Pojken i randig pyjamas

 

Ämne: Svenska
Årskurs: 8
Ansvarig: Marie AS
När: v 34- 51

 

Varför?

I svenskan är en stor del av arbetet att läsa och förstå texter. I detta arbete ska vi träna på att läsa och analysera en skönlitterär text, att självständigt kunna gå vidare med arbetet och att diskutera utifrån olika perspektiv. I detta arbete är det ett ovanligt perspektiv vi utgår ifrån, en pojkes under andra världskriget.

 

Vad?

  • Hur kan ett omslag påverka våra tankar inför ett innehåll i en bok?
  • Hur kan vi bli bättre läsare?
  • Vilket är textens tema, budskap och motiv?
  • Hur beskrivs huvudpersonerna?
  • Vilken relation har huvudpersonerna till varandra?
  • Hur skildras miljön som huvudpersonerna befinner sig i?
  • Hur påverkas språket av miljön och tidsepoken?
  • Hur används språket för att förstärka berättelsen?
  • Hur kan vi göra ett personporträtt
  • Vad är en bokanalys?
  • Vad är parallellhandling och hur kan vi få in det i denna bok?

Hur?
Grupparbeten, enskilda uppgifter, lärarledda lektioner. Träna på olika moment inom svenskan som att skriva, läsa och tala.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande. Följdfrågor som hur, varför, på vilket sätt kommer till.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med olika diskussioner och uppgifter ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar –  Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla sitt tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka.

Miljö – Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Hur ska jag få fram vad jag vill säga. Hur kan det bli tydligt och att man förstår.  

Modellering – Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Sommarprat

Sommarprat

Ämne: Svenska
Årskurs: 9
Ansvarig: Marie AS
När: V 34-41

 

Varför?

Alla ställs någon gång i livet inför utmaningen att hålla ett tal. Nu får de träna på att skriva och framföra ett tal. Vi utgår från en av Sveriges radios största program som lockar miljonpublik varje gång.

 

Vad?

  • Hur kan jag hålla ett tal som fångar andra människor?
  • Hur bygger jag upp ett tal/sommarprat?
  • Vilka olika strukturer kan jag använda mig av i ett tal/sommarprat?
  • Vad är retorik?
  • Vad är metaforer och hur kan de användas?
  • Vad är en recension?
  • Hur skriver man en recension?
  • Hur kan jag bearbeta mina texter för att bli lättare att förstå?
  • På vilket sätt kan jag hjälpa mina kompisar att få bättre texter och hur kan de hjälpa mig? 

Hur?

Analysera ett tidigare sommarprat, gruppdiskussioner, lärarledda lektioner, övningar, läxor.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid –  Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med olika sommarprat ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – –Vi tar hjälp av de rutiner som CoT/VT skapat för att skapa möjligheter för alla elever i klassrummet att utveckla stit tänkande och bygga sina kunskaper.

Interaktion – Allas arbete, tänkande och kunskaper är viktiga att ta del av. Vi jobbar i grupper, helklass och enskilt för att få fram olika sätt att tänka. 

Miljö –  Vi strävar efter att bygga en god miljö där alla känner att man får bästa möjligheterna till lärande. Allas deltagande och tänkande är viktigt.

Språk – Vi pratar om olika sätt att använda språket på. Vilket sätt gynnar mig att få fram sommarpratet och det jag vill säga. Vi arbetar också med retorik, hur man kan använda gester och mimik. 

Modellering – Vi kommer att lyssna och analysera andra sommarprat och få fram vad det är vi tycker vad bra, vad vi skulle spara till vårt eget sommarprat. Vi kommer också att analysera vad som inte passar i tal utifrån att ha lyssnat på andra sommarprat och diskutera dem gemensamt. 

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige

Ämnen: Svenska och geografi
Årskurs: 4
Ansvariga: Catrin Colliander och Sofia Landberg
När: v 34-43

 

Varför?


I kursplanen för svenska står det att du ska få lära dig att läsa och förstå olika typer av texter. Men vad kan man egentligen lära sig av att läsa en skönlitterär bok?

