Teknik VT21

När, under vilka veckor? VT21

Ansvarig: Daniel

 

Vad?

Frågeställning:

  • Vad är teknik?
  • Hur kan vi konstruera?
  • Hur bygger vi hållbart?

 

Elevernas delaktighet i utformandet av undervisningen i En resa i jordens utveckling:

  • Genom VT-rutinen Chalk board tar vi reda på elevernas tidigare kunskaper. Arbetet formas av elevernas intresse. Detta innebär att vi kan stanna upp och fördjupa oss under arbetets gång. 

 

Övergripande mål från LGR 11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

 

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. 
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.

Centralt innehåll från kursplanen

Tekniska lösningar

  • Vad datorer används till och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangenter, skärm och hårddisk. Några vanliga föremål som styrs av datorer.
  • Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.
  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
  • Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Att styra föremål med programmering.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
  • Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.
  • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet och använder olika tjänster via internet.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen 

Kunskapskraven i åk 6

 

Hur ska vi arbeta? 

Vi läser och tittar på filmer som förklarar. Vi skriver och ritar för att visa förståelse och minnas det vi läst och sett. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad? 

  • v.34 + 35 – vad är teknik? repetition (v.35 Saxfigurer)
  • v. 36 + 37 – Tekniska lösningar
  • v. 38+39 – Tekniska lösningar
  • v. 40 + 42 – Bygga pastabroar
  • v. 46 + 48 Bygga fantasibroar
  • v. 50 Bygga pepparkakshus

 

Sammanhang och aktualitet

  • Efter att ha tittat ut i rymden är vi nu intresserade av hur livet på vår planet Tellus uppstod. I vårt tidigare arbete med planeterna vet vi att det är enbart på vår planet som liv har uppstått. På vilket sätt det uppstått ska vi ta reda på i detta arbete.  

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi använder oss av så många olika uttryckssätt som möjligt för att få alla elever delaktig. Vi arbetar praktiskt för att visualisera våra perioder. Vi samtalar kring faktatexter och filmer för att få till oss fakta kunskaper om de olika perioder.

 

Musikinstrument

När, under vilka veckor? 35-

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström

Vad ska vi göra?

  • sjunga
  • rörelse till musik
  • uppleva instrument
  • skapa instrument
  • skapa musik

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer tillsammans titta på olika program där musik och rörelse ger uttryck. Vi kommer tillsammans härma och sjunga med. Vi kommer titta på olika typer av instrument och även se hur de låter. Detta för att kunna skapa egna instrument utifrån återvunnet material.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

  • Lyssnar på olika program som skapar rörelse och musik.
  • Tittar på olika instrument för att uppleva takt och musik. Vi spelar tillsammans och försöker tillsammans hålla samma takt.
  • Vi delas in i grupper om 3 -4 elever. Här får vi möjlighet att titta vidare på ett instrument och fundera kring hur det ser ut. Detta för att sedan fundera kring hur vi skulle kunna bygga ett liknande instrument.
  • Vi bygger våra instrument.
  • Vi dokumenterar våra instrument.
  • Vi skapar musik tillsammans.
  • Lyssnar på musik för att skapa känslor.
  • Skapa musik via ipad

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi skapar musik utifrån vårt bokstavsarbete.

Centralt innehåll från kursplanen årskurs 1-3

Musik:

Musicerande och musikskapande:

  • Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel.
  • Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner.
  • Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild.
  • Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

Musikens verktyg:

  • Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik.
  • Slagverk, stränginstrument och tangentinstrument med variation av rytm, klang och dynamik.
  • Rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenar för att musicera och komponera musik.

Musikens sammanhang och funktioner:

  • Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik.
  • Olika instrument från grupperna blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument.
  • Hur instrumenten låter och ser ut.
  • Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.

Teknik:

Tekniska lösningar:

  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.

Arbetsätt för utveckling av tekniska lösningar:

  • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik.

  • spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
  • skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
  • analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Teknik

När, under vilka veckor? HT20

Ansvarig: Daniel Ekmark

Vad ska vi göra?

