Teknik

När, under vilka veckor? HT20

Ansvarig: Daniel Ekmark

Vad ska vi göra?

Vad är teknik? Vad har människan skapat utifrån olika behov?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi kommer arbeta utifrån Lärarhjälpens material “Vad är teknik?”
  • Vi kommer att skapa egna uppfinningar utifrån skrot.
  • Programmering i form av tex Skratch jr, beebot

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.35 Lektion 1 – Jag ska känna till vad teknik är.

v.36 Lektion 2 – Jag ska träna på att dokumentera

v.37 Lektion 3 – Jag ska kunna beskriva artefakter.

v.38 Lektion 4 – Jag ska fundera över hur artefakter hör ihop.

v.39 Lektion 5 – Jag ska kunna skillnaden mellan upptäcka och uppfinna.

v.40 Lektion 6 – Jag ska visa vad jag kan om teknik

v.41 Programmering

v.42 Programmering

v.43 Programmering

v.44 Höstlov

v.45 Egna uppfinningar

v.46 Egna uppfinningar

v.47 Egna uppfinningar

v.48 Programmering

v.49 Programmering

v.50 Programmering

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen 

Kunskapskrav i åk 6

Sammanhang och aktualitet

Centralt innehåll från kursplanen

Tekniska lösningar

  • Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.
  • Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl.
  • Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser och bilder.

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
  • Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet och den egna användningen av tekniska lösningar har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi kommer att använda oss av Visible thinking-rutiner för att undersöka och upptäcka tillsammans. 

 

Ballongbil

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 10- 14

Ämnesövergripande arbete/område mellan teknik, kemi och fysik

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi visa att luft finns?
  • Hur kan vi pröva olika möjliga lösningar för att få fram en fungerande bil?
  • Vilket material lämpar sig bäst för en ballongbil?
  • Hur kan jag bygga en ballongbil utifrån min skiss?
  • Hur gör jag en dokumentation över arbetet?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
Förankring i kursplanens syfte
  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
Centralt innehåll från kursplanen

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer… i form av fysiska… modeller
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
3 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utveckladefysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller.
4 – Under arbetsprocessen… Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
5 – Eleven gör… Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Eleven gör utveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är relativt välsynliggjord. Eleven gör välutveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är välsynliggjord.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom att bygga våra ballongbilar. Praktiskt arbete.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske utifrån byggandet av ballongbilar men också dokumentationen. För att man ska bli godkänd ska det finnas:

Skiss
Text- instruerande över hur man bygger just sin ballongbil
Ballongbil (den verkliga ballongbilen)

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 10- Finns luft? Skiss till en ballongbil
V 11- Byggandet av ballongbilen
V 12- Byggandet av ballongbilen +text, instruerande text
V 13- Göra klart så alla delar finns med (skiss, instruerande text, balongbil)
V 14- Ballongbilsrace + förbättringar av våra modeller

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Teknik: Tekniska Lösningar, System & Hållfasthet

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 12 – 23

 

 

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig. Vi kommer avsluta temat med att planera vår alldeles egna stad på en digital plattform.

 

Vad?

Syfte med temat:

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

 

Viktiga ord & Begrepp

Avsnitt: Att arbeta med teknik

Teknik, Tekniskt system, Komponent, Teknisk läskunnighet, Symboler, Skiss, Ritning, Modell, 3D, Uppfinning, Patent

 

Avsnitt: Tekniska lösningar i hemmet

Hävstång, Tekniskt system, Komponent, Friktion, Axel, Fästpunkt, Vridningspunkt, Kriterier, Prototyp, Ergonomi

 

Avsnitt: Hållfasthet

Hållfasthet, Konstruktion, Stabil, Instabil, Utmattning, Rörelseenergi, Fackverk, Balk, Pelare, Elastisk, Valv, Stödyta, Tyngdpunkt

 

Avsnitt: Tekniska system

Komponent, Kraftverk, Spänning, Aluminium, Stål, Smältverk, Vattenverk, Värmeverk, Reningsverk, Kollektivtrafik, Flödesschema / Schematisk bild

 

Avsnitt: Svenska uppfinnare & innovatörer

Prototyp, Patent, Uppfinning, Innovation

 

Avsnitt: Att planera en stad

Kommunikation, Kollektivtrafik, Refug, Huvudled, Allmän väg, Påbudsskylt, Förbudsskylt, Varningsskylt, Spårväg, Solpaneler, Dagvatten, Rötning

 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet och den egna användningen av tekniska lösningar, har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.

