Jag söker jobb!

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.15-17

Vad?

Du ska lära dig grunderna för hur man skriver ett personligt brev och ett CV.

I slutet av arbetsområdet ska du ha skrivit ett personligt brev och ett CV.

Frågeställning och följdfrågor

Hur skriver man en platsansökan?

Vad är skillnaden mellan ett personligt brev och ett CV/Meritförteckning?

Hur övertygar du arbetsgivaren att du är rätt person för jobbet?

Vilken struktur ska ett formellt brev ha?

Vilken struktur ska en meritförteckning ha?

Vad är referenspersoner?

Övergripande mål från LGR11 2.2
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.
Förankring i kursplanens syfte
Förmåga att uttrycka sig genom olika uttrycksformer
Utveckla den skriftliga och muntliga kommunikativa förmågan 
Centralt innehåll från kursplanen
– Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska
komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier,
teaterföreställningar, webbtexter, jobbannonser.
– Ord och begrepp som används för att uttrycka erfarenheter, kunskaper och egenskaper. Ords
och begrepps nyanser och värdeladdning.
– Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med
vilket syfte man kommunicerar.
– Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen   

Förmågor – jobb

Hur?

Vi gör en VT-rutin kring vad man tror och tycker att det ska finnas med i ett personligt brev och ett CV

  1. Vi läser en platsannons och tittar på genretypiska drag.
  2. Vi talar om texten och tittar på vad personen har valt att berätta om sig själv.
  3. Vi tittar på vilka positiva egenskaper personen har skrivit.
  4. Ni får skriva ner några positiva egenskaper om er själva.
  5. Tillsammans funderar vi på vilka positiva egenskaper en arbetsgivare tycker är viktiga. Vi gör en VT-rutin kring detta.
  6. Ni arbetar i grupper om 2. Ni får ett arbete som ni ska skriva ett ansökningsbrev till. Sedan byter ni brev med ett annat par.
  7. Vi letar efter jobb, vi läser på olika sidor och tittar på kommunens hemsida efter sommarjobb.
  8. Du skriver en ansökan (på skoj) till ett av jobben. I din ansökan ska du ha med ett personligt brev och ett CV.
Hur ska vi arbeta?

Vi arbetar omväxlande tillsammans, i par och självständigt.  

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer att få läsa en klasskompis ansökan och ge respons.

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
– Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
– Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet
– Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Retorik, konsten att övertyga

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.17 – Skolavslutning

Vad?

Hur skriver och håller du ett tal?

Frågeställning och följdfrågor
    • Vad är skillnaden mellan hyllningstal, argumenterande tal och informerande tal?
    • Vad är retoriska stilfigurer och hur använder vi dem?
    • Hur skriver och framför jag ett tal?
Övergripande mål från LGR11 2.2

Förankring i kursplanens syfte

  •  Eleven ska genom undervisningen ges förutsättningar för att denne ska kunna utveckla sitt talspråk för att få tilltro till sin språkförmåga och kunna uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften (2011, s. 252).
  • Svenskämnet ska bidra  till att öka elevens förståelse för sättet att kommunicera och att detta kan ge konsekvenser för en själv och andra människor. (2011, s. 252)

Centralt innehåll från kursplanen

Tala, lyssna och samtala

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare.

(2011,s. 256).

Språkbruk

  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
  • Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika sammanhang.

(2011, s. 257)

Informationssökning och källkritik

  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

(2011, s. 258)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen, se Schoolsoft!

Kunskapskrav betyg E

  • Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
  • Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. (smidigt infogat i talet)
  • Eleven kan förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

(2011, s. 261)

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Eleven har i viss mån anpassat presentationen till mottagarna i form av språk, såsom ordval, och åhörarkontakt, såsom att titta upp, tala tydligt och visa ett visst engagemang.
  • Eleven har förberett ett i huvudsak fungerande strukturerat tal som är grundat i den retoriska arbetsprocessen. Eleven använder sig till viss del av retoriska stilfigurer för att framhäva presentationens, i huvudsak, underbyggda argument.
  • Om eleven använder källor lyckas dessa i viss mån stärka presentationen och dess argument

Samtal, diskussion och följdfrågor

För andra perioden och de sista momenten kommer du att övas och prövas på samtal och diskussion. Du kommer där, i mindre grupper, både få delta och leda samtal och diskussioner där du kommer bedömas i följande aspekter:

Varför?

