Texttyper

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? 45 +

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vilka olika texttyper finns det?
  • Hur är de olika texterna uppbyggda?
  • Vad är det för skillnad mellan formellt skrivande och informellt skrivande ex. formella brev och informella brev?
  • Hur kan vi repetera de kunskaper vi redan har kring texttyperna?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Du som elev ska utveckla kunskaper om svenska språket genom att få träna på att:

  • formulera och kommunicera i skrift
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbygg- nad och typiska språkliga drag.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
4 – Eleven kan skriva… Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation. Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt godspråklig variation.
5 – I texterna använder eleven… I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.
10 – Dessutom kan elven ge… Dessutom kan eleven ge enklaomdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsakfungerande sätt. Dessutom kan eleven ge utveckladeomdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fungerande sätt. Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lärarledda lektioner, enskilt arbete, grupparbete. Få nya kunskaper samt repetera gamla kunskaper.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske bland annat genom NP.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Planeringen för lektionerna (dag och vecka) finns på classroom.

V 45- brev (lära oss om brevets uppbyggnad, informella/formella brev samt skriva brev till våra fadderbarn)

Sagomattan

Sagomattan

 

Ansvarig lärare: Lisa Webering

När, under vilka veckor? V.43-20

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur skriver vi en saga? Vilka olika delar är en saga uppbyggd av? Varför behöver vi alla delar i en saga? Kan vi förtydliga textens innehåll med bilder?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i förskoleklassen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. Därigenom ska undervisningen i förskoleklassen bidra till kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande samt förbereda eleverna för fortsatt utbildning.

 

Svenska

  • kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften,
  • skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer,

 

Centralt innehåll från kursplanen

Språk och kommunikation

  • Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
  • Samtala om innehåll och budskap i olika typer av texter.
  • Berättande texter, sakprosatexter och texter som kombinerar ord, bild och ljud.
  • Bokstäver och andra symboler för att förmedla budskap.
  • Digitala verktyg och medier för kommunikation.
  • Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi börjar med att se ett avsnitt av Sagomattan. Efter det reflekterar vi över avsnittet och skapar en egen saga genom att ta upp en sagosten ur en påse för att få hjälp med handlingen. Läraren antecknar det eleverna berättar/hittar på och var och en får rita en bild som de tycker passar bra till texten. Slutligen läser vi sagan igen och tittar på varandras bilder.

 

Hur ska vi redovisa Sagomattan

Vi läser upp sagorna för alla Plutokompisar.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Varje lektion har en fast struktur som följs varje gång så att eleverna får en igenkännande känsla.

Lektionen börjar med ett avsnitt av sagomattan. Sedan tar vi hjälp av sagostenarna och en sagomall för att skriva sagan. Läraren antecknar det eleverna berättar/hittar på. Alla ritar en passande bild till texten på papper eller på ipad. Till sist läser vi sagan för alla Plutokompisar.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att skapa en tillåtande miljö där alla vågar tala och komma med ideer. Vi samtalar tillsammans i de mindre “mångrupperna” där alla får tid och utrymme att uttrycka sig.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom ett lustfyllt lärande vill vi ge eleverna tillit till sin förmåga. Under dessa sagolektioner är gruppen en viktig del i processen och i lärandet. Vi lyssnar på varandra och lär oss tillsammans.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Nyckeln till skatten

Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen och Eva Lorne
När? Ht-20 och vt-21

Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
• Vad betyder det att läsa med flyt? Hur utvecklar jag den förmågan?
• Vad betyder läsförståelse?
• Vilka strategier använder jag för att utveckla min läsförståelse?
• Hur kan jag utöka mitt ordförråd?
• Hur kan jag utveckla min stavning?
• Vad behöver jag tänka på när jag skriver olika typer av texter?
• Vad är källkritik och hur söker jag information?

 

Övergripande mål från LGR 11 2.2:
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte:
Genom undervisningen i svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• Formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa

 

Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
• Kunna använda dig av lässtrategierna som hjälp och stöd i din läsning och förståelse av texterna
• Lära dig hur du skriver olika slags texter och använda bilden som stöd
• Gå igenom och bearbeta din text
• Handstil och skriva på datorn
• Hur du använder skiljetecken när du läser och skriver, stavningsregler
• Alfabetet och alfabetisk ordning
Tala, lyssna och samtala
• Kunna lyssna och återberätta
• Muntliga presentationer och berättande
• Berättelser i olika kulturer, under olika tider och för olika syften.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
• Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
• Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
• I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
• När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.
• Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

 

Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi använder de olika lässtrategierna för att utveckla vår läsförståelse när vi läser ”Nyckeln till skatten”. Vi inleder varje kapitel med att vi tillsammans i skolan läser ett kapitel. Vi samtalar om innehåll, ord, fraser och begrepp vi möter i berättelsen. Därefter arbetar vi i vår arbetsbok. Här utvecklar eleverna sin läsning och skrivning Därefter har eleverna i läxa att läsa kapitlet några gånger samt svar på lässtrategiernas frågor (spågumman, reportern, detektiven och cowboyen). När läxan ska redovisas använder vi oss av “läspar” där de läser för varandra. Efter det ger eleverna varandra “två stjärnor och en önskan” samt väljer vi vilken lässtrategi eleverna ska arbeta med under.