Vad är teknik? Vad har människan skapat utifrån olika behov?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi kommer arbeta utifrån Lärarhjälpens material “Vad är teknik?”
  • Vi kommer att skapa egna uppfinningar utifrån skrot.
  • Programmering i form av tex Skratch jr, beebot

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.35 Lektion 1 – Jag ska känna till vad teknik är.

v.36 Lektion 2 – Jag ska träna på att dokumentera

v.37 Lektion 3 – Jag ska kunna beskriva artefakter.

v.38 Lektion 4 – Jag ska fundera över hur artefakter hör ihop.

v.39 Lektion 5 – Jag ska kunna skillnaden mellan upptäcka och uppfinna.

v.40 Lektion 6 – Jag ska visa vad jag kan om teknik

v.41 Vad är teknik?

v.42 Vad är teknik?

v.43 Vad är teknik?

v.44 Höstlov

v.45 Repetition

v.46 Varför teknik? – Livsviktigt med vatten, mat, kläder och tak över huvudet.

v.47 Varför teknik? – Teknik som härmar naturen

v.48 Varför teknik? Tekniken och konsten att göra bilder

v.49 Varför teknik? Vi tittar in i en teknik verkstad

v.50 Repetition

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen 

Kunskapskrav i åk 6

Sammanhang och aktualitet

Centralt innehåll från kursplanen

Tekniska lösningar

  • Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.
  • Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl.
  • Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser och bilder.

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
  • Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet och den egna användningen av tekniska lösningar har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi kommer att använda oss av Visible thinking-rutiner för att undersöka och upptäcka tillsammans. 

 

Ballongbil

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 10- 14

Ämnesövergripande arbete/område mellan teknik, kemi och fysik

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi visa att luft finns?
  • Hur kan vi pröva olika möjliga lösningar för att få fram en fungerande bil?
  • Vilket material lämpar sig bäst för en ballongbil?
  • Hur kan jag bygga en ballongbil utifrån min skiss?
  • Hur gör jag en dokumentation över arbetet?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
Förankring i kursplanens syfte
  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
Centralt innehåll från kursplanen

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer… i form av fysiska… modeller
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
3 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utveckladefysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller.
4 – Under arbetsprocessen… Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
5 – Eleven gör… Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Eleven gör utveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är relativt välsynliggjord. Eleven gör välutveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är välsynliggjord.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom att bygga våra ballongbilar. Praktiskt arbete.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske utifrån byggandet av ballongbilar men också dokumentationen. För att man ska bli godkänd ska det finnas:

Skiss
Text- instruerande över hur man bygger just sin ballongbil
Ballongbil (den verkliga ballongbilen)

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 10- Finns luft? Skiss till en ballongbil
V 11- Byggandet av ballongbilen
V 12- Byggandet av ballongbilen +text, instruerande text
V 13- Göra klart så alla delar finns med (skiss, instruerande text, balongbil)
V 14- Ballongbilsrace + förbättringar av våra modeller

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Teknik: Tekniska Lösningar, System & Hållfasthet

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 12 – 23

 

 

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig. Vi kommer avsluta temat med att planera vår alldeles egna stad på en digital plattform.

 

Vad?

Syfte med temat:

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

 

Viktiga ord & Begrepp

Avsnitt: Att arbeta med teknik

Teknik, Tekniskt system, Komponent, Teknisk läskunnighet, Symboler, Skiss, Ritning, Modell, 3D, Uppfinning, Patent

 

Avsnitt: Tekniska lösningar i hemmet

Hävstång, Tekniskt system, Komponent, Friktion, Axel, Fästpunkt, Vridningspunkt, Kriterier, Prototyp, Ergonomi

 

Avsnitt: Hållfasthet

Hållfasthet, Konstruktion, Stabil, Instabil, Utmattning, Rörelseenergi, Fackverk, Balk, Pelare, Elastisk, Valv, Stödyta, Tyngdpunkt

 

Avsnitt: Tekniska system

Komponent, Kraftverk, Spänning, Aluminium, Stål, Smältverk, Vattenverk, Värmeverk, Reningsverk, Kollektivtrafik, Flödesschema / Schematisk bild

 

Avsnitt: Svenska uppfinnare & innovatörer

Prototyp, Patent, Uppfinning, Innovation

 

Avsnitt: Att planera en stad

Kommunikation, Kollektivtrafik, Refug, Huvudled, Allmän väg, Påbudsskylt, Förbudsskylt, Varningsskylt, Spårväg, Solpaneler, Dagvatten, Rötning

 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet och den egna användningen av tekniska lösningar, har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.