 

Jo, tänk om det fanns ett sätt där du, utan att fysiskt förflytta dig, kunde resa runt i hela Sverige och besöka många olika platser. Där du kunde lära dig om kartan, hur det ser ut på olika platser och vad som händer där. Tänk om det fanns ett sätt där du, utan att prata med en enda människa, kunde få veta vad andra tycker, tänker och känner. På så sätt kunde du utveckla din empati och bli bättre på att se saker ur flera perspektiv. Tänk om det fanns ett sätt där du samtidigt lärde dig fler ord och blev bättre på att läsa och skriva.

 

Allt detta får du faktiskt chansen till när du läser boken Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. En riktig klassiker skriven av Selma Lagerlöf, en av Sveriges genom tiderna mest kända författare.

 

Vad? 

 

  • Förstå det vi läser.
  • Sammanfatta.
  • Skriva efter stödstruktur.
  • Skriva av.
  • Om författaren Selma Lagerlöf.
  • Olika dialekter i Sverige.
  • Platser i Sverige.
  • Sverigekartan.
  • Hur naturen och kulturen påverkar hur det blir på olika platser.

Begrepp Nils Holgersson

Hur?

  • Läraren läser högt och du hänger med i egen bok. Vi lär oss ta reda på nya ord tillsammans genom att slå upp dem eller lista ut vad de betyder genom att undersöka stycket ordet står i. Läraren tänker högt  om sådant som inte står direkt i texten, men som man ändå kan förstå genom att lägga ihop flera saker som står i texten.

  • Du läser själv i boken.

  • Efter läsning, både egen och gemensam, tränar vi på att välja ut de tre viktigaste händelserna i kapitlet och sedan sammanfatta kapitlet genom att skriva vad som hände först, sedan och till sist.

  • Vi arbetar också med frågor som gör så att du får tänka själv och tillsammans med andra för att förstå texten. Frågorna är sådana att du både får tänka kring vad som står i texten och sådant som man kan förstå genom att lägga ihop flera saker från texten.

  • Ibland skriver vi sammanfattningarna gemensamt och ibland får du skriva själv utifrån en stödstruktur.

  • Några lektioner skriver du av en bit från boken så snyggt och rätt du kan.

  • Du kommer få läsa och skriva om Selma Lagerlöf som skrivit boken.

  • När vi läser om en plats Nils besöker lyssnar vi på vilken dialekt som talas där samt markerar platsen på vår Sverigekarta. Vi pratar och skriver också om hur det ser ut där och varför.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

 

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

 

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med texten ges möjligheter till tänkande och förståelse.

 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

 

Rutiner – Rutinerna Think-pair-share, Headline och I see – I think – I wonder används för att synliggöra alla elevers tänkande.

 

Interaktion – I rutiner och arbete med texten synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.

 

Miljö – Vi följer Nils Holgerssons resa på en karta i klassrummet. Under arbetets gång dokumenteras processen och sätts upp på anslagstavlan.

 

Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande. 

 

Modellering – Läraren “tänker högt” vid läsning av text.

Projekt: Demokrati

Ämnen: Samhällskunskap och svenska
Årskurs: 4
Ansvariga: Catrin Colliander och Sofia Landberg
När: Vecka 34-39


Varför?

 

Varför är det egentligen viktigt med demokrati? Hur skulle det kunna vara om vi inte levde i en demokrati?

 

Ja, tänk om ledaren i Sverige skulle bestämma vilka nyheter du fick läsa eller vad du fick prata om. Tänk om det skulle vara förbjudet med sociala medier. Tänk om du kunde få i fängelse bara för att du inte håller med om vad ledaren tycker.

 

I kursplanen för samhällskunskap står det att du ska få lära dig om hur det fungerar i en demokrati samt hur det går till när man fattar beslut. Det är viktigt att du vet hur demokrati och politik fungerar så att du när du är vuxen kan vara med och fortsätta bidra till att Sverige är demokratiskt.

 

Dessutom står det i kursplanen för svenska att du ska få lära dig att läsa och förstå olika typer av texter. Det är viktigt att du kan ta till dig information och fakta så att du kan göra medvetna val, till exempel när du ska rösta i framtiden.