Utöver det arbetar vi med “Nyckel till skatten – Språknycklar”. Här får eleverna arbeta på djupet med olika moment.  Här får de konkret ta sig an olika typer av texter med hjälp av de olika läsförståelsestrategier samt träna att själva skriva de olika typer av texter de mött i läseboken. Inom momenten språklära tränas alfabetisk ordning, meningsbyggnad, skiljetecken och ljudstridig stavning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
När eleverna arbetar i sina arbetsböcker visar de på utveckling av läsförståelsen.
Vi har läsläxa och vi använder oss av lässtrategierna för att svara på frågor kopplade till kapitlen vi läser varje vecka. Genom sina “läs par” kan vi ta del av eleverna läsutveckling och reflektion av det lästa.

 

Varför?
Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:
Läsningen är en viktig del för att få rätt förutsättning att lyckas i olika ämnen. Berättelsen är elevnära och spännande vilket skapar en god atmosfär som är gynnsam för lärande.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Genom olika ingångar och genom att använda oss av många olika uttrycksformer ger vi alla barn möjlighet att utveckla sin läs- och skrivutveckling. Vi är nyfikna på språket och engagerar oss i att hitta texter som lockar. Vi ser gruppen som en viktig del i vår utveckling och arbetar med den i olika konstellationer och genom olika arbetsformer. Vi samtalar och tar in elevernas egen verklighet och vardag i det vi gör.

Jakten på Jack – läsförståelse

Ansvarig/Ansvariga: Ingela.E och Daniel. E

När, under vilka veckor? V.41 – 49

Vad

Läsförståelse – vi övar upp vår förståelse för det lästa.

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är läsförståelse?
  • Vilka strategier kan man använda sig av för att förstå en text?
  • Hur kan vi praktiskt använda strategierna för att förstå en text?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

“Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem.. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning..”

  • Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild…
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen skall stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva
  • I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskap om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.
  • Undervisningen skall bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, (bilderböcker,) kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
  • Eleven kan föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
  • Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att läsa boken “Jakten på Jack – Trolldom i Gamla stan” av Martin Olczak och Anna Sandler. Vi läser 1 kapitel varje vecka. Efter läsningen kommer eleverna, i mindre grupper, att få arbeta tillsammans med läsförståelseuppgifter. De kommer även att få arbetat med svåra ord och uttryck.  Lärarhandledningen till boken är framtagen av Malin Wedsberg.

De ska använda de 5 olika läsförståelsestrategierna när de läser texten:

– Spågumman – att förutsäga

– Reportern – att ställa frågor

– Detektiven – att utreda oklarheter 

– Cowboyen – att sammanfatta 

– Konstnären – att se inre bilder 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Varje läser och arbetar vi med ett kapitel. Vi använder oss av de olika läsförståelsestrategier. Vi förutspår, vi söker och tar reda på svåra ord och fraser, vi sammanfattar, vi ställer frågor och vi skapar inre bilder.

Kapitel 1 – Början på ett äventyr

Svåra ord och uttryck:

  • muttrade, susade förbi, avlägsen släkting, föreståndarinnan, busstermina­len, myllret, folkvimlet, orden fastnade i halsen, mullrande, sommarvin­ den smekte mina kinder, det kröp i hela kroppen, skeva 

Kapitel 2 – Gömstället

Svåra ord och uttryck:

  • bakgård, meckade, mutter, väldoftande, kokvrån, i den stunden, skymtade, föremål 

Kapitel 3 – En gåtfull upptäckt

Svåra ord och uttryck:

  • gåtfull, takåsar, trevade, dammet yrde, bläck, ålderdomliga, droskan, ting, förödande, ljudligt, allvarsam 

Kapitel 4 – Bettys berättelse

Svåra ord och uttryck:

  • vetenskapsmän, folktro, vindsloft, farit illa 

Kapitel 5 – Ett möte i mörkret

Svåra ord och uttryck:

  • ljuset fladdrade, knäpptyst, märkliga förmågor, nådens år, oförstående, långa kliv, gränderna, stjärnorna glittrade över hustaken, klapperstenar­na, vågorna kluckade, dimslöjor, konditorier, dunklet, skimrade i månens sken, tjöt så det ekade, igenbommad, piren, varsamt, glipan 

Kapitel 6 – Rurik

Svåra ord och uttryck: 

  • vågorna som skvalpade, gömman/gömma (substantiv), vätte, blängde, hukade, återkomst, sneglade, förbluffad, hur i hela världen, hejdlös, svartkonster, skälvde, gestalter, frustade 

Kapitel 7 – Jakten börjar

Svåra ord och uttryck:

  • massvis, vidunderligt, bryggfästet, blockerade, rosslade, bravad, ett belåtet flin spred sig, öronbedövande, vinden piskade, mitt jubel fastnade i halsen 

Kapitel 8 – En ovanlig människa

Svåra ord och uttryck:

  • tog skydd bakom, vinddraget, bemästra, skugglika figurer, tappade höjd, kyrkspiran, träden kastade långa skuggor, betraktade, ett är säkert, tankar­ na for runt, det brände i bröstet 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Bedömningen kommer att ske allt eftersom både när vi läser och skriver.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att vi använder oss av olika ingångar för lärande ger vi alla elever möjlighet att lyckas. Vi låter eleverna uttrycka sina känslor, kunskaper och åsikter på olika sätt. Vi lär oss lyssna på varandra och visar respekt för varandras olikheter. Vi utmanar varandra i att synliggöra våra tankar och ideér

 

Björnstad

Ansvarig lärare: Annica
När, under vilka veckor?  36-50

Vad? Läsa och diskutera boken Björnstad

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Varför ska vi läsa så mycket och varför räcker det inte med det vi läser i skolan? Forskning har visat att det krävs 5000 timmar, eller 13,5 år för att träna upp sin läskondition, gå från att staka sig genom en text till att läsa med flyt och lust. Alla de timmarna ryms inte i skolans schema. Vi ska läsa mer i skolan, men vi måste också läsa mer hemma!

Förankring i kursplanens syfte:

  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen: (klicka för större bild)

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Du läser och skriver svar på frågor hemma. Vi diskuterar det du lästa och dina svar på frågorna i skolan.

Vi kommer öva på att:

  • Ställa frågor och följdfrågor
  • Uttrycka åsikter
  • Formulera och bemöta argument
  • Jämföra med egna upplevelser
  • Ge exempel
  • Bygga vidare på vad andra har sagt

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer kontinuerligt att bedöma dig utifrån vad du presterar på lektionerna och hur du klarar av diskutera bokens innehåll utifrån tema, motiv och budskap. Du kommer få möjlighet att utveckla och visa dina kunskaper genom gruppdiskussioner som spelas in, genom helklassdiskussioner, genom skriftliga svar samt rollspel.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.40-42. Kapitel: 10-17 s. 83-158

V. 43-45. Kapitel: 18-27 s. 159-255

V.46-48. Kapitel: 28-38 s. 256-343

V.49-51. Kapitel: 39-44 s. 344-420

V. 2-4 Kapitel 45-50 s. 421-470

Koden till Solens Classroom finner ni på SchoolSoft

Varför?

Att läsa skönlitteratur kan inte bara ge igenkänning och tröst, det utvecklar oss också som människor.

Genom att studsa mot och jämföra våra liv med andras förstår vi oss själva och varandra bättre. Vi går helt enkelt i dialog både med oss själva och med fiktiva människors känslor.

Skönlitteratur öppnar nya värdar, väcker känslor och hjälper oss människor att lyfta blicken. På köpet blir vi förhoppningsvis mer ödmjuka mot varandra.

Sammanhang och aktualitet

Björnstad är den första delen i en serie om en liten plats med stora drömmar – inte helt olik Värmdö. Den handlar om 15-åriga flickors odödliga vänskap och 17-åriga pojkar som spelar hockey. Den handlar också om ett oförlåtligt brott, hur snabbt ett helt samhälle kan lära sig att blunda och de fruktansvärda saker vi ibland är redo att göra för framgång. Boken handlar även om kärlek, manlighet, kvinnlighet och identitet. Boken handlar även om längtan   –  längtan efter att våga visa vem man verkligen är.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Dystopi och notis

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell och Catrin Colliander

När v.40-42

Vad?
Du ska lära dig genretypiska drag för dystopisk novell och dikt.
Du ska skriva en dystopisk novell och en notis.

Frågeställning och följdfrågor:
Var hittar man dystopier och notiser?

Hur skriver man en dystopi eller en notis?

Vad är typiskt för en novell?

Hur ska vi arbeta?

Vi tittar på en film på NE om dystopi och notis.

Vi läser och analyserar dystopin “En sekund i taget”.

Du följer en skrivmall och skriver en egen dystopisk novell och en egen notis.

Catrin och Annica undervisar om novellens genretypiska drag.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Du deltar i undervisningen genom samtal, frågor och diskussioner.
  • Du ska skriva en dystopisk novell och en notis. Hela processen bedöms från början till slut.
  • Du ska läsa din novell och spela in den.Förankring i kursplanens syfte
    • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
    • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.Centralt innehåll från kursplanen
    Läsa och skriva:
    • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
    • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
    Berättande texter och sakprosatexter
    Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
    • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

    Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (finns även i uppgiften på Schoolsoft, samt i skrivmallen) Klicka på bilden för förstoring:

Här ligger skrivmallen och uppgiftsbeskrivningen:

Skrivmall, dystopisk novell