 

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

Tekniska lösningar

  • Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk.
  • Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
  • Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
  • Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.
  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

 

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer och mekanismer.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.

 

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
  • Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.
  • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel vid överföring av information i digitala miljöer.
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
  • Hur teknik ingår i och förändrar förutsättningar för olika yrken och inom alla samhällsområden.

 

 

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi bygger olika modeller kopplat till de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. Avslutningsvis ska vi planera vår alldeles egna stad på en digital plattform.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom tekniska system / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • beskriva och ge exempel på tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.
  • beskriva och ge exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.
  • genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.
  • under arbetsprocessen bidra till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.
  • göra dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet.
  • föra underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.

 

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

 

 

Veckoplanering

Vecka 12

Vi har två lektioner NO i veckan, därför har jag delat upp veckans arbete i “Lektion 1” & “Lektion 2”.

Denna vecka förväntas du läsa följande avsnitt i Gleerups:

 

Lektion 1
Inledning:
https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/db0acb1e-4e0b-4895-93b5-7bd1509bbeb7

 

Teknik som ämne:
https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/a8f96d6b-44b8-4133-9cfd-88d24b9ac0bd

 

Efter att du läst avsnitten vill jag att du svarar på några frågor. Öppna dokumentet “Tekniklogg”. Den hittar du i klassuppgifter. Loggen kommer du använda för att svara på frågor och dokumentera olika uppdrag. Försök att ge utvecklade svar på frågorna, ta hjälp av sambandsord som till exempel “därför att”, “på grund av”, “i jämförelse med”. Tänk på orsak & konsekvens.
Kopiera och klistra in frågorna i teknikloggen och svara på dem.
1. Vad menas med teknik?
2. Ge några exempel på tekniska föremål som har utvecklats för att underlätta för människan.

 

Lektion 2
Tekniska föremål:
https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/6234c0e6-bf52-42ca-9312-9b75f7a613ce

 

Teknisk problemlösning:
https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/fa390485-86d3-44d6-a74d-38a98bb42138

 

Efter att du läst avsnitten vill jag att du svarar på några frågor. Försök att ge utvecklade svar på frågorna, ta hjälp av sambandsord som till exempel “därför att”, “på grund av”, “i jämförelse med”. Tänk på orsak & konsekvens.
Kopiera och klistra in frågorna i teknikloggen och svara på dem.
1. Vilket tekniskt föremål är viktigast för dig?
2. Ge ett exempel där du kan ha nytta av teknisk problemlösning.

Lycka till! 🙂

 

Vecka 13

Vi har två lektioner NO i veckan, därför har jag delat upp veckans arbete i “Lektion 1” & “Lektion 2”.

Denna vecka förväntas du läsa följande avsnitt i Gleerups:

 

Lektion 1

Teknisk läskunnighet :

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/61835968-8480-4221-a2d5-1d1c08dd3481

 

Uppdrag – Tolka symboler:

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/61835968-8480-4221-a2d5-1d1c08dd3481#uppdrag-ndash-nbsp-tolka-symboler

 

Skapa din egen QR-kod: Följ länken och skapa din alldeles egna QR-kod 🙂

http://www.skapaqrkod.se/

 

Efter att du läst avsnitten vill jag att du svarar på några frågor. Försök att ge utvecklade svar på frågorna, ta hjälp av sambandsord som till exempel “därför att”, “på grund av”, “i jämförelse med”. Tänk på orsak & konsekvens.

Kopiera och klistra in frågorna i teknikloggen och svara på dem.