 

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

Tekniska lösningar

  • Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk.
  • Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
  • Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
  • Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.
  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

 

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer och mekanismer.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.

 

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
  • Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.
  • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel vid överföring av information i digitala miljöer.
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
  • Hur teknik ingår i och förändrar förutsättningar för olika yrken och inom alla samhällsområden.

 

 

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi bygger olika modeller kopplat till de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. Avslutningsvis ska vi planera vår alldeles egna stad på en digital plattform.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom tekniska system / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • beskriva och ge exempel på tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.
  • beskriva och ge exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.
  • genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.
  • under arbetsprocessen bidra till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.
  • göra dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet.
  • föra underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.

 

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

 

 

Veckoplanering

Vecka 12

Vi har två lektioner NO i veckan, därför har jag delat upp veckans arbete i ”Lektion 1” & ”Lektion 2”.

Denna vecka förväntas du läsa följande avsnitt i Gleerups:

 

Lektion 1
Inledning:
https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/db0acb1e-4e0b-4895-93b5-7bd1509bbeb7

 

Teknik som ämne:
https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/a8f96d6b-44b8-4133-9cfd-88d24b9ac0bd

 

Efter att du läst avsnitten vill jag att du svarar på några frågor. Öppna dokumentet ”Tekniklogg”. Den hittar du i klassuppgifter. Loggen kommer du använda för att svara på frågor och dokumentera olika uppdrag. Försök att ge utvecklade svar på frågorna, ta hjälp av sambandsord som till exempel ”därför att”, ”på grund av”, ”i jämförelse med”. Tänk på orsak & konsekvens.
Kopiera och klistra in frågorna i teknikloggen och svara på dem.
1. Vad menas med teknik?
2. Ge några exempel på tekniska föremål som har utvecklats för att underlätta för människan.

 

Lektion 2
Tekniska föremål:
https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/6234c0e6-bf52-42ca-9312-9b75f7a613ce

 

Teknisk problemlösning:
https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/fa390485-86d3-44d6-a74d-38a98bb42138

 

Efter att du läst avsnitten vill jag att du svarar på några frågor. Försök att ge utvecklade svar på frågorna, ta hjälp av sambandsord som till exempel ”därför att”, ”på grund av”, ”i jämförelse med”. Tänk på orsak & konsekvens.
Kopiera och klistra in frågorna i teknikloggen och svara på dem.
1. Vilket tekniskt föremål är viktigast för dig?
2. Ge ett exempel där du kan ha nytta av teknisk problemlösning.

Lycka till! 🙂

 

Vecka 13

Vi har två lektioner NO i veckan, därför har jag delat upp veckans arbete i ”Lektion 1” & ”Lektion 2”.

Denna vecka förväntas du läsa följande avsnitt i Gleerups:

 

Lektion 1

Teknisk läskunnighet :

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/61835968-8480-4221-a2d5-1d1c08dd3481

 

Uppdrag – Tolka symboler:

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/61835968-8480-4221-a2d5-1d1c08dd3481#uppdrag-ndash-nbsp-tolka-symboler

 

Skapa din egen QR-kod: Följ länken och skapa din alldeles egna QR-kod 🙂

http://www.skapaqrkod.se/

 

Efter att du läst avsnitten vill jag att du svarar på några frågor. Försök att ge utvecklade svar på frågorna, ta hjälp av sambandsord som till exempel ”därför att”, ”på grund av”, ”i jämförelse med”. Tänk på orsak & konsekvens.

Kopiera och klistra in frågorna i teknikloggen och svara på dem.

