Låtanalys

Ansvarig lärare: Annica Kjell
När, under vilka veckor?
v.19-22
Vad?
Vi ska lära oss att skriva en låtanalys.
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Förankring i kursplanens syfte:
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.
Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Tala, lyssna och samtala
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvud- dragen i vad som sagts.
Berättande texter och sakprosatexter
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav: Låtanalys, muntlig presentation och skriva om texttyp

Hur ska vi arbeta?
Vi analyserar en låt tillsammans.
Du analyserar en egen låt.
Du gör en muntlig presentation av din låt.
Här ligger skrivmallen:

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag bedömer det du visar under lektionstid och din text.

Jag bedömer din muntliga redovisning.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v. 19 – analys tillsammans

v. 20 – du skriver din låtanalys

v. 21 – du skriver din låtanalys

Att skriva om det lästa stöttar läsförståelsen – Skolverket

frågor-för-perspektiv

Läsförmågor

Textkopplingar

Hur gör man källhänvisningar i texten?
Oavsett om man citerar eller bara hänvisar till eller med egna ord återger vad någon annan skrivit så ska såna textdelar alltid förses med källhänvisning! Man måste tala om vem man stöder sig på, vems text man citerar och varifrån uppgifterna är hämtade. Läsaren ska med ledning av dina uppgifter kunna leta reda på texten och läsa den i original. Men det är viktigt att informationen inte stör läsaren.
Praxis för källhänvisning  i texten varierar. Idag rekommenderar de flesta ”Harvardsystemet”. Enligt detta system så ska källan anges genom att författarnamn och utgivningsår skrivs inom parentes. Första gången man anger en källa bör man vara relativt fullständig. Läsaren bör få i princip samma upplysningar som ges i litteraturlistan. Andra gången kan det räcka med Kjell, s. 18)

Så här: I artikeln ”Mer mänsklighet i skolan” skriver Annica Kjell om att det saknas medkänsla och kritisk distans. (Kjell 2018)

Eller så här: Enligt Annica Kjell bör alla läsa minst en bok i månaden ( ”Läs fler böcker” Nacka Värmdö Posten 2018).
Eller så här: Annica Kjell skildrar i artikeln ”Ögonvittnets historia” (2018) hur några elever åt godis inne på toaletten.
Eller så här: I en skakande artikel (Uppsala Nya tidning 2018) beskriver Annica Kjell hur eleverna gång på gång äter godis, trots förbud.
Om du citerar, bör du även ange vilken sida du hittat citatet på.
”Det borde serveras godis innan lunch”. (SvDPopulära historier Kjell. Annica 2018 s 14)

Full moon service: Skriva berättelse

Ansvarig

Catrin Colliander


Klass

Jupiter


När

Vecka 10-11, vecka 17-18


Övergripande fråga

  • Hur skriver jag en berättelse som förmedlar upplevelser och får läsaren att vilja läsa mer?


Arbetsgång

Vecka 10-11: Undersöka bild och göra gemensam planering av berättelse

Vi undersökte bilden Full moon service av Erik Johansson med hjälp av VT-rutinen I see, I think, I wonder. Utifrån bilden planerade vi en berättelse i mindre grupper samt i helklass.


v 17: Skriva gemensam berättelse.

Vi skriver en gemensam berättelse utifrån vår planering.

Allt arbete sker på Google Classroom:

Svenska Jupiter Röd: https://classroom.google.com/w/Mzg2NjYyOTI3ODla/t/all

Svenska Jupiter Grön: https://classroom.google.com/w/Mzg2NzAzODkxMTha/t/all

 

v 18: Skriva egen berättelse

Alla elever planerar en egen berättelse utifrån en bild.
Alla elever skriver sin egen berättelse.

Allt arbete sker på Google Classroom:

Svenska Jupiter Röd: https://classroom.google.com/w/Mzg2NjYyOTI3ODla/t/all

Svenska Jupiter Grön: https://classroom.google.com/w/Mzg2NzAzODkxMTha/t/all


Bedömning

 

Bedömningen fokuserar på förmåga att:

  • Strukturera en berättande text
  • Utveckla berättelsens handling
  • Beskriva och gestalta personer och miljöer
  • Skriva dialog mellan karaktärer
  • Variera språk och meningsbyggnad

 

https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.189885!/Bedomningsmatris_berättande.pdf

Filmanalys-tolka och analysera rörliga bilder

Ansvarig: Annica Kjell
När: v.17-22
Vad?
Frågeställning:
Vad är det vi ser och upplever när vi ser på film?
Hur sätter vi ord på det?
Hur gör vi för att analysera en film?
Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
Förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift
Förmåga att variera sitt språkbruk beroende på sammanhang och syfte
Förmåga att följa språkliga normer
Centralt innehåll från kursplanen:
  • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Redigering och disposition av texter med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
Kunskapskrav:
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
  • Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
  • Eleven kan utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.
  • Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
  • Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.
  • Eleven kan utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.
  • Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
  • Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
  • Eleven kan utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
  • Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Se filmen ….. tillsammans i klassen.
Vi kommer diskutera olika begrepp för att analysera filmen gruppvis.
Vi kommer läsa olika filmanalyser och lära oss genretypiska drag för en filmanalys.
Vi kommer tillsammans skriva en filmanalys.
Du kommer självständigt få välja en film och skriva en filmanalys som sedan bedöms.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Muntlig redovisning av gruppdiskussion, ofta varje lektion.
Inlämning av en skriftligt filmanalys.
Tidsplan, när ska vi göra vad?:
vecka 17: Förförståelse, vad är en filmanalys? Vi börjar skriva en filmanalys tillsammans.
vecka 18: Vi fortsätter skriva en filmanalys tillsammans.
vecka 19: Du skriver själv.
vecka 20: Du skriver själv filmanalysen.
vecka 21:
Vecka 22: Muntliga presentationer av filmanalyserna. Du lämnar in din filmanalys.
 Material som vi kommer använda oss av:
Varför?
Sammanhang och aktualitet:
Det är alltid kul, modernt och lärorikt att titta på film. Att sedan kunna se en film med nya ögon är ännu roligare!
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
Utvärdering
Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):
Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:
Pedagogisk dokumentation (länkas):
Länktips:
Lokala planeringar – Alla ämnen