Vad? 

 

Du kommer få lära dig om:

 

  • Kommun och region
  • Riksdag och regering
  • Politik, partier och ideologier
  • Valresultat, demokrati och diktatur
  • Att påverka

 

Frågeställningar:


Hur går det till när man röstar i ett val?
Vilka uppgifter har kommunfullmäktige och kommunstyrelsen?
Vilka uppgifter har regionfullmäktige och regionstyrelsen?
Vilka uppgifter har riksdag och regering?
Vilka partier har platser i riksdagen?
Vad menas med högerpolitik, vänsterpolitik och nationalistisk politik?
Vilka partier sitter i Sveriges riksdag efter valet 2022?
Vad krävs för att ett land ska räknas som en demokrati?
Vilka får rösta?
Hur kan man vara med och påverka?


Begreppslista Demokrati åk 4

 

Hur?


Varje vecka består undervisningen av:

  • En lektion där vi läser fakta, svarar på frågor och förklarar veckans begrepp.
  • En aktivitet där vi arbetar praktiskt och konkret med veckans delområde.
  • En lektion där vi dokumenterar det vi lärt oss med text och bild i sugarbook.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

 

Tid – Vid frågeställningar i klassrumsarbete ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

 

Möjligheter – Genom rollspel, dramatiseringar, skolval och rutiner ges möjligheter till tänkande och förståelse.

 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet och att det är processen och tänkandet som är i fokus.

 

Rutiner – Rutinerna Think-pair-share, Headline och Chalk talk används för att synliggöra alla elevers tänkande.

 

Interaktion – I rollspel, skolval och rutiner synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.

 

Miljö – Vi lånar material av kommunen och bygger upp en autentisk vallokal där eleverna får rösta. Föremål och bilder används tillsammans med skyltar för att symbolisera olika förvaltningar i kommunen. Under arbetets gång dokumenteras processen och sätts upp på anslagstavlan.

 

Språk – Läraren sätter ord på sitt eget samt på elevernas tänkande. Vi använder ett inkluderande språk.

 

Modellering – Läraren “tänker högt” vid läsning av text och i klassrumsarbete.

Litteraturhistoria

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sandra G och  Marie AS

När, under vilka veckor? V 17- 22

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vilka kännetecken (vad är typiskt) unde epoken?
  • Vilka händelser i samhället (under epoken) skapar förändringar? (revolutioner eller andra viktiga saker?)
  • Vad är man missnöjd/nöjd med under epoken?
  • Vad längtar man efter under epoken?
  • Hur syns det i samhället
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, och
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte
  • Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.
  • Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
  • I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.
  • Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.
Centralt innehåll från kursplanen
  • Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.
  • Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
  • I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.
  • Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
8 – Eleven kan söka, välja ut och sammanställa… Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
9 – Sammanställningarna innehåller… Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
10 – Genom att kombinera… Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lärarledda lektioner, titta på filmer, eget arbete.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning kommer att ske genom en enskild uppgift där ni ska redovisa en epok. För exakt information, se classroom.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Se classroom

Språkhistoria

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 18-20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vilken språkfamilj och språktillhörighet har svenskan?
  • Hur har det svenska språket utvecklas från runor/runskrift fram till idag i stora drag?
  • Finns det några viktiga förändringar som påverkat det svenska språket?
  • Vad är Svenska akademien och Språkrådet?
  • Vilken roll har Svenska akademien och Språkrådet i det svenska språket?
  • Vilka språk talas i Norden?
  • Hur är de släkt med varandra?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kultur­ arvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket… Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier.

Centralt innehåll från kursplanen

Språkbruk

  • Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.
  • Nya ord i språket, till exempel lånord.
  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
14 – Eleven kan föra resonemang… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom lärarledda lektioner, filmer/avsnitt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom lektionstillfällena samt ett avslutande prov.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Se classroom för exakt planering.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att veta sin historia, ursprung är alltid aktuellt. Att få förståelse för hur ett språk förändras gör att vi kan befinna oss i fler olika sammanhang och anpassa oss.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.