Den magiska kulan

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? HT-19 – VT-20

 

Vad? 

Frågeställning och följdfrågor

  • Vilka bokstäver kan vi? Hur låter de? 
  • Hur kan vi lära oss alfabetet flytande? 
  • Vilka är vokaler och vilka är konsonanter? Vad har de för egenskaper?
  • Hur kan vi lära oss skriva så det blir läsligt?
  • Hur kan vi lära oss att bli goda läsare?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
  • Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Språkbruk

  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
  • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

 

Kunskapskrav för år 1

  • Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. 
  • Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. 
  • Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv.
  •  I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.

 

Hur? 

Vi leker lekar och sjunger sånger.

Vi tar del av varandras tankar i samlingar.

Vi kopplar bokstävernas ljud till hur orden låter.

Vi skriver och lyssnar på det vi skriver, koppla bokstäver och ljud, på våra Ipads

Vi tittar på Livet i Bokstavslandet från ur.se och kopplar dem till det vi läser och utforskar.

Vi kopplar bokstäverna från Bokstavslandet till samma bokstäverna i Arbetsboken som ”Den magiska kulan”.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske kontinuerligt under lektionerna, vid samlingar samt vid grupparbeten och enskilt arbete.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad? (De olika kapitlen) 

  1. Hej! Jag heter Asta.
  • ordbilderna: hej, jag
  • mening
  • stor bokstav
  • Punkt och utropstecken
  1. Monstret Olle
  • Oo
  • Hör du o?
  • Var hör du o?
  • Ordbild: och
  • Läsriktning och rimord
  1. Momman
  • Mm
  • Ordbild: ser
  • Hur många ljud hör du?
  1. Den magiska kulan
  • Aa
  • Ordbild: är, var
  • Fråga ?
  1. Skolan
  • Ss
  • Ordbild: en, ett
  1. Ruta på rasten
  • Rr
  • Ordbild: här, det
  • Vilket är ordet? (omkastade bokstäver)

 

  1. Fotboll ska vara kul
  • Ll
  • Ordbild: vi
  • En, -en, ett, -et (substantiv – obestämd och bestämd form)

 

  1. Efter matchen
  • Ee
  • Ordbild: du, den

 

  1. ABC-klubben
  • Nn
  • Ordbild: har
  • kommatecken ,
  • Stor bokstav i början på namn

 

  1. Ristin ir slit
  • Ii
  • Ordbild: kan, inte

 

  1. Retstickan och skattkartan
  • Tt
  • Ordbild: han, hon

 

  1. Valles verkstad
  • Vv
  • Ordbild: ja, nej, en

 

  1. Kladden och sladden
  • Dd
  • -et
  • Mellanrum mellan orden

 

  1. Skräckens näste
  • Ää
  • -är
  • Bygga ord av givna bokstäver

 

  1. Hur kunde du?
  • Kk
  • Konsonantkluster: sk, kr, kl

 

  1. Det blå tåget
  • Åå
  • Rimord

 

  1. Prata ut
  • Uu

 

  1. Häxan i hemska huset
  • Hh
  • Namn på kroppsdelar
  • Sammansatta ord

 

  1. Prinsen och sanningens spegel
  • Pp
  • Ordbild: mig, dig, sig
  • Konsonantkluster: pl-, pr-, sp-

 

  1. Är ödehuset öde?
  • Öö
  • Vikten av prickarna över bokstaven ö
  • Pluralformer: -er, -or, -ar

 

  1. Föräldramöte
  • Ff
  • sant och falskt (betydelse)

 

  1. Tyvärr, tyvärr
  • Yy
  • Verb

 

  1. Speglingar
  • Gg
  • Kategorisering – motivering
  • Röd tråd i händelseförlopp
  • Konsonantkluster: gr-, gl-

 

  1. Klass 1B, bästa klassen
  • Bb
  • Motsatsord
  • Sammansatta ord

 

  1. Jag vägrar!
  • Jj
  • Göra om meningar till frågor
  • Olika sätt att skriva j-ljudet

 

  1. Succéshowen
  • Cc
  • C låter som Ss eller Kk
  • Xx
  • X låter som ks
  • Ww
  • Kunna läsa enkla meningar med Ww

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Vi vill skapa en tillåtande miljö där alla vågar uttrycka sig på engelska. Vi samtalar tillsammans och i par för att alla elever ska få möjlighet att få talutrymme. Vi skapar en miljö där alla känner sig välkomna att samtala i gruppen.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker kontinuerligt tillsammans med eleverna.