  1. Vad är en skiss för något?
  2. Varför har toaletten något som kallas för vattenlås? 

-Titta på bilderna i “Uppdrag – Tolka symboler” och svara på frågorna:

  1. Vad föreställer bilderna?
  2. Vilka symboler känner du igen på fjärrkontrollen?

 

Lektion 2

Film om teknikarbetets faser (5min):

https://www.ur.se/orkaplugga/att-prova-och-omprova-i-teknik/

 

Dokumentation av teknikarbete:

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/13d7dca7-dabd-4bdd-a600-8efb7ea81b9c

 

Uppdrag – Ritning: 

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/13d7dca7-dabd-4bdd-a600-8efb7ea81b9c#uppdrag-ndash-nbsp-ritning

 

Efter att du läst avsnitten vill jag att du svarar på några frågor. Försök att ge utvecklade svar på frågorna, ta hjälp av sambandsord som till exempel ”därför att”, ”på grund av”, ”i jämförelse med”. Tänk på orsak & konsekvens.

Kopiera och klistra in frågorna i teknikloggen och svara på dem.

  1. Vad menas med att en skiss ska vara i “rätt proportioner”?
  2. Vilken typ av ritning kallas för “sprängskiss”?

-Titta på “Uppdrag ritning” och svara på frågorna:

  1. Vad föreställer ritningen?
  2. På ritningen saknas skruvar och muttrar. Titta noga på bilden och räkna ut hur många det behöver finnas i paketet för att det ska gå att få ihop konstruktionen. Hur många skruvar och muttrar behövs?

 

Viktiga ord och begrepp:

Teknik, Tekniskt system, Komponent, Teknisk läskunnighet, Symboler, Skiss, Ritning, Modell, 3D, Uppfinning, Patent

 

Lycka till! 🙂

 

Vecka 14

Vi har två lektioner NO i veckan, därför har jag delat upp veckans arbete i ”Lektion 1” & ”Lektion 2”.

Denna vecka förväntas du läsa följande avsnitt i Gleerups:

 

Lektion 1

Ritningar:

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/b5419553-f43e-4380-8932-b68a0ac6df4a

 

Film om hur man gör en skiss (3min):

https://www.youtube.com/watch?v=AN0y0WJrPAE

 

Film om hur man gör en enkel ritning i 3 vyer (5min):

https://www.youtube.com/watch?v=R_wkMF8XzoI

 

Uppdrag – Vik en propeller:

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/b5419553-f43e-4380-8932-b68a0ac6df4a

 

  1. Följ instruktionerna och vik en propeller. Du behöver papper, sax och ett gem. 

Måtten på bilden är angivna i millimeter.

  1. Fota sedan din propeller och klicka på “infoga bild” i din Tekniklogg och ladda upp bilden.

 

Lektion 2

De fem enkla maskinerna:

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/c7dc65d3-0691-449e-9a9d-fecf841e71ca

 

Se fem filmer om dessa maskiner:

https://demaktigafem.se/video.html

 

Efter att du läst avsnittet och sett de fem kortfilmerna så vill jag att du svarar på följande frågor. Försök att ge utvecklade svar på frågorna, ta hjälp av sambandsord som till exempel ”därför att”, ”på grund av”, ”i jämförelse med”. Tänk på orsak & konsekvens.

Kopiera och klistra in frågorna i teknikloggen och svara på dem.

  1. När använder du dig av de olika fem enkla maskinerna?
  2. Vilken använder du oftast?

 

Viktiga ord och begrepp:

Skiss, Ritning, Modell, 3D, Uppfinning, Hävstång, Kil, Friktion, Axel, Fästpunkt, Vridningspunkt.

 

Lycka till! 🙂

Vattnet i Östersjön

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson 

När, under vilka veckor? 7-8, 10-18

Vad? Vattnet i Östersjön 

Frågeställning och följdfrågor

Vad vet vi om Östersjön idag?
Vilka djur lever i och ovanför denna sjö?
Hur mår Östersjön?

I vilka olika former finns vårt vatten?
Hur stor del består av vår planet består av vatten?
Hur stor del av allt vatten kan människan använda sig av?
Hur kan vi påverka vårt vatten?
Vart kom allt vatten ifrån?
Rita en bild över hur ljuset tränger ned i vattnet.
Ljuset är viktigt för djur och växter hur påverkas djuren och växterna i vattnet av ljuset? Vart lever våra djur och växter i vattnet?