Att kunna hålla tal har du nytta av hela livet!

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Material:

NE: Tal och samtal

Skriva och hålla tal
Skrivmall, argumenterande tal
Skrivmall, hyllningstal

Retorik, konsten att hålla tal

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.17 – Skolavslutning

Vad?

Hur skriver och håller du ett tal?

Frågeställning och följdfrågor
    • Vad är skillnaden mellan hyllningstal, argumenterande tal och informerande tal?
    • Vad är retoriska stilfigurer och hur använder vi dem?
    • Hur skriver och framför jag ett tal?
Övergripande mål från LGR11 2.2

Förankring i kursplanens syfte

  •  Eleven ska genom undervisningen ges förutsättningar för att denne ska kunna utveckla sitt talspråk för att få tilltro till sin språkförmåga och kunna uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften (2011, s. 252).
  • Svenskämnet ska bidra  till att öka elevens förståelse för sättet att kommunicera och att detta kan ge konsekvenser för en själv och andra människor. (2011, s. 252)

Centralt innehåll från kursplanen

Tala, lyssna och samtala

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare.

(2011,s. 256).

Språkbruk

  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
  • Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika sammanhang.

(2011, s. 257)

Informationssökning och källkritik

  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

(2011, s. 258)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen, se Schoolsoft!

Kunskapskrav betyg E

  • Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
  • Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. (smidigt infogat i talet)
  • Eleven kan förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

(2011, s. 261)

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Eleven har i viss mån anpassat presentationen till mottagarna i form av språk, såsom ordval, och åhörarkontakt, såsom att titta upp, tala tydligt och visa ett visst engagemang.
  • Eleven har förberett ett i huvudsak fungerande strukturerat tal som är grundat i den retoriska arbetsprocessen. Eleven använder sig till viss del av retoriska stilfigurer för att framhäva presentationens, i huvudsak, underbyggda argument.
  • Om eleven använder källor lyckas dessa i viss mån stärka presentationen och dess argument

Samtal, diskussion och följdfrågor

För andra perioden och de sista momenten kommer du att övas och prövas på samtal och diskussion. Du kommer där, i mindre grupper, både få delta och leda samtal och diskussioner där du kommer bedömas i följande aspekter:

Varför?

Att kunna hålla tal har du nytta av hela livet!

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Material:

NE: Tal och samtal

Skriva och hålla tal
Skrivmall, argumenterande tal
Skrivmall, hyllningstal

Läsförståelse- Godnatt Mr Tom

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 12- 20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi ta till oss texter och förstå dem bättre?
  • Hur kan jag jobba med en bok?
  • Vad kan jag lära mig av att läsa en skönlitterär bok?
  • Hur kan jag använda händelserna i en bok till att förstå världen och hur det har varit?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Tala, lyssna och samtala

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
  • Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligtsätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flytgenom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivtsätt.
2 – Genom att göra… Genom att göra enkla, kronologiskasammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggandeläsförståelse. Genom att göra utveckladesammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
3 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkeltsätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi börjar arbetet med boken med högläsning. Detta för att få en känsla kring boken. Vi kommer att jobba enskilt att läsa boken och svara på frågor. Vi kommer också att jobba i grupper kring olika frågor om texten för att fördjupa vår förståelse samt läsa enskilt med Marie.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning kommer att ske genom enskild läsning och diskussioner tillsammans med Marie. Bedömningen kommer att ske genom att svara på frågor till texten varje vecka.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 12- Kap 1-4 + gruppuppgift
V 13- Kap 5-9 + gruppuppgift
V 15- Kap 12-15 + Gruppuppgift
V 16- NP läsförståelse + Kap 16-19
V 17- Kap 19-20
V 20- Kap 21- slutet

