Källkritik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 12-22

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi få förståelse för vilka källor vi kan använda oss av?
  • Kan källor vinkla informationen?
  • Hur kan vi skriva texter med källhänvisning och källförteckning i?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll från kursplanen
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
6 – Eleven kan skriva… Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
8 – Eleven kan söka, välja ut och sammanställa… Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
9 – Sammanställningarna innehåller… Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lärarledda lektioner, gruppuppgifter, diskussioner, faktafilmer.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Fortlöpande gneom diskussioner, uppgifter och arbete på lektionerna. Bedömning kommer också att ske genom skrivuppgifter.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Se classroom för planering

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att kunna läsa och vara källkritisk är alltid aktuellt men kanske ännu mer just nu kring allt som skrivs och sägs. Vi behöver vara medvetna om det som idag kallas för ”fake news”. Vad är det som sägs, vem säger det och varför sägs det.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Möss och människor

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 13- 17

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vänskap se ut?
  • Kan vi få syn på klassamhället och hur synen på människor var på denna tid genom denna bok?
  • Vad händer i boken och kunde det hanteras på något annorlunda sätt?
  • Har alla människor lika värde?
  • Hur kan vi visa läsförståelse genom att läsa denna bok?
Övergripande mål från LGR11 2.2
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
Förankring i kursplanens syfte
  • Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
  • Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.
  • I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.
Centralt innehåll från kursplanen
  •  Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvud- dragen i vad som sagts.
  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
3 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
5 – Eleven drar… Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
10 – Genom att kombinera… Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att läsa boken,  tyst läsning och sedan göra uppgifter kopplat till olika kapitel. Efter att boken är utläst kommer eleverna gruppvis få dramatisera ett avsnitt i boken.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom de frågor de besvarar till de olika kapitel, läsa, dramatisera boken.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Se classroom för planering

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Möss och människor är en klassiker vilket är något som man alltid har nytta av för diskussioner då den behandlar många intressanta ämnen, ämnen som än i dag är aktuella.

Texttyper

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 10- 11

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är sakprosatexter och skönlitterära texter?
  • Vilka olika texttyper finns det?
  • Vilka speciella kännetecken finns det för de olika texttyperna?
  • Finns det olika sammanhang vi använder texttyperna i?
  • Vad är formellt/informellt språk?
  • Hur kan vi analysera olika texter för att se de olika dragen?
Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Förankring i kursplanens syfte
  • Förmågan att formulera sig och kommunicera i skrift
  • Förmågan att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
  • Förmågan att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
Centralt innehåll från kursplanen
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag.
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna.
  • Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
  • Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, analyser, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

På nationella proven i svenska

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Se classroom för aktuell planering

Analys av låttexter och poesi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sandra G och Marie AS

När, under vilka veckor? V 2-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Förstå olika texters budskap, varför skrivs de, finns det en bakomliggande tanke?
  • Kunna förbereda och genomföra en presentation som är lätt att förstå och ta till sig.
  • Få en ingång till äldre svenska texter av olika slag.
  • Vad är poesi, lyrik, dikter?
  • Vilka huvudgrenar finns det inom skönlitteraturen?
  • Hur kan vi analysera texter för att få fram en djupare förståelse?
  • Vad är rim, anaforer, allitteration, metaforer och liknelser?
  • Vem är Gustaf Fröding?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, och
Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
3 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
4 – Eleven kan också föra… Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.
5 – Eleven drar… Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
13 – Dessutom kan eleven förbereda… Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Grupparbeten, ensklida arbeten, lärarledda lektioner, samtal och en avslutande redovisning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske fortlöpande under lektionerna samt under en egen redovisning.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

För exakt planering se classroom.

V 2- Introduktion och genomgång av lyrik, epik, poesi.
V 3- Analys av låttexter, grupp och helklass
V 4- Analys av låttexter
V 5- Analys av låtterxter
V 6- Introduktion, den svenska poesin + start om Gustaf Fröding
V 7-
V 8-

Från runor till rikssvenska

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 2- 11

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vilken språkgrupp tillhör svenskan?
  • Vilka olika epoker är svensk språkhistoria indelad i?
  • Vad är typiskt för de olika epokerna?
  • Hur har förändringen sett ut över tid i svenska språket?
  • Vilka och hur gamla är de äldsta skriftspråken?
  • På vilka olika sätt har svenska språket skrivits på?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kultur- arvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, och
Förankring i kursplanens syfte

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll från kursplanen

Språkbruk

  • Nya ord i språket, till exempel lånord.
  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.
  • Språkbruk genom tiderna.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
13 – Dessutom kan eleven förbereda… Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
14 – Eleven kan föra resonemang… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer titta korta filmer om det svenska språkets ursprung och historiska utveckling. (Skriv nyckelord och sammanfatta)

Vi kommer att arbeta med övningar från olika tidsepoker.

Vi kommer att titta på valda avsnitt

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning kommer att ske genom deltagande på lektionerna, ett skriftligt prov och en redovisning.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

För exakt planering se classroom.

V 2- Introduktion + språkets historia
V 3- Språkfamiljer + urnordiska + runsvenska
V 4- Runsvenska
V 5- Fornsvenska + Äldre nysvenska
V 6- Yngre nysvenska
V 7- Nusvenska + diskutera i grupper
V 8- Gruppuppgift serie
V 10- Frågelektion inför prov + PROV + Genomgång av redovisning
V 11- Arbete med redovisning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Det är viktigt att veta varför vårt språk ser ut som det gör i dag och hur det har utvecklats genom århundradena.

Stjärnlösa nätter

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 49- 7

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi utveckla vårt språk genom läsning?
  • På vilka sätt kan vi ta till oss det vi ska läsa, för att få en djupare förståelse?
  • Hur använder vi rutinen ”Peeling the fruit”?
  • Hur skriver vi brev (texttyp brev)?
  • På vilket sätt kan vi använda citat ur böcker för att få förståelse för det vi läser?
  • Hur får vi fram våra resonemang så tydliga och klara som möjligt?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
Centralt innehåll från kursplanen
  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
  • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvud- dragen i vad som sagts.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare…
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
2 – Genom att göra… Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.
6 – Eleven kan skriva… Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
7 – De berättande texterna… De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta i diskussionsgrupper, helklass, läsgrupper, individuellt arbete.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Brevskrivning, citatövning utifrån boken “Stjärnlösa nätter” och läsa boken.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

För exat planering, se classroom.

V 49- Introduktion, ”peel the fruit” + börja läsa boken
V 50- PRAO
V 51- Genomgång av uppgift i grupp
V 2- Diskutera, ta ställning till frågor + läsa
V 3- Skriva dagbok
V 4- Skriva dagbok
V 5- ”Peel the fruit” + läsa
V 6- Läsa + arbeta med citat
V 7- Citat (examinationsuppgift) + sammanfattning (examinationsuppgift)

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Målet för detta arbete är att

-Alla elever ska träna på att hitta argument och värdera dessa

-Alla ska öva på att ta ställning, att ta ansvar för sina åsikter och se konsekvenser

-Alla elever ska utveckla språket genom läsning eller genom att lyssna på boken

-Motivera sina åsikter

Allt detta är aktuellt hela tiden, att våga framföra åsikter och stå för det man tror och tänker.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vår skola ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och ett uppskattande av olikhet