En resa bakåt i tiden

När, under vilka veckor? v. 2-8

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström

Vad ska vi göra? En resa bakåt i tiden
Vi åker tillbaka till jordens födelse. Hur tror du att jorden skapades? 

Hur skapades jorden enligt vetenskapen?
Hur skapades jorden enligt den kristna tron?
Vilka olika perioder har jorden varit med om och vad skedde här?
Vad kan vi se för spår och hur tror vi att det var att leva på den här tiden?

Hur ska vi arbeta? 

Vi ska arbeta praktiskt för att visualisera de olika perioderna. Vi tittar på filmer som förklara de olika perioderna samt begrepp kring månen solen och jorden. Vi skriver och ritar för att visa förståelse och minnas. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad? 

  1. Vi börjar med att fundera tillsammans kring hur vi tror jorden skapades. VT- Chalk board

Vi tittar på Big bang hur livet och jorden skapades: https://www.ne.se/play/filmnavet/program/medix83?fromSearch=true

Alla får måla sina bilder med kladdkrita på svart papper.

  1. Vi tittar på Jack och jordens utveckling
    https://urplay.se/program/199158-jack-och-jordens-utveckling-pa-vag-mot-silur

Vi visar klassens tidslinje och berättar vad snöret symboliserar.

Eleverna delas in i grupper om 4 och får en remsa som är 4,6 meter lång. Varje millimeter kommer visa 1 miljon år och varje meter 1 miljard år.  

Det första strecket som vi gör är närmast vår rulle och där skriver vi 46000 miljoner år Jordens födelse. Detta sträcker sig sedan till 3500 miljoner år. Här ritar vi hur jorden skapades.

3. Vi tittar på På väg mot silur avsnitt 1 

4. Vi ritar ut prekambrium, kambrium ordovicium på vår tidslinje. Ritar något på varje del.

Prekambrium – 542 miljoner år sedan – bakterier encelligaväxtceller som ger av sig syre.

Kambrium – 488-542 miljoner år sedan – Livet höll sig fortfarande kvar i havet. Det blev allt vanligare för djuren att få ett hårt skal detta troligtvis för att det började komma rovdjur.

Ordovicium – 444-488 miljoner år sedan Det skedde en stark utveckling av nya släkten bland djuren i havet. Brakiopoder, trilobiter och sjöliljor blir vanliga.Graptoliterna (en numera utdöd grupp kolonibildande organismer) frodas. Blötdjuren blir mer varierade med snäckor, musslor och olika bläckfiskar, särskilt nautoloideerna – långa strutformiga arter.

De första käkförsedda fiskarna dyker upp i slutet av perioden. Ett större utdöende drabbade djurlivet vid övergången till silur vilket fick till följd att 60 % av de ryggradslösa släktena försvann.

5. Praktiskt – vi skapar fossil http://www.ungafakta.se/pyssel/skapa/fossil/

6. Vi tittar på: Fram mot trias avsnitt 2 (Silur, devon, karbon och perm) 

Rita ut varje del på vår tidslinje. 

Silur – 416-444 miljoner år sedan – Växter och djur tar sig upp på land. 

https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/fossil/livetshistoria/silur.8031.html 

Vi skapar vårt egna ekosystem med växter och maskar om det går. 

Vi tittar på LTH:S julkalender 2018: Film om hur vi gör vårt egna ekosystem

Devon – 359-416 miljoner år sedan  – Landväxterna och Fiskarnas tid

Vi delar in oss i grupper om 3 och 2 där alla får skapa sina egna världar med växter och hav med fiskar.

Karbon – 299-359 miljoner år sedan – Den höga syrehalten under karbon tros vara orsaken till att vissa insekter spindlar och andra artopeder (leddjur) blev så stora.  Det flög omkring trollsländor med ett vingspann på upp till 70 centimeter , en landlevande mångfoting (Arthropleura) blev 1,8 meter lång, och det fanns 50 centimeter stora skorpioner. De allra flesta landlevande leddjuren var dock normalstora. Insekterna fick vingar i karbon.

Vi skapar dessa stora djur på papper i våra grupper. Mäter med linjaler/måttband för att få rätt storlek. 

Perm – 251-299 miljoner år sedan – 

 

  1. Vi tittar på: Innan meteoriten avsnitt 3

Trias – 200-251 miljoner år sedan – 

Jura – 146-200 miljoner år sedan – 

Krita – 65-146 miljoner år sedan – 

Vi ritar ut perioderna på vår tidslinje. 

