Läsförståelse- Godnatt Mr Tom

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 12-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi ta till oss texter och förstå dem bättre?
  • Hur kan jag jobba med en bok?
  • Vad kan jag lära mig av att läsa en skönlitterär bok?
  • Hur kan jag använda händelserna i en bok till att förstå världen och hur det har varit?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Tala, lyssna och samtala

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
  • Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligtsätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flytgenom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivtsätt.
2 – Genom att göra… Genom att göra enkla, kronologiskasammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggandeläsförståelse. Genom att göra utveckladesammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
3 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkeltsätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi börjar arbetet med boken med högläsning. Detta för att få en känsla kring boken. Vi kommer att jobba enskilt att läsa boken och svara på frågor. Vi kommer också att jobba i grupper kring olika frågor om texten för att fördjupa vår förståelse samt läsa enskilt med Marie.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning kommer att ske genom enskild läsning och diskussioner tillsammans med Marie. Bedömningen kommer att ske genom att svara på frågor till texten varje vecka.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 12- Kap 1-4 + gruppuppgift
V 13- Kap 5-9 + gruppuppgift
V 15- Kap 12-15 + Gruppuppgift
V 16-

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna ta del av information och förstå det vi läser.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Bokanalys – tema, budskap och motiv

Bokanalys vårterminen 2021

Bokprojektet håller på i 10 veckor. Räkna ut hur många sidor du ska läsa varje vecka för att bli klar med boken i tid. Är boken på 200 sidor behöver du alltså läsa 20 sidor i veckan. Tänk på att inte spara allt till sista kvällen, utan planera i god tid när du ska göra vad. Läs de antal sidor du behöver läsa för att bli klar i tid.

V.10 Hitta boken (ska vara klart 15 mars)
Nu får du friheten att själv välja en bok, bra va?

1. Hitta boken du ska läsa. (Lyssna ingår inte) Nu tränar vi läsning med ögonen.
2. Fota framsidan och baksidan och lägg in i dokumentet i classroom. Dokumentet heter bokanalys.
3. Skriv 5 hela meningar om varför du valde just den här boken.
4. Förbered en kort presentation (lägg in bild på boken) om varför du valde boken och hur det gick till när du hittade den. Du kommer få berätta om detta i en mindre grupp.

V. 11 Hitta författaren (ska vara klart 22 mars)

Ta reda på fakta om författaren och skriv fakta om denna. Det ska vara cirka (¼ A4). Utgå från 2-3 st källor. Du kan använda NE och två andra valfria källor. Tänk på läsaren när du skriver. OBS, du får INTE skriva rakt av, det är plagiat, utan du måste referera (använda referatmarkörer) och källhänvisa.
Du kan utgå från frågorna, eller skriva en egen text utan frågorna som stöd.

När och var föddes författaren?
Var växte författaren upp och hur var författarens uppväxtvillkor? (hände det något dramatiskt under författarens uppväxt?)
Vad brinner författaren för?
Hur såg samhället ut under författarens livstid? Vilka samhällsproblem fanns och vad diskuterade man mycket?
Vilka kopplingar kan du göra mellan författarens bakgrund och innehållet i boken?



V. 12 Vilka var nu lässtrategierna? (ska vara klart 28 mars)
Träna på lässtrategierna: Förutspå, reda ut oklarheter, sammanfatta och se inre bilder.

1. Skriv och berätta kortfattat var och när bokens handling utspelar sig. Vem/vilka är huvudpersoner? (4-10 meningar)
2. Förutspå: Vad tror du kommer hända? Vilka problem kommer uppstå? Hur tror du dessa kommer att lösas? (4-20 meningar)
3. Reda ut oklarheter: Vilka ord är svåra att förstå? Skriv ner 3-5 st. Kan du förstå orden om du läser hela meningen? Kan du förstå meningen utan att läsa ordet? (prova, du behöver inte skriva någon förklaring)
4. Sammanfatta: Sammanfatta kort (4-6 meningar) vad det du läst handlade om.
5. Se inre bilder: Välj en plats i boken. Beskriv den så utförligt som du kan (med hjälp av din fantasi). Använd många gestaltande beskrivningar (många verb). Skriv 5-10 hela meningar.

V. 13 Tema, budskap och motiv (ska vara klart 12 april)

Ta reda på bokens tema, budskap och motiv. Nu ska vi träna på att förklara vad som är en texts tema, budskap och motiv för att förstå vad boken egentligen handlar om.

