Teknik

Leia och björndjuren knäcker rymdkoden

Leia och björndjuren knäcker rymdkoden

Ämne: Teknik
Årskurs: 4
Ansvarig: Sofia Landberg
När: v. 2-12

Varför?

Vi ska tillsammans ta oss in i en värld av programmering och konstruktion. Genom en spännande rymdresa blir vi inspirerade till att utveckla våra kunskaper inom teknik och programmering, men även våra kunskaper om rymden. 

Vad? 

Leia och björndjuren knäcker rymdkoden är ett arbetsmaterial som är framtaget av Rymdstyrelsen, Kodcentrum och Mattecentrum och som låter oss följa med de små björndjuren Obi, Wan och Zen ut i rymden.

Vi kommer under rymdäventyrets gång möta både programmeringsutmaningar, men även utmaningar som handlar mer om att bygga och konstruera.

Hur?

Vi kommer tillsammans att läsa och lyssna på berättelsen om Leia, Obi, Wan och Zen inledningsvis under varje lektion för att sedan arbeta med något av de uppdrag som tillhör kapitlet vi just läst. 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande och experimenterande ges i alla delar av lektionen.  

Möjligheter – Då eleven praktiskt tillåts skapa med relativt fria ramar så finns ges möjlighet för tänkande stort utrymme. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Eleverna tar del av varandras tänkande kontinuerligt under hela processen. 

Miljö – Med hjälpa av exempelvis iPads får eleverna möjlighet att själva skapa och experimentera, och på så sätt synliggöra sina tankar. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.  

Bygg en katamaran

Bygg en katamaran

Ämne: Teknik
Årskurs: 4
Ansvarig: Sofia Landberg
När: v. 37-39

Varför?

Det är något speciellt med att få låta fantasin flöda, fundera, reflektera och sedan utföra och utvärdera. Att se och vara en del i hela processen! 

Skolverket menar att när vi praktiskt arbetar fram någonting så bidrar det till att utveckla förmågan att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Genom att bygga en egen katamaran övar vi på förmågan att reflektera kring olika tekniska lösningar, får kunskap om hur olika delar samverkar samt får testa på att genomföra konstruktionsarbete på riktigt.

Vad? 

Vi kommer under ett antal veckor att ge oss i kast med att bygga egna katamaraner. Eleverna arbetar i mindre grupper utifrån en given arbetsgång. Arbetsområdet mynnar sedan ut en provsegling för alla våra katamaraner.

Hur?

Momentet följer en given arbetsgång och består bland annat av följande delar: 

  • Idé – Skiss och brainstorming
  • Förberedelse – Detaljerad ritning och materiallista
  • Genomförande – Konstruktionsarbete
  • Utvärdering – Test av färdig produkt samt enskild utvärdering

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande i idéprocessen, under konstruktionens gång samt i utvärderingen. 

Möjligheter – Då eleven praktiskt tillåts skapa med relativt fria ramar så finns ges möjlighet för tänkande stort utrymme. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Eleverna tar del av varandras tänkande kontinuerligt under hela processen, dels i den minde arbetsgruppen men även i den stora gruppen. 

Miljö – Eleverna får tillgång till konstruktionsmaterial som möjliggör att tänkandet kan synliggöras. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet. 

Arkitektur: Pepparkakshus

LPP- Arkitektur: Pepparkakshus

Ämne: Bild, Teknik, Hemkunskap
Årskurs: 6
Ansvarig: Karin Lindkvist, Hanan Kanou
När: HT 2022

 

Varför?

Hur skulle du utforma miljön omkring dig om du fick bestämma och varför ser husen runt omkring oss ut som de gör?

Arkitektur handlar om hur vi konstruerar världen vi bor i. Ofta handlar det om olika typer av byggnader men det rör också miljöer i stor och liten skala.

För att förstå hur estetik, tid, och samhälle hänger ihop med funktion, teknik och ideal ska vi titta närmare på arkitektur från olika tider och platser.

För att lära oss om design, ritningsteknik, skala och konstruktion ska vi skapa en egen byggnad i form av ett pepparkakshus. 

Det innebär att vi även kommer att öva på olika bakningstekniker i hemkunskapen.

 

Vad?

Efter projektet ska eleverna ha en utökad förståelse för och kunskap om arkitektur och dess olika byggstenar, om hur och varför byggnader ser olika ut beroende på tid, plats och funktion.