Vi målar dinosaurier på papper som därefter kommer till liv i lera: Material lera samt olika bilder/djur(leksaker) av dinosaurier.

Dessa får sedan flytta in i våra världar från Devon. 

  1. Vi tittar på: Jägaren kommer avsnitt 4

Tertiär – 1,83 – 65 miljoner år 

 

  1. Vi tittar på Neandertalaren avsnitt 5
  2. Vi tittar på Planeterna från ur eller Paxi Solsystemet :  Vi delar in oss i 9 grupper där varje grupp får göra sin planet sol. 
    Uppgift: Skapa er planet
    Material: Papper Mache:l ballonger i olika storlekar tidningspapper färg
  3. Vi tittar på PAXI  hur de olika planeterna rör sig samt hur solen månen och jorden rör sig.

    Sång för musiken: https://www.youtube.com/watch?v=shbkxEmV3ak

    Extra skoj för eleverna: https://www.esa.int/kids/en/Games/Solar_System_Explorer

    VI gör leken månens faser: 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
SO F-3

Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid. 

Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser.

Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter.

 

NO – F-3

Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra.

I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat.

Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet
Vi tittar närmare på våra planeter då vi på lemshaga har planeter som namn på våra klasser.

Vi har upplevt att ett intresse för dinosaurier är stort hos kompisarna i Neptunus. 

Centralt innehåll från kursplanen

SO år 1-3

Att undersöka verkligheten

  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

 No år 1-3 

Året runt i naturen

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Metoder och arbetssätt

  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. 

  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra.

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi använder oss av så många olika uttryckssätt som möjligt för att få alla elever delaktig. Vi arbetar praktiskt för att visualisera våra perioder.  vi samtalar kring facktexter och filmer för att få till oss fakta kunskaper om de olika perioder.

 

Ut i Europa – ett ämnesövergripande projekt

Ut i Europa är ett ämnesövergripande projekt i svenska, SO och engelska. I den här planeringen ser du vilka delar undervisningen i svenska kommer fokusera på.

 

Ansvarig lärare: Catrin Colliander

 

När: Vecka 46 –

 

 

Frågeställningar



Hur kan jag söka och presentera fakta?
Hur kan jag göra fakta tydligare genom ord, bild, ljud, video, länkar, gester och kroppsspråk?
Vad behöver jag göra för att arbeta på ett bra sätt enskilt och i grupp?



Förankring i kursplanens syfte



Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften

 

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

 

Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

 


Ur det centrala innehållet

 

Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.

 

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

 

Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

 

Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

 

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.

 

Kunskaper


Kunskapskrav åk 6

 

E C A
Eleven kan söka, välja ut sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. Eleven kan söka, välja ut sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet. Eleven kan söka, välja ut sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.
Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
Eleven kan förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare. Eleven kan förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare. Eleven kan förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.

 


Detta innebär alltså att du ska kunna…

 

… arbeta enskilt och tillsammans med andra
… söka fakta och berätta om källan (där du hittar faktan) är pålitlig eller inte
… läsa/lyssna på fakta och förstå
… skriva fakta och berätta fakta muntligt så att andra förstår
… använda orden du lär dig på SO:n när du skriver och berättar
… formulera egna meningar – inte skriva av
… göra digitala presentationer med bild, text, video, länkar mm.

 

Bedömning



I ditt enskilda dokument bedöms hur väl du kan:



Söka och förstå fakta.
Använda SO-orden du lär dig.
Formulera egna meningar – inte skriva av.



I den gemensamma presentationen bedöms hur väl du kan:



Göra faktan tydligare genom ord, bild, ljud, video, länkar, gester och kroppsspråk.



Hur ska vi arbeta?


Ämnena svenska, SO och engelska samarbetar i ett ämnesövergripande projekt om länder i Europa.

 

Under svensklektionerna arbetar vi framförallt i grupp där varje grupp söker och presenterar fakta om ett land i Europa. Catrin, Maria och Fredrik bestämmer grupper samt vilket land gruppen arbetar med.

 

Gruppen söker fakta om landet i givna källor. Samtliga medlemmar i gruppen har ett eget google-dokument där faktan skrivs ner. Fenomen i landet såsom t ex vegetation, klimat, landskap och var människor bor presenteras sedan i gruppens gemensamma digitala presentation. I den digitala presentationen används länkar, video, text, ljud och bild.