  1. Vad är en skiss för något?
  2. Varför har toaletten något som kallas för vattenlås? 

-Titta på bilderna i “Uppdrag – Tolka symboler” och svara på frågorna:

  1. Vad föreställer bilderna?
  2. Vilka symboler känner du igen på fjärrkontrollen?

 

Lektion 2

Film om teknikarbetets faser (5min):

https://www.ur.se/orkaplugga/att-prova-och-omprova-i-teknik/

 

Dokumentation av teknikarbete:

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/13d7dca7-dabd-4bdd-a600-8efb7ea81b9c

 

Uppdrag – Ritning: 

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/13d7dca7-dabd-4bdd-a600-8efb7ea81b9c#uppdrag-ndash-nbsp-ritning

 

Efter att du läst avsnitten vill jag att du svarar på några frågor. Försök att ge utvecklade svar på frågorna, ta hjälp av sambandsord som till exempel “därför att”, “på grund av”, “i jämförelse med”. Tänk på orsak & konsekvens.

Kopiera och klistra in frågorna i teknikloggen och svara på dem.

  1. Vad menas med att en skiss ska vara i “rätt proportioner”?
  2. Vilken typ av ritning kallas för “sprängskiss”?

-Titta på “Uppdrag ritning” och svara på frågorna:

  1. Vad föreställer ritningen?
  2. På ritningen saknas skruvar och muttrar. Titta noga på bilden och räkna ut hur många det behöver finnas i paketet för att det ska gå att få ihop konstruktionen. Hur många skruvar och muttrar behövs?

 

Viktiga ord och begrepp:

Teknik, Tekniskt system, Komponent, Teknisk läskunnighet, Symboler, Skiss, Ritning, Modell, 3D, Uppfinning, Patent

 

Lycka till! 🙂

 

Vecka 14

Vi har två lektioner NO i veckan, därför har jag delat upp veckans arbete i “Lektion 1” & “Lektion 2”.

Denna vecka förväntas du läsa följande avsnitt i Gleerups:

 

Lektion 1

Ritningar:

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/b5419553-f43e-4380-8932-b68a0ac6df4a

 

Film om hur man gör en skiss (3min):

https://www.youtube.com/watch?v=AN0y0WJrPAE

 

Film om hur man gör en enkel ritning i 3 vyer (5min):

https://www.youtube.com/watch?v=R_wkMF8XzoI

 

Uppdrag – Vik en propeller:

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/b5419553-f43e-4380-8932-b68a0ac6df4a

 

  1. Följ instruktionerna och vik en propeller. Du behöver papper, sax och ett gem. 

Måtten på bilden är angivna i millimeter.

  1. Fota sedan din propeller och klicka på “infoga bild” i din Tekniklogg och ladda upp bilden.

 

Lektion 2

De fem enkla maskinerna:

https://gleerupsportal.se/laromedel/teknik-4-6/article/c7dc65d3-0691-449e-9a9d-fecf841e71ca

 

Se fem filmer om dessa maskiner:

https://demaktigafem.se/video.html

 

Efter att du läst avsnittet och sett de fem kortfilmerna så vill jag att du svarar på följande frågor. Försök att ge utvecklade svar på frågorna, ta hjälp av sambandsord som till exempel “därför att”, “på grund av”, “i jämförelse med”. Tänk på orsak & konsekvens.

Kopiera och klistra in frågorna i teknikloggen och svara på dem.

  1. När använder du dig av de olika fem enkla maskinerna?
  2. Vilken använder du oftast?

 

Viktiga ord och begrepp:

Skiss, Ritning, Modell, 3D, Uppfinning, Hävstång, Kil, Friktion, Axel, Fästpunkt, Vridningspunkt.

 

Lycka till! 🙂

Vattnet i Östersjön

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson 

När, under vilka veckor? 7-8, 10-18

Vad? Vattnet i Östersjön 

Frågeställning och följdfrågor

Vad vet vi om Östersjön idag?
Vilka djur lever i och ovanför denna sjö?
Hur mår Östersjön?

