Hållbar konstruktion, Bro

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström

När, under vilka veckor? 41-45

Vad? Konstruktion 

Frågeställning och följdfrågor

Hur gör vi för att följa en beskrivning?

Hur har bron till Ingarö sett ut genom tiderna?

Varför tror ni att människorna ville förändra bron?

Hur skulle du vilja att bron ser ut?

Varför skulle det vara viktigt att bron ser ut på det sättet?

Hur kan vi bygga en så stabil bro som möjligt?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Förankring i kursplanens syfte
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Centralt innehåll från kursplanen
Tekniska lösningar
  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
  • Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
  • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö
  • Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
  • Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna ska utifrån olika typer av beskrivningar konstruera och uppmanas bygga olika konstruktioner. Eleverna kommer få använda sig muntliga, text och film beskrivningar för att lösa uppgiften.

Eleverna kommer få uppleva Lemshagas historia genom undersöka den gamla och den nya bron över till Ingarö. De kommer få se hur den gamla bron har växt fram under åren och reflektera över fördelar och nackdelar över de olika broarna.

De kommer även få konstruera sin egen bro och utmanas i att få en så hållbar bro som möjligt genom olika konstruktioner magiska triangeln, rättvisa  röret, den bärande bågen samt kanter och veck.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer att bedömas under arbetets gång. Detta utifrån deras delaktighet i de olika konstellationer som arbetet kräver.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Vi skapar egna lådor i papper utifrån beskrivningar på youtube.
  2. Eleverna får undersöka fakta kring hur den gamla bron över till Ingarö sätt ut över tiderna, och jämföra den med den nya bron som idag binder ihop Gustavsberg med Ingarö.
  3. Vi besöker platsen och får reflektera över de olika typer av broar som funnits.
  4. Eleverna får skriva en historisk text om hur de tre broarna har utvecklats genom tiden.
  5. Eleverna får skapa en skiss över en så hållbar bro som möjligt. Eleverna får då höra om hållbara konstruktioner.
  6. Eleverna får skriva en arbetsplan för deras gemensamma grupparbete.
  7. Eleverna får konstruera en bro av glasspinnar och tandpetare.
  8. Vi klistrar in vår text och ett foto på vår bro i vår SO-bok.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Eleverna utforskar just nu deras närmiljö ur ett historiskt perspektiv vilket gör att vi använder oss av Malins bron som sattes i bruk någon gång mellan 1836-1846. VI använder denna bro och dess efterföljare för att utmanas att tänka nytt och kreativt för att få en så hållbar bro som möjligt.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi använder en plats som alla har en relation till på något vis för att skapa en meningsfullhet och utveckla deras tankar i ämnet. Vi använder oss av varierade och kreativa arbets- och uttrycksformer som skapar olika ingångar till lärande. Vi binder ihop tekniken med vårt stora projekt inom SO/SV då vi undersöker Lemshaga historia.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Stad och hav

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? HT 2019

Vad? Stad och hav (No + Teknik)

Frågeställning och följdfrågor

Vad finns i en stad?

Hur kan vi bygga vår värld?

Hur kan vi få vår värld mer levande?

Vad är elektricitet?

Vad kan vi få elektricitet från?

Hur fungerar ett batteri?

Hur kommer ström till husen?

Var kommer ljuset ifrån?

Hur kan vi få saker att lysa?

Hur studsar ljuset?

Hur ser djur?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
Förankring i kursplanens syfte

Biologi

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället.

Fysik

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Kemi

  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,

Teknik

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Centralt innehåll från kursplanen
Natur och samhälle
  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
Fysiken i naturen och samhället
  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.
  • Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
Fysiken och vardagslivet
  • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.
Fysiken och världsbilden
  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
Kemin i naturen
  • Vattnets egenskaper och kretslopp.
  • Luftens egenskaper och sammansättning.
  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället
  • Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.
Kemins, Fysikens och biologins metoder och arbetssätt
  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
Tekniska lösningar
  • Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter och enkel elektronik för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.
  • Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
  • Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
  • Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor.
  • Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.
  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar, i form av fysiska och digitala modeller.
  • Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö
  • Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
  • Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.
  • Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.
  • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel vid överföring av information i digitala miljöer.
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
  • Hur teknik ingår i och förändrar förutsättningar för olika yrken och inom alla samhällsområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna kommer tillsammans bygga upp deras samhälle. Här kommer vi göra ritningar, praktiskt bygga samt diskutera kring vad vi gör och hur det fungerar.

För att få vår värld mer levande kommer vi att skapa rörelse och ljus i vår stad. När vi  känner att staden är klar kommer vi att gå ut i vattnet för att ta reda på hur vi kan hjälpa vårt vatten. Vi kommer här göra studiebesök på Skansens nya utställning kring Östersjön.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer bedömas under arbetets gång. Eleven kommer kunna visa sina kunskaper både praktiskt muntligt och skriftligt. Vi kommer arbeta med materialet “Boken om Kemi och Fysik” samt Gleerups digitala material för åk 4-6.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi går in på Gleerups: Teknik 4-6 och läser delar av Kapitlet: Att planera en stad
Vi funderar kring vad som ska finnas i vår stad.

Vi ritar en skiss på hur vår stad skulle kunna se ut i grupp samt presenterar för resten av klassen. Vi skriver en berättande text om vår stad.

Vi skapar grunden för vår stad med vägar, gräsytor, samt vart våra olika typer av hus ska vara. Vi delar upp oss i mindre grupper om 3 där vi börjar konstruera hus av “mjölkförpackningar”.