 

De olika fenomenen kommer under resans gång presenteras i helklass och/eller tvärgrupper. Valda delar kommer presenteras för båda Mars-klasserna under vår Europa-gala.

 

Material

  1. Resan. Enskilt google-dokument där du dokumenterar klassens gemensamma resa. Används främst under SO-lektionerna.
  2. Landet. Enskilt google-dokument där du skriver fakta om landet du och din grupp arbetar med.
  3. Presentationen. En google-presentation där du och din grupp gemensamt presenterar fakta om landet på olika sätt.

Alla dokument, instruktioner och uppgifter finns i klassrummet “Ut i Europa” på google classroom (länk). 



Lemshagas vision och pedagogiska profil

 

 Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande


Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Sagor och väsen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? V.40-45

 

Vad?

Frågeställning:

  • Vad trodde människor på förr?
  • Vad är nordisk folktro?
  • Vad är ett väsen och en sägen?
  • Vad var syftet med dessa historier om de övernaturliga väsen som berättades?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar.
  • Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
  • Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder (so).
  • Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar (so).
  • Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan (no).

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi startar upp vårt projekt med “Think, puzzel, explore” för att se vilka förkunskaper eleverna har och vad de vill veta mer om. 
  • Varje vecka kommer vi att arbeta med ett väsen. Varje vecka ser vi på “Mytologerna”, UR skola. 
  • Vi läser historier från barnlitteraturen om nordisk folktro. Vi skriver faktatexter om de väsen vi har läst om. När vi skriver använder vi oss av ämnesspecifika ord som stöd. 
  • Vi skapar olika väsen med naturmaterial. 
  • Ute i naturen skapar vi inspiration för att senare skapa berättelser.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar och bedömer kontinuerligt under arbetets gång. 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet:

I vårt arbete kring tro och religion som vi tidigare har arbetat med vill vi ge eleverna olika infallsvinklar till berättelser  som har berättats genom vår historia. Allt från hur världen skapades, asatron samt de olika religionerna.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga för den nordiska mytologin. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill på ett konkret sätt mötas i olika sätt att tänka och tro samt skapa nyfikenhet för olikheter.

 

Barnboksveckan – Elsa Beskow

Barnboksveckan – tema Elsa Beskow

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? vecka 46 HT2o

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vem var Elsa Beskow?
  • Vad är en författare? Vad är en Illustratör?
  • Vilka böcker har Elsa Beskow skrivit?
  • Hur gör man en bokrecension?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll från kursplanen

 

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

 

Berättande texter och sakprosatexter

  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
  • Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Kunskapskrav

  • Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
  • Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

Hur?

Läsa och lyssna på sagor av Elsa Beskow: Guldägget,

Skriva faktatexter

Skriva och rita egna sagor

Skriva bokrecensioner med bild och text

Titta på filmer

Skapa bokmärken

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske kontinuerligt under lektionerna vid samlingar samt vid grupparbeten och enskilt arbete.

 

Läsprojekt

När, under vilka veckor? 45- 47

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström 

Vad ska vi göra? Läsprojekt

  • Samtala kring hur vi gör när vi läser.
  • Läsa i mindre grupper.
  • Besvara frågor kring boken.
  • Återskapa bokens innehåll genom att skapa en visuell bild i kartong.
  • Titta på hur en bokrecension kan se ut.
  • Skapa bokmärken

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer tillsammans läsa, diskutera och visualisera det vi läser. För att alla ska få förståelse kring vad vi gör kommer vi alltid samtala om våra frågeställningar