Vad är fotosyntes?

Vad kan vi göra för Björnö fjärden ska fortsätta bli bättre?
Vad har gjorts under de senaste 10 åren?
Vad är det som gör att Björnö fjärden är så lik Östersjön?
Hur skulle vi kunna hjälpa Östersjön?

Hur kan vi skriva vatten på kemins språk?
Hur kan vi beskriva vattnets egenskaper?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Förankring i kursplanens syfte
  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Centralt innehåll från kursplanen

Biologi:

Natur och samhälle
  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
Biologin och världsbilden
  • Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Kemi:

Kemin i naturen
  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
  • Vattnets egenskaper och kretslopp.
  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället
  • Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
Kemins metoder och arbetssätt
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Teknik:

Teknik, människa, samhälle och miljö
  • Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav Biologi åk 4-6

0 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
0 – Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. 
0 – Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. 
1 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. 
1 – I arbetet använder eleven utrustning.. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ihuvudsak fungerandesätt.  I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.  I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt. 
1 – Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslagsom kan förbättra undersökningen.  Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetningkan förbättra undersökningen.  Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. 
1 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.  Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.  Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. 
2 – Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp.  Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp.  Eleven har mycket godakunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt dragmed god användning av biologins begrepp. 
2 – Eleven kan också… Eleven kan också beskriva och ge exempel påmänniskors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.  Eleven kan också förklara och visa på sambandmellan människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.  Eleven kan också förklara och visa på mönster hos människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.
2 – Dessutom berättar eleven om livets utveckling… Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer.  Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på samband kringorganismers anpassningar till olika livsmiljöer.  Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på mönster i organismers anpassningar till olika livsmiljöer. 

Kunskapskrav Kemi åk 4-6

0 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
0 – Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enklaresonemang om informationens och källornas användbarhet.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. 
0 – Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. 
1 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. 
1 – I arbetet använder eleven utrustning… I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt.  I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.  I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. 
1 – Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samtbidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen.  Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen.  Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. 
1 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkladokumentationer av sina undersökningar i text och bild.  Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.  Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild. 
2 – Eleven kan även föra… Eleven kan även föra enklaresonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning.  Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning.  Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. 

Kunskapskrav teknik åk 4-6

1 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller.
1 – Under arbetsprocessen… Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer tillsammans i grupp där vi diskuterar och reflekterar över filmer och texter. Eleverna kommer även delas in i mindre grupper/par för att undersöka havet närmare. Eleverna kommer att få skapa en film i Scratch som de får visa upp för klassen.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer kontinuerligt visa sina kunskaper genom diskussioner och arbeten under lektionerna. De kommer även få möjlighet att göra grupparbeten som kommer lämnas in och bedömas. En film i scratch kommer skapas av eleven och visas upp för klassen.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1: Kartan v.7:

Vi kommer tillsammans titta på kartan för att se vart Östersjön ligger och vilka länder som i första hand påverkar miljön i vattnet. (Eleverna klistrar in kartan i deras No-bok)

Eleverna gör en gemensam tankekarta:
Vad vet vi om Östersjön idag?
Vilka djur lever i och ovanför denna sjö?
Hur mår Östersjön?
Hur ser vattnet ut i vår skärgård?

Vi tittar på de första 20 min av av: https://player.vimeo.com/video/77027048

Eleverna får fortsätta fylla i deras tankekartor.

2: Vad är det som göra att Östersjön är så känslig för miljöpåverkan? v.7

Vi tittar på hur Östersjön skapades.

Läser artikeln: https://www.havet.nu/livet/fakta/ostersjons-historia

Tittar på filmen: https://www.youtube.com/watch?v=W8l0E-qE3VA

I par får eleverna skriva ned och fundera kring hur vår sjö har skapats.