I vilka olika former finns vårt vatten?
Hur stor del består av vår planet består av vatten?
Hur stor del av allt vatten kan människan använda sig av?
Hur kan vi påverka vårt vatten?
Vart kom allt vatten ifrån?
Rita en bild över hur ljuset tränger ned i vattnet.
Ljuset är viktigt för djur och växter hur påverkas djuren och växterna i vattnet av ljuset? Vart lever våra djur och växter i vattnet?

Vad är fotosyntes?

Vad kan vi göra för Björnö fjärden ska fortsätta bli bättre?
Vad har gjorts under de senaste 10 åren?
Vad är det som gör att Björnö fjärden är så lik Östersjön?
Hur skulle vi kunna hjälpa Östersjön?

Hur kan vi skriva vatten på kemins språk?
Hur kan vi beskriva vattnets egenskaper?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Förankring i kursplanens syfte
  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Centralt innehåll från kursplanen

Biologi:

Natur och samhälle
  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
Biologin och världsbilden
  • Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Kemi:

Kemin i naturen
  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
  • Vattnets egenskaper och kretslopp.
  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället
  • Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
Kemins metoder och arbetssätt
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

Teknik:

Teknik, människa, samhälle och miljö
  • Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav Biologi åk 4-6

0 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
0 – Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. 
0 – Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. 
1 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. 
1 – I arbetet använder eleven utrustning.. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ihuvudsak fungerandesätt.  I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.  I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt. 
1 – Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslagsom kan förbättra undersökningen.  Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetningkan förbättra undersökningen.  Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. 
1 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.  Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.  Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. 
2 – Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp.  Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp.  Eleven har mycket godakunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt dragmed god användning av biologins begrepp. 
2 – Eleven kan också… Eleven kan också beskriva och ge exempel påmänniskors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.  Eleven kan också förklara och visa på sambandmellan människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.  Eleven kan också förklara och visa på mönster hos människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.
2 – Dessutom berättar eleven om livets utveckling… Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer.  Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på samband kringorganismers anpassningar till olika livsmiljöer.  Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på mönster i organismers anpassningar till olika livsmiljöer. 

Kunskapskrav Kemi åk 4-6

0 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
0 – Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enklaresonemang om informationens och källornas användbarhet.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. 
0 – Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. 
1 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. 
1 – I arbetet använder eleven utrustning… I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt.  I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.  I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. 
1 – Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samtbidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen.  Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen.  Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. 
1 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkladokumentationer av sina undersökningar i text och bild.  Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.  Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild. 
2 – Eleven kan även föra… Eleven kan även föra enklaresonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning.  Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning.  Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. 

Kunskapskrav teknik åk 4-6

1 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller.
1 – Under arbetsprocessen… Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer tillsammans i grupp där vi diskuterar och reflekterar över filmer och texter. Eleverna kommer även delas in i mindre grupper/par för att undersöka havet närmare. Eleverna kommer att få skapa en film i Scratch som de får visa upp för klassen.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer kontinuerligt visa sina kunskaper genom diskussioner och arbeten under lektionerna. De kommer även få möjlighet att göra grupparbeten som kommer lämnas in och bedömas. En film i scratch kommer skapas av eleven och visas upp för klassen.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1: Kartan v.7:

Vi kommer tillsammans titta på kartan för att se vart Östersjön ligger och vilka länder som i första hand påverkar miljön i vattnet. (Eleverna klistrar in kartan i deras No-bok)

Eleverna gör en gemensam tankekarta:
Vad vet vi om Östersjön idag?
Vilka djur lever i och ovanför denna sjö?
Hur mår Östersjön?
Hur ser vattnet ut i vår skärgård?

Vi tittar på de första 20 min av av: https://player.vimeo.com/video/77027048

Eleverna får fortsätta fylla i deras tankekartor.

2: Vad är det som göra att Östersjön är så känslig för miljöpåverkan? v.7

Vi tittar på hur Östersjön skapades.

Läser artikeln: https://www.havet.nu/livet/fakta/ostersjons-historia

Tittar på filmen: https://www.youtube.com/watch?v=W8l0E-qE3VA

I par får eleverna skriva ned och fundera kring hur vår sjö har skapats.