 

Bokstavspåsen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? V.36- V.5

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur kan vi lära oss fler ordbilder? Kan vi genom att alla elever får varsin dag att vara den som visar egna saker skapa ett lustfyllt lärande? Är det roligare att lära om vi gör det tillsammans med våra kompisar? Lär vi oss läsa på detta sätt? Blir vi bättre på att läsa?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte:

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
  • När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

En elev får varje vecka ta med sig 5 saker som de hittar hemma och som börjar på den bokstav som vi arbetar med under veckan. Vi drar en ny elev varje fredag som ansvarar för påsen och tar med sakerna till måndag veckan efter. 

 

Eleven får ta fram och visa sina saker. De berättar vad det är och tränar sig i muntlig framställan. Vi skriver upp sakernas namn på tavlan. Vi skriver även meningar till de elever som vill utmana sig att skriva hela meningar. Eleverna skriver ned ordet eller meningarna i sin bok “Veckans ord”, de ritar bilder till orden. Under veckan skriver vi även en gemensam berättelse där “veckans ord” ska finnas med.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi skriver ord, meningar och texter i vår ordbok.

Genom dokumentation av elevernas framställan när de beskriver sina ord och saker i bokstavspåsen.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

En elev ansvarar för bokstavspåsen varje vecka.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Genom att eleverna får ta sakerna hemifrån får familjerna vara delaktiga i våra elevers skolgång. Valet av saker visar elevernas intressen och personligheter.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Det är viktigt att familjerna känner sig delaktiga i sina barns skolgång. Här får de vid ett tillfälle vara en del av det. Vi vill att alla elever ska känna sig viktiga och en del av gruppen. Vi ser gruppen som en viktig del i lärandet. Vi delar med oss av våra tankar, idéer och lyssnar på varandra.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

 

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

 

Eventuell pedagogisk dokumentation:

 

Texttyper

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v35-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vilka olika typer av texter finns det?
  • Hur kan vi se/förstå skillnaden mellan olika texter?
  • Hur är de olika texterna uppbyggda?
  • Vilka språkliga drag är typiska för de olika texterna?
Övergripande mål från LGR11 2.2
Förankring i kursplanens syfte
Centralt innehåll från kursplanen
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Litteraturhistoria

Varför ska man läsa litteraturhistoria? För att världen skapades inte när du föddes …

Ansvarig lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor?
vecka 35-50

Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):

Vilka händelser i samhället (under epoken) skapar förändringar? (revolutioner eller andra viktiga saker?)

Vilka kännetecken (vad är typiskt) unde epoken?

Vad är man missnöjd/nöjd med under epoken?

Vad längtar man efter under epoken?

Vad är man rädd för under epoken?

Hur syns det i samhället  (i vilka uttryck visar det sig? musik, litteratur)

Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
– har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, och
– kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte:
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.
Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Berättande texter och sakprosatexter
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
Informationssökning och källkritik
Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
Hur man citerar och gör källhänvisningar.
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Hur ska vi arbeta?

Läsa texter och se filmer.
Enskilt välja en författare och skriva en kort biografi.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  1. Ni kommer få skriva ett brev om en epok.
  2. Ni kommer få skriva en krönika om en epok.
  3. Ni kommer få skriva en argumenterande text med inspiration av en epok.
  4. Ni kommer få skriva och hålla ett enkelt tal om en epok.
  5. Vi kommer även att spela in ett “Sommarprat” om några epoker.