1. Vad är bokens tema? Nu måste du läsa mellan raderna och tänka på djupet.
2. Vad är bokens budskap? Vad tror du författaren vill säga eller förmedla med sin text?
3. Vad/vilka är motiven i boken? Ett motiv är ofta det som författaren skriver om som hjälper till att förmedla budskapet. Det kan vara en ensam person eller en som är olycklig på något vis.

 

https://www.youtube.com/watch?v=KpVtTtlow3A

V. 15 Berättarperspektiv, berättarstruktur och bildspråk (ska vara klart 19 april)

Nu tränar vi på att tolka och analysera text. För detta behöver du ha ett ordförråd som beskriver hur författaren byggt upp texten och arbetat med språket. Några ord för att analysera är: berättarperspektiv, berättarstruktur och bildspråk.

Ur vilket perspektiv är boken berättad? (jag-form, du-form, tredje person, allvetande berättare)
Vilken berättarstruktur har berättelsen? (kronologisk, parallellhandling, ramberättelse, cirkelkomposition, tillbakablickar)
Vilka olika typer av bildspråk kan du hitta exempel på? (liknelse, metafor, allegori, symbol)

https://www.youtube.com/results?search_query=berättarperspektiv

https://www.youtube.com/results?search_query=berättarstruktur

Vi i Neptunus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström, Camilla Mauritzson, Mattias Olsson

När, under vilka veckor? 2020/2021

Vad?

  • Vad behöver vi för att alla ska må bra, känna sig trygga och trivas?

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur skapar vi ett klimat där alla känner sig trygga och mår bra?
  • Vad kan vi ha som överenskommelse för att vi ska få det klimat vi vill ha i klassrummet och på skolgården?
  • Vad är mitt ansvar och vad är min rättighet och hur hjälper vi varandra med att kunna ta ansvar?
  • Hur skapar vi ett klimat där vi kan tillgodose allas behov?
  • Hur hjälper vi varandra med att lyckas under skoldagen?
  • Hur kan vi lära oss mer om hur vår hjärna fungerar och hur det påverkar oss i vardagen?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte

Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.

Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Normer och regler i elevens närmiljö.
  • Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
  • Eleven kan beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras.

Centralt innehåll från kursplanen

Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer .
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang .
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) .

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

• Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
• Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
Svenska
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Varje fredag har vi ett rullande schema med värdegrundsarbete.

    Klassråd – Här tar vi upp frågor som berör klassen. ex: Hur kan vi hjälpa varandra i klassrummet? Hur kan vi alla hjälpas till att hålla ordning i klassrummet? Hur kan alla få arbetsro? Hur kan vi hjälpa varandra? Kompisproblem – Vi tittar på program som Vara vänner och Ugglan och kompisproblemet. 
    Vi samtalar om vad som kompisarna i serien varit med om och hur vi i klassen skulle kunna lösa problemet. Kanske någon kan ge något exempel från när hen har lekt.

    Mys med klassen – Komma närmare varandra i aktiviteter som eleverna är med och påverkar.
    Lekar där vi övar samarbete. Vi har olika aktiviteter där eleverna får vara med att påverka innehållet och som har syftet att stärka gruppen. Det kan exempelvis vara massage, utflykt eller film. 

  • Vi vill tillsammans utveckla överenskommelser för arbetet och samvaron i den egna gruppen. det gör vi genom samtal, demokratiska beslut, med Vt-rutiner, lekar etc. Vi har ett “ansvarshus” där olika uppdrag utdelas för att främja trivsel och skapa en ansvarskänsla för varandra och våra gemensamma ytor/ saker.
  • Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
  • Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
  • Vi arbetar med serien från UR “Ugglan och kompisproblemet” för att öppna upp för diskussion om vardagliga situationer som kan uppstå mellan människor och hur vi kan lära oss hantera vardagliga konflikter och känslor, för att lära känna oss själva och varandra bättre. Ämnena som tas upp är grupptryck, säga förlåt, vara utanför, hålla vad man lovar, inte skylla på andra, stå upp för sin kompis och vikten av att inte avbryta varandra.
  • Vi turas om att vara “klassvärdar” som sköter presentation av dagens datum samt upprop.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår. Genom att dokumentera med hjälp av bild, observationer, etc. synliggör vi gruppens process och var den befinner sig.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Kontinuerligt under årets gång har vi ett rullande schema med klassråd och värdegrundsarbete.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi lägger grund för att främja respekten och förståelsen för varandra, tillsammans med fritids och resurs.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi vill vara en plats som genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, en vördnad och respekt för livet och ett uppskattande av olikheter,

Att var och en blir sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Katitzi

Vilka? 
Mars, åk 5

 

Ansvarig?

Catrin Colliander

 

När?

Vecka 10-22 2021

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi ta till oss texter och förstå dem bättre?
  • Hur kan jag jobba med en bok?
  • Vad kan jag lära mig av att läsa en skönlitterär bok?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med de nationella minoritetsspråken.
Centralt innehåll från kursplanen
  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
  • Vilka de nationella minoritetsspråken är.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flytgenom att använda lässtrategier på ettändamålsenligt och effektivtsätt.
Genom att göra… 

 

 

Dessutom kan eleven…

Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. 

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkeltsätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt godkoppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. 

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklatsätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
I sina texter använder eleven… Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

 

Vi läser boken under lektionstid. Vi alternerar mellan tyst läsning, högläsning och stafettläsning där elever läser högt för varandra.

 

Eleverna skriver kontinuerligt läslogg där de reflekterar kring det vi läser. Ibland fritt och ibland utifrån riktade frågor. Frågor och läslogg diskuteras både i mindre grupper och i helklass, bland annat med hjälp av tankerutiner.

 

Vi undersöker hur författaren använder språket för att gestalta och beskriva samt hur hon varierar meningar, delar upp texten i stycken, skriver dialog och använder skiljetecken.  Vid några tillfällen skriver vi av en sida ur boken för att träna språkriktighet.

 

Med jämna mellanrum sammanfattar eleverna vad som hänt hittills. Efter avslutad läsning skriver alla elever en sammanfattning av boken samt gör en bokanalys.

 

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet

 

I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna ta del av information och förstå det vi läser.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening

 

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Nordiska språk

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 3- 11

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Borde alla tala svenska på samma sätt?
  • Vad är en dialekt?
  • Hur kan vi höra skillnad på dialekter?
  • Vilka knep kan vi ta till för att höra vart en dialekt kommer ifrån?
  • Hur kommer det sig att svenska, norska och danska är så lika varandra?
  • Vilka likheter och skillnader finns mellan svenskan, norskan och danskan?
  • Vilka är våra svenska minoritetsspråk och varför har vi dem?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kultur- arvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
  • har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olik- heter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
Förankring i kursplanens syfte
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
Centralt innehåll från kursplanen

Berättande texter och sakprosatexter

• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Språkbruk

  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
13 – Eleven kan ge exempel Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar. Både av Marie men också av gästföreläsare kring dialekter. Gruppuppgifter, lyssna på dialekter, titta på filmer.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning kommer att ske genom ett prov i slutet av arbetet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 3- NE -arvord + lånord.
V 4- Introduktion till dialekter, lyssna på olika dialekter.
V 5- Dialekter och typiska drag, vad är en dialekt och vad är ett språk.
V 6- Slang + stockholmsuttryck.
V 7- Gästföreläsare om göteborgskan och gotländskan, norska/danska.
V 8- Norska + danska, lära oss om dem och läsa texter på dessa två språk, minoritetsspråk
V 10- Minoritetsspråken, finska, romani chib, jiddisch, meänkieli/tornedalssvenska och samiska.
V 12- Prov

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom att arbeta med både dialekter i det svenska språket samt kring grannländers språk kommunicerar vi vårt projekt mot verkliga mottagare. Vi får mer förståelse och kunskaper om både variationer i det svenska språket som våra grannländers språk. Genom att arbeta med dialekter och varianter kring ett språk visar vi på varandras olikheter och glädjen med olikheter

Noveller

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? 50- 2

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är en novell?
  • Vad är “Flickan med svavelstickorna” och “Det osynliga barnet”?
  • Hur kan vi använda vår fantasi för att förstå vad som hänt innan eller efter en novell?
  • Vilka frågor kan vi använda oss av för att förstå en novell?
  • Hur skriver vi en novell?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Tala, lyssna och samtala

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
4 – Eleven kan skriva… Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation. Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation.
5 – I texterna använder eleven… I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.
6 – De berättande texterna… De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta mycket gemensamt i klassen med diskussioner och samtal. Sedan kommer vi att gå in på att skriva en egen novell (eller kortare text).

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom deltagande på lektionerna, det muntliga, samt att skriva ett gammalt NP.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 50- Introduktion + Flickan med svavelstickorna
V 51- Det osynliga barnet
V 2- Skriva egen novell