3: Havets vatten v.8

Vi tittar på: https://youtu.be/hlXV_QNHdes

Text (högläsning): Havets vatten, från boken Atlas över världshaven sid. 8-9. (Kopieras även upp till eleverna)

Eleverna får svara på frågor:
I vilka olika former finns vårt vatten?
Hur stor del består av vår planet består av vatten?
Hur stor del av allt vatten kan människan använda sig av?
Hur kan vi påverka vårt vatten?
Vart kom allt vatten ifrån?
Rita en bild över hur ljuset tränger ned i vattnet.
Ljuset är viktigt för djur och växter hur påverkas djuren och växterna i vattnet av ljuset? Vart lever våra djur och växter i vattnet?

4: Vattnets kretslopp vad är vatten v.10-11

Vi tittar på: https://www.youtube.com/watch?v=ERKNqcHgGuE

Experiment: https://urplay.se/program/179261-labba-flaskregn

Material: Pet-plaskor, isbitar, varmt vatten cykelpump ett hål i en av korkarna och handsprit.

Eleverna skriver en labbrapport: Vattnets kretslopp.

Inledning:
Syftet med rapporten: Vad ska vi visa?

Metod:
Vilket material använde vi?
Hur gjorde vi?

Resultat:
Vad såg ni?

Diskussion:
Vad är det som händer med vattnet?
Vilka olika faser av vatten kan ni se?

5: Livet i och vid Östersjön v.12-16
Vilka djur och växter finns i Östersjön?
Hur påverkar djuren och växterna varandra?
Hur påverkar vi människor livet i Östersjön?

Faktatext om valfritt djur och växt från Östersjön:

Vi delar in eleverna i par.
Eleverna får välja djur och växt.

Uppgift:
Eleven ska i par undersöka och skriva en faktatext om ett djur och en växt som finns i Östersjön:
Inledning:
Vilket djur och vilken växt har vi valt och varför?
Undersökning:
Utseende: Hur ser mitt djur ut?
Klassificering: Vilken typ av djur/växt är mitt djur eller växt?
Boplats: Vart bor eller trivs mitt djur/växt att vara i Östersjön samt hur ser boplatsen ut?
Föda: Vad äter mitt djur? Beskriv hur mitt djurs/ växt kretslopp ser ut. Hur påverkas naturen av mitt djur/växt?
Ungar: Hur ser mina ungar ut eller hur sprids min växt i naturen?
Övrigt: Hur påverkar mitt djur min växt eller tvärt om.

Sidor att besöka:

https://www.havet.nu/livet/arter

https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur.42.html

Medans eleverna jobbar med deras djur och växter så ser vi korta filmer om olika djurarter och växter och hur de påverkas.

Bingel.se finns även uppgifter kopplade till området.

Östersjön i miniatyr

Vi tittar på Östersjön i miniatyr ute på Björnö fjärden:

Vad kan vi göra för Björnö fjärden ska fortsätta bli bättre?
Vad har gjorts under de senaste 10 åren?
Vad är det som gör att Björnö fjärden är så lik Östersjön?
Hur skulle vi kunna hjälpa Östersjön?

6: Vad är liv? 17-18

Vi jobbar med uppgifter på gleerups

7: Fotosyntes v. 18-19

Vi jobbar med uppgifter på gleerups.

(https://gleerupsportal.se/laromedel/biologi-4-6/article/e15cc0a7-6762-4703-984c-5f7eeb0302e0)

Eleverna får rita upp fotosyntesen och presentera sin bild för en kompis.
Vi gör en quiz på ne.se

8: Växtens livscykel 19-20

Vi tittar på hur växter kan föröka sig i naturen.

Vi tittar närmare på hur växten ser ut med hjälp av mikroskop.
Vi gör materialet Fröväxter på gleerups.

(https://gleerupsportal.se/laromedel/biologi-4-6/article/9f1036bd-c156-4a94-853d-408411e0f3d2)

 

Filmer:

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi har jobbat med ett projekt på land och ska nu ta oss ut i vattnet för att se hur vårt vatten påverkas av våra val som vi människor gör i vår natur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Eleverna får jobba utifrån deras egen närmiljö. De får tillsammans utforska och undersöka i mindre grupper utifrån eget intresse kring ämnet. Vi gör VT rutiner för att synliggöra elevernas tänkande.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

LPP Elektricitet och magnetism – fysik och teknikprojekt

LPP Elektricitet och magnetism – fysik och teknikprojekt

 

Vem? Venus år 7 och lärare: Malin Björn

När? Vecka 50 – 15

Vad?