Här ligger materialet du behöver för att skriva ditt författarporträtt

skrivmall:

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
vecka 35-37 Antiken
vecka 37-39 Medeltiden
vecka 40-42 Renässansen
vecka 43-45 Upplysningen
vecka 46-47 Romantiken.
vecka 48-50 Modernismen
vecka vårterminen Postmodernismen

Varför?
Det är viktigt att veta hur litteraturen har påverkat samhället och hur samhället har påverkat litteraturen och kanske därigenom få en ny upplevelse av att läsa.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:
Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer
Eventuell pedagogisk dokumentation

Sejtes skatt

Vilka? 
Jupiter, åk 4

 

Ansvarig?

Catrin Colliander

 

När?

HT 2019

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi ta till oss texter och förstå dem bättre?
  • Hur kan jag jobba med en bok?
  • Vad kan jag lära mig utav att läsa en skönlitterär bok?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Centralt innehåll från kursplanen
  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flytgenom att använda lässtrategier på ettändamålsenligt och effektivtsätt.
Genom att göra… 

 

 

Dessutom kan eleven…

Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. 

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkeltsätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Genom att göra utveckladesammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt godkoppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. 

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklatsätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
I sina texter använder eleven… I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet medviss säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

 

Vi läser boken under lektionstid. Vi alternerar mellan tyst läsning, högläsning och stafettläsning där elever läser högt för varandra.

 

Eleverna skriver kontinuerligt läslogg där de reflekterar kring det vi läser. Ibland fritt och ibland utifrån riktade frågor. Frågoroch läslogg diskuteras både i mindre grupper och i helklass, bland annat med hjälp av tankerutiner.

 

Med jämna mellanrum sammanfattar eleverna vad som hänt hittills. Efter avslutad läsning skriver alla elever en sammanfattning av boken.

 

Vi undersöker hur författaren använder språket för att gestalta och beskriva samt hur hon varierar meningar, delar upp texten i stycken, skriver dialog och använder skiljetecken.  Vid några tillfällen skriver vi av en sida ur boken för att träna språkriktighet.

 

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet

 

I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna ta del av information och förstå det vi läser.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening

 

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Informellt brev

Ansvarig lärare: Catrin Colliander

 

När?

Vecka 35-36

 

Vad?  

Du ska skriva ett informellt brev som är anpassat efter mottagaren.

 

Frågeställning och följdfrågor

Vilka textdrag är typiska för ett brev?

Hur får man en tydlig struktur i ett brev?

Vad är ett informellt språk?

 

Förankring i kursplanens syfte
  • Formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
  • Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
  • Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Centralt innehåll från kursplanen

 

  • Läsa och skriva
    • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
    • Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.
    • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
  • Språkbruk
    • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

 

Kunskapskrav

 

 

E C A
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

 

Hur?

 

Hur ska vi arbeta?

 

  1. Gå igenom vad som utmärker det informella brevet, hur det är uppbyggt (textdrag) och hur man skriver det.
  2. Undersöka ett brev från Catrin.
  3. Skriva svar på Catrins brev som övningsuppgift. 
  4. Generell respons i helklass: Vad var lätt och vad behöver vi tänka mer på?
  5. Undersöka ett brev från den påhittade avsändaren Kim.
  6. Bedömningsuppgift: Skriv ett informellt brev till den påhittade mottagaren Kim.

Vi arbetar i Google Classroom.

 


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Du redovisar dina kunskaper allra främst genom att skriva det informella brevet till den påhittade mottagaren Kim.

 

Det informella brevet till Catrin är i första hand en övningsuppgift även om det självklart finns möjligheter att visa kunskaper även i den uppgiften då bedömningen sker formativt hela tiden.

 

Det som bedöms är hur du uttrycker dig och vilket språk du använder för att skriva brevet. Vad du skriver, d v s hur du anpassar ditt språk och hur du och tänker på läsaren bedöms också. Det finns också chans att visa kunskaper genom att vara med och diskutera meningsbyggnad, innehåll och ordval under genomgångar och klassrumsarbete.

 

 

Material

Allt material finns på Google Classroom

 

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet

 

Att kunna formulera ett brev som är anpassat efter mottagaren är en demokratisk rättighet och en grundläggande färdighet för att kunna göra sin röst hör som medborgare.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Vi lär tillsammans och av varandra.