Vi pratar om trafik och trafikregler delar ut trafikkalendern.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vår värld förändras och vi behöver hjälpa till för att skapa en mer hållbar miljö. Därför kommer vi tillsammans se kring hur vi kan påverka och förändra för att skapa en mer hållbar miljö för vår framtid.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi kommer att använda oss av olika arbetssätt för att kunna stimulera flera olika sinnen. Få hjärnan att kunna lära sig på en lagom nivå där eleverna kan få läsa, lyssna, diskutera och testa sina kunskaper tillsammans och enskilt. Där vi hjälps åt i vårt lärande för att skapa en bättre förståelse och ett bättre arbetsklimat för att skapa trygghet och gemenskap.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Teknik

Teknik

  1. Grundläggande förståelse för processen: behov – idé – design – prototyp -..- lösning
  2. Utökning av designprocessen med kravdefinition,
  3. Göra en teknisk ritning och rapport
  4. Specifikt: dokumentera lab-projektet om elmotor i en teknisk rapport
  5. Några kända tekniska lösningar/uppfinningar och deras upphovspersoner
  6. Praktiskt: skapa och bygga en Friggebod eller Attefallshus i modell-skala
  7. Få en orientering om moderna design-metoder.

Teknik

Teknik

  1. Grundläggande förståelse för processen: behov – idé – design – prototyp -..- lösning
  2. Göra en enkel teknisk ritning och ev rapport
  3. Några kända tekniska lösningar/uppfinningar och deras upphovspersoner
  4. Praktiskt: skapa och bygga en teknisk lösning som vi kan använda på skolan
  5. Få en orientering om moderna design-metoder.
  6. Teknik i samhället – vårt vatten och vår energi
  7. Teknik i samhället – kommunikationsteknik

Teknik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Ingela Eriksson 

När, under vilka veckor? v. 48

Vad? Teknik 

Frågeställning och följdfrågor

Hur kan vi med hjälp av olika material som topps, folie, häftstift, bläckpenna, batteri och ståltråd skapa en styluspenna.

Hur kan vi formulera oss i en labbrapport.

Vad innebär de olika rubrikerna: frågeställning, hypotes, undersökningen, reflektion, resultat och slutsats?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Centralt innehåll från kursplanen
I årskurs 1–3 –
Tekniska lösningar
  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
  • Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
  • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
Teknik, människa, samhälle och miljö
  • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet och använder olika tjänster via internet.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi arbetar praktiskt där eleverna får testa och skapa en större förståelse kring hur vi kan jobba.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer bedömas under lektionerna och

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v. 48

Vi skapar en egen Styluspenna.
Vi skriver labbrapport.
Vi har en gemensam reflektion.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Teknik – bygga en elektrisk bil

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 35-v 39

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

• Hur gör man en skiss?
• Hur gör man en ritning?
• Hur bygger man en bil så att den rullar?
• Hur kopplar man in en motor på bilen?
• Varför byggde du din bil som du gjorde? Vad var viktigt för dig?
• Vilken hastighet fick din bil?
• Hur skriver man en teknisk rapport?
• Hur har bilen utvecklats över tid och vad har varit den viktigaste drivkraften?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

• Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
• Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

Förankring i kursplanens syfte

• Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion.
• Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar.
• Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

Centralt innehåll från kursplanen

• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
• Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik.
• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan undersöka… Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.  Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt godanvändning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.  Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. 
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.  Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.  Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. 
Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enklafysiska eller digitala modeller.  Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller.  Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och omprövamöjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetadefysiska eller digitala modeller. 
Under arbetsprocessen… Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.  Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt.  Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. 
Eleven gör dokumentationer Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.  Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord.  Eleven gör välutveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord. 
Elven kan föra… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen.  Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen.  Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. 
Dessutom kan eleven föra… Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.  Dessutom kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, eget arbete – praktiskt och skriftligt

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag bedömer din aktivitet under övningar och processen/byggandet av bilen samt uppvisning av modell (färdiga bilen) samt tillhörande rapport där bl a beskrivning av arbetets gång samt ritningar och skisser ska finnas med.

Uppgiftsbeskrivning bilkonstruktion

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 35

Måndag/onsdag (helklass): Bilens utveckling och drivkraft. Begrepp och tekniska ord kring bilar. 

Tisdag (lab, halvklass): Favoritbil, skiss, framtidsvision – utveckling/förbättring

Torsdag (helklass):
Presentation av projektet och bedömning. Genomgång av skiss och ritningar. Vi tränar på att göra ritningar från tre olika vyer.

Skiss och ritning

Fredag (helklass):
Bilens utveckling/historia. Genomgång av hur man kopplar en bil. Teknikbegrepp. Önskemål om du vill jobba ensam/par. 

v 36

Må/On Materialet eleverna får tillgång till presenteras. Start skiss och ritningar + skriva rapport.

Tisdag (lab, halvklass): Favoritbil, skiss, framtidsvision – utveckling/förbättring

Torsdag/fredag: forts skisser+ ritningar + bygga bil + skriva rapport.

v 37 

Bygga bil + skriva rapport (alla lektioner)

v 38

Bygga bil och skriva rapport (alla lektioner utan on utvecklingssamtalsdag)

v 39

Bygga bil och skriva rapport må SR + to, fr SG

Inlämning Solen röd måndag 24/9 av bil + rapport + skiss/ritningar
Inlämning Solen grön fredag 28/9 av bil + rapport + skiss/ritningar 

Biltävling och utställning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi har under år 8 arbetat med energi samt energiomvandlingar. Vidare anknyter även projektet till elektricitet och magnetism som vi också jobbade med under år 8.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbetssätt med teori och laborationer. Olika uttrycksformer och ingångar till lärandet ges genom både diskussioner och teoretiska pass.
  • Att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • Vi arbetar aktivt för en klassrumssituation där alla frågor välkomnas så att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
  • Att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.