Eleverna ska utveckla sina förmågor att:

-Använda olika tekniker verktyg och material.

-Utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt utifrån syftet med arbetet.

-Analysera samtida och historiska byggnaders uttryck och funktioner.

-Reflektera över olika val av tekniska lösningar.

-Genomföra konstruktionsarbeten.

 

Begrepp: arkitektur, estetik, form, funktion, hållfasthet, stabilitet, konstruktion, perspektiv, skala, dimension, skiss, ritning, design, modell och material, kavla, grädda.

 

 

Hur?

Vi kommer att arbeta enskilt (skisser, ritningar och förarbete) och i par (mallar, bakning och montering)


Bild: 

Vi börjar med att titta på, tänka kring och diskutera olika kända byggnader i världen.

En vald byggnad att studeras närmre genom att måla av den med akvarellfärg.

Genomgång av perspektivteckning.

Skissarbete av egen formgiven byggnad.

Teknik:

Konstruktion: Vi översätter skisserna till fungerande ritningar och mallar.

Vi sätter ihop delarna till en färdig byggnad.

Hemkunskap:

Vi kavlar, skär ut formerna, och gräddar delarna till huset. 

Redovisning och bedömning:

Arbetsprocessen dokumenteras och redovisas skriftligt.

Varje enskild del i processen bedöms löpande, samt det färdiga resultatet.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Undervisning struktureras för inspiration, faktakunskap, undersökande och skissarbete till färdigt resultat, reflektion och utvärdering av arbetet. Skissarbete innebär att synliggöra sitt tänkande. Arbetsprocessen beskrivs och reflekteras kring. Då projektet är ämnesövergripande kan mer tid ges för ett fördjupat lärande och fler perspektiv.

Möjligheter –  Inom projektet ges möjligheter att utforska, uttrycka och utveckla sitt kreativa tänkande och problemlösningsförmåga kring ämnet arkitektur och konstruktion. Alla ska få möjlighet att växa från sin nivå.

Förväntningar – Det förväntas att alla elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen och utveckla sina kunskaper, förmågor och sitt kreativa tänkande.

Rutiner –  Genom tydliggörande pedagogik och rutiner i klassrummet ges möjlighet till trygghet och arbetsro.

Interaktion – Genom samarbete mellan lärare, elever och ämnen och genom att skapa en miljö där vi delar tankar och ideér och strategier med varandra kan vi växa tillsammans.

Miljö – Genom att vi i projektet kan använda samma sal i två ämnen (och baka i hemkunskapen en trappa ner) finns förutsättningar att utnyttja miljön efter projektets ändamål. Bildsalen är uppbyggd för interaktioner i mindre grupper, men ger också möjlighet till avskildhet. Miljön är relativt avskalad och material undanplockat för att undvika för många intryck och skapa ett lugn. Genom att ställa ut husen når våra tankar verkliga mottagare. 

Språk – Vi använder och utforskar både visuellt och verbalt språk i vårt tänkande och i vår kommunikation. Genom språket synliggör vi tänkande och arbetsprocess.   

Modellering – Genom att lärare handleder och visar olika strategier för att komma vidare i arbetsprocessen samt genom att studera hur andra har gjort och tänkt kan elever tillgodogöra sig nya metoder och strategier för problemlösning och tänkande.

Teknik VT21

När, under vilka veckor? VT21

Ansvarig: Daniel

 

Vad?

Frågeställning:

  • Vad är teknik?
  • Hur kan vi konstruera?
  • Hur bygger vi hållbart?

 

Elevernas delaktighet i utformandet av undervisningen i En resa i jordens utveckling:

  • Genom VT-rutinen Chalk board tar vi reda på elevernas tidigare kunskaper. Arbetet formas av elevernas intresse. Detta innebär att vi kan stanna upp och fördjupa oss under arbetets gång. 

 

Övergripande mål från LGR 11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. 
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.

Centralt innehåll från kursplanen

Tekniska lösningar

  • Vad datorer används till och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangenter, skärm och hårddisk. Några vanliga föremål som styrs av datorer.
  • Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.
  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
  • Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Att styra föremål med programmering.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
  • Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.
  • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet och använder olika tjänster via internet.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen 

Kunskapskraven i åk 6

 

Hur ska vi arbeta? 

Vi läser och tittar på filmer som förklarar. Vi skriver och ritar för att visa förståelse och minnas det vi läst och sett. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad? 

