitterära texter?
  • Vilka olika texttyper finns det?
  • Vilka speciella kännetecken finns det för de olika texttyperna?
  • Finns det olika sammanhang vi använder texttyperna i?
  • Vad är formellt/informellt språk?
  • Hur kan vi analysera olika texter för att se de olika dragen?

Hur?
Vi kommer att ha genomgångar av de olika texttyperna samt analysera olika texter. Vi kommer också att titta på korta faktaavsnitt för att få mer inblick och förklaring av texttyperna. Allt detta varvars med diskussioner för att få en större förståelse.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande. Följdfrågor som hur, varför, på vilket sätt kommer till.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar –  Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka.

Miljö – Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Hur ska jag få fram vad jag vill säga. Hur kan det bli tydligt och att man förstår.

Modellering – Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Stjärnlösa nätter

Stjärnlösa nätter

Ämne: Svenska
Årskurs: 9
Ansvarig: Marie AS
När: V 42- 3

Varför?

Vi möts ständigt av val där läsningen ofta får stå tillbaka. Vi väljer bort att läsa till förmån för andra saker. Vi läser en bok tillsammans där eleverna kommer att få träna på att läsa, förstå, utveckla sitt språk, ta ställning till olika frågor, ta ansvar för sitt tyckande och se konsekvenser. Vi tränar på att motivera våra ställningstagande/åsikter och gör det tillsammans i läsningens värld.

Vad?

  • Hur kan vi utveckla vårt språk genom läsning?
  • På vilka sätt kan vi ta till oss det vi ska läsa, för att få en djupare förståelse?
  • Hur använder vi rutinen ”Peeling the fruit”?
  • Hur skriver vi brev (texttyp brev)?
  • På vilket sätt kan vi använda citat ur böcker för att få förståelse för det vi läser?
  • Hur får vi fram våra resonemang så tydliga och klara som möjligt?

Hur?
Vi kommer att arbeta i diskussionsgrupper, helklass, läsgrupper, individuellt arbete.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Grupparbeten, enskilda uppgifter, lärarledda lektioner. Träna på olika moment inom svenskan som att skriva, läsa och tala.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande. Följdfrågor som hur, varför, på vilket sätt kommer till.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar –  Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka.

Miljö – Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Hur ska jag få fram vad jag vill säga. Hur kan det bli tydligt och att man förstår.

Modellering – Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Litteraturhistoria

Litteraturhistoria

Ämne: Svenska
Årskurs: 8
Ansvarig: Marie AS
När: v 2- 7

Varför?

Undervisningen i svenska ska hjälpa eleven att utveckla kunskaper i och om det svenska språket. Eleverna ska få kunskap om vilka olika epoker som finns inom litteraturens värld, vilka samhällsförändringar som ligger bakom, vad som påverkar i samhället, och få bekanta sig med ett urval av texter. Genom att arbeta med litteraturhistoria kommer eleverna både få lära känna och bekanta sig med texter från ”andra” tider, andra inriktningar och på så sätt få chans att möta många olika texter.

Vad?

  • Vilka kännetecken (vad är typiskt) under epoken?
  • Vilka händelser i samhället (under epoken) skapar förändringar (revolutioner eller andra viktiga saker?)
  • Vad är man missnöjd/nöjd med under epoken?
  • Vad längtar man efter under epoken?
  • Hur syns det i samhället

Hur?
Vi kommer att jobba med lärarledd undervisning. Detta varvar vi med filmvisning, gruppdiskussioner och slutligen ett enskilt arbete

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande. Följdfrågor som hur, varför, på vilket sätt kommer till.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar –  Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka.

Miljö – Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Hur ska jag få fram vad jag vill säga. Hur kan det bli tydligt och att man förstår.

Modellering – Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Läsa och skriva Neptunus

LPP Neptunus Läsa och skriva

Ämne: Läsa och skriva
Årskurs: Neptunus
Ansvarig: Cecilia Högsveden East,
Cecilia Hulin
När: ht 22-vt 23

Varför?

Att läsa och skriva är grundläggande förmågor som behövs för att vi ska kunna ta till oss av olika typer av texter och budskap samt att kunna kommunicera med människor runt omkring oss.
Alla elever ska få möjlighet och stöd att utvecklas både i läsning och skrivning utifrån sin egen nivå. De ska tro på sig själva och våga uttrycka sig i olika sammanhang
Undervisningen ska locka eleverna till att vilja lära sig mer. Tillsammans med föräldrarna skapar vi en läsande och skrivande kultur.

Vad?

Hur kan vi på bästa sätt ge förutsättningar för en bra läs och skrivutveckling?
Hur kan vi variera undervisningen så att den lockar till lärande?

Hur?

Vi använder oss av ett läromedel som heter Läsresan.
Vi använder oss också av Skolverkets bedömningsstöd.

Läsa:
Vi läser tillsammans varje dag.
Vi läser olika sorters texter, alla tillsammans, gruppvis och enskilt.
Läraren har högläsning.
Varje vecka har eleverna en enskild läsläxa utifrån nivå. Den tränas hemma och läses upp för läraren varje tisdag.
Tala:
Vi berättar för varandra och tar del av varandras tankar i samlingar.
Vi leker lekar och sjunger sånger. Vi tränar ord och läsförståelse.
Lyssna:
Vi tittar på Livet i Bokstavslandet med jämna mellanrum från ur.se och kopplar dem till det vi läser och utforskar.
Vi använder oss av Läsresan varje vecka för det regelbundna arbetet med ord-, text- och genreförståelse.
Skriva:
Vi repeterar bokstavsformerna. Vi skriver ord och meningar och sagor samt använder våra I-pads för olika övningar. Vi har veckans bokstav som vi formar, lyssnar på och låter som.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vi ger tid för läsning och skrivning varje dag.
Möjligheter – Vi tar till vara allas olika förmågor och intressen. 

Förväntningar – Vi förväntar oss att alla ska utvecklas och lyckas utifrån sin egen nivå.
Rutiner – Varje vecka får eleverna en läsläxa.

Interaktion – Vi har högläsning och samtalar om innehållet.
Miljö – Vi skapar en tillåtande miljö där det finns material som lockar till läsning och skrivning.
Språk – Vi använder oss av olika uttryckssätt, såsom lekar, rim och ramsor, sagor mm.
Modellering – Läraren eller en elev läser för de andra.