3: Havets vatten v.8

Vi tittar på: https://youtu.be/hlXV_QNHdes

Text (högläsning): Havets vatten, från boken Atlas över världshaven sid. 8-9. (Kopieras även upp till eleverna)

Eleverna får svara på frågor:
I vilka olika former finns vårt vatten?
Hur stor del består av vår planet består av vatten?
Hur stor del av allt vatten kan människan använda sig av?
Hur kan vi påverka vårt vatten?
Vart kom allt vatten ifrån?
Rita en bild över hur ljuset tränger ned i vattnet.
Ljuset är viktigt för djur och växter hur påverkas djuren och växterna i vattnet av ljuset? Vart lever våra djur och växter i vattnet?

4: Vattnets kretslopp vad är vatten v.10-11

Vi tittar på: https://www.youtube.com/watch?v=ERKNqcHgGuE

Experiment: https://urplay.se/program/179261-labba-flaskregn

Material: Pet-plaskor, isbitar, varmt vatten cykelpump ett hål i en av korkarna och handsprit.

Eleverna skriver en labbrapport: Vattnets kretslopp.

Inledning:
Syftet med rapporten: Vad ska vi visa?

Metod:
Vilket material använde vi?
Hur gjorde vi?

Resultat:
Vad såg ni?

Diskussion:
Vad är det som händer med vattnet?
Vilka olika faser av vatten kan ni se?

5: Livet i och vid Östersjön v.12-16
Vilka djur och växter finns i Östersjön?
Hur påverkar djuren och växterna varandra?
Hur påverkar vi människor livet i Östersjön?

Faktatext om valfritt djur och växt från Östersjön:

Vi delar in eleverna i par.
Eleverna får välja djur och växt.

Uppgift:
Eleven ska i par undersöka och skriva en faktatext om ett djur och en växt som finns i Östersjön:
Inledning:
Vilket djur och vilken växt har vi valt och varför?
Undersökning:
Utseende: Hur ser mitt djur ut?
Klassificering: Vilken typ av djur/växt är mitt djur eller växt?
Boplats: Vart bor eller trivs mitt djur/växt att vara i Östersjön samt hur ser boplatsen ut?
Föda: Vad äter mitt djur? Beskriv hur mitt djurs/ växt kretslopp ser ut. Hur påverkas naturen av mitt djur/växt?
Ungar: Hur ser mina ungar ut eller hur sprids min växt i naturen?
Övrigt: Hur påverkar mitt djur min växt eller tvärt om.

Sidor att besöka:

https://www.havet.nu/livet/arter

https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur.42.html

Medans eleverna jobbar med deras djur och växter så ser vi korta filmer om olika djurarter och växter och hur de påverkas.

Bingel.se finns även uppgifter kopplade till området.

Östersjön i miniatyr

Vi tittar på Östersjön i miniatyr ute på Björnö fjärden:

Vad kan vi göra för Björnö fjärden ska fortsätta bli bättre?
Vad har gjorts under de senaste 10 åren?
Vad är det som gör att Björnö fjärden är så lik Östersjön?
Hur skulle vi kunna hjälpa Östersjön?

6: Vad är liv? 17-18

Vi jobbar med uppgifter på gleerups

7: Fotosyntes v. 18-19

Vi jobbar med uppgifter på gleerups.

(https://gleerupsportal.se/laromedel/biologi-4-6/article/e15cc0a7-6762-4703-984c-5f7eeb0302e0)

Eleverna får rita upp fotosyntesen och presentera sin bild för en kompis.
Vi gör en quiz på ne.se

8: Växtens livscykel 19-20

Vi tittar på hur växter kan föröka sig i naturen.

Vi tittar närmare på hur växten ser ut med hjälp av mikroskop.
Vi gör materialet Fröväxter på gleerups.

(https://gleerupsportal.se/laromedel/biologi-4-6/article/9f1036bd-c156-4a94-853d-408411e0f3d2)

 

Filmer:

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi har jobbat med ett projekt på land och ska nu ta oss ut i vattnet för att se hur vårt vatten påverkas av våra val som vi människor gör i vår natur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Eleverna får jobba utifrån deras egen närmiljö. De får tillsammans utforska och undersöka i mindre grupper utifrån eget intresse kring ämnet. Vi gör VT rutiner för att synliggöra elevernas tänkande.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.