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna ta del av information och förstå det vi läser.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Bokanalys – tema, budskap och motiv

Bokanalys vårterminen 2021

Bokprojektet håller på i 10 veckor. Räkna ut hur många sidor du ska läsa varje vecka för att bli klar med boken i tid. Är boken på 200 sidor behöver du alltså läsa 20 sidor i veckan. Tänk på att inte spara allt till sista kvällen, utan planera i god tid när du ska göra vad. Läs de antal sidor du behöver läsa för att bli klar i tid.

V.10 Hitta boken (ska vara klart 15 mars)
Nu får du friheten att själv välja en bok, bra va?

1. Hitta boken du ska läsa. (Lyssna ingår inte) Nu tränar vi läsning med ögonen.
2. Fota framsidan och baksidan och lägg in i dokumentet i classroom. Dokumentet heter bokanalys.
3. Skriv 5 hela meningar om varför du valde just den här boken.
4. Förbered en kort presentation (lägg in bild på boken) om varför du valde boken och hur det gick till när du hittade den. Du kommer få berätta om detta i en mindre grupp.

V. 11 Hitta författaren (ska vara klart 22 mars)

Ta reda på fakta om författaren och skriv fakta om denna. Det ska vara cirka (¼ A4). Utgå från 2-3 st källor. Du kan använda NE och två andra valfria källor. Tänk på läsaren när du skriver. OBS, du får INTE skriva rakt av, det är plagiat, utan du måste referera (använda referatmarkörer) och källhänvisa.
Du kan utgå från frågorna, eller skriva en egen text utan frågorna som stöd.

När och var föddes författaren?
Var växte författaren upp och hur var författarens uppväxtvillkor? (hände det något dramatiskt under författarens uppväxt?)
Vad brinner författaren för?
Hur såg samhället ut under författarens livstid? Vilka samhällsproblem fanns och vad diskuterade man mycket?
Vilka kopplingar kan du göra mellan författarens bakgrund och innehållet i boken?



V. 12 Vilka var nu lässtrategierna? (ska vara klart 28 mars)
Träna på lässtrategierna: Förutspå, reda ut oklarheter, sammanfatta och se inre bilder.

1. Skriv och berätta kortfattat var och när bokens handling utspelar sig. Vem/vilka är huvudpersoner? (4-10 meningar)
2. Förutspå: Vad tror du kommer hända? Vilka problem kommer uppstå? Hur tror du dessa kommer att lösas? (4-20 meningar)
3. Reda ut oklarheter: Vilka ord är svåra att förstå? Skriv ner 3-5 st. Kan du förstå orden om du läser hela meningen? Kan du förstå meningen utan att läsa ordet? (prova, du behöver inte skriva någon förklaring)
4. Sammanfatta: Sammanfatta kort (4-6 meningar) vad det du läst handlade om.
5. Se inre bilder: Välj en plats i boken. Beskriv den så utförligt som du kan (med hjälp av din fantasi). Använd många gestaltande beskrivningar (många verb). Skriv 5-10 hela meningar.

V. 13 Tema, budskap och motiv (ska vara klart 12 april)

Ta reda på bokens tema, budskap och motiv. Nu ska vi träna på att förklara vad som är en texts tema, budskap och motiv för att förstå vad boken egentligen handlar om.

1. Vad är bokens tema? Nu måste du läsa mellan raderna och tänka på djupet.
2. Vad är bokens budskap? Vad tror du författaren vill säga eller förmedla med sin text?
3. Vad/vilka är motiven i boken? Ett motiv är ofta det som författaren skriver om som hjälper till att förmedla budskapet. Det kan vara en ensam person eller en som är olycklig på något vis.

 

https://www.youtube.com/watch?v=KpVtTtlow3A

V. 15 Berättarperspektiv, berättarstruktur och bildspråk (ska vara klart 19 april)

Nu tränar vi på att tolka och analysera text. För detta behöver du ha ett ordförråd som beskriver hur författaren byggt upp texten och arbetat med språket. Några ord för att analysera är: berättarperspektiv, berättarstruktur och bildspråk.

