Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson
När, under vilka veckor? v 20-24
Vad?
Frågeställning och följdfrågor:
Akustik
- Vad är ljud och hur uppstår ljud?
- Vad är det för skillnad på höga och låga toner? Starka och svaga toner?
- Vad menas med resonans?
- Vilka ljud kan vi människor höra?
- Vad är ultraljud och infraljud?
- Vad är eko?
- Hur fungerar ett ekolod?
- Hur fungerar dopplereffekten?
- Hur sprider sig ljud genom luft och vatten? (hastighet)
- Hur mäter man ljudets styrka?
- Vad är skadligt ljud för våra öron?
- Hur kan man räkna på sambandet mellan sträcka (s), hastighet (v) och tid (t) med formeln (s=v*t och v=s/t och t=s/v)?
Optik
- Vad är ljus?
- Vad är det för skillnad på ljus som har olika färg?
- Hur sprider sig ljus?
- Hur reflekteras ljus i en spegel?
- Hur reflekteras ljus i ett färgat material som t.ex. en grön tröja?
- Vad är totalreflektion?
- Hur bryts ljus mellan t.ex. luft och vatten?
- Hur bryts ljus i ett prisma?
- Vad är det för skillnad på synligt ljus och annan elektromagnetisk strålning – t.ex. UV strålning?
- Vad är partikelstrålning för någonting? Vad är skillnaden mellan alfa, beta och gammastrålning?
- Hur kan strålning användas i olika apparater?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
- kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
- kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
- har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling
Förankring i kursplanens syfte
- genomföra systematiska undersökningar i fysik
- använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället
Centralt innehåll från kursplanen
- Kunna beskriva och förklara hur ljus lyser på jorden från solen och hur ljuset åker tillbaka ut i rymden. Kunna förklara hur detta hänger ihop med växthuseffekten
- Kunna förklara vad ljus egentligen är för något – att det kallas för elektromagnetisk strålning. Att det finns flera sorters strålning och vad som är skillnaden på de olika sorterna. Kunna förklara och beskriva hur denna strålning uppkommer. Kunna förklara hur strålningen kan användas inom sjukvården
- Hur ljud uppkommer, sprider sig och hur vi kan uppfatta ljud (hur vi hör). Vad ljudet har för egenskaper (våglängd, frekvens, styrka). Hur vår hälsa påverkas av t.ex. buller
- Hur ljuset sprids (hur fort det går, åt vilket håll). Hur ljus reflekteras och bryts. Hur ögat uppfattar färg.
- Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Genomgångar, muntliga diskussioner, filmvisning, laborationer och experiment + någon form av bedömningsuppgifter.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
v 20
To Hur uppstår ljud, låga/höga toner, Starka/svaga toner, resonans och hörbart ljud, infraljud och ultraljud. Övningsuppgifter: Uppgifter ljud
v 21
To + fre ljudets hastighet, eko-ekolod, dopplereffekten, ljudnivå + lektionsuppgift buller/ljudnivå.
v 23
Må SR + On SG lektionsuppgift buller/ljudnivå
Laboration: Upptäcka ljusets egenskaper + kikare + projektor (+ sträcka/tid/hastighet)
v 23
Må SR + On SG Ljusets egenskaper, spektrum, synligt ljus och osynligt ljus, ljus i speglar, ljus i linser, ljusbrytning, närsynthet + översynthet, lux.
Laboration: Upptäcka ljusets egenskaper + kikare + projektor (+ sträcka/tid/hastighet)
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
- Eleven söker aktivt vägar till ett fördjupat lärande i praktiska laborationer och genom att ställa frågor samt med hjälp av tekniska hjälpmedel såsom datorer.
- Vi arbetar för att koppla teorin till vardagsliv, t.ex. med dopplereffekten som alla upplevt, vilket ger ett lärande för förståelse och mening.
- ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbetssätt med teori och laborationer. Olika uttrycksformer och ingångar till lärandet ges genom både diskussioner och teoretiska pass.
- att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
- Vi arbetar aktivt för en klassrumssituation där alla frågor välkomnas så att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
- Att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.