Läsförståelse- Familjen Bliss magiska bageri

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? 16- 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi använda lässtrategier för att bli bättre läsare?
  •  Vilka strategier kan vi använda?
  • Hur kan vi ta till oss texter och förstå dem bättre?
  • Hur kan jag/vi jobba med en bok?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Tala, lyssna och samtala

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
  • Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligtsätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flytgenom att använda lässtrategier på ettändamålsenligt och effektivtsätt.
2 – Genom att göra… Genom att göraenkla, kronologiskasammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med visskoppling till sammanhanget visar eleven grundläggandeläsförståelse. Genom att göra utveckladesammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt godkoppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
3 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklatsätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom att eleverna läser boken “Familja Bliss magiska bageri” och svarar på frågor. De kommer också att läsa ensklit med läraren.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom sina svar på uppgifterna i boken samt när eleven läser tillsammans med läraren.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 16- s 7-27 uppgift A
V 17- s 7-27 uppgift A + 28-69 uppgift B
V 18- s 70- 94 uppgift C + 95- 120 uppgift D
V 19-s 121- 169 uppgift E
V 20- s 170- 198 uppgift F + 199- 233 uppgift G
V 22- s 234- 271 uppgift H

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna förstå det vi läser.

Ordklasser

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? 14-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur många ordklasser finns det?
  • Vilka ordklasser finns det?
  • Hur kan vi använda ordklasser för att göra gestaltande beskrivningar?
  • Är det någon skillnad på meningar beroende på vilken ordklass som vi sätter först?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud
Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer […].”
Centralt innehåll från kursplanen
  • Språkets struktur med […] ordklasser […].
  • Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
  • Beskrivande [och] instruerande […] texter […]. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Ord […] och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lärarledda lektioner, enskilda arbeten, gruppuppgifter, spel, charader, lekar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning kommer att ske fortlöpande under arbetets gång.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 14- Introduktion, genomgång av de olika ordklasserna
V 16- Samla ordklasser ute + skriva en berättelse med fokus på gestaltande beskrivning
v 17- Ordklasscharader + hitta ordklasser i berättelser
V 18- Ordklasspel

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Ordklasser bygger upp vårt språk. Genom att få en större kunskap om ordklasserna kommer vi att kunna använda både det svenska språket och andra språk ännu bättre. Ordklasserna hjälper oss att få en större medvetenhet om varför vi placerar ord som vi gör och hur vi kan bygga meningar så att vi kan ta till oss dem. Genom att ha kunskaper om ordklasser kan vi uttrycka det vi verkligen vill!

Geografidetektiverna

När, under vilka veckor? V.12-20

Ansvarig:  Marie Moberg och Trixie Eriksson

Vad ska vi göra?
Vi blir geografidetektiver och tar reda på fakta om vår värld.

Vad ser vi när vi tittar på en jordglob?

Vilka är våra sju världsdelar och vad är det för skillnad på världsdelar och kontinenter? Vilka är våra tre världshav? Vilka länder är du nyfiken på i de olika världsdelarna?

Hur ska vi arbeta?
Vi tittar på filmer som visar det vi vill ta reda på om vår värld. Vi letar fakta på ne.se

Vi samtalar om det vi ser och delar med oss av våra kunskaper. Vi gör det med hjälp av olika Vt- och KL-rutiner.

Vi sammanfattar det vi lär oss genom att svara på frågor och letar fakta om länder från varje världsdel. Vi får själva välja vilket land vi tycker är spännande.

Vi presenterar länderna vi valt för varandra.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.12 Vi lär oss om kontinenter, världsdelar och världshav.

V.13 Vi arbetar med Europa

V.14 Vi arbetar med Asien

V.16 Vi arbetar med Nordamerika

V.17 Vi arbetar med Sydamerika

V.18 Vi arbetar med Oceanien

V.19 Vi arbetar med Afrika

V.20 Vi arbetar med Antarktis

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

So

Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.

Svenska

Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet
Utifrån vårt eget resande och hur vi möter olika länder i vår värld vill vi ge eleverna en tydligare bild av likheter och skillnader mellan länder beroende av var på planeten landet befinner sig. Vi vill att eleverna ska lära sig de sju världsdelarna och de tre världshaven och veta hur de förhåller sig till varandra. 

Centralt innehåll från kursplanen

Geografi/ So – Att leva i världen

Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

Svenska – Informationssökning och källkritik

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.

Tala, lyssna och samtala

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Förankring i kursplanens syfte

Svenska

Eleverna ska genom undervisningen ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet