LPP Elektricitet och magnetism – fysik och teknikprojekt

LPP Elektricitet och magnetism – fysik och teknikprojekt

 

Vem? Venus år 7 och lärare: Malin Björn

När? Vecka 50 – 15

Vad?

Frågeställningar och följdfrågor:

  • Hur uppfanns elektriciteten? Fysikhistoria
  • Hur koppla ett batteri och en lampa så det lyser? Ellärans grunder.
  • Hur fungerar ett batteri?
  • Statisk elektricitet – hur fungerar det?
  • Vad menas med spänning, ström och resistans? Koll på begreppen.
  • Hur fungerar el och olika material? Vad innebär begreppen ledare – isolator?
  • Hur fungerar enklare kopplingar? 
  • Hur få en lampa att lysa starkare eller längre tid?
  • Ohms lag – vad innebär den? Räkna på el.
  • Vad menas med kopplingsschema och varför behövs de?
  • När och hur är el farligt och hur kan vi arbeta säkert? Elsäkerhet och regler.
  • Hur kan man koppla själv för att få saker att fungera?
  • Vad menas med magnetfält och hur hänger det ihop med el?
  • Kan man skapa elektricitet?
  • Vilka energiomvandlingar sker vid tillverkning eller användning av elektricitet?
  • Hur fungerar en elmotor?
  • Hur har elektriska produkter hjälpt oss? Teknikhistoria
  • Vilken betydelse har elektriska produkter haft för historien, miljön, samhället – SO, Sv, framtidsvision 

Hur ska vi arbeta?

Vi varvar praktiska undersökningar (laborationer) med att läsa texter om ämnet, diskutera tankar till förklaringar i grupper och lösa förståelsefrågor. Vi har genomgångar och demonstrationslaborationer samt tittar på filmklipp som vi diskuterar för att lära av varandras kunskap. Vi kopplar och bygger med elektriska komponenter. Vi tränar begrepp samt kommunikation både i tal, text och bild. Vi försöker arbeta kreativt och praktiskt samt ha roligt tillsammans för att aktivera många sinnen och därmed lära mer. Vi tränar på att arbeta både fritt och styrt för att ta ansvar för det egna lärandet.

 

Övningar vi gör/gjort och texter vi läser/läst:

Gleerups fysik 7-9 kap 2 (läs/lyssna digitalt på Ipad)

  • text 1 “Ett starkt men stilla flöde”
  • text 2 “Batterier” samt frågor “Testa dig” och “Förklara och resonera” 2A

 

  • Minilab “Lampljus” med förklarande lucktext.
  • Digital kopplingsövning “Crack the circuit” 1-18

 

  • text 3 “Statisk elektricitet”
  • Lab “Statisk elektricitet” efter egen planering eller styrd, med förklaring till film eller i text.

 

  • Minilab “Ledare och isolator” med reflektionsfrågor.
  • text 4 ”Spänning och ström”
  • text 5 ”Resistans” 
  • text 6 ”Elektriska kopplingar” samt diskussionsproblem.
  • Frågor “Testa dig” och “Förklara och resonera” 2B

 

  • Grupplab “Konstruera och bygga en händelselåda” där ni använder diod, lampa, summer, elmotor samt kablar och batteri och konstruerar olika strömbrytare och kopplar samman det till fungerande kretsar. Kopplingsschema med reflektioner kring funktion.

 

 

  • Lab “Elektromagneten” samt planera lab
  • El och magnetism – genomgång
  • Labrapportfilm om händelselådan Labrapportfilm om händelselådan
  • Produktreflektion av elektrisk produkt med miljökoppling. Elproduktreflektion med muntlig gruppdiskussion
  • Anpassad teknik till fjärrundervisning – ”Bygg en stylus-penna”
  • Ugglans fysik – quiz

 

Hur ska kunskaperna bedömas?

 

Vi försöker göra en positiv bedömning i det man lyckas med både i lektionsuppgifter, diskussioner, laborationer, vid genomgångar och vid prov. Att ta aktiv del på lektionerna är värdefullt för att visa vad och att man kan. En mindre inlämningsuppgift tillsammans med ett prov bedöms tillsammans med lektionsprestationer till en helhet. Se matris.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Vad har fungerat bra och något som kan utvecklas. Vad har vi lärt? Vad vill vi göra mer av eller annorlunda nästa projekt?

 

 

Koppling till kursplanerna – Lgr 11

 

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll i årskurs 7–9

Fysiken i naturen och samhället

  • Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
  • Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
  • Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.

Fysiken och vardagslivet

  • Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.
  • Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.

Fysiken och världsbilden

  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

 

Teknik och no

Ansvarig/Ansvariga lärare: Eva Lorne och Ann-Sophie Petersen

När? Halva klassen har teknik under höstterminen och andra halvan av klassen under vårterminen.

Vad? Teknik och no

Frågeställning och följdfrågor

Vad är teknik? Vad har människan skapat utifrån olika behov?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2, Förankring i kursplanens syfte

Centralt innehåll från kursplanen i Teknik

Utvalda delar åk 2 Uranus

Tekniska lösningar

  • Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.
  • Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl.
  • Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser och bilder.

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
  • Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi diskuterar, ställer hypoteser, undersöker, drar slutsatser, skriver och gör skisser.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom delaktighet i de olika momenten på lektionerna.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.35

Vad är teknik? Vi pratar om vad teknik är och vad det är bra för. Dagens uppgift är att utforska hävstången. Klassen delas i två grupper för att materialet ska räcka. Ena gruppen ska slå i en spik och sedan få loss den igen (med hand, sten, hammare och kofot). Andra gruppen byggde balansbräda med hjälp av pennor och träplattor och skulle balansera kapsyler. *1

v.36

Vad har människan skapat utifrån olika behov?

Teknik är att skapa användbara föremål, system och miljöer för att tillfredsställa behov, t.ex.”Vi vill kunna gå över en å utan att bli blöta. = Vi bygger en bro. Vi vill inte frysa. = Vi syr kläder. Vi vill inte att maten ruttnar.= Vi konserverar. Vi vill leka. = Vi tillverkar leksaker. Vi vill kommunicera. = Vi utvecklar runskrift, boktryck, telegraf, telefon, radio, tv, internet.

Eva skriver behoven på tavlan, barnen kommer på vad som uppfunnits.

Alla skriver och ritar i sin no-bok om förra veckans experiment, vad som hände, hur det gick och varför. Grupperna får sedan göra det experiment de inte hann förra veckan.

V.37-38 Gjorde klart tidigare uppgifter och klistrade in uppgifter.

Barnen får i läxa att välja, rita av och skriva om en uppfinning hemma. *2

V.39

Barnen får läsa upp sin beskrivning av en uppfinning en och en och de andra får gissa.

v.40 – 43 Vi gör enkla experiment med hjul, lutande planet och kilen. Klistra in uppgifterna i no-boken, svara på frågorna och rita.

Läsa ”Gubben i lådan” ur Teknik s.24-26. Vad är mekaniska leksaker? Barnen får rita ” Göra en skiss” och beskriva hur en eller fler leksaker fungerar. Vi använder pilar och andra symboler för att visa hur det fungerar.

Vi tillverkar en gubbe med rörliga ögon s.31-32 i Teknik. eller

Tillverka en sprattelgubbe (för att använda hävstång och mekanik). *3

V.45

Vi gör klart Sprattelgubbar mm .

NO

V.46

Luft – vad är luft?

Kan vi se eller känna luft?

Vi gör olika luftexperiment. Vad händer när vi blåser mellan två ballonger?Kan man flytta luft under vatten? Vad händer när luft trycks ihop?

V.47-50

Ämnens egenskaper. Vi prövar olika material i en skål med vatten, vad kommer flyta / sjunka. Vi dokumenterar, ställer en hypotes om vad som ska hända och varför, prövar och skriver om vad som hände och varför.

Vi tittar på filmerna ”Mitt liv som grej” och diskuterar olika uppfinningar.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Hållbar konstruktion, Bro

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström

När, under vilka veckor? 41-45

Vad? Konstruktion 

Frågeställning och följdfrågor

Hur gör vi för att följa en beskrivning?

Hur har bron till Ingarö sett ut genom tiderna?

Varför tror ni att människorna ville förändra bron?

Hur skulle du vilja att bron ser ut?

Varför skulle det vara viktigt att bron ser ut på det sättet?

Hur kan vi bygga en så stabil bro som möjligt?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Förankring i kursplanens syfte
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Centralt innehåll från kursplanen
Tekniska lösningar
  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
  • Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
  • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö
  • Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
  • Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna ska utifrån olika typer av beskrivningar konstruera och uppmanas bygga olika konstruktioner. Eleverna kommer få använda sig muntliga, text och film beskrivningar för att lösa uppgiften.

Eleverna kommer få uppleva Lemshagas historia genom undersöka den gamla och den nya bron över till Ingarö. De kommer få se hur den gamla bron har växt fram under åren och reflektera över fördelar och nackdelar över de olika broarna.

De kommer även få konstruera sin egen bro och utmanas i att få en så hållbar bro som möjligt genom olika konstruktioner magiska triangeln, rättvisa  röret, den bärande bågen samt kanter och veck.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer att bedömas under arbetets gång. Detta utifrån deras delaktighet i de olika konstellationer som arbetet kräver.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Vi skapar egna lådor i papper utifrån beskrivningar på youtube.
  2. Eleverna får undersöka fakta kring hur den gamla bron över till Ingarö sätt ut över tiderna, och jämföra den med den nya bron som idag binder ihop Gustavsberg med Ingarö.
  3. Vi besöker platsen och får reflektera över de olika typer av broar som funnits.
  4. Eleverna får skriva en historisk text om hur de tre broarna har utvecklats genom tiden.
  5. Eleverna får skapa en skiss över en så hållbar bro som möjligt. Eleverna får då höra om hållbara konstruktioner.
  6. Eleverna får skriva en arbetsplan för deras gemensamma grupparbete.
  7. Eleverna får konstruera en bro av glasspinnar och tandpetare.
  8. Vi klistrar in vår text och ett foto på vår bro i vår SO-bok.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Eleverna utforskar just nu deras närmiljö ur ett historiskt perspektiv vilket gör att vi använder oss av Malins bron som sattes i bruk någon gång mellan 1836-1846. VI använder denna bro och dess efterföljare för att utmanas att tänka nytt och kreativt för att få en så hållbar bro som möjligt.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi använder en plats som alla har en relation till på något vis för att skapa en meningsfullhet och utveckla deras tankar i ämnet. Vi använder oss av varierade och kreativa arbets- och uttrycksformer som skapar olika ingångar till lärande. Vi binder ihop tekniken med vårt stora projekt inom SO/SV då vi undersöker Lemshaga historia.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vår stad i Jupiter

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? HT 2019

Vad? Vår stad (No + Teknik)

Frågeställning och följdfrågor

Vad finns i en stad?

Hur kan vi bygga vår värld?

Hur kan vi få vår värld mer levande?

Vad är elektricitet?

Vad kan vi få elektricitet från?

Hur fungerar ett batteri?

Hur kommer ström till husen?

Hur kan vi få saker att lysa?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
Förankring i kursplanens syfte

Fysik

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Teknik

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Centralt innehåll från kursplanen
Teknik:
1 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller.
1 – Under arbetsprocessen… Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
1 – Eleven gör… Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.
2 – Eleven kan föra… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
Fysik:
0 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
0 – Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enklaresonemang om informationens och källornas användbarhet.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. 
0 – Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med godanpassning till sammanhanget. 
1 – Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.  Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. 
1 – I arbetet använder eleven utrustning… I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.  I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.  I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt. 
1 – Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkladokumentationer av sina undersökningar i text och bild.  Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.  Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild. 
2 – Eleven kan relatera… I enkla och till viss delunderbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.  I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband.  I välutvecklade och välunderbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband. 
Natur och samhälle
  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
Fysiken i naturen och samhället
  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.
  • Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
Fysiken och vardagslivet
  • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.
Fysiken och världsbilden
  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
Kemin i naturen
  • Vattnets egenskaper och kretslopp.
  • Luftens egenskaper och sammansättning.
  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället
  • Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.
Kemins, Fysikens och biologins metoder och arbetssätt
  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
Tekniska lösningar
  • Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter och enkel elektronik för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.
  • Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
  • Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
  • Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor.
  • Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.
  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar, i form av fysiska och digitala modeller.
  • Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö
  • Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
  • Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.
  • Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.
  • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel vid överföring av information i digitala miljöer.
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
  • Hur teknik ingår i och förändrar förutsättningar för olika yrken och inom alla samhällsområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna kommer tillsammans bygga upp deras samhälle. Här kommer vi göra ritningar, praktiskt bygga samt diskutera kring vad vi gör och hur det fungerar.

För att få vår värld mer levande kommer vi att skapa rörelse och ljus i vår stad. När vi  känner att staden är klar kommer vi att gå ut i vattnet för att ta reda på hur vi kan hjälpa vårt vatten. Vi kommer här göra studiebesök på Skansens nya utställning kring Östersjön.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer bedömas under arbetets gång. Eleven kommer kunna visa sina kunskaper både praktiskt muntligt och skriftligt. Vi kommer arbeta med materialet ”Boken om Kemi och Fysik” samt Gleerups digitala material för åk 4-6.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi går in på Gleerups: Teknik 4-6 och läser delar av Kapitlet: Att planera en stad
Vi funderar kring vad som ska finnas i vår stad.

Vi ritar en skiss på hur vår stad skulle kunna se ut i grupp samt presenterar för resten av klassen. Vi skriver en berättande text om vår stad.

Vi skapar grunden för vår stad med vägar, gräsytor, samt vart våra olika typer av hus ska vara. Vi delar upp oss i mindre grupper om 3 där vi börjar konstruera hus av ”mjölkförpackningar”.

Vi pratar om trafik och trafikregler delar ut trafikkalendern.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vår värld förändras och vi behöver hjälpa till för att skapa en mer hållbar miljö. Därför kommer vi tillsammans se kring hur vi kan påverka och förändra för att skapa en mer hållbar miljö för vår framtid.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi kommer att använda oss av olika arbetssätt för att kunna stimulera flera olika sinnen. Få hjärnan att kunna lära sig på en lagom nivå där eleverna kan få läsa, lyssna, diskutera och testa sina kunskaper tillsammans och enskilt. Där vi hjälps åt i vårt lärande för att skapa en bättre förståelse och ett bättre arbetsklimat för att skapa trygghet och gemenskap.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Teknik

Teknik

  1. Grundläggande förståelse för processen: behov – idé – design – prototyp -..- lösning
  2. Utökning av designprocessen med kravdefinition,
  3. Göra en teknisk ritning och rapport
  4. Specifikt: dokumentera lab-projektet om elmotor i en teknisk rapport
  5. Några kända tekniska lösningar/uppfinningar och deras upphovspersoner
  6. Praktiskt: skapa och bygga en Friggebod eller Attefallshus i modell-skala
  7. Få en orientering om moderna design-metoder.

Teknik

Teknik

  1. Grundläggande förståelse för processen: behov – idé – design – prototyp -..- lösning
  2. Göra en enkel teknisk ritning och ev rapport
  3. Några kända tekniska lösningar/uppfinningar och deras upphovspersoner
  4. Praktiskt: skapa och bygga en teknisk lösning som vi kan använda på skolan
  5. Få en orientering om moderna design-metoder.
  6. Teknik i samhället – vårt vatten och vår energi
  7. Teknik i samhället – kommunikationsteknik