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

  • Alla elever får ett läsbingo över höstlovet där de uppmanas att läsa egna böcker.
  • När vi ses efter höstlovet så samtalar vi om alla elevernas böcker och vad de har upplevt under deras läsning.
    Hur gör eleverna när de läser?
    Eleverna får göra sin egen bokrecension utifrån sin bok.
  • Vi lär oss mer om författarna Martin Widmark och JO Salmon.
    • Vi tittar på intervjun som Sigge håller med Martin Widmark: https://www.youtube.com/watch?v=GmVR6e1EYUo
    • Vi lyssnar till boken Galoppmysteriet av Martin Widmark: https://sverigesradio.se/gruppsida.aspx?programid=5264&grupp=32123
    • Vi arbetar med våra lässtrategier efter varje kapitel för att eleverna ska få lära känna hur vi kan arbeta med en bok.
  • Vi delar in oss i mindre grupper om 3-4 personer.
    • Varje grupp får antingen läsa en till bok ur Lasse och Majas detektivbyrå  av Martin Widmark eller serien Hjälp av Jo Salmson.
    • Eleverna läser tillsammans i mindre grupper utifrån deras förmåga. Eleverna besvarar några korta frågor utifrån våra lässtrategier, spågumman, detektiven, cowboyen, reporten och konstnären efter varje lässtund.
  • När alla elever har läst ut sina böcker får de visualisera sin bok.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
  • Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
  • Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
  • I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
  • Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.
  • Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.
______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi har precis avslutat ett skrivprojekt där eleverna har fått syn på hur en saga är uppbyggd vi kommer nu titta närmare på hur detta kan se ut i litteratur.

Centralt innehåll från kursplanen årskurs 1-3

Läsa och skriva:

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi har gemensamma samlingar där vi samtalar och visualiserar det vi ska göra. Ger alla förutsättningar till att lyckas genom att ta in så olika moment som möjligt sa att alla kan hitta sitt sätt att få presentera sin saga på ett roligt och spännande sätt för att motivera till lärande.

Sagoprojekt

När, under vilka veckor? 40-43, 45

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström

Vad ska vi göra? Sagoprojekt 

Hur ska vi arbeta?
Vi kommer tillsammans skapa en förståelse kring hur sagor är uppbyggda. Detta gör vi genom att samtala om sagor, titta på Sagomattan och utgå ifrån deras sagoprickar samt en till som vi kallar “Miljö”. Detta för att eleverna lätt ska kunna relatera till hur en saga är uppbyggd samt få med alla delar. 

Vi kommer skriva en tankekarta med de olika sagoprickarna. För att sedan skriva ned vår text på ipaden i en av NE appar författa. Vi kommer även arbeta praktiskt med vår saga genom att alla får rita och klippa ut sina karaktärer och skapa miljöbilder. Detta för att kunna skapa en teater som vi spelar in med våra ipads.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

  • Vad betyder en saga för oss? Vi samtalar om sagor och vad de kan ge oss.
    Vi tittar på Sagomattan för att få en gemensam struktur över hur vi kan bygga en saga.
    Vi tittar på de olika sagoprickarna och lägger till pricken miljö så vi får totalt 6 prickar: Huvudperson, miljö, problem, hjälpare, lösning och avslut.
    Alla får fundera kring vad vi skulle kunna skriva om och vi har en gemensam reflektion.
    Nu får alla börja skriva ned om sina karaktärer och vilken miljö som deras berättelse ska utspela sig i. De får som hjälpmedel använda sig av Sagoprickarna. När de är klara med prickarna fortsätter de med att rita och klippa ut sina karaktärer för att sedan skriva om de två prickarna på Ipaden (appen författa)
  • Vi tittar på ytterligare ett program av Sagomattan.
    Samtalar om det vi gjorde förra lektionen vad har kompisarna skrivit om vart är vi i vår saga?
    Vi går vidare till prick problem och hjälpare och funderar kring vad vi skulle kunna skriva om. Vilka olika problem kommer våra berättelser hamna i.
    Eleverna fortsätter skriva och klippa sina karaktärer.
  • Vi tittar på nästa två sagoprickar lösning och avslut. Gör bilder för att visualisera deras prickar.
  • Allt eftersom eleverna blir klara så får de sätta sina karaktärer på pinnar för att förbereda sig för inspelning av deras saga.
  • När de är klara med deras saga så skapar de ett kollage med bilder och sagotext.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.

I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi såg att eleverna var nyfikna på att skriva mer och även ta sig in i fantasins värld. För att bygga vidare på tidigare förståelse kring hur en saga är uppbygd så valde vi att ta in Sagomattan som eleverna tittat på under Pluto (förskoleklassen).

Centralt innehåll från kursplanen årskurs 1-3 

Läsa och skriva:

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala lyssna och samtala:

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi har gemensamma samlingar där vi samtalar och visualiserar det vi ska göra. Ger alla förutsättningar till att lyckas genom att ta in så olika moment som möjligt sa att alla kan hitta sitt sätt att få presentera sin saga på ett roligt och spännande sätt för att motivera till lärande.