  • v.34 + 35 – vad är teknik? repetition (v.35 Saxfigurer)
  • v. 36 + 37 – Tekniska lösningar
  • v. 38+39 – Tekniska lösningar
  • v. 40 + 42 – Bygga pastabroar
  • v. 46 + 48 Bygga fantasibroar
  • v. 50 Bygga pepparkakshus

 

Sammanhang och aktualitet

  • Efter att ha tittat ut i rymden är vi nu intresserade av hur livet på vår planet Tellus uppstod. I vårt tidigare arbete med planeterna vet vi att det är enbart på vår planet som liv har uppstått. På vilket sätt det uppstått ska vi ta reda på i detta arbete.  

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi använder oss av så många olika uttryckssätt som möjligt för att få alla elever delaktig. Vi arbetar praktiskt för att visualisera våra perioder. Vi samtalar kring faktatexter och filmer för att få till oss fakta kunskaper om de olika perioder.

 

Musikinstrument

När, under vilka veckor? 35-

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström

Vad ska vi göra?

  • sjunga
  • rörelse till musik
  • uppleva instrument
  • skapa instrument
  • skapa musik

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer tillsammans titta på olika program där musik och rörelse ger uttryck. Vi kommer tillsammans härma och sjunga med. Vi kommer titta på olika typer av instrument och även se hur de låter. Detta för att kunna skapa egna instrument utifrån återvunnet material.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

  • Lyssnar på olika program som skapar rörelse och musik.
  • Tittar på olika instrument för att uppleva takt och musik. Vi spelar tillsammans och försöker tillsammans hålla samma takt.
  • Vi delas in i grupper om 3 -4 elever. Här får vi möjlighet att titta vidare på ett instrument och fundera kring hur det ser ut. Detta för att sedan fundera kring hur vi skulle kunna bygga ett liknande instrument.
  • Vi bygger våra instrument.
  • Vi dokumenterar våra instrument.
  • Vi skapar musik tillsammans.
  • Lyssnar på musik för att skapa känslor.
  • Skapa musik via ipad

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi skapar musik utifrån vårt bokstavsarbete.

Centralt innehåll från kursplanen årskurs 1-3

Musik:

Musicerande och musikskapande:

  • Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel.
  • Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner.
  • Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild.
  • Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

Musikens verktyg:

  • Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik.
  • Slagverk, stränginstrument och tangentinstrument med variation av rytm, klang och dynamik.
  • Rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenar för att musicera och komponera musik.

Musikens sammanhang och funktioner:

  • Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik.
  • Olika instrument från grupperna blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument.
  • Hur instrumenten låter och ser ut.
  • Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.

Teknik:

Tekniska lösningar:

  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.

Arbetsätt för utveckling av tekniska lösningar:

  • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik.

  • spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
  • skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
  • analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Teknik

När, under vilka veckor? HT20

Ansvarig: Daniel Ekmark

Vad ska vi göra?

Vad är teknik? Vad har människan skapat utifrån olika behov?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi kommer arbeta utifrån Lärarhjälpens material “Vad är teknik?”
  • Vi kommer att skapa egna uppfinningar utifrån skrot.
  • Programmering i form av tex Skratch jr, beebot

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.35 Lektion 1 – Jag ska känna till vad teknik är.

v.36 Lektion 2 – Jag ska träna på att dokumentera

v.37 Lektion 3 – Jag ska kunna beskriva artefakter.

v.38 Lektion 4 – Jag ska fundera över hur artefakter hör ihop.

v.39 Lektion 5 – Jag ska kunna skillnaden mellan upptäcka och uppfinna.

v.40 Lektion 6 – Jag ska visa vad jag kan om teknik

v.41 Vad är teknik?

v.42 Vad är teknik?

v.43 Vad är teknik?

v.44 Höstlov

v.45 Repetition

v.46 Varför teknik? – Livsviktigt med vatten, mat, kläder och tak över huvudet.

v.47 Varför teknik? – Teknik som härmar naturen

v.48 Varför teknik? Tekniken och konsten att göra bilder

v.49 Varför teknik? Vi tittar in i en teknik verkstad

v.50 Repetition

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen 

Kunskapskrav i åk 6

Sammanhang och aktualitet

Centralt innehåll från kursplanen

Tekniska lösningar

  • Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.
  • Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl.
  • Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser och bilder.

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
  • Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet och den egna användningen av tekniska lösningar har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi kommer att använda oss av Visible thinking-rutiner för att undersöka och upptäcka tillsammans.