Ur vilket perspektiv är boken berättad? (jag-form, du-form, tredje person, allvetande berättare)
Vilken berättarstruktur har berättelsen? (kronologisk, parallellhandling, ramberättelse, cirkelkomposition, tillbakablickar)
Vilka olika typer av bildspråk kan du hitta exempel på? (liknelse, metafor, allegori, symbol)

https://www.youtube.com/results?search_query=berättarperspektiv

https://www.youtube.com/results?search_query=berättarstruktur

Vi i Neptunus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström, Camilla Mauritzson, Mattias Olsson

När, under vilka veckor? 2020/2021

Vad?

  • Vad behöver vi för att alla ska må bra, känna sig trygga och trivas?

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur skapar vi ett klimat där alla känner sig trygga och mår bra?
  • Vad kan vi ha som överenskommelse för att vi ska få det klimat vi vill ha i klassrummet och på skolgården?
  • Vad är mitt ansvar och vad är min rättighet och hur hjälper vi varandra med att kunna ta ansvar?
  • Hur skapar vi ett klimat där vi kan tillgodose allas behov?
  • Hur hjälper vi varandra med att lyckas under skoldagen?
  • Hur kan vi lära oss mer om hur vår hjärna fungerar och hur det påverkar oss i vardagen?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte

Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.

Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Normer och regler i elevens närmiljö.
  • Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
  • Eleven kan beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras.

Centralt innehåll från kursplanen

Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer .
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang .
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) .

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

• Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
• Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
Svenska
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Varje fredag har vi ett rullande schema med värdegrundsarbete.

    Klassråd – Här tar vi upp frågor som berör klassen. ex: Hur kan vi hjälpa varandra i klassrummet? Hur kan vi alla hjälpas till att hålla ordning i klassrummet? Hur kan alla få arbetsro? Hur kan vi hjälpa varandra? Kompisproblem – Vi tittar på program som Vara vänner och Ugglan och kompisproblemet. 
    Vi samtalar om vad som kompisarna i serien varit med om och hur vi i klassen skulle kunna lösa problemet. Kanske någon kan ge något exempel från när hen har lekt.

    Mys med klassen – Komma närmare varandra i aktiviteter som eleverna är med och påverkar.
    Lekar där vi övar samarbete. Vi har olika aktiviteter där eleverna får vara med att påverka innehållet och som har syftet att stärka gruppen. Det kan exempelvis vara massage, utflykt eller film. 

  • Vi vill tillsammans utveckla överenskommelser för arbetet och samvaron i den egna gruppen. det gör vi genom samtal, demokratiska beslut, med Vt-rutiner, lekar etc. Vi har ett “ansvarshus” där olika uppdrag utdelas för att främja trivsel och skapa en ansvarskänsla för varandra och våra gemensamma ytor/ saker.
  • Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
  • Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
  • Vi arbetar med serien från UR “Ugglan och kompisproblemet” för att öppna upp för diskussion om vardagliga situationer som kan uppstå mellan människor och hur vi kan lära oss hantera vardagliga konflikter och känslor, för att lära känna oss själva och varandra bättre. Ämnena som tas upp är grupptryck, säga förlåt, vara utanför, hålla vad man lovar, inte skylla på andra, stå upp för sin kompis och vikten av att inte avbryta varandra.
  • Vi turas om att vara “klassvärdar” som sköter presentation av dagens datum samt upprop.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår. Genom att dokumentera med hjälp av bild, observationer, etc. synliggör vi gruppens process och var den befinner sig.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Kontinuerligt under årets gång har vi ett rullande schema med klassråd och värdegrundsarbete.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi lägger grund för att främja respekten och förståelsen för varandra, tillsammans med fritids och resurs.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi vill vara en plats som genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, en vördnad och respekt för livet och ett uppskattande av olikheter,

Att var och en blir sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.