Frågeställningar och följdfrågor:

  • Hur uppfanns elektriciteten? Fysikhistoria
  • Hur koppla ett batteri och en lampa så det lyser? Ellärans grunder.
  • Hur fungerar ett batteri?
  • Statisk elektricitet – hur fungerar det?
  • Vad menas med spänning, ström och resistans? Koll på begreppen.
  • Hur fungerar el och olika material? Vad innebär begreppen ledare – isolator?
  • Hur fungerar enklare kopplingar? 
  • Hur få en lampa att lysa starkare eller längre tid?
  • Ohms lag – vad innebär den? Räkna på el.
  • Vad menas med kopplingsschema och varför behövs de?
  • När och hur är el farligt och hur kan vi arbeta säkert? Elsäkerhet och regler.
  • Hur kan man koppla själv för att få saker att fungera?
  • Vad menas med magnetfält och hur hänger det ihop med el?
  • Kan man skapa elektricitet?
  • Vilka energiomvandlingar sker vid tillverkning eller användning av elektricitet?
  • Hur fungerar en elmotor?
  • Hur har elektriska produkter hjälpt oss? Teknikhistoria
  • Vilken betydelse har elektriska produkter haft för historien, miljön, samhället – SO, Sv, framtidsvision 

Hur ska vi arbeta?

Vi varvar praktiska undersökningar (laborationer) med att läsa texter om ämnet, diskutera tankar till förklaringar i grupper och lösa förståelsefrågor. Vi har genomgångar och demonstrationslaborationer samt tittar på filmklipp som vi diskuterar för att lära av varandras kunskap. Vi kopplar och bygger med elektriska komponenter. Vi tränar begrepp samt kommunikation både i tal, text och bild. Vi försöker arbeta kreativt och praktiskt samt ha roligt tillsammans för att aktivera många sinnen och därmed lära mer. Vi tränar på att arbeta både fritt och styrt för att ta ansvar för det egna lärandet.

 

Övningar vi gör/gjort och texter vi läser/läst:

Gleerups fysik 7-9 kap 2 (läs/lyssna digitalt på Ipad)

  • text 1 “Ett starkt men stilla flöde”
  • text 2 “Batterier” samt frågor “Testa dig” och “Förklara och resonera” 2A

 

  • Minilab “Lampljus” med förklarande lucktext.
  • Digital kopplingsövning “Crack the circuit” 1-18

 

  • text 3 “Statisk elektricitet”
  • Lab “Statisk elektricitet” efter egen planering eller styrd, med förklaring till film eller i text.

 

  • Minilab “Ledare och isolator” med reflektionsfrågor.
  • text 4 “Spänning och ström”
  • text 5 “Resistans” 
  • text 6 “Elektriska kopplingar” samt diskussionsproblem.
  • Frågor “Testa dig” och “Förklara och resonera” 2B

 

  • Grupplab “Konstruera och bygga en händelselåda” där ni använder diod, lampa, summer, elmotor samt kablar och batteri och konstruerar olika strömbrytare och kopplar samman det till fungerande kretsar. Kopplingsschema med reflektioner kring funktion.

 

 

  • Lab “Elektromagneten” samt planera lab
  • El och magnetism – genomgång
  • Labrapportfilm om händelselådan Labrapportfilm om händelselådan
  • Produktreflektion av elektrisk produkt med miljökoppling. Elproduktreflektion med muntlig gruppdiskussion
  • Anpassad teknik till fjärrundervisning – “Bygg en stylus-penna”
  • Ugglans fysik – quiz

 

Hur ska kunskaperna bedömas?

 

Vi försöker göra en positiv bedömning i det man lyckas med både i lektionsuppgifter, diskussioner, laborationer, vid genomgångar och vid prov. Att ta aktiv del på lektionerna är värdefullt för att visa vad och att man kan. En mindre inlämningsuppgift tillsammans med ett prov bedöms tillsammans med lektionsprestationer till en helhet. Se matris.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Vad har fungerat bra och något som kan utvecklas. Vad har vi lärt? Vad vill vi göra mer av eller annorlunda nästa projekt?

 

 

Koppling till kursplanerna – Lgr 11

 

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll i årskurs 7–9

Fysiken i naturen och samhället

  • Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
  • Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
  • Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.

Fysiken och vardagslivet

  • Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.
  • Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.

Fysiken och världsbilden

  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

 

Teknik och no

Ansvarig/Ansvariga lärare: Eva Lorne och Ann-Sophie Petersen

När? Halva klassen har teknik under höstterminen och andra halvan av klassen under vårterminen.

Vad? Teknik och no

Frågeställning och följdfrågor

Vad är teknik? Vad har människan skapat utifrån olika behov?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2, Förankring i kursplanens syfte

Centralt innehåll från kursplanen i Teknik

Utvalda delar åk 2 Uranus

Tekniska lösningar

  • Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.
  • Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl.
  • Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser och bilder.

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
  • Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi diskuterar, ställer hypoteser, undersöker, drar slutsatser, skriver och gör skisser.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom delaktighet i de olika momenten på lektionerna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.35

Vad är teknik? Vi pratar om vad teknik är och vad det är bra för. Dagens uppgift är att utforska hävstången. Klassen delas i två grupper för att materialet ska räcka. Ena gruppen ska slå i en spik och sedan få loss den igen (med hand, sten, hammare och kofot). Andra gruppen byggde balansbräda med hjälp av pennor och träplattor och skulle balansera kapsyler. *1

v.36

Vad har människan skapat utifrån olika behov?

Teknik är att skapa användbara föremål, system och miljöer för att tillfredsställa behov, t.ex.”Vi vill kunna gå över en å utan att bli blöta. = Vi bygger en bro. Vi vill inte frysa. = Vi syr kläder. Vi vill inte att maten ruttnar.= Vi konserverar. Vi vill leka. = Vi tillverkar leksaker. Vi vill kommunicera. = Vi utvecklar runskrift, boktryck, telegraf, telefon, radio, tv, internet.

Eva skriver behoven på tavlan, barnen kommer på vad som uppfunnits.

Alla skriver och ritar i sin no-bok om förra veckans experiment, vad som hände, hur det gick och varför. Grupperna får sedan göra det experiment de inte hann förra veckan.

V.37-38 Gjorde klart tidigare uppgifter och klistrade in uppgifter.

Barnen får i läxa att välja, rita av och skriva om en uppfinning hemma. *2

V.39

Barnen får läsa upp sin beskrivning av en uppfinning en och en och de andra får gissa.

v.40 – 43 Vi gör enkla experiment med hjul, lutande planet och kilen. Klistra in uppgifterna i no-boken, svara på frågorna och rita.

Läsa ”Gubben i lådan” ur Teknik s.24-26. Vad är mekaniska leksaker? Barnen får rita ” Göra en skiss” och beskriva hur en eller fler leksaker fungerar. Vi använder pilar och andra symboler för att visa hur det fungerar.

Vi tillverkar en gubbe med rörliga ögon s.31-32 i Teknik. eller

Tillverka en sprattelgubbe (för att använda hävstång och mekanik). *3

V.45

Vi gör klart Sprattelgubbar mm .

NO

V.46

Luft – vad är luft?

Kan vi se eller känna luft?

Vi gör olika luftexperiment. Vad händer när vi blåser mellan två ballonger?Kan man flytta luft under vatten? Vad händer när luft trycks ihop?

V.47-50

Ämnens egenskaper. Vi prövar olika material i en skål med vatten, vad kommer flyta / sjunka. Vi dokumenterar, ställer en hypotes om vad som ska hända och varför, prövar och skriver om vad som hände och varför.

Vi tittar på filmerna ”Mitt liv som grej” och diskuterar